Etikettarkiv: demokrati

Skadas den sociala tilliten av invandring och mångfald?

Det är vanligt med att xenofobiska och rasistiska aktörer argumenterar att invandring skadar den sociala/mellanmänskliga tilliten. Även en mycket problematiskt och rasistisk politiker som Kent Ekeroth kan använda sig av forskning som pekar på det. Att invandring ofta leder till minskad social tillit mellan människor stämmer. Samtidigt är forskningen mer utvecklad och innehållsrik med slutsatser som inte alltid presenteras av rasistiska aktörer.

Ett mer förekommande exempel som även tas upp av rasister och nationalister är forskningen gjord av akademikern Robert Putnam. År 2007 presenterade Putnam följande resultat från forskningen om etnisk mångfald och social tillit i USA, baserad på bland annat runt 30 000 intervjuer:

  1. Ju mer mångfald desto mindre litar människor på varandra
  2. Människor litar mindre på varandra både inom och över etniska linjer

Alltså, en av Putnams slutsatser var att människor i lokalsamhällen med hög grad av etniskt mångfald litar mindre på människor även inom ”sin” etniska grupp. Putnam var oroad att hans forskning skulle användas för att argumentera emot mångkultur och att motivera invandringsrestriktioner. I sin studie tog han också upp följande slutsatser:

  1. Ökad invandring och etniskt mångfald är inte bara ofrånkomligt i moderna samhällen utan är även önskvärd på långsikt. USA:s historia visar att etnisk mångfald är en en social tillgång.
  2. På kort sikt utmanar invandringen och etniska mångfalden den sociala solidariteten och försvårar styrkan av relationer som binder människor ihop. På mellansikt upprättar framgångsrika, invandringsbaserade samhällen nya former av social solidaritet genom skapandet av nya och mer inkluderande identiteter.
Mångfald är en nödvändighet och styrka för samhället

Putnams resultat visar att utmaningen för invandringssamhällen är att skapa nya syn på ”vi” genom mer inkluderande syn på identitet. Det tar alltså tid att forma nya institutioner, identiteter och mentala föreställningar om ”oss” i samhället. USA, Indien och EU är exempel på hur mångfaldens utveckling kan beskrivas. USA kan ses som en salladsskål där skålen är gemensam medan salladen är blandmix. Indien kan beskrivas som en thali, en rund metallplatta med små metallskålar som innehåller olika rätter. EU skulle jag vilja beskriva som ett ovalt smörgåsbord med olika rätter.

Historien har ofta varit mycket svår när det kommer till fred, demokrati och pluralism. Amerikanska inbördeskriget, första och andra världskriget, anti-kolonialkampen, intolerans, folkmord, diskrimineringar, segregation, rasism, radikala nationalismer. Trots alla problem som råder idag i världen, Europa och Sverige så är situationen fortfarande mycket bättre, fredligare och öppnare om man tittar utifrån längre historiskt perspektiv. Som människor lär vi oss med tiden av våra misstag och kan överföra erfarenheterna till kommande generationer för att våra samhällen ska bli bättre.

Den höga sociala tilliten utvecklas vidare med tiden

Visserligen går det att vända på steken med argumentet om att det höga sociala tilliten bygger på att Sverige under lång tid har varit ett ”kulturellt homogent” land. Samtidigt har det visat sig att majoriteten av den invandrade delen av befolkningen förr eller senare accepterar, praktiserar beteenden och värderingar som möjliggör tillitens fortsatta utveckling. Det kan förstås låta starkt negativt i debatten om att ”det unika svenska tilliten sjunker” så låt oss titta på den senaste forskningen genomförd av Sören Holmberg och Bo Rothstein vid Göteborgs Universitet. Dessa skrev i den senaste forskningsartikeln från 2015 att även bland utrikesfödda avviker graden av tilliten åt det lägre hållet men att andelen ”höglitare” inte har minskat under åren. Dessutom menar författarna att tilliten är mycket lägre bland SD:s väljare än jämfört med andra riksdagspartiers väljare. Överlag menar författarna att trots problem som finns är den sociala eller mellanmänskliga tilliten i samhället fortsatt hög.

Sverige fortsätter att vara ett samhälle med hög socialt tillit i global jämförelse. Till exempel är fallet av det relativt monokulturella Polen har lägre grad av socialt tillit än Sverige och  Kanada. En förklaring ligger i att det centrala i samhället ofta inte handlar om identiteter med en viss gemenskap som nationen utan att det handlar om individens identifikation med institutioner som rättsstaten, demokratin, arbetsmarknaden. Det är alltså förändringar av människors inlärda beteenden (kultur) och identifikationer som innebär att den sociala tilliten utvecklas med tiden. Som Clara Sandelind menar så handlar tilliten om samspelet mellan individen och staten i första hand, och inte mellan individen och samhället.

Vikten av individualism, pluralism och öppenhet fortsätter

För Sveriges del handlar det därför om att gå emot de aktörer med nationalism, rasism och främlingsfientlighet på agendan. Värderingar som frihet, yttrandefrihet och fri åsiktsbildning baserar sig på individen och är universella. Det centrala för tilliten är därför liberaldemokratiska värderingar med koppling till lagen, rättsstaten och medborgerliga friheter. Värderingar som fler kan ta sig till oavsett födelseort och där höga tilliten utvecklas i takt med ett mer pluralistiskt samhälle.

Referenser

Avpixlat. Den unika svenska tilliten och sociala sammanhållningen sjunker. Publiceringsdatum: 2014-09-12. Nedladdat: 2017-03-09. Webbplats: http://avpixlat.info/2014/09/12/den-unika-svenska-tilliten-och-sociala-sammanhallningen-sjunker/

Arpi, Ivar. Magasinet Neo. Invandring är ingen gratislunch. Publiceringsdatum: Okänd. Nedladdat: 2017-03-09. Webbplats http://magasinetneo.se/artiklar/invandring-ar-ingen-gratislunch/

Jandt, E. Fred. An Introduction to Intercultural Communication. Identities in a Global Community. Publiceringsdatum: Okänd. Nedladdat: 2017-03-09. Webbplats: https://books.google.co.in/books?id=M5CbBgAAQBAJ&dq=Regulators+of+Human+Life+And+Identity+Culture+Nineteenth-Century+Definition+Today%E2%80%99s+Definition+Cultures+Within+Cultures+Subculture+Economic+or+Social+Class+Ethnicity&hl=sv

Holmerg, Sören & Rothstein, Bo. HÖG MELLANMÄNSKLIG TILLIT I SVERIGE – MEN INTE BLAND ALLA. Publiceringsdatum: Okänd. Nedladdat: 2017-03.09. Webbplats: http://som.gu.se/digitalAssets/1533/1533987_h–g-mellanm–nsklig-tillit-i-sverige–men-inte-bland-alla-holmberg-o-rothstein.pdf

