Etikettarkiv: rasism

Varför SD är fascister

Gästkrönika av Vardagsrasismen

Det finns ett motstånd att kalla SD för ett fascistiskt parti. Vissa svenska forskare i statsvetenskap har t o m börjat prata om att SD står för en form av nyfascism för att inte behöva utpeka dem som fullt ut fascistiska. Här är varför jag menar att SD är fascister med bas i grunddefinitionen av fascism:


1. En stark karismatisk ledare.

SD har haft samma partiledare i 17 år.

2. Ultranationalism.

Hela SD:s partiprogram utgår ifrån nationalstaten och de kallar sig ett ”socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn”. Fascister menar till skillnad från nazister att ett visst folk ska ha särställning pga historisk gemenskap istället för rasbaserad gemenskap. Detta passar väl in på SD:s vurm att prata om vikten av gemensam historia för att fungera ihop i samhället.

3. Påtvingad kulturell tillhörighet. Fascister vill tvinga fram en enad nationell kultur som styrs från staten. Detta passar in på hur SD ständigt belyser vikten av monokultur för ett stabilt samhälle och är radikala motståndare till mångkultur som de menar är det största hotet mot samhället. Det stämmer också in på förslag som SD har drivit, tex att förbjuda organisationer att få statliga eller kommunala bidrag om de bedriver verksamhet som anses förstöra den svenska kulturen. T ex etniska föreningar för invandrare.

4. Fascismen har liberalism, fackföreningsrörelsen och socialism som huvudfiender. Behöver jag ens förklara hur detta stämmer in på SD:s ”stoppa sosseriet” och att de flera gånger uttalat sig att liberalismen är deras främsta fiende efter islam?

5. Styrning av media och press för att förhindra kritik av det fascistiska styret. SD vill göra det möjligt att ta bort presstöd för utgivningar som anses ”föra en antisvensk retorik”. Till antisvenskt tillhör t ex att skriva positivt om mångkultur eller invandring. Senaste dagarnas kritik av public service säger också mycket om deras attityd till media och press.

6. Kapitalism inom fascismens gränser. Fascister gillar företagande och kapitalism, men bara om det följer fascismens ideal. Vilket går ihop med motståndet för t ex facken. Även detta passar in på SD som hyllar småföretagande samtidigt som olika statliga stöd för t ex uppstartsfas kräver att företaget ska vara ”pro svenskt”.

7. Fascismen framhåller staten över individen. Frågan är inte vad staten kan göra för människan utan vad människan kan göra för staten. Detta passar in på SD:s kravfokuserade inställning till t ex sjukersättning. Man talar i termer av sjuka, arbetslösa, funktionsnedsatta osv som belastningar på samhället och vill straffa dem ut i arbete. De sociala skyddsnäten ska vara starka, men bara om du först jobbat dig till att förtjäna hjälpen.

8. Auktoritet och en positiv syn på våld för att styra befolkning. Fascister använder polisiär och/eller militärt våld för att hålla befolkningen i schack. SD har opinionsbildat om möjligheten att sätta in militär i förorter vid oroligheter, vill öka polisens befogenheter att begå våld inklusive att skjuta skarpt, vill ta bort det rehabiliterande fokuset i fängelser för att istället fokusera på skam och straff. Man vill istället för förebyggande arbete kunna ha straffarbete för barn ner till 9 års ålder med skam som syfte och sänka straffåldern till 13 år. Allt prickar av vad auktoritära styren handlar om.

Allt detta finns att läsa om i de motioner som SD har lagt, debattartiklar och uttalanden från partiledare Jimmie Åkesson eller andra i partistyrelsen samt på SD:s hemsida och principprogram. Jag kan ta ännu fler exempel till varje punkt men det kommer ingen orka läsa så därför stannar jag här. SD är utan tvekan ett fascistiskt parti. Om man vill kalla dem ”ny”fascister för att de påstår sig vilja ha en stark demokrati (samtidigt som de vill begränsa den på en rad sätt) så fine. Fascister är de oavsett.

Vilket parti är höger och mot rasism?

Vägra normaliseringen! SD är inte bara ett ”socialkonservativt” eller ”invandringskritiskt” parti – SD både var – OCH ÄR ett rasistiskt högerextremt parti. Punkt.


