Etikettarkiv: utbildning

Korta motargument, Myter

Barns modersmål är tyvärr slagträ igen

Sverigedemokraterna gör ny reklamkampanj på FB med ännu ett extremt populistiskt utspel om immigranter i Sverige. Denna gång allra särskilt arabiska språket.

Och symptomatiskt beskriver SD själva att de riktar udden i retoriken och kraften i förslaget mot arabisktalande barn.

SD skriver minst ett grovt faktafel i sin text, kanske flera. Det finns rejält med solida forskningsunderlag om nyttan med modersmålsundervisning.

Omfattningen av modersmålsundervisningen kan vi se på att ungefär 7 procent av alla elever i Sverige är berättigade till arabiska som modersmål i svensk grundskola. Totalt sett är ungefär 29 procent av alla elever berättigade till modersmålsundervisning enligt Skolverket. Ungefär 50-51.000 barn i hela landet har lektionerna på arabiska modersmålet enligt ett par olika källor. Vi har en lista med källor nedanför bilden.

I Sverige ska elever lära sig svenska — och engelska — och ett tredje valfritt språk från 6:an — och elever kan få lektioner på sitt modersmål, om de behöver det för sin utveckling och talar sitt modersmål med föräldrarna hemma. Alla elever i nationella minoriteter har rätt till språklektioner på sitt/sina språk.

Skärmdump från SD:s officiella Facebookkonto 260309.

Källor:

Vi Lärare: Rätt till modersmålsundervisning

Vi Lärare: Språk i skolan

Vi Lärare: ”Falskt om forskning i modersmål”

Vi Lärare: 9 av 10 lärare: Tidö-partierna har fel om modersmål

Artiklar

Hotet mot akademisk frihet i Sverige

Sverige har länge betraktats som en trygg plats för fri forskning. Men något har förändrats. I en tid när vetenskapens oberoende borde värnas mer än någonsin, ser vi nu tecken på att den akademiska friheten i Sverige är på tillbakagång – inte bara i auktoritära stater, utan här, i ett av världens mest demokratiska länder.

Enligt Universitetskanslersämbetet upplever hälften av landets forskare och doktorander att den akademiska friheten är hotad. I en ny rapport framkommer det att många har börjat censurera sig själva. De undviker kontroversiella ämnen, ändrar forskningsfokus eller avstår från att publicera resultat som kan uppfattas som politiskt känsliga. Det handlar inte om slumpmässiga förändringar – det är en strukturell utveckling driven av ökad politisk press.

Sverigedemokraternas påverkan

Ett parti som särskilt aktivt försöker påverka forskning och utbildning är Sverigedemokraterna. Deras agenda, både i principprogram och motioner, visar en tydlig vilja att styra innehållet i undervisning, forskning och medier:

  • De vill avskaffa public service i dess nuvarande form och ersätta det med ett system under politisk kontroll, eftersom de anser att det nuvarande har en “vänsterpolitisk slagsida” (Motion 2020/21:604 av Josef Fransson, SD).
  • I en annan motion föreslår de ett förbud mot muslimska friskolor, samtidigt som kristna friskolor inte nämns. Det visar en ideologisk styrning av religionsfriheten och utbildningslandskapet (Motion 2019/20:2687 av Richard Jomshof, SD).
  • De vill förbjuda politiska organisationer från att tillhandahålla utbildningsmaterial i svenska skolor. Detta skulle exempelvis kunna stoppa antirasistiska och feministiska organisationers närvaro i undervisningen (Motioner-3, UTB-15, Landsdagarna, 2021)
  • I deras principprogram från 2023 görs det klart att mångkultur och värdepluralism är oförenliga med partiets vision om ett “kulturellt enhetligt samhälle” (Sverigedemokraternas Principprogram 2023).
  • De kräver även nationella riktlinjer och kontrollmekanismer för fristående skolor, vilket ger staten möjlighet att kontrollera skolornas innehåll och pedagogik på ideologisk grund (Motioner-3, UTB13, Landsdagarna 2021)

Den röda tråden är tydlig: forskning och utbildning ska i SD:s Sverige underställas en nationalistisk, konservativ ideologi.

Den globala trenden – och Sveriges fall

Det som händer i Sverige är inte unikt. I länder som Ungern, Polen och Turkiet har vi sett liknande mönster där regeringar underminerar akademiska institutioner som inte passar deras agenda. Men Sverige ska inte gå i samma riktning. Det är nu vi måste stå upp för forskares rätt att ifrågasätta, undersöka och avslöja – även när sanningen är obekväm för makthavare.

Glädjande nog finns motkrafter. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har uttryckt stor oro för utvecklingen och regeringen har tillsatt en utredning för att analysera om lagstiftningen behöver skärpas till skydd för akademisk frihet. Det är ett steg i rätt riktning – men mycket mer behövs.