Liberala Ungdomsförbundet. Nya tider, nya strider. ”Bortom nationalstaten – Liberala svar” av Adam Cwejman. Publiceringsdatum: Okänd. Nedladdat: 2017-03-09. Webbplats: http://rawls.luf.se/files/uploads/LUF_NyaTiderNyaStrider.pdf

Ekeroth, Kent. Nyheter 24. Ekeroth (SD): “Lavin av forskning motbevisar invandringsanhängarna”. Publiceringsdatum: 2014-11-24. Nedladdat: 2017-03-09. Webbplats: http://nyheter24.se/debatt/783524-ekeroth-sd-lavin-av-forskning-motbevisar-invandringsanhangarna

Pelling, Lena. Identitet och integration: om invandrades resurser. Publiceringsdatum: 2014-03-01. Nedladdat: 2017-03-09. Webbplats: http://digi.arbark.se/bibliotek/tankesmedjor/arenaide/pelling-integration-2014.pdf

Sandelind, Clara i Expressen. Tillit byggs inte med svenskhetskurser. Publiceringsdatum: 2016-07-20. Nedladdat: 2017-09-03. Webbplats: http://www.expressen.se/kultur/tillit-byggs-inte-med-svenskhetskurser/

Nya politiska partier

Känner ni till hur enkelt det är att starta ett politiskt parti i Sverige? Man behöver egentligen bara vara en grupp likasinnade personer som startar en förening tillsammans, och göra upp om de stadgar och regler och den verksamhetsinriktning som man kan vara överens om.

Om man vill kan man registrera sin förening hos Skatteverket för att få ett organisationsnummer och skydda sin förenings namn.

Om man vill kan man även registrera föreningsnamnet som en partibeteckning, läs mer om det hos Valmyndigheten.

Partibeteckningar som är registrerade för val till riksdagen gäller också vid val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet samt vid val till Europaparlamentet. Partibeteckningar som är registrerade för val till landstingsfullmäktige gäller också för val till kommunfullmäktige i alla kommuner inom länet.

Just nu i skrivande stund, 13/2 2017, finns det:

35 partibeteckningar registrerade för val till riksdagen (och därmed även till samtliga offentliga politiska val i hela Sverige).
32 partibeteckningar registrerade för val till landstingsfullmäktige (och därmed även till samtliga kommunval i respektive län/landstingsregion).
167 partibeteckningar registrerade för enbart val till ett enda kommunfullmäktige.

Observera att ett parti kan ställa upp i val utan att registrera sin partibeteckning.