Höger/vänster/progressiv/konservativ. Höger/vänster är en ekonomisk skala, ofta med en korrelation till bl.a. högre respektive lägre skatter, ej att förväxlas med den andra viktiga politiska skalan som kallas för progressiv/konservativ (Det talas även om skalan GAL/TAN men i denna text använder vi begreppen progressiv/konservativ). SD försöker få folk att tro att det ”konservativa blocket” är högern, och att C är vänsterliberaler, men detta är lögner och propaganda. Därför är det viktigt att förstå att de två skalorna vänster/höger och progressiv/konservativ är två olika skalor oberoende av varandra.

Samarbete med SD

Att samarbeta med SD ger makt till dem, så rent rationellt om man är mot rasism kan man ej rösta på ett parti som kan tänka sig samarbeta med SD för då bidrar du till SD:s makt och därmed rasismens ökande negativa påverkan på samhället. Tyvärr har nu både M, KD och L bevisat att de kan tänka sig samarbeta med SD. Av de tre partierna är rimligen L det parti som har störst chans att återgå till en antirasistisk politik och vägra samarbete med SD, och undertecknad hoppas att L återgår till en sådan de facto liberal politik värdig partinamnet. Liberalismen dör nämligen när rasismen tolereras, anti-liberala SD är inte era vänner och L är nu på en farlig väg mot avgrunden.

Högerpartiet C

Centerpartiet är ett parti långt till höger på höger/vänsterskalan, detta kan ses på deras väljare så väl som på deras ekonomiska politik. Centerpartiets största väljargrupp är högerväljare (57%) och därefter mittenväljare (33%). (Källa: SVT Valu Riksdagsvalet 2018). Centerpartiet står för klassisk högerpolitik så som skattesänkningar och fokus på företag.

”Vi kommer inte att medverka till en budget som höjer skatterna på jobb, sparande och boende och vi kommer inte att medverka till en regering som bedriver vänsterpolitik.”

Källa: https://sverigesradio.se/artikel/centerpartiets-partiledare-vill-ha-samarbete-mellan-fler-partier

Högerpolitiskt genomslag

C har fått igenom rejält med högerpolitik under sitt samarbete med Socialdemokraterna och ju större C blir efter valet desto bättre förhandlingsposition och därmed mer högerpolitik kan de genomföra om det blir ett samarbete med socialdemokraterna. Men förutom ett eventuellt samarbete med S så har C har också varit tydliga med att de är öppna för ett samarbete med alla partier utom SD och V, inklusive M, KD och L.

Högerpolitik och motstånd mot rasism

C sitter på en unik maktposition i svensk politik där de oavsett vilket samarbete de väljer efter valet faktiskt kan genomföra högerpolitik. C är både långt till höger OCH har starkt tagit avstånd till SD.

Därför är idag Centerpartiet det enda högerpartiet en person som är höger och mot rasism kan rösta på.

Myt: Befolkningsexplosion?

Motargument har återbesökt 1990-talets mediadrev emot immigration och varningar om befolkningsutveckling. Syftet var att försöka gå till botten med varifrån alla argument om påstådd befolkningsexplosion egentligen kommer från.


Fokus hamnade på en bok: ”Invandring, Sammanbrott eller utveckling?” som vi lånade från Uppsala Universitetsbibliotek, skriven av en trio som då utgav sig för att värna om svenskt bistånd till de fattigaste länderna, som kallades för ”tredje världen”. Författarna var Ingrid Björkman, Jan Elfverson, Åke Wedin.

Denna bok är intressant för den innehåller dels matematiska uträkningar och även flera ‘nyord’ vilka vi idag finner använda på internets sociala medier i årets valkampanj, år 2022. En annan poäng är att boken skrevs 1993-1994 i en kontext som är intressant ur migrationssynpunkt: kriget på Balkan, då stort antal personer flydde från Jugoslavien. Ny Demokrati var då ett nystartat populistiskt parti, med en del extrem retorik och intolerans. SD hade också nyligen grundats.

Viktigaste punkten på baksidan av den lilla, lätta 90-sidiga boken:

Befolkningsexplosion på planeten

I bokens inledning nämns en bok av en amerikansk professor i historia, Paul Kennedy. Främst skrev han om miljöförstöring och problem med att odla livsmedel till växande befolkning, vilket skulle kunna orsaka enorm kris. Allt innehåll i hans tjocka bok om planetens klimat har dramatiskt förkortats ner i denna svenska bok till att avhandlas på ungefär 12 rader!