Demokratins kanariefågel

Akademisk frihet är inte ett isolerat ideal. Den är en grundbult i varje levande demokrati. När forskare tystas, när ämnen förbjuds och när akademin tvingas följa politiska direktiv, då är det inte bara vetenskapen som förlorar. Då är det demokratin som blöder.

Det är dags att säga ifrån – med kraft. Vi kan inte låta fruktan, populism och ideologisk styrning urholka den frihet som generationer före oss kämpat för. Forskningens frihet är vår frihet.

Källor:

Universitetskanslersämbetet: Akademisk frihet i Sverige

Riksdagen: Motion 2020/21:604 Avskaffande av public service i dess nuvarande form

Riksdagen: Motion 2019/20:2687 Förbud mot muslimska friskolor

SD: Landsdagarna 2021, Motioner UTB15

SD: Landsdagarna 2021, Motioner UTB13

SUHF: Samverkansgrupp kring akademisk frihet

Regeringen: Forskares frihet ska stärkas – utredning tillsätts

Lästips:

Tidningen Curie: Även i demokratiska länder hotas forskningens frihet

Artiklar

Varför är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken?

2 kommentarer

”Invandringskritiker” väljer inte sällan att bortse från vedertagen forskning och fakta vad gäller invandrare och brottslighet. Att generalisera och stigmatisera människor som mer brottsbenägna mot bakgrund av etnicitet, religion, kultur eller ursprung är inget annat än rasism.

Vi vet sedan länge att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och att invandrare i högre utsträckning misstänks för brott, men att det inte har med ovan nämnda parametrar att göra. Det finns däremot andra faktorer som har inverkan på varför vissa människor väljer en kriminell bana i livet. Vi på Motargument har nämnt dessa förr, och vi kommer att fortsätta nämna dem:

Socioekonomisk status – denna faktor har via nyare forskning visat sig vara av underordnad betydelse. Dock är den socioekonomiska statusen i kombination med andra faktorer en bidragande orsak till kriminalitet. Uppväxtförhållandena och dess betydelse för individen är i många fall avgörande för huruvida en människa faller i kriminalitet.

Fattigdom – att leva på, eller under, existensminimum, i bidragsberoende är ett avgörande kriterium vad beträffar brottsbenägenhet.

Arbetslöshet/sysselsättning – att vara arbetslös skapar en lägre nivå av KASAM* och socialt kapital hos individen. Detta plussat med  den ekonomiska statusen det innebär att vara arbetslös, ofta i kombination med dålig kunskap om, och utnyttjande av, det sociala skyddsnätet (bidragsberoende) är inte försumbara faktorer vad gäller brottsbenägenhet.

Utbildning – utbildningsnivå hos såväl individen som hos dennes umgängeskrets är vedertagna orsaksfaktorer till kriminalitet.

Neuropsykiatriska funktionsvariationer – människor med olika varianter av neuropsykiatriska funktionsvariationer, såsom ADHD och Tourettes syndrom har en högre tendens till att falla i kriminalitet. En orsak till detta kan vara dålig impulskontroll.

Psykisk ohälsa – människor med psykisk ohälsa, t ex PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom), bipolaritet och schizofreni, löper en större risk att hamna i kriminalitet.

Riskfaktorer:

Fattigdom
Socioekonomisk klass
Socialt och genetiskt arv
Neuropsykiatriska funktionsvariationer
Psykisk ohälsa
Missbruksproblematik
Uppväxtförhållanden
Integration och segregation
Begåvning
Utbildning
Arbetslöshet
Traumatiska erfarenheter
Diskriminering
Kön
Ålder

Begåvning – låg begåvning är en riskfaktor för individen att hamna i kriminalitet.

Missbruksproblematik – missbrukare begår brott för att finansiera sitt missbruk. Människor med missbruk kommer sällan in på arbetsmarknaden. 94% av missbrukande män i 30-årsåldern är kriminellt belastade. Missbruksproblematik är således en riskfaktor för att falla i kriminalitet.

Integration och segregation – människor som lever i s k utanförskapsområden har en större benägenhet att ägna sig åt brottslighet. Det krävs större resurser för att bedriva socialt arbete och integration. KASAM är återigen ett nyckelord som beskriver segregationsproblematiken vi har i Sverige. Att bryta segregation och stärka den undermåliga integrationen är essentiella pusselbitar i det förebyggande arbetet kring kriminalitet. Detta arbete ansvarar hela samhället för. Rasism är ett integrationsproblem, vilket bl a kan ses på den rasistiska diskriminering som invandrare utsätts för på arbetsmarknaden. (Se vidare punkt ”Diskriminering”)

Socialt, psykosocialt och och genetiskt arv – det finns en del ärftliga faktorer som i kombination med den miljö man växer upp i kan leda till en större sårbarhet och löper större risk att falla i grov kriminalitet. Samspelet mellan genetik och sociala faktorer leder till att vissa människor begår många brott, att de begår grova brott och att de hamnar i fängelse.