Partibeteckning Registreringsdatum Gäller:
Ale-demokraterna 98-03-31 Ale
Allianspartiet/Medborgarens röst 09-06-12 Samtliga val
Allt för Ragunda 15-05-06 Ragunda
Alternativ 2000 94-03-01 Flen
Alternativ för Sverige Ansökan är under beredning
Alternativet 16-05-31 Skåne län
Alvesta Alternativet 95-08-23 Alvesta
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1956-08-02 Samtliga val
BARAPARTIET 85-03-25 Skåne län
BUS-partiet 13-11-06 Solna
Barn- och Ungdomspartiet i Sjöbo 06-03-23 Sjöbo
Barnpartiet 10-03-04 Göteborg
Bergshamrapartiet 12-03-20 Solna
Bergspartiet 02-03-06 Berg
Bjorn 05-05-16 Linköping
Bjuvspartiet 14-11-04 Bjuv
Bjärepartiet 91-03-05 Båstad
Bollnäspartiet 10-03-26 Bollnäs
Bopartiet 86-05-06 Ludvika
Borgerligt Alternativ 14-01-29 Östhammar
Borlängepartiet Dalarna 14-03-07 Dalarnas län
Boråsvalet 14-01-24 Borås
Botkyrkapartiet 88-02-10 Botkyrka
Bästa för Sollentuna 16-05-20 Sollentuna
Centerpartiet 95-05-18 Samtliga val
DIN FRAMTID 10-03-04 Kungsbacka
Dalarnas Sjukvårdsparti 05-03-17 Dalarnas län
Demokratisk Vänster i Lund 06-04-24 Lund
Det Hållbara Alternativet 14-02-25 Lidköping
Det Lokala Partiet i Heby kommun 09-03-23 Heby
Direktdemokraterna 14-07-01 Samtliga val
Djurens parti 14-02-19 Samtliga val
Drevvikenpartiet 98-01-28 Huddinge
EngelholmsPartiet 10-02-19 Ängelholm
Enhet 14-03-12 Samtliga val
Enighet Rättvisa Socialism Arbetarpartiet 11-01-11 Umeå
EtableringsPartiet 14-11-25 Växjö
Etanolpartiet 14-02-24 Stockholm
Europeiska Arbetarpartiet-EAP 85-03-22 Samtliga val
Falupartiet 94-03-02 Falun
Feministiskt initiativ 06-03-07 Samtliga val
Folkets Väl 98-03-02 Hässleholm
Folkets röst – VOX humana 97-11-26 Härjedalen
Folkfronten 09-03-23 Linköping
Folkkampanjen för sjukvården 01-12-07 Dalarnas län
Folkviljan på Orust 94-03-01 Orust
Framtid i Ale 14-03-07 Ale
Framtid i Jokkmokks kommun 10-03-04 Jokkmokk
Framtid i Kalix 14-04-08 Kalix
Framtid Öland 14-02-24 Borgholm
Framtidspartiet – för hållbar utveckling 10-02-15 Lerum
Framtidspartiet Sverige 04-01-30 Göteborg
Framtidspartiet i Lekeberg 10-02-26 Lekeberg
Fria Demokraterna 15-12-18 Nordmaling
Fria Stockholmare 14-03-24 Stockholm
Frihetspartiet 10-02-15 Samtliga val
FörNyaLund 14-02-07 Lund
GPS – Grönt Perspektiv i Sundsvall 14-02-04 Sundsvall
Granskningspartiet 10-03-19 Strängnäs
Gula Partiet 12-09-11 Malmö
Göingepartiet Kommunal Samling 90-11-20 Osby
Habodemokraterna 17-01-16 Habo
Haningepartiet 15-04-08 Haninge
Hedemorapartiet 06-03-07 Hedemora
Hela Sunne 13-06-14 Sunne
Huddingepartiet 82-01-28 Huddinge
Härjedalspartiet 12-03-27 Härjedalen
Högerpartiet de konservativa 04-03-11 Samtliga val
Hörbypartiet 98-02-19 Hörby
Join The Parti 13-03-06 Eskilstuna
Junilistan 04-02-27 Samtliga val
Järna Partiet 10-02-26 Södertälje
Kalixpartiet 97-09-17 Kalix
Karlskronapartiet 14-02-24 Blekinge län
Kirunapartiet 06-03-07 Norrbottens län
Klassiskt liberala partiet 15-03-25 Samtliga val
Knegarkampanjen 14-03-07 Norrbottens län
Knivsta.Nu 02-03-06 Knivsta
Kommunal Samling 13-10-01 Gagnef
Kommunalt Alternativ 02-03-06 Tjörn
Kommunens Bästa 12-05-03 Forshaga
Kommunens Bästa 06-03-07 Ljungby
Kommunens Väl 03-05-14 Älvkarleby
Kommunens Väl 73-04-12 Skurup
Kommunens Väl 79-04-19 Hylte
Kommunens Väl 06-02-23 Herrljunga
Kommunisterna 10-03-12 Malmö
Kommunisterna 02-03-06 Piteå
Kommunistiska Partiet 05-01-12 Samtliga val
Kommunlistan 06-01-10 Älvdalen
Kommunlistan 15-04-20 Hedemora
Kommunlistan 14-01-16 Avesta
Kommunlistan 08-02-14 Storuman
Kommunpartiet 06-03-07 Härryda
Kommunpartiet – Vansbro 10-02-19 Vansbro
Konsensus – För Vadstenas Bästa 14-11-19 Vadstena
Kopparpartiet 02-02-25 Åtvidaberg
Kraftsamling för Ljusnarsberg 06-02-23 Ljusnarsberg
Kristdemokraterna 96-08-29 Samtliga val
Kristianstadsbygdens Framtid 03-05-14 Kristianstad
Kristna Värdepartiet 14-02-24 Samtliga val
Kungsbackaborna 10-03-19 Hallands län
Kvastpartiet 14-03-07 Karlstad
LOTTOKRATIN 15-11-13 Samtliga val
Laholmspartiet 06-01-23 Laholm
Landsbygdspartiet Oberoende 12-10-31 Samtliga val
Laxåpartiet 10-02-26 Laxå
Liberalerna 15-11-30 Samtliga val
Lidingöpartiet 78-04-13 Lidingö
Lifepartiet 14-03-07 Stockholms län
Ljusdals Framtids Parti 13-10-18 Ljusdal
Ljusdalsbygdens parti 15-05-11 Ljusdal
Lysekilspartiet 14-01-16 Lysekil
Malmfältens Väl 13-10-15 Gällivare
Malmöpartiet 01-10-04 Malmö
Malung-Sälenpartiet 06-01-30 Malung-Sälen
Malålistan 06-02-23 Malå
MariestadsPartiet 02-03-13 Mariestad
Marks Oberoende Demokrater, MOD 08-01-15 Mark
MedborgarForum 08-04-22 Jönköpings län
Medborgarlönepartiet (MLP) Ansökan är under beredning
Miljöpartiet de gröna 85-02-04 Samtliga val
Missnöjespartiet 11-03-04 Västra Götalands län
Moderaterna 13-09-06 Samtliga val
Morapartiet 94-03-22 Mora
Mosebackedemokraterna 10-01-22 Samtliga val
MÅFF Ansökan är under beredning
Nackalistan 06-03-07 Nacka
Naturens Parti 16-04-28 Göteborg
Norapartiet 10-02-19 Nora
Nordiska motståndsrörelsen 15-07-09 Samtliga val
Nordmarkspartiet 10-06-18 Årjäng
Normaldemokraterna 13-10-28 Göteborg
Norrbottens Frihandelsparti 98-04-02 Norrbottens län
Norrbottens Sjukvårdsparti 94-03-02 Norrbottens län
Norrländska Samlingspartiet 10-02-26 Samtliga val
Ny Ordning (NO) 05-11-09 Sandviken
Nya Kommunpartiet Eslöv 10-02-19 Eslöv
Nya Listan i Vellinge 10-02-26 Vellinge
Nya Sotenäspartiet 85-03-06 Sotenäs
Nya Ulricehamn 14-03-07 Ulricehamn
Nybyggarpartiet 10-02-19 Valdemarsvik
Nykvarnspartiet 98-01-28 Nykvarn
Nystart Enköping (NE) 14-02-25 Enköping
Omsorg för alla 06-03-07 Dalarnas län
Omsorgspartiet i Arboga 02-04-05 Arboga
Opinion 14-01-09 Åsele
Orustpartiet (OP) 11-12-21 Orust
Partiet Roslagens Framtid 13-03-26 Norrtälje
Partiet för Norbergs Framtid 14-02-21 Norberg
Pensionärspartiet i Nynäshamns kommun 14-02-25 Nynäshamn
Perstorps Framtid 09-11-04 Perstorp
Piratpartiet 06-02-15 Samtliga val
Politiskt Alternativ 10-02-19 Vilhelmina
Popvox 10-02-19 Stockholm
ROSLAGSPARTIET 13-06-05 Österåker
Realist Partiet 14-03-07 Södertälje
Riksdemokraterna för Sverige 15-05-07 Malmö
Ronnebypartiet 10-03-04 Ronneby
Roslagens oberoende parti 13-12-23 Norrtälje
Rättvis Demokrati 05-03-22 Strömsund
Rättvisepartiet Socialisterna 98-03-31 Samtliga val
Rönningepartiet 10-12-07 Salem
SPI Välfärden 13-07-02 Samtliga val
Salas bästa 09-12-18 Sala
Samernas Väl 06-03-07 Jokkmokk
Samhällets bästa 82-04-22 Tjörn
Seniorpartiet 04-08-03 Västra Götalands län
Sigtunapartiet Samling för Sigtuna 99-04-06 Sigtuna
Sjukvårdspartiet – Västernorrland 94-03-22 Västernorrlands län
Sjukvårdspartiet – Västmanland 05-11-07 Västmanlands län
Sjukvårdspartiet – Västra Götaland 03-08-04 Västra Götalands län
Sjukvårdspartiet Gävleborg 01-01-23 Gävleborgs län
Sjukvårdspartiet i Värmland 01-06-06 Värmlands län
Sjöbopartiet 91-03-27 Samtliga val
Skaftöpartiet 09-10-23 Lysekil
Skinnskattebergsdemokraterna 06-03-23 Skinnskatteberg
Skol och Landsbygdspartiet 15-09-04 Piteå
Skolpartiet i Österåker 14-02-25 Österåker
SkurupsPartiet 16-06-02 Skurup
Skånepartiet 79-05-15 Samtliga val
Sociala Partiet (SP) 09-02-11 Samtliga val
Socialisterna-Välfärdspartiet 10-02-15 Kalmar län
Socialistiska Partiet 85-02-18 Samtliga val
Solidaritet, Arbete, Fred, Ekologi, SAFE 91-03-05 Nässjö
Sollentunapartiet 73-05-11 Sollentuna
Solnapartiet 16-11-07 Solna
Sorundanet Nynäshamns kommunparti 13-12-17 Nynäshamn
Sportpartiet 10-02-26 Härryda
Spritpartiet 10-03-04 Samtliga val
Staffanstorpspartiet 06-01-10 Staffanstorp
Stockholmspartiet 06-03-07 Stockholms län
Storebrors-partiet (SB) Ansökan är under beredning
Strängnäspartiet 90-01-30 Strängnäs
Strömstadspartiet 06-01-23 Strömstad
Sundsvallspartiet 14-03-13 Sundsvall
Svenska Förnufts Partiet (SFP) 14-04-10 Samtliga val
Sverigedemokraterna 91-02-08 Samtliga val
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) 14-02-24 Skåne län
Sveriges Nationella Demokratiska Parti 02-04-09 Skåne län
Söderslättspartiet 10-03-04 Trelleborg
Södertäljepartiet 10-03-19 Södertälje
Tingsrydsalternativet 14-01-29 Tingsryd
Torsåspartiet 05-10-11 Torsås
Trollhättans Framtid 15-04-24 Trollhättan
Trosa Radikaler (Vagnhärad-Västerljung-Trosa) 06-03-07 Trosa
Trygghetspartiet 16-05-09 Skåne län
Tullingepartiet 14-02-12 Botkyrka
Unionspartiet 14-03-28 Flen
Upplands sjukvårdsparti 99-11-24 Uppsala län
Utvecklingspartiet 10-02-15 Kungälv
Vetlanda framåtanda 10-02-26 Vetlanda
Vrinnevilistan 05-05-31 Östergötlands län
Vägen till Livskvalitet 02-02-25 Vingåker
Vägvalet 14-02-21 Samtliga val
Välfärdspartiet 05-09-15 Västra Götalands län
Vänsterpartiet 90-06-15 Samtliga val
Väsbys bästa 14-03-07 Upplands Väsby
Västjämtlands Väl 10-02-15 Åre
Västrainitiativet Sollefteå Kommuns Bästa 10-03-04 Sollefteå
Vår Framtids politiska utskott 14-03-13 Ånge
Vård för pengarna 13-10-04 Södermanlands län
Vårdpartiet i Skåne 13-09-17 Skåne län
Waxholmspartiet – borgerligt alternativ 13-11-05 Vaxholm
Westerwikspartiet 15-11-13 Västervik
coS c/o-Sweden Ansökan är under beredning
nya Ölandspartiet 14-03-07 Borgholm
Åhuspartiet 94-03-02 Kristianstad
Ångfärjepartiet 14-03-07 Helsingborg
Åsele kommunlista 10-02-26 Åsele
Åselepartiet 06-03-07 Åsele
Ödeshögs Partiet 14-01-16 Ödeshög
Ölandspartiet södra 14-02-25 Mörbylånga
Öpartiet 10-01-22 Ekerö
Öppna Göteborg! 14-01-09 Göteborg
Öppna Hela Lerum 14-03-07 Lerum
Örebropartiet 14-03-07 Örebro län
Österlenpartiet 02-08-13 Simrishamn
Österåkerspartiet 94-09-06 Österåker