Kapitel 1 av boken vi granskar inleds med diagram från FN:s befolkningsfond UNFPA (1990) över prognoser om befolkningstillväxt, enligt dåvarande känd forskning och folkräkningar. Sida 9 pryds med ”mediumalternativet” ur FN:s prognoser som indikerade att eventuellt kan planetens befolkning kunna bli 10 miljarder människor redan år 2050 för att stabiliseras vid max 11,6 miljarder. Men i text varnar författarna om att det inte stannar där. Det påstås att planetens befolkning skulle kunna bli uppåt 28 miljarder människor vid år 2150, ”om en stabilisering inte är möjlig”.

Författaren till kapitlet har skrivit flera andra texter, där det hänvisas till en bok, skriven av Gunnar Jervas, ”Flyktingexplosionen”, utgiven av Utrikespolitiska Institutet. En andra version av den blev sedan utgiven av SNS, år 1995: ”Migrationsexplosionen”. En av källhänvisningarna däri är till ett litet obskyrt häfte producerat på skrivmaskin, år 1966, vilken gör den extraordinära uträkningen att man skulle kunna extrapolera befolkningstillväxten genom att endast titta på tillväxten på vår planet under en kort tidsperiod (då det samtidigt var kraftig befolkningsökning, och allt färre avled per år, kring andra världskrigets slut) och därmed automatiskt räkna ut vad som skulle ske om den fördubblingen av befolkningen skulle fortsätta i samma takt.

Uträkningen såg ut såhär:
Fördubbling av planetens befolkningsmängd ägde då rum under ungefär 35 år. Det påstås vara ”konservativt antagande”. Fördubblingen av planetens invånarantal i ‘babyboomen’ antogs automatiskt kunna fortsätta ske per automatik i cykler om 35 år. Det påstås kunna leda till att det kunde bli allt från 52 miljarder invånare till ända uppåt 15 000 miljarder invånare. (fotnoten nämner känslokallt att det skulle motsvara nästan en invånare per varje kvadratmeter land, om man inkluderar ”obeboelig mark”.)

Känner ni igen detta? Är det månne baserat på rasistiska myten om promiskuösa vilden? Elaka stereotypa bilderna av somaliska mammorna som alla påstås vilja ha 8 barn?

FN reviderar, uppdaterar ständigt sin forskning och prognoser. Idag, i nutid, indikerar FN att huvudscenariot för befolkningsprognoserna på vår planet skulle kunna bli cirka 11 miljarder som mest, kring år 2065. Deras nuvarande prognos har även den en viss osäkerhetsmarginal. Men de projicerar att antingen kan det långsamt stiga upp mot 12,5 miljarder till år 2100 eller så planar det av på en nivå, efter 2055 för att sakta börja sjunka från år 2070 och framåt.

Är skrämselpropaganda från 1966 eller 1994 relevant? Sann? Nej, för barnafödande på hela planeten sjunker långsamt ner mot globalt genomsnitt om bara cirka 2,4 barn per kvinna. I västeuropeiska länder behövs minst 2,1 barn per kvinna, för att befolkningsantalet ska kunna fortsätta ligga stilla och inte sjunka.

Källor:

Björkman, I., Elfverson, J., Wedin, Å. (1994) Invandring – sammanbrott eller utveckling? – Bistånds och flyktingpolitik i global samverkan. Samfundet för nationell och internationell utveckling, Stellan Ståls Tryckerier, Uppsala.

Edberg, Rolf (1966) Spillran av ett moln, Norstedts

Jervas, Gunnar. (1993) Flyktingexplosionen, Utrikespolitiska Institutet.

Jervas, Gunnar. (1995) Migrationsexplosionen, SNS.

FN Befolkningsframskrivningar (Summary 2022)

https://tobiashubinette.wordpress.com/category/ake-wedin/

https://tobiashubinette.wordpress.com/2018/03/14/gunnar-jervas-ny-demokrati-extremhogern/

Barnräkning?

Det finns olika bloggare och youtubers som på allvar vill att SCB ska byta sina definitioner över hur de för statistik och folkräkning på invånare i Sverige som har utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund.


Svenska statliga myndigheten SCB har dessa definitioner:

  • Personer med utländsk bakgrund definieras som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
  • Personer med svensk bakgrund definieras som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder.

Det viktiga att lägga märke till här är att SCB lägger ihop alla svenskfödda barn som har två svenskfödda föräldrar med de svenskfödda barn som har bara en inrikes född förälder.