Uppväxtförhållanden – en dålig uppväxt är en riskfaktor för att falla i kriminalitet. Barn till skilda föräldrar och barn som växer upp i våldsam familjemiljö, kanske med alkohol och droger inblandat, löper större risk att hamna snett. Övergrepp, misshandel och tidiga debuter vad gäller tobak, alkohol och droger samt ”fel” umgänge och mycket frånvaro i skolan är ytterligare riskfaktorer. Brist på kärlek, tillsyn och omsorg under uppväxtåren kan också spela roll för individens framtid.

Förhållanden kopplade till ursprungslandet eller barndomen – traumatiska händelser (krig, förtryck, våld, tortyr, naturkatastrofer etc) är icke försumbara faktorer att ta hänsyn till vad gäller brottsbenägenhet.

Diskriminering – statistiken är talande och ger bevis på att människor som är föremål för rättsprocess diskrimineras utifrån faktorer som etnicitet, ursprung, kultur och religion. Statistiken brukar gälla registrerade för misstanke om brott. Strukturell diskriminering påverkar sannolikheten för personer med olika ursprung att rapporteras och registreras som misstänkta för brott – både skyldiga och oskyldiga.

Faktorer som INTE är risker:

Etnicitet
Religiositet/ateism
Geografisk bakgrund
Föräldrarnas födelseort

Kön – statistiken visar att män är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken (endast var femte misstänkt brottsling är kvinna). Det finns också tydliga indicier på att kvinnor begår mindre andel våldsbrott än vad män gör. Stöld, snatteri, mened och falskt åtal är typiskt ”kvinnliga” brott. Narkotikabrott, rån, sexualbrott samt hot- och våldsbrott är typiskt ”manliga” brott.

Ålder – unga människor begår brott i större utsträckning än äldre. Även brottsutsattheten är större bland unga.

Det förekommer ständigt diskussioner om huruvida kulturkonflikter mellan kultur i ursprungsland och ankomstland är en förklaring till brottslighet. Det är viktigt att poängtera att den svenska forskningen inte har funnit något samband mellan kulturkonflikter och kriminalitet.

Det finns forskning som visar på att invandrare, och framförallt utomeuropeiska invandrare, i högre grad anmäls för brott och dessutom döms hårdare. Christian Diesen, professor i processrätt vid Stockholms universitet, menar att särbehandlingen inte har sin bakgrund i medveten diskriminering, men att det finns fördomar och ”en professionell misstänksamhet” inom polisen gentemot invandrare. Dessutom finns det belägg för att polisen väljer att prioritera och rikta sina resurser mot områden där det ger utdelning. Dessa områden är utanförskapsområden, där majoriteten är människor med invandrarbakgrund. Detta får till följd att svenskar i större utsträckning än invandrare undkommer anmälningar och förundersökningar. Att vara invandrare är dessvärre en belastning såväl när man misstänks som utsätts för brott. Diesen utvecklar sitt resonemang:

Misstänkta invandrare utsätts för negativ särbehandling i varje led av rättsprocessen

Det sker en särbehandling i flera led. Och då blir konsekvensen att det blir strukturell diskriminering

I forskarrapporten Likhet inför lagen? har man gått igenom flera tusen fall. Resultatet av studien visar på att invandrare oftare blir anmälda för brott. Vi kan också se att invandrare utreds mer ingående och under längre tid. Det finns bevis för att invandrare, jämfört med ”svenskar”, häktas oftare och att häktade invandrare sitter häktade längre tid än ”svenskar”. Människor med invandrarbakgrund åtalas i högre utsträckning, och när domen fastställs döms invandrare oftare och de beläggs dessutom med hårdare straff än ”svenskar”.

Majoriteten av människor begår inte brott. Det finns mängder av riskfaktorer när det kommer till att finna orsaker till kriminalitet hos individer. Det är viktigt att ha i åtanke att etnicitet, religion, och ursprung INTE utgör någon av riskfaktorerna. Forskning har inte heller funnit belägg för att kultur skulle utgöra en riskfaktor.

Tyvärr är det fakta att invandrare oftare uppfyller flera av kriterierna för de ovan nämnda riskfaktorerna. Att invandrare dessutom bedöms annorlunda än ”svenskar” bidrar naturligtvis också till överrepresentationen.

*KASAM = Känsla Av SAMmanhang – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är viktiga ingredienser i begreppet KASAM

Fördjupning:

Kriminalvården: Orsaker till kriminalitet (Sammanfattningsrapport från 2014)

Kriminalvården: Begåvning och brottslighet bland svenska män

Karolinska Institutet: Känsla av sammanhang påverkar upplevelsen av livskvalitet

Karolinska Institutet: Forskare försöker bryta onda cirklar

Missbruket boven bakom kriminalitet

BRÅ: Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet

Jerzy Sarnecki: Är rättvisan rättvis?