Källa:
Valmyndigheten, lista över alla registrerade partibeteckningar (hämtad 13:e februari 2017)
http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/partier/lista_registrerade_partibeteckningar/

SD Burlövs konspirationsteorier

Det finns en ständigt närvarande vilja hos en del människor, läs muslimhatare, antisemiter och ”invandringskritiker”, att sprida konspirationsteorier, lögner och myter. Vad sådant beror på är saker som vi på Motargument har skrivit om, och kommer att fortsätta skriva om. Vi kommer att fortsätta granska, och dissekera, propaganda som används i rasistiskt syfte.

SD Burlövs hemsida finns ett konspiratoriskt dokument där vi år ut och år in har kunnat ta del av hur ”Islam påverkar vårt samhälle”. Vi får ta del av det ihärdiga och repetitiva sverigedemokratiska mantrat om ”islamisering” och ”sharialagar”, vilket påstås leda till att vårt land så som vi känt det, kommer att gå under, pga illvilliga muslimer som vill inskränka demokratin och byta bort vår kultur.

”Vad innebär detta för er vanliga medborgare om sharialagar skulle införs i Sverige! Följande inskränkningar kan bli verklighet i era liv vare sig ni vill eller inte om islamisterna skulle komma till makten. Tyvärr är det inte fråga om, utan när det sker om Socialdemokraterna eller Moderaterna får fortsätta att tävla om vem som har de liberalaste lagarna angående t.ex. invandring efter valet 2014. Här finns bara en räddning, en röst på Sverigedemokraterna

För att nämna några inskränkningar som kommer att beröra er:

 1.     Inget fritt klädesval för kvinnor utomhus, utan hijab, (slöja) eller niqab kommer att gäller.

2.      Inga pubar/fester med alkohol.

3.       Inga fläskprodukter i maten.

4.       Begränsad musik.

5.       Inga kvinnlig sporter.

6.       Inga hundar. 

7.       Kvinnor ska vara hemma och fostra barnen.

8.       Kvinnor ej myndiga. I extremfall får de inte ens köra bil.

9.       Begränsad  -censurerad  TV/Radiosändning.

10.   HBT straffas hårt/ t.o.m.avrättning kan bli följden.

11.   Judar/Kristna & oliktänkande förföljts.

12.   Sharia är lagen och sist men inte minst alla icke muslimer blir 3:e klassens medborgare.”

Detta dokument är ett hopkok av lögner, myter och sammanblandningar av begrepp. Det är alarmistisk skrämselpropaganda av yppersta kaliber som obesvarat, och oförändrat, funnits på SD Burlövs hemsida år efter år. Budskapet är dåligt formulerat och saknar verklighetsförankring. Jag har skickat en förfrågan via mail till Lars-Anders Espert, ordförande i SD Burlöv, för att få klarhet i det som faktiskt står på hemsidan. Där finns nämligen inga källor på varifrån dessa uppgifter kommer ifrån.

Som en avslutande knorr på det konspiratoriska dokumentet hittar vi den obligatoriska skuldbeläggningen. SD ställer två utsatta grupper mot varandra, och denna gången är det äldre som används som politiskt slagträ:

”Redan i dag påverkas ekonomin till den grad att äldre inte har råd med sjukvård, mediciner och ett värdigt liv på sin pension efter att ha betalt skatt hela sitt liv. Däremot så ser staten till att uppfylla krav som radikala muslimer ställer.”

Mot bakgrund av att SD gärna ställer två utsatta grupper – i detta fall äldre och radikala muslimer – mot varandra i syfte att göra en politisk poäng kan det vara på sin plats med en stilla undran: Hur tänker SD när det kommer till äldre radikala muslimer?