Bland andra Affes statistik anser med eftertryck att SCB inte kan tillåtas att göra så. Affes ökända blogg räknar de barn som fötts i Sverige och som har en utrikesfödd förälder endast svensk till hälften: som 50% svenskfödd! Och till den andra hälften som att den har 50% utrikes bakgrund. Flera nya youtubers, som förefaller vara födda 1940-1970, hänvisar ofta till Affes statistik i sin propaganda.

Viktigaste distinktionsskillnaden som den sortens lobbyister gör, är att insinuera det skulle innebära fara för Sverige och hela vårt gemensamma framtida samhälles säkerhet om vissa nyfödda barn i Sverige skulle få räknas som svenskfödda av våra svenska myndigheter.

Ett barn som har en svenskfödd förälder kan man väl tänka kommer växa upp och gå i skola väl integrerat, som de flesta andra barn i Sverige? Varför skulle något barn endast räknas till hälften som svensk?

Det är barn som lobbyisterna försöker göra politiska poäng och dra rasistiska slutsatser om. Det är barn de talar om.

För att citera en person som skriver mycket om statistik:
”Om man vill vara riktigt oseriös så kan man förvilla och vilseleda väldigt mycket genom att rapportera selektivt…”

Vad är ditt humankapital värt?

Vad är ett liv värt i dagens Sverige och vem definierar värdet på ditt liv då det letas efter en mer lättillgänglig potentiell syndabock när vissa känner sig frustrerade eller kränkta av någon som de inte kan komma åt, vare sig fysiskt eller mentalt på samma sätt?


Oprovocerat våld har olika faktorer och det är egentligen inte primärt fokus på den som blivit utpekad som syndabock.

Den svåra frågan vi alla måste rannsaka oss själva med är: varför anser förövaren av ett brott att personen de utsätter inte skulle ha samma humankapital eller livsberättigande som det man tillskriver sig själv eller anser sig besitta?

Det är en utomkroppslig känsla när man står tio meter, eller ännu kortare ifrån en händelse där en människa agerar på ett sätt som riskerar en annan människas liv. Oavsett om du kanske tog en fika med en bekant i något shoppingcenter en lördag eftermiddag och där tvingades bevittna en skottlossning med dödlig utgång. Eller om du liksom jag var på en perrong en sen decemberkväll och såg hur en person oprovocerat knuffade en annan ut mot spåret.

Kanske glömmer du aldrig minnesbilderna, om du sett ett antal personer sparka på en äldre person som liggande på en kall våt trottoar skyddar huvudet med händerna.

För mig var det en känsla av maktlöshet och skräck inför den bild som jag föreställde mig skulle komma att etsa sig fast i mitt minne. Bilden av en äldre kvinna på järnvägsspåret med svårt sargad kropp.(*) Det var samma känsla då jag bevittnade en katastrofal cykelolycka där vederbörande inte överlevde.

Vi känner med offren som förolyckas. Vi har medlidande med deras familj och bekanta och ryser vid tanken på att vi själv eller någon vi känner skulle kunna råka ut för något liknande, oaktat om det är en olycka eller oprovocerat våld på något sätt.

När började den intelligenta människan lära sig att anse att någon annan människa inte skulle vara värdig ett fortsatt liv?

Har det globala samhället bidragit till att sänka respekten för varandras liv, via de reportage som publiceras eller sänds? Bilder på offer för s.k. ”smarta” bomber, lemlästade kroppar och lik som havet spolat upp?

Vi ser främlingsfientlighet, vi ser hur vissa individer får sitt sinne fördunklat av olika substanser eller av ideologier och värderingar som vill förvränga det faktum att vi alla har samma humankapital.

Vi ser krav på auktoritära insatser som hårdare straff och mycket mer bevakning. Allt är insatser som man tror skall förhindra våld, men tänk om vi istället höjde värdet på alla människor och istället hade ett samhälle som lärde oss att respektera och värdera liv likvärdigt via reportage och inslag?

Att press och media inte bara, lite nonchalant, rapporterar att tvåhundra människor avled efter att ha blivit utsatta för kemikalier i en fabrik i Indien, att tjugo personer omkom i ett bombdåd i Kabul eller att femtio personer hittades döda i en transportcontainer i Hamburg, att en färgad person blev knuffad framför tåget eller att en nioårig flicka mejades ner av en berusad förare på en svensk camping.

Alla dessa offer hade samma livsberättigande, alla var de värdiga att få fortsätta leva utan att någon annan bestämde att deras liv inte förtjänade deras respekt; eftersom de satte sig själv, sina ideal, sin ekonomi och värderingar högre.