Sambandet mellan ungdomsarbetslöshet och brottslighet

Därför blir vissa våldsbrottslingar

IFAU: Utbildning och brottslighet – vad hände när man förlängde yrkesutbildningarna på gymnasiet?

BRÅ: Barns väg till kriminalitet

Ungdomar och brott – en intervju med Jerzy Sarnecki

Likhet inför lagen?

I fokus

SD och ”islamiseringen”

SD:s riksdagsledamot Nima Gholam Ali Pour har i september 2023 lagt en motion om att Skolverket ska ‘kartlägga islamiseringen i det svenska utbildningsväsendet’ och ‘ta fram allmänna råd för att motverka islamiseringen i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor’.

I Motion 2023/24:73 ”Islams ökande inflytande i skolan” läser vi bl a följande:

Många gånger sker en anpassning till religionen islam. Exempel på detta är när flera muslimska elever i Malmö 2021, under den muslimska fastan, ansåg att det var kränkande att de ”tvingades” titta på när klasskompisarna åt lunch. (Källa: Riksdagen)

Vid närmare efterforskning finner Motargument artiklar, i Sydsvenskan, och i Skånska Dagbladet, om samma fall på en (1) skola i Malmö, där biträdande rektor gick runt i klasser, frågade vilka som fastade. Elever som svarade ja fick räcka upp handen, och sedan gå till matsalen som vanligt tillsammans med sin klass. Vän av ordning frågar sig varför elever som inte äter skollunch ska befinna sig i matsalen?

Gholam Ali Pour ifrågasätter varför politiker i Malmö stads grundskolenämnd tagit fram en ”gemensam riktlinje till samtliga skolor gällande rutiner för barn som fastar”. De riktlinjerna gör gällande att elever som inte äter under fastan ska inte behöva sitta i matsalen.

Vi läser vidare i motionen:

Andra exempel på hur utbildningsväsendet anpassar sig till islam är när förskolor i utsatta områden implementerar slöjtvång. (Källa: Riksdagen)

Som motivering till ”slöjtvånget” hänvisar motionsskrivaren till en artikel i Göteborgs-Posten 2018. Det visar sig att på 27 av 40 förskolor i utsatta områden i Göteborg, Malmö och Stockholm har personalen fått mandat att följa föräldrars önskemål om att deras barn ska bära slöja. Det framgår inte i vilken utsträckning personalen har behövt använda sig av detta mandatet. Motargument vill här tydliggöra att vi inte står bakom eventuella händelser då det har förekommit tvång från förskolepersonal på barn att ta på sig slöjan efter att de har tagit av sig den.

Längre fram i motionen läser vi att

[…] begreppen ”halal” och ”haram” har blivit ett normaliserat språkbruk, även bland barn som har svenska som modersmål, och som inte själva är muslimer. (Källa: Riksdagen)

Språk är föränderliga, så även svenskan. Att nya ord implementeras i språk är en ständig process. Att motionsskrivaren beklagar sig över just orden ”halal” och ”haram” beror naturligtvis på att det är arabiska och tolkas som att hänga ihop med religionen islam. Förenklat är halal ”bra”, och haram ”dåligt”, och appliceras, av de som använder uttrycken, om allt, inte bara mat.

Gholam Ali Pour poängterar att barn är ‘rädda för att äta griskött’, att barn ‘hånar andra som äter griskött’, och att de ‘blir retade’. Han påpekar, med stöd i rapporten ”Hedersrelaterad problematik i Malmö stads förskolor”, att för vissa barn är det ”haram” att sjunga julsånger och att följa med till kyrkan.

Vad gäller förskolebarn och diskussionen i motionen, och i rapporten om fläskkött och religiösa högtider är det tyvärr fördomar från föräldrar som återspeglas i barns elakhet mot andra barn. Alla vuxna, oavsett ursprung eller religion, spiller över sina fördomar och åsikter till barn.

Avslutningsvis hamrar Gholam Ali Pour in sitt budskap:

[…] religionen påverkar skolans verksamhet och det sker i praktiken en islamisering av skolans verksamhet. (Källa: Riksdagen)

[…] personalen kan känna sig obekväma att tala om detta öppet i ett debattklimat där all kritik mot islam stämplas som ”islamofobi”. (Källa: Riksdagen)

SD är det enda riksdagsparti som explicit uttrycker att Sverige skulle vara föremål för ”islamisering”. Det är en väl utarbetad strategi som partiet använder sig av, för att få gehör för sin övertygelse om att islam och muslimer inte hör hemma i Sverige. I själva verket är muslimhatet och islamofobin djupt rotade i partiets ideologi och tankegods. Tyvärr är det många väljare som har köpt den antimuslimska propagandan.