Hur tänker sig Sverigedemokraterna att de personer som har flytt från islamistiska diktaturer, vilka i olika utsträckning lyder under sharialagar, att de flyktingarna skulle vilja implementera sådant rättssystem här i Sverige? Det är ju just en önskan om demokrati, frihet, jämlikhet, religionsfrihet, valfrihet och likabehandling inför lagen som de allra flesta flyktingar har saknat.

countries_with_sharia_rule
Länder med sharialagstiftning – klicka för större bild. (källa Wikimedia Commons)

SD Burlöv använder sig av ytterst lösa grunder då man i slutet av dokumentet försöker sig på att motivera konspirationen. Uppenbarligen räcker det enligt deras skribent med en: ”tillbakablick på vad som hänt i Sverige och norra Europa de senaste året” ! Vi blir också delgivna information om att England och Frankrike anses ligga ett par steg före Sverige i ”islamiseringsprocessen”.

Jag har ännu inte erhållit något svar från ordföranden i SD Burlöv. Men den som väntar på något gott…

Länk till dokumentet på SD Burlövs hemsida

Nyhetsbrev september 2016

Här presenteras våra artiklar som publicerats i september.

Artiklar

Barn som bränner bilar – deras föräldrar måste redan betala – artikel av Thabo ‘Muso om lagförslag som redan är lag

Hatbrott – vad säger lagen? – artikel av Tina Holm om hatbrott och lagstadgar

Terminologi – afrofobi – artikelserien av David Ehle har nått fram till den mest utbredda formen av rasism

I fokus

Fyraårsjubileum för Motargument.se – Vi firar 4 år!

Cry me a river, Peter J! – artikel av Alexandra Grönvall om Peter Jezewski, samvetsfrihet och yttrandefrihet

Paneldebatt om N-ordet på Bokmässan utan afrosvenskar i panelen – Gästkrönika av Fatou Darboe på Afropé

Korta motargument

Våldtäktsdefinitioner – om hur svensk lagstiftning skiljer sig från andra länders

Myt: SD är ett demokratiskt parti för att det röstades in demokratiskt – om att demokratiska val inte är en garanti för att anti-demokratiska partier kommer in i riksdagen

Mytknäckare

Granskning av systemkollapsen – del 1 – arbetslösheten – första delen i en artikelserie av Elias Lodin och Thabo ‘Muso om den s k systemkollapsen

Muslimer är främsta offret för islamistisk terror – mytknäckare av Torbjörn Jerlerup om den islamistiska terrorn och dess offer

Krönikor

Öppet brev till Kent Ekeroth – Gästkrönika av Peter Robsahm

Respektera kvinnors fria rätt att välja kläder – krönika av Robin Bankel om den senaste tidens kläddebatt

Recensioner

Bokrecension: Utan invandring stannar Sverige – Jesper Strömbäcks bok recenseras av Polimasaren

Myt: SD är ett demokratiskt parti för att det röstades in demokratiskt

Många gånger i sociala medier får man höra att Sverigedemokraterna är ett demokratiskt parti för att de har röstats in demokratiskt. Detta är givetvis en felaktig slutsats. Självklart kan antidemokratiska partier röstas in i ett demokratiskt system! Ett av de mest ökända partierna genom historien som röstats in demokratiskt är Hitlers antidemokratiska parti – NSDAP. Ett annat exempel är det antidemokratiska och islamistiska partiet Hamas. Ytterligare exempel på antidemokratiska partier är grekiska ultranationalisterna Gyllene Gryning har folkvalda representanter i både grekiska parlamentet och Europaparlamentet samt det nynazistiska Svoboda, som sitter i det ukrainska parlamentet.

Så för att räknas som ett demokratiskt parti räcker det alltså inte med att bli inröstad – man måste även stå för demokratiska värderingar, så som de mänskliga rättigheterna, där rätten till religionsfrihet och rätten att slippa rasism ingår. De bryter Sverigedemokraterna mot i sin politik och är därmed inte ett demokratiskt parti.

Nyhetsbrev juli 2016

Här presenteras våra artiklar som publicerats i juli.

I fokus – om aktuella händelser

Ensamkommande på festivaler – krönika/mytknäckare av Helena Trotzenfeldt

Artiklar

Barnäktenskap bland flyktingar – artikel av Torbjörn Jerlerup om svårigheterna i lagstiftningen

Hatbrott – vad är det egentligen? – artikel av Tina Holm som benar ut begreppet hatbrott

”Vi måste berätta sanningen om kod 291” – artikel av Polimasaren om den omtalade kod 291

Sverigedemokraternas ”nya” taktik – artikel av Polimasaren om hur SD riktar in sig på känsloargument

Hur utövas demokrati i praktiken? – artikel av Elias Lodin om begreppet demokrati

Korta motargument

Att välja läkarens kön

Partiernas intäktsredovisning 2015

Mytknäckare

Bilden med ”Riot dog” är inte från Sverige – mytknäckare av Polimasaren om brist på källkritik hos ”invandringskritiker”

Lite om terrorismen i Europa – mytknäckare av Polimasaren som ger perspektiv på terrorism

Myt: Muslimer identifierar sig med terrorism – mytknäckare av David Ehle om att vara muslim inte är detsamma som att vara islamist

Recensioner

Bokrecension: Min Historia – Assata Shakur – recension av Johan Löfström

Reportage

#Almedalen2016: Tillit och migrationTherese Maurin rapporterar från årets Almedalsvecka

#Almedalen2016: Fakta eller feeling – vad bygger du dina åsikter på?Therese Maurin rapporterar från årets Almedalsvecka

#Almedalen2016: Inkludering och integrationTherese Maurin rapporterar från årets Almedalsvecka

#Almedalen2016: Att maska ett nätverkTherese Maurin rapporterar från årets Almedalsvecka

Hur utövas demokrati i praktiken?

Vad är det första du kommer att tänka på när du hör ordet demokrati?

Många kommer att tänka på ett statsskick där medborgarna har rättigheter och friheter och röstar fram sina regeringschefer. Demokrati går att se på många sätt. Ett av dem är hur demokrati utövas i praktiken och på vilka olika sätt det är möjligt att fatta ett demokratiskt beslut.

Demokrati handlar om att överföra folkets preferenser (viljor, behov, åsikter m m) till politiska beslut. Ett alternativ är att folket själva fattar besluten. Detta kallas direkt demokrati. Det har sin styrka i hög demokratisk legitimitet, men sin nackdel i dess praktiska omöjlighet i större sammanhang.

Ett annat alternativ är att folket utser representanter som fattar besluten åt dem. Det kallas för representativ demokrati.

Det finns fyra olika former som demokrati kan utövas på. Var och en av dessa har sina fördelar och sina nackdelar.

  • Representativ – en vald företrädare fattar besluten. Fokus på representation.
  • Deltagande – folket fattar besluten genom aktivt deltagande. Fokus på deltagande.
  • Deliberativ (övervägande) – besluten fattas genom diskussioner, överläggningar och konsensus. Fokus på saklighet och förståelse.
  • Direktdemokrati – besluten fattas omgående och av alla aktörer som beslutet berör. En form av deltagande demokrati. Fokus på legitimitet.