Jag hoppas att vi alla lämnat vårt primitiva beteende bakom oss, att det bara sträcker sig till att få gåshud och lite puls när vi känner oss i fara eller stressade.

Jag hoppas att evolutionen tagit kommando över det djur vi en gång varit och de rester som lever kvar i vårt DNA om att vi är större och bättre än andra i vår ras, eller på den jorden vi vandrar.

  • På något mirakulöst sätt lyckades den äldre kvinna hamna så att hon ådrog sig ”bara” lättare skador. På perrongen fanns även anhöriga, lite tur i oturen att jag kunde prata kvinnans språk. Den värsta chocken och vidare konfrontation med gärningsmannen kunde avvärjas.

En sista fråga:

Blir vi så som vad vi konsumerar?

Blir Sverige ”muslimskt”?

Nej!


Där skulle hela den frågan kunnat varit slut. Men det existerar tyvärr många fördomar och amatörteorier överallt om denna fråga som man faktiskt behöver ta på allvar. Det är en absurd fråga, som väcker tankar i huvudet på även experter inom religion. Varför och hur kan frågan ha uppstått och lever vidare; skulle landet Sverige faktiskt kunna få en majoritet av muslimer under vår livstid?

Påståenden som ”Sverige kommer snart kunna ha islamistisk statsreligion eller införa sharialagar” – förekommer faktiskt på nätet än i dag, år 2022.

Nej. För det kommer ej kunna bli så många troende muslimer i Sverige att en sådan minoritetsgrupp kan förändra statsskicket, där vi har Svenska kyrkans alla medlemmar, alla ateister och att majoriteten vill ha icke-konfessionella, icke-religiösa myndigheter och politiska partier.

Nej. Barnafödandet bland alla icke-muslimska grupper kommer fortsätta i Sverige och barnantal i immigrantfamiljer sjunker ner mot genomsnittsnivån redan i nästa generation.

Pew Research Center då, kanske några hävdar? För det förekommer att några söker efter siffror som belägg för att fortsätta påstå sharialag kan införas i Sverige. Jo, visst, det finns en sifferuppgift i en stor granskning av religiösa minoritetsgrupper gjord av Pew. Lägg märke till att den gjordes 2017. Deras faktaunderlag var migrationen till Europa fram till och med mitten av 2016.

Pew har gjort prognoser i tre olika utvecklings-skisser, en med noll immigration, en med en medelnivå på immigrationen och en med ett ”högt scenario”. I det högsta prognosscenariet så finns det absolut en siffra om att Pew kanske kan tänka sig att det skulle kunna finnas ungefär 30% muslimskt troende i Sverige i framtiden. Men…

Men, minns ni vad Pew hade för bas för sitt ”högsta scenario”? Det var den rekordstora immigrationen 2014 – 2016 som de använde för att projicera sin högsta prognos, fortsatt immigration till Sverige, exakt som om den dåvarande antalet per år skulle fortsätta utan att minska till år 2050.

En av de kända personerna som spridit vidare de absurda påståendena är Tjeckiens premiärminister Andrej Babis.

Minns ni de förändrade lagarna om migrationen och den förändrade flyktingströmmen efter 2016? Det vore kanske snarare på sin plats att använda Pews ”låga prognos”, som eventuellt pekar på att det skulle kunna bli uppåt 11-20% muslimer i Sverige. För att beviljade asyl per år från 2017 och fram till idag är så låg.

Och framförallt: Nej! För även om fördomarna snurrar runt helt utan proportioner eller grund i verkligheten, så är inte alla invandrare likadana. Alla muslimer tycker inte alltid likadant. Det finns shia- och sunni-muslimer och så vidare. Många flyktingar från andra länder har dessutom flytt till svenska demokratin, åsiktsfrihet, religionsfrihet och att få konvertera till kristendom eller leva som ateist.

Den svenska grundlagen ger oss alla vår religionsfrihet, för alla medborgare är det fritt fram att välja att utöva sin privata religiösa trosuppfattning.

Muslimer i Sverige röstar inte ens på samma politiska parti i Sverige idag. Och det är endast om ett politiskt parti eller politisk koalition går ihop som vår svenska grundlag kan ändras. Så varför fortsätta sprida vidare fördomen att alla muslimer i Sverige kommer rösta på samma parti, och försöka införa Islam i Sveriges statsskick? (man måste dessutom vara svensk medborgare över 18 år för att ha rösträtt i riksdagsvalet)

Med mer allmänbildning, kunskap och kännedom om verkligheten kan vi alla bli bättre på att säga Nej! varje gång vi hör extrema, absurda påståenden som är baserade på endast okunskap och fördomar. Vi behöver alla bli bättre på att googla fram fakta om hur saker ligger till och sedan bara säger Nej! till varje rasistisk lögn.