Källor:

Riksdagen: Motion 2023/24:73 Islams ökande inflytande i skolan

Sydsvenskan: Fastande barn måste titta på när andra äter

Skånska Dagbladet: ”Ingen som fastar ska behöva sitta med i matsalen”

Malmö stad: Gemensam riktlinje till samtliga skolor gällande rutiner för barn som fastar

Göteborgs-Posten: 27 av 40 förskolor säger ja till slöjtvång

Malmö stad: Hedersrelaterad problematik i Malmö stads förskolor

I fokus

SD och besattheten av arabiska

I ett Twitterinlägg 4 maj 2023 och i ett Facebookinlägg samma dag lägger Sverigedemokraternas officiella partikonto ut bilder med extremt populistiska slagord: ”Modersmålsundervisning är inte värd 2,4 miljarder” och ”Vi ska inte lägga en krona på att lära barn arabiska”.

Vi på Motargument har tidigare berört ämnet modersmålsundervisning i samband med att SD deklarerat sina åsikter i frågan. Partiet har också vid många tillfällen motionerat om ett avskaffande av modersmålsundervisning i skolan.

I artiklarna om modersmålsundervisning har vi, med stöd av forskning, kunnat bevisa att modersmålsundervisning främjar inlärning av svenska språket. SD har alltså inga belägg då de påstår att ett avskaffande av modersmålsundervisning skulle vara positivt för skolelever.

Att Patrick Reslow, riksdagsledamot och kommittéordförande i utbildningsutskottet, är den som ”skriver under” på de slagkraftiga sloganerna är beklagligt. Patrick Reslow har alltså ett reellt inflytande över svensk utbildningspolitik.

Det är föga överraskande att SD väljer att precisera ”modersmål” med arabiska i sin propagandabild. Arabiska är för SD synonymt med islam och muslimer, och islam och muslimer har SD pekat ut till sina fiender. För att ytterligare peka ut islam och muslimer har de försett propagandabilden med en kvinna iklädd slöja. Att sammankoppla arabiska språket med muslimer är naturligtvis inte korrekt. Det finns många som talar arabiska som inte är muslimer, och det finns många muslimer i Sverige som talar andra språk.

Vän av ordning vill poängtera att det finns många språk som de hade kunnat välja i sin propaganda, men de valde arabiska. Tänka sig.

Artiklar på Motargument.se på ämnet modersmålsundervisning:

Dialekter på schemat

Sölvesborg slutar köpa in böcker på andra modersmål än svenska

SD:s parallella universum – ”modersmålsundervisning hindrar elevers utveckling i svenska”

Modersmål nyckeln till svenskan

Korta motargument

SD-budget: Synen på utbildning, ett tecken på ojämlikhet

Sverigedemokraterna vill öka det statliga utjämningssystemet med 10 miljarder kronor. Vidare vill de höja taket för a-kassan, höja garantipensionen samt slopa hemspråksundervisningen motsvarande 1,9 miljarder kronor. Detta trots att det finns vetenskaplig evidens för att barn som får läsa modersmål snabbare lär sig det nya språket snabbare. Mer om modersmålsundervisning finns att läsa på Skolverket. Så här motiverar Skolverket syftet med modersmål:

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. (Källa: Skolverket)

Särskilt viktig roll menar man att formell undervisning spelar för barns möjligheter att utveckla läs- och skrivfärdigheter i ett minoritetsspråk, där möjligheterna att möta och använda språket kan vara begränsade. Här ser man tydligt hur ojämställt det slår när Sverigedemokraterna sätter sin budget samt att allt de är ute efter är att rycka mattan under fötterna om du är invandrare och allra helst med flyktingstatus. (Källa: Regeringen, modersmålsundervisning)

Källor

Regeringen, modersmålsundervisning

Skolverket, modersmålsundervisning

Sverigedemokraternas budget

Korta motargument, Recensioner

Fatta Sveriges demokrati

Motargument tipsar om en serie korta video-program från Utbildningsradion om Sveriges demokratiska system och statsskick.

För dig som tror att vårt parlament eller statsskick är jättekrångligt, och vill titta på en serie med korta videos för att börja lära dig en bit i taget. Videoserien passar även för nybörjare som tror att de inte känner till någonting om Sveriges riksdag. För dig som tycker du vet en hel del om vårt lands demokrati, men ändå känner du vill försöka lära dig mer, och repetera detaljerna som du kanske glömt anledningarna bakom.

Utbildningsradion har själva kategoriserat denna serie som att den passar för elever i grundskolans årskurser 7-9.
Avsnitten är mellan 12 och 21 minuter, och textade på svenska.

Motargument tycker att innehållet passar för alla och kan användas av er som länkar i diskussioner där någon inte riktigt förstår olika begrepp om statsskick eller parlamentarism.

URplay: Fatta Sveriges Demokrati

Artiklar

Regeringens plan mot segregation

Den 18:e December 2020 publicerade regeringen en handlingsplan mot segregation och för att förbättra förutsättningar för godare livschanser för alla. Här följer en summering av handlingsplanen – nya insatser och tidigare insatser som förstärks med nya medel och statsbidrag.