I vår vardag använder vi medvetet och omedvetet, både som människor och samhälle i stort, olika sätt att fatta demokratiska beslut. De här olika formerna finns på olika vis och på olika nivåer i vårt samhälle. De överlappar varandra och finns i både formella och informella sammanhang.

Det märks i den direkta relationen mellan människor i hur vi hanterar – eller inte hanterar – konflikter. Det syns också på det vis vi väljer de människor som ska styra vårt land. I föreningslivet, i politiska nämnder, i företagsstyrelser, mellan vänner och inom familjen. Demokratiska (eller odemokratiska) beslut är alltså inte bara resultatet av politiken, utan en vardaglig företeelse människor gör medvetet eller omedvetet hela tiden. Både som samhälle och som individer.

Är då alla former för demokratiskt beslutsfattande lika bra? Kanske, kanske inte. Omdömet beror på vilken demokratisk måttstock vi tillämpar.  Vilka värden vi anser är viktigast för stunden.

Direktdemokrati

Den äldsta formen för folkstyre är folkmötet. Alla medborgare samlas och deltar alla i beslutandet. Varje fråga avhandlas var för sig och varje medborgare röstar för eller mot. Det vanliga är att människor går till ett gemensamt torg eller en större lokal.

Direktdemokrati har en begränsning. Alla människor kan inte samlas och avhandla varje fråga i för stor utsträckning. Det blir en praktisk omöjlighet. Om stora grupper av människor möts blir det svårt att debattera och att fatta beslut. Sen kan avstånden göra så att endast de som bor nära kan delta i besluten. Direktdemokrati kan bara användas i väldigt lokala sammanhang.

Epidauros
I det antika Grekland samlades människor bland annat på Epidauros-teatern för att fatta direktdemokratiska beslut. Den är likt andra byggd för bästa möjliga akustik. På det här viset kunde även åhörare som satt längst upp höra vad som sades.

Schweiz brukar kallas direktdemokratiskt på grund av att staten har inslag av direktdemokrati på lokal nivå och relativt lättare för medborgare att få till stånd folkomröstningar (s k referendum).
Schweiz är emellertid en representativ demokrati på nationell nivå precis som alla andra demokratiska stater är. Det vore i praktiken omöjligt om alla medborgare i hela landet skulle behöva samlas varje dag för folkomröstningar i varje enskilt nationellt ärende.

Direktdemokrati kan vara attraktivt inom lokala angelägenheter och på lokal nivå eller i slutna sammanhang. Det går att ha omröstningar bland människor i frågor som rör kommuner, inom föreningar eller andra saker. Det största direktdemokratiska inslaget i Sverige är folkomröstningar.

Vi använder även dagligen direktdemokrati när vi omedelbart röstar för saker i vår vardag. ”Ska vi se den här eller den där filmen? Vi röstar”. Direktdemokrati betyder att du representerar dig själv direkt i alla sammanhang. Folket beslutar själva. Direktdemokrati har en hög demokratisk legitimitet, men blir svårare och svårare att genomföra desto större sammanhang det gäller.

Representativ demokrati

Det synsätt som är mest tongivande och som anses vara en av de huvudsakliga kriterierna för demokratins sätt att fungera är frågan om representation. Det är viktigt att politiken och demokratiska beslut avspeglar medborgarnas uppfattningar.

Enligt den representativa demokratiska formen så väljs ombud för att representera andra människor i det demokratiska beslutsfattande. Valda ombud bör till sina åsikter – och gärna sociala bakgrund – vara så lika sina väljare som möjligt. Idén om att demokratin ska följa principen om folkstyre innefattar att folkets önskemål ska vara rättesnöret för demokratin – som ju betyder folkstyre.

Vårt politiska system i Sverige bygger på att vi väljer de företrädare vi vill ska representera oss. Medborgarnas åsikter och politiska viljor ska avspeglas i olika politiska områden som t ex hälsovård, skatter, utbildning och i förlängningen även det ideologiska och i vissa fall även religiösa. De politiska områdena ska sedan överföras till konkreta offentliga beslut. Det är den idealiska ordningen i en representativ demokrati.

House of Commons i Storbritannien är en representativ form av demokrati. Målning från 1833 av Sir George Hayter
House of Commons i Storbritannien är en representativ form av demokrati. Målning från 1833

Genom passivt deltagande kan den demokratiska principen om allas lika röst tillfredsställas.

De människor som väljs till att vara ombud för andra människor är ordnade för att representera de representerades uppfattningar. Tanken är att representationen (och pluralismen) i sig självt ska vara det ”naturliga underlaget” för politiskt beslutsfattande. Den makt ett parti får ska vara relaterat till andelen av rösterna ett parti innehar.

Sverige har en representativ demokrati . Vi väljer 349 stycken företrädare för befolkningen för en mandatperiod. Ledamöterna fattar beslut i vårt ställe på. Vi väljer även företrädare till kommuner, landsting, kyrkofullmäktige och till EU-parlamentet.

I vardagliga sammanhang kan representativ demokrati vara när en person ber en annan att utföra en tjänst i dess ställe. En beställning på en restaurang eller när hyresgästföreningen bedriver bostadspolitiska frågor för hyresgästerna som är medlemmar i föreningen. Det kan också vara när en offentlig tjänst eller service utförs för någon. Det kan vara som en s k ”god man” eller som en offentlig försvarare eller ombud.

Deltagardemokrati (även kallad brukardemokrati)

Ett annat sätt att genomföra demokrati i praktiken är att fokusera på folkligt deltagande. Demokratin utförs av deltagarna i ett givet sammanhang för att dem är deltagare. Du får en möjlighet att påverka beslutsfattandet för att du är en deltagare. T ex är arbetsplatsdemokrati en form av deltagardemokrati. Elevråd eller studentkårer som ges inflytande över frågor som rör de själva är ett annat exempel.

I den här formen fokuseras det på ett aktivt deltagande. Det räcker inte med passivt deltagande som vid representativ demokrati, anses det. Inte heller räcker det med att politikerna läser av människors åsikter och omsätter dem i politisk praktik. Det krävs istället att människor själva aktivt deltar i politiken. Då får människor godare insikt i politiska sakfrågor och möjlighet att delta i den politiska processen och får därmed mer inflytande.

brexit-1489327_960_720
Folkomröstningar som den i Storbritannien om medlemskapet i EU är det enskilt största inslaget av direktdemokrati som finns. Direktdemokrati är en form av deltagande demokrati.

Aktiv medverkan vid demokratiskt beslutsfattande skapar kontaktytor och nätverk mellan människor. Vi blir mer vidsynta, öppna och toleranta mot andra människors åsikter och livsstilar.

Ett annat argument är att det ger ett större inflytande underifrån och motverkar därmed elitism. Tanken är att samhället utvecklar en allmänanda. Genom aktivt och bredare engagemang i samhällsfrågorna ökar också ansvarstagandet för dem.

Demokratin utövas genom att aggregera (”samla in”) medborgarnas samlade önskningar, viljor, behov m m. Demokratin ska samtidigt bidra till att utveckla dessa samlade önskningar, viljor behov m m på ett för demokratin, medborgare och samhället gynnsamt vis.

Deliberativ (överläggande) demokrati

Den deliberativa formen har som idé att demokrati måste komma genom diskussion, dialog och med ställningstaganden som är grundade på sunda och väl övervägda argument. Svepande, populistiska floskler och dåligt genomtänkta beslut ska därigenom kunna undvikas.

Demokratiska beslut ska fattas på rationellt goda argument och inte på passionerat önsketänkande.

senatehearing
Watergate-kommissionen och senatens utfrågning 1973 är ett bra exempel på deliberativ demokrati där en förståelse söktes genom överläggning av rationella argument

Den deliberativa demokratin söker konsensuslösningar och samtalssituationer där sakliga argument, förnuft och eftertanke snarare än propaganda, fördomar, generaliseringar och stereotyper ska leda det demokratiska beslutsfattande. Tanken är att det gynnar hela samhället. Ju mer välgrundat och med största möjliga samsyn ett beslut har, desto mer demokratiskt är det.

Demokratiska beslut som fattas i en deliberativ anda formar en större allmänanda för politiken och leder till en större samsyn (konsensus) i det politiska livet. Det bästa demokratiska beslutet, hävdas det, är när det är så förankrat som möjligt. Ett beslut där så många aktörer och deltagare som möjligt har kommit till tals och beslutet grundar sig på noga överläggningar är enligt den här formen det bästa beslutet.

Nackdelen med att fatta ett demokratiskt beslut enligt en deliberativ form är tid. Desto fler som behöver höras och desto fler argument som behöver vägas in desto mer tid kommer varje punkt på dagordningen att ta. I praktiken blir det omöjligt att göra det mer än i mindre sammanhang. Om hela samhällets åsikter och samlade argument ska värderas inför varje beslut kommer det tar flera generationer att besluta om ens det enklaste sakerna.

I ett vardagligt sammanhang är en deliberativ överenskommelse den där alla personer får säga sitt och får prata för sin sak. I den gemensamma strävan efter en samsyn finns de bäst lämpade besluten när alla är överens. Ingen bär på en absolut sanning utan den går att finna i det gemensamma sökandet efter de lämpligaste svaren.

akropolis
Runt 400 – talet e Kr började alla fria män i Aten samlas vid Akropolis varje vecka för att fatta demokratiska beslut
Olika värden och funktionssätt – motsägelsefulla eller kompletterande?

Representativitet, deltagande, deliberation (överläggande) är alla olika måttstockar på demokratins ideala funktionssätt. Det handlar om olika sätt att överföra människors viljor, behov och åsikter till demokratiska beslut. Det är olika värden och beroende på vilken som anses viktigast kommer också vara svaret på frågan – ”Vad är mest demokratiskt?”

Det går att se representativitet, deltagande och deliberation som olika värden. De som föredrar en hög representativitet varnar med faran för att kravet på deltagande gör att inte alla kan vara med, samt att de med högt deltagande kommer profilera sig av samma anledning.

Deliberativa krav är motsägelsefulla till kravet om representativitet. Om du vill förbättra det offentliga beslutsfattandet genom att ”sålla” mellan åsikter och argument kommer de som representerar fördomsfulla eller ogenomtänkta åsikter att avfärdas från dagordningen. Åt motsatt håll är det personer med talets gåva och mest utbildning som får fördelar i ett beslutsfattande som är deliberativt. Representativa former för demokratiskt beslutsfattande motverkar alltså det.

Mellan deltagande och deliberativa formerna finns det också konflikter. Ju fler deltagare det finns, desto mer kvantifierade blir åsikterna, vilket står i ett motsatsförhållande till att varje åsikt och argument sakligt ska värderas var för sig för att nå den mest rationella lösningen för alla parter.

För att det ska fungera med ett rationellt och meningsfullt utbyte mellan människor måste det ske i en mindre skala. På stora massmöten går det knappast att överlägga, det handlar snarare om att agitera och att ensidigt ta ställning för eller mot ett förslag.

Nackdelen med representativ demokrati är att den inte säger någonting om vilken utveckling samhället ska ha. Det ges bara en politisk mandatfördelning och ingenting mer sakpolitiskt än så. Det finns ingen samlad politisk vilja eller ett tydligt folkligt ställningstagande. Samtidigt säger formen ingenting om vilka politiska resurser som finns i landet. Bara för att ett parti får ett visst bestämt antal röster betyder inte det att det matchar andelen medlemmarna i partiet eller deras faktiska resurser och sociala kapital.

De olika formerna för demokratiskt beslutsfattande är olika bra beroende på situation. Den representativa formen är mest rättvis och låter fler människor delta. Den ligger också närmast demokratins ursprungliga ideal om jämlikhet, att våra åsikter är lika mycket värda. Detta gäller oavsett om åsikterna är genomtänkta eller inte eller om det är frågan om aktivt eller passivt deltagande.

De andra formerna är önskvärda närhelst det är mer praktiskt eller mer fokus på deltagande eller konsensus. Det beror på vilken situation det är, och vilka värden som är mest önskvärda, som till slut avgör vilken av de olika formerna som är mest lämplig för stunden.

Nazisttanten Oredsson

Artikel av Polimasaren

1 maj var jag i Borlänge för att protestera mot nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Att nazister tillåts demonstrera på svensk mark är ett omtvistat ämne. En del vill förbjuda organisationen helt och hållet medan andra värnar om åsiktsfriheten och yttrandefriheten. Sverige har skydd av FN:s konventioner om de skulle vilja förbjuda nazistiska organisationer.

Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) antogs av FN:s generalförsamling 1965 och trädde i kraft 1969.

Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner :

  • definitionen av diskriminering som varje åtskillnad, uteslutning, inskränkning eller förmån baserad på ras, hudfärg, börd eller nationell eller etnisk härkomst, vilka har till syfte eller verkan att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på likställd fot av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samhällslivets politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden
  • att de ska avskaffa rasdiskriminering, förbjuda diskriminerande praxis och, där så är berättigat, tillse att vissa rasgrupper får utvecklas och åtnjuta skydd
  • att de ska göra det straffbart att sprida idéer som är grundade på teorier om rasöverlägsenhet eller hat och att olagligförklara varje organisation som verkar för rasism

Yttrandefriheten eller åsiktsfriheten är inget problem. De kan ha åsikter och yttra sig var de vill bara det inte är bebyggt område. Där är det ingen som hindrar dom. En annan konvention vi måste ta i beaktning är Europas konvention om föreningsfriheten.

Mötes- och föreningsfrihet, artikel 11:

1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster
samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig
till fackföreningar för att skydda sina intressen.