Vill du läsa handlingsplanen i sin helhet kan du göra det här:

Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla

Boende

Fler bostäder

Investeringsstöd för att öka byggande av hyresrätter med rimligare hyreskostnader ska förstärkas.

Motverka diskriminering på bostadsmarknaden

Boverket ska analysera om det förekommer diskriminering, bedöma hyresvärdar och förmedlingsplattformar.

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Ett samlat arbetssätt införs för att offentliga aktörer och kommuner samverkar i analyser av bostadsbrist och inför motåtgärder.

Renovering och underhåll av bostäder

Fortsatt satsning för energieffektiviserande åtgärder i flerbostadshus, och fortsatta renoveringar och underhåll.

Gröna och trygga samhällen

För att främja stadsgrönska och ekosystemtjänster införs stöd för gröna, tryggare och inkluderade utemiljöer.

Stärkt samhällsservice

Utbyggnaden av statliga servicekontor ska fortsätta i socioekonomiskt utsatta områden.

Motivera flytt till icke-segregerade områden

Sedan 1:a Januari 2020 får asylsökande inte rätt till dagersättning om de skaffar boende i ett socioekonomiskt utsatt område. Asylsökande ska motiveras att välja bo i områden med större möjligheter för socialt mottagande och minska segregation och trångboddhet.

Översyn av folkbokföring

Skatteverket ska se över folkbokföring för att öka kunskap om trångboddhet, brott mot välfärdssystem och stärka rätten till skolgång.

Utbildning

Stärkt likvärdighet och höjda kunskapsresultat i skolan

Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan fördelas mer proportionerligt med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Behörighet till gymnasium och godkänd examen

Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskola och uppnå gymnasieexamen genom lovskola och läxhjälp. På grund av coronapandemin kommer statsbidraget stärkas ytterligare.

Höjd lön till lärare

På skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska förstelärare och lektorer få löneökningar.

Förbättra arbetsmiljön för lärare

Arbetsvillkor och arbetsmiljö för lärare på skolor i områden med socioekonomiska utmaningar ska förbättras.

Fler lärarassistenter

Fler lärarassistenter ska anställas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.

Språkutveckling i förskola 

Nyanlända och deras barn ska få stärkt språkutveckling i svenska, för barnens mer jämlika förutsättningar inför skolstart.

Yrkesutbildning med svenska som andraspråk

SFI ska kombineras med yrkesutbildningar för ökad koppling mellan språkutbildning och kontakter till arbetsmarknad. Folkhögskolornas allmänna och särskilda kurs har utökats.

Utbildningsstöd

De kommunala Lärcentrumen ska främja studerandes tillgång till stöd i utbildning.

Uppsökande insats till utrikesfödda kvinnor

Fler insatser riktade till utrikesfödda kvinnor och andra målgrupper som ska främja de skaffar utbildning och arbete.

Arbetsmarknad

Bättre stöd till arbetssökande

Förstärkning av Arbetsförmedlingen för deras lokala närvaro och service i hela landet, öka deltagande i åtgärder och arbetsmarknadsutbildningar.

Studera med ersättning

Arbetssökande får studera med bibehållen ersättning på kurser och utbildningar som krävs där efterfrågan är stor på arbetsmarknaden.

Kvinnors företagande

Tillväxtverket ska öka sitt arbete inom det tidigare påbörjade uppdraget att främja nyanlända och utrikesfödda kvinnors företagande, främja nyanlända kvinnors nätverkande.

Fler vägar in på arbetsmarknaden

Ytterligare medel till introduktionsjobb och extratjänster för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Intensivår för nyanlända

Arbetsförmedlingen inför ett intensivår för att nyanlända ännu snabbare ska komma in på arbetsmarknad.

Stöd för föräldralediga utrikesfödda kvinnor

Utrikesfödda kvinnor får möjlighet fortsätta lära sig svenska under föräldraledighet.

Demokrati och civilsamhälle

Stärkt demokrati

Statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att alla ska få ökad kunskap om demokrati och hur man deltar i demokrati.

Ökat intresse för demokratifrågor

Stockholms universitet ska stärka landets gymnasieelevers kunskaper om vår demokrati, bidra till ökat intresse för demokratifrågor.

Bibliotek

Ökat utbud och tillgänglighet av biblioteksverksamhet i hela landet.

Nya demokrativillkor

Statliga bidrag till civilsamhällets organisationer kommer ställa fler villkor, för att hindra dem från diskriminering eller kränkande av friheter och rättigheter.

Mer kultur till barn och unga

Alla skolelever ska ta del av och samverka med professionella kulturlivet.

Fler fritidsaktiviteter

Fler fritidssysselsättningar till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden.