2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra
inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i
ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till
den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till
förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller
moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de väpnade
styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga
inskränkningar i utövandet av de nämnda rättigheterna.

Som vi ser så finns det möjligheter även här att förbjuda nazister att organisera sig.

Tillbaks till Borlänge. Nordiska motståndsrörelsen som, enligt Säpo, är den nazistiska organisation som är mest farlig för rikets inre säkerhet samlades i en park efter att ha marscherat genom staden. De möttes av burop och de sedvanliga antirasistiska slagorden och ramsorna. I bland ifrågasätts argumentet att NMR skulle vara nazister. Svaret på det är enkelt. De kallar sig själva för nationalsocialister.

Förutom ett hundratal uniformerade nazister (svarta byxor, vit skjorta och svart slips) så följdes NMR av civilt klädda nazister och sympatisörer. En av dom var den den ökände Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska rikspartiet (NRP). NRP fostrade flera av Sverigedemokraternas grundare och tidiga medlemmar. Vera kom till Sverige 1945 med de vita bussarna. Hennes far var medlem i Sturmabteilung (SA). Hon gifte sig med partiledaren för Nationalsocialistiska arbetarepartiet Sven Olov Lindholm. 1960 gick hon med i NRP och kort därefter så gifte hon sig för andra gången och den här gången var det Göran Assar Oredsson som var den lycklige.

Att göra en sån kallad ”hitlerhälsning” är brottsligt och klassas som hets mot folkgrupp. Ett par företrädare hade väldigt svårt för att hålla sig. Det ryckte lite i högerhanden så att säga. Den som inte kunde hålla sig och fullföljde var just Vera Oredsson.

vera
Foto: Fredrik Almroth

Det är lustigt att dessa storslagna alfahannar i Nordiska motståndsrörelsen inte kan få en gammal kär… nazisttant som Oredsson att hålla fan på sig.

Nedan en bild på en yngre Vera där hon lär ut hur man gör en korrekt hitlerhälsning

veraoredsson-heil

 

Ett folkmord är ingen politisk lekstuga!

Det finns partier i riksdagen som menar att vi borde rösta FÖR mänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Vänsterpartiet uttrycker det i en och samma kör.

Precis som om vi i Sverige hittills har levt utan den viktigaste demokratiska grunden. Ovan nämnda partier vill erkänna folkmord på kristna i Mellanöstern och få landets medborgare att tro att partiernas omröstning i den här frågan har någon betydelse.
Naturligtvis så är det många som inte vet och inte förstår att våra politiker och riksdagspartier inte har någonting med saken att göra.

Det är enbart Haagtribunalen och internationella domstolar som definierar och identifierar en händelse som ett folkmord. Med en långvarig utredning som grund. Sverige har skrivit på internationella konventioner för mänskliga rättigheter och med detta, automatiskt erkännande av ett folkmord som internationella domstolar har fattat beslutet om.

nazareno
Den arabiska bokstaven ”N”

Långt efter att kristna i Mellanöstern fick sina hus markerade med ”N”, som i ”nasaré” – ”de första kristna”, så identifierade internationella domstolar det som ett pågående folkmord.

Om självklarheter borde man inte diskutera.

Jag ser det hela som en populistisk trend, okunskap eller brist på respekt mot offer då man vill plocka upp poäng bland okunniga och förvirrade.

/Ida Dzanovic

Ondskan kan komma tillbaka

För 71 år sedan kapitulerade Nazityskland. Efter år av krig kom äntligen freden till Europa. Även Sverige, som på ingalunda sätt drabbades överhuvudtaget av krigets fasor, firade freden med konfettikast över Stockholms gator. Uttrycket ”aldrig mer” yttrades ur människors läppar. Men vi får aldrig tro att rasistiska totalitära krafter för evigt är utsuddade.

När jag läste Psykologi A under tredje året i gymnasiet fick min klass se den tyska filmen Die Welle*, där en lärare utför ett experiment på en skolklass som går för långt. Till en början frågar han om något i stil med Tredje Riket kan återvända till samhället, varav eleverna skakar på huvudet och bestämt hävdar att vi minsann är såpass vaccinerade mot diktatur och förtryck att det aldrig kommer hända igen. Men så sker experimentet, som går för långt. Klassen fattar till slut att det är lätt att återskapa diktatur.

Även om det mesta blir bättre i världen nu, går utvecklingen bakåt i vissa länder. Ett klockrent exempel på det är Ryssland, vars demokratiseringsprocess som kännetecknades under 1990-­talet
gått i graven. Landet styrs av en totalitär rasistisk regim med grovt islamofoba tendenser, som får landets minoriteter (speciellt oss tatarer) att falla ner på knä.

Till och med inom EU gror liknande auktoritära utvecklingar fram. Ungern är ett exempel sedan ett antal år tillbaka, och sedan i höstas ser vi liknande ske i Polen. Det finns dock de som aldrig tar demokratin för given, som demonstrerar på gator och torg för att visa sitt missnöje. Under senaste helgen, i Warszawa, gick 240 000 medborgare man ur huse för att protestera mot den nuvarande
polska regeringen.

Även om det i Sverige inte är lika illa ställt skedde något mirakulöst när 300 militanta nazister från Nordiska Motståndsrörelsen trodde sig ha ensamrätt till Borlänges gator på självaste 1 maj. En ensam kvinna, min väninna Tess Asplund, stod framför dem. Hon framförde en icke-våldsprotest genom att hålla upp en knuten näve för allas lika värde, något Nordiska Motståndsrörelsen föraktar.

Foto: David Lagerlöf/Expressen
Foto: David Löfgren/Expressen

Hennes gest blev fångad på ett foto, som blev så pass viralt att hennes kamp nu är ett med världen. Men det räcker verkligen inte med att Tess Asplund står där ensam för att bekämpa totalitära krafter. Fotot må vara en symbol, men vi andra måste rycka in. Man får aldrig glömma att

Nordiska Motståndsrörelsen är ett gäng våldsbejakande förintelseförnekare som öppet hyllar Adolf Hitler och som enbart på grund av ursprung vill kasta ut sådana som mig och Tess från landet med huvudet före. De föraktar demokrati, och eftersträvar något i stil med det Nordkorea pysslar med, det vill säga etnisk homogenitet och noll invandring.

Visst var det fint att freden till slut kom i maj 1945, men det är vår förbannade plikt att upprätthålla freden, demokratin och allas lika värde. Låt bilden på Tess Asplund sjunka in som en lärdom. För det är få saker som har betytt så mycket för samhället som individens rätt att få vara sig själv. Vad än nazisterna och andra totalitära eller auktoritära makter försöker pådyvla oss.

Redaktörens anmärkningar

*Die Welle är en tysk version av en amerikansk TV-film ifrån 1981 som kan ses här 

Artikeln är tidigare publicerad på Frihetssmedjan.