Allmänna samlingslokaler

Utöka bidrag till samlingslokaler för långsiktigare verksamheter.

Mer idrott

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) ska förstärka befintliga idrottsföreningar (och bilda nya) i socioekonomiskt utsatta områden. Öka kunskap om föreningars demokratiska grunder, utveckla former för att barn och unga deltar i idrottsföreningars demokrati.

Information om det svenska samhället

Asylsökande och nyanlända ska få mer relevant info om svenska samhället, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Brottslighet

Brottsförebyggande arbete

Statens skolverk, Socialstyrelsen fortsätter förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Särskilda insatser mot riskgrupper i socioekonomiskt utsatta områden. Fler sociala insatser ska komplettera kommunernas arbete.

Nationellt avhopparprogram

Utökade medel till stöd för de som vill lämna kriminella eller extremistiska miljöer och grupper.

Identifiera parallella samhällskulturer

BRÅ ska ta fram stöd för identifiering av parallella samhällsstrukturer, klanstrukturer och analys av motåtgärder.

Centrum mot våldsbejakande extremism

Nya medel till Centrum mot våldsbejakande extremism, ska förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism.

Fler anställda inom Polismyndigheten

10 000 fler ska anställas under perioden 2016-2024.

Bekämpa narkotikabrottsligheten

Polismyndigheten förstärker bekämpningen av illegal handel med narkotika och narkotikaklassade läkemedel, samt narkotikaproduktion.

Skärpta påföljder för unga brottslingar

Ungdomsövervakning för unga lagöverträdare, där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt straff.

Skärpta straff för illegala vapen och sprängningar

Skärpt straff sedan 2020 mot de allvarligare formerna av vapenbrott, explosiva varor, smuggling av sådana. Flera lagförslag för att öka kontrollen över alla explosiva varor.

Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersvåld

Regeringen kompletterar sin 10-åriga nationella strategi för att förebygga, bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution. Åtgärdsprogram med en rad insatser, bl.a. mot könsstympning.

Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete blir permanent

Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete, förebyggande, bekämpande av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostitution, människohandel blir permanent från och med 2021.

Nationellt kompetenscentrum mot hedersförtryck

Ett permanent centrum mot hedersförtryck inrättas.

Utökad kompetensstöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård

Utökat kompetensstöd till arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel.

Förebygga och motverka könsstympning

Jämställdhetsmyndigheten ska se över arbetssätten hur man förebygger och motverkar könsstympning av flickor och kvinnor, metoder för attitydförändring och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor samt sprida kunskap.

Strängare straff för hedersrelaterat våld

Den 1:a Juli 2020 blev det strängare straff för hedersrelaterad brottslighet. Barnäktenskapsbrott infördes och skärpta straff för brott med hedersmotiv. Utreseförbud finns som ska skydda barn från att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympas.

Artiklar

Dialekter på schemat

Sverigedemokraterna diskriminerar elever med ett annat modersmål än svenska genom att lägga ut ytterligare hinder för eleverna. Denna motion går dessutom stick i stäv med deras förslag om att alla i äldrevården ska förstå vad deras vårdare säger.

I en motion skriven av riksdagsledamot Runar Filper, Sverigedemokraterna, talar han sig varm för dialektundervisning i skolan. Detta samtidigt som SD vill ta bort hemspråksundervisningen. Motiveringen till att Filper skrivit motionen är att

”Flera språkforskare har sagt att det är bra för barns språkutveckling att få bevara sin dialekt och att barn borde få tala dialekt i skolan.” (Källa: Riksdagen)

Med andra ord använder han exakt samma motivering som används av alla som är för hemspråksundervisning.

På Sverigedemokraternas hemsida står att läsa att SD vill ta bort modersmålsundervisning och erbjuda den i form av förberedelseklasser som ska ligga utanför den ordinarie skolverksamheten och där eleverna sedan ska slussas in i den ordinarie svenskundervisningen.

Skolverket skriver följande om hemspråksundervisning:

”Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.” (Källa: Skolverket)

 

Om barn med annat modersmål än svenska inte skulle få modersmålsundervisning försvårar man skolgången för dem. När man samtidigt vill införa lektioner med undervisning om dialekter gör man det mer komplicerat. Dialekt brukar ofta komma naturligt för barn då de i samspel med klasskamrater lär sig dialektal svenska.

Vidare ställer jag mig frågande till hur dialektundervisning ska gå ihop med att våra äldre inom äldrevården ska förstå sina vårdare, där exempelvis bred skånska kan vara direkt obegriplig för en äldre människa från Piteå. Detta samtidigt som SD säger sig vurma för nationalstaten Sverige med gemensam identitet. Här borde de istället förorda rikssvenskan för att på så vis skapa ett uniformt språk istället för att vurma för regionala dialektala olikheter.

Denna motion är ett sätt för Sverigedemokraterna att ta bort ett viktigt stöd för elever med ett annat modersmål än svenska och samtidigt sätta upp ytterligare hinder för elever som redan kämpar för att lära sig ett nytt språk. Det har varit vetenskapligt vederlagt sedan länge att elever med annat modersmål än svenska har stor hjälp av modersmålsundervisning och det är en mänsklig rättighet att få hjälp för att klara av att lära sig språket där man bor.

Genom att ta bort modersmålsundervisningen och ersätta den med dialektundervisning skapar man en väldigt ojämn hinderbana för elever med annat modersmål än svenska. Detta samtidigt som man missar målet med att människor inom äldrevården ska kunna förstå sina vårdare och då särskilt som människor flyttar runt i vårt avlånga land.

Referenser

Artiklar

Statistik-Sverige

Det är fantastiskt vad många olika siffror och uppgifter man som nyfiken privatperson kan få ut från svenska myndigheters officiella, offentliga webbsidor. Statistik kan vara den viktigaste faktabakgrunden till många olika sansade och sakliga debatter.

Har man intresse för kriminalstatistik kan man titta på varje kalenderårs summerade polisanmälda brott ända sedan 1975. Det är otroligt att Brottsförebyggande rådet – BRÅ – har en hel statistik-tjänst på nätet, så att du kan välja att läsa varje månads eller varje kvartals siffror från och med år 1994. Deras tjänst är regelbundet uppdaterad, siffror för oktober 2019 ligger ute redan nu. Du kan välja samtliga brott eller gå in på detalj i de olika brottskategorierna eller undergrupperna.

Motargument valde att ta fram några exempel. Ett enkelt test gjordes för att leta upp några kategorier brott som vi gissade har ökat kraftigt, enbart för att göra exempel till denna artikel. Tankarna gick kring att leta upp ”nya brott” där man kan ana att det utfördes extremt få och lagfördes få sådana brott under 1970-talet.

Vårt intresse föll på datorbaserade bedrägerier i bedrägeri-kategorin. Klotter, som ligger i kategorin skadegörelse valdes också. Det kändes mest intressant att titta på hur brottens utveckling rört sig i proportion till förändringen av Sveriges befolkningsmängd. Att visa ”brott per hundratusen invånare” valdes och ”Antal brott” valdes bort, för att ignorera faktiska antalet polisanmälda brott i detta exempel.

Brottsstatistik 1975-2018, Källa: BRÅ
Brottsstatistik per 100.000 invånare, hela landet, 1975-2018, Källa: BRÅ (klicka på diagrammet för att se en större version)

Av siffrorna gjorde vi ett diagram med Excel, så vi kan se olika färgade linjer, den brandgula innehåller samtliga polisanmälda brott i kategorin bedrägeri, varav den gula och den blekt gröna linjen ingår i den brandgula totalen. Den bruna linjen visar alla polisanmälda brott som kategoriserats som skadegörelse. Den blå linjen är alla klotter-brott; de ingår i summan för hela skadegörelsekategorin.

En viktig poäng man kan nämna om linjer som visualiserar brott per år i diagram är att linjerna ”hackar”, ”hoppar” uppåt och nedåt, för antal brott varierar från ett år till nästa år. En uppgång under den vänstra delen av grafen betyder inte att man automatiskt kan räkna med att samma uppåt-trend fortsätter i likadan utveckling i diagrammet eller i en tänkt förlängning in i framtiden. Man ska alltså akta sig från att göra prognoser om man inte är expert. Man kan inte ta en kort tids linje och automatiskt förlänga, eller ”extrapolera” ut en trendlinje bort i framtiden. Man kan tänka sig att man tittar tillbaka i historiken på boskapsstöld, och kanske gissar att det långa tidsperspektivet visar en sjunkande linje. En sådan sjunkande linje kan inte heller automatiskt extrapoleras, då den vid något tillfälle kommer gå under noll-linjen. Oavsett hur få eller hur många kor som polisanmälts som stulna på ett år kan det aldrig bli färre än noll stulna kossor.

Om du har intresse att leta statistik, gå in på olika myndigheters webbsidor och titta om de har offentlig statistik. Man kan även ringa eller eposta till statliga myndigheter och fråga vilka historiska uppgifter de har om sin verksamhet. Tack vare en svensk tumregel om transparens och offentlighetsprincip finns det enormt mycket tillgänglig statistik, bara man har intresse av att söka och fråga.

Vill du plocka ut siffror och historik så rekommenderar Motargument att du läser på ordentligt vad siffrorna representerar, vad varje tal betyder och vad man kan läsa ut bakom faktauppgifterna. Man kan också behöva lära sig grunderna i statistik och något kalkylprogram för att skapa visuella och pedagogiska diagram. Lycka till!

Källa: http://statistik.bra.se/solwebb/action/index
Boktips: Googla efter boken Statistik För Dummies (bör finnas på ditt bibliotek)