För fördjupning läs även flera liknande artiklar som bemöter samma lögner:

Myt: Muslimer blir i majoritet

Myt: Livmoderbomben

Källor till sifferuppgifter:

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html

Varning för Samhällsnytt!

Samhällsnytt, tidigare Avpixlat och Politiskt Inkorrekt, är en högerextrem nätblogg med nära koppling till Sverigedemokraterna. Bloggen är opinionsbildande och arbetar för att rapportera om sådant som ”etablissemangsmedia” (gammelmedia) inte vågar skriva om. Det som utmärker Samhällsnytt är att artiklarna som publiceras ofta är osakliga, då de färgas av skribentens åsikter och spekulationer.

Nätbloggen beviljades 2020 statligt redaktionsstöd på knappt 1,2 miljoner kronor, trots att den inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna, bl a att följa pressetisk sed.


Den 1 september 2017 lanserades en ”ny” högerextrem nätblogg. Den fick det förtroendeingivande namnet Samhällsnytt.

Vad är Samhällsnytt?

På hemsidan kan vi läsa följande:

Samhällsnytt tar ett brett publicistiskt grepp. Vi specialbevakar de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser, men fokuserar också brett på allmän nyhetsjournalistik. Dessutom gör vi regelbundet granskande och grävande filmreportage.

Vår målsättning är att vara den publicistiska produkt som framtidens samhällsintresserade mediekonsumenter vill ha och har rätt att kräva. (Källa: Samhällsnytt)

Samhällsnytt är i stora drag samma som Avpixlat, som la ner samtidigt som Samhällsnytt startade upp.

Varför byter Mats Dagerlind et al namn? Innan bloggen 2011 antog namnet Avpixlat gick man under namnet Politiskt Inkorrekt. Den enklaste förklaringen är att man känner sig ha förbrukat sin trovärdighet efter några år.

Politiskt Inkorrekt, sedermera Avpixlat, var populära hos redan frälsta, men de bar på ett stigma som hindrade dem att nå ut till icke-frälsta.

Politiskt Inkorrekt och sedermera Avpixlat har, med vissa avbrott, haft starka band till SD. 2010 var ”PI SD:s bästa valarbetare” och SD-politiker använde Politiskt Inkorrekt som inofficiellt partiorgan, där de kunde driva personvalskampanjer, och SD-pressmeddelanden och artiklar skrivna av SD-politiker publicerades alltid.

I och med namnbytet såg man möjligheter att vinna nytt territorium. Vi som dagligen hänger med i den politiska debatten och följer såväl gammelmedia som alternativ media ser igenom denna taktik.

Intressant att notera är att Kent Ekeroth, och hans förening Sverigevänliga intressen, är den som registrerat det nya domännamnet, samnytt.se. Ekeroth, f d sverigedemokratisk riksdagsledamot, har varit kopplad till Samhällsnytts föregångare också. Ekeroth har använt sitt eget bankkonto till att samla in pengar för Avpixlats – och tidigare Politiskt Inkorrekts – räkning, något som ledde till att han straffbeskattades då han inte redovisade intäkterna i deklarationen. Han har också redaktionellt inflytande på bloggen. Sedan sommaren 2018 är Ekeroth själv en flitig skribent, krönikör och videoproducent på bloggen.

Att ett par av personerna på bloggens redaktion har arbetat för eller nära Sverigedemokraterna är ingen överraskning. Fram till och med 2018 var Erik Almqvist (f d riksdagsledamot för SD) en av bloggens krönikörer. Almqvist är mest känd för att ha varit drivande i järnrörsskandalen, som ledde till hans fall, då han åtminstone officiellt uteslöts ur SD. Egor Putilov, alias Tobias Lagerfeldt, alias Martin Dahlin, alias Alexander Fridback, alias Yuri Popov, alias Alexander Yarovenko, är sedan 1 februari 2021 chefredaktör på bloggen. Putilov, som är en flitig skribent på Samhällsnytt, uppmärksammades 2016 då han i egenskap av frilansjournalist och f d asylhandläggare på Migrationsverket skrev debattartiklar i media, men undanhöll att han i själva verket arbetade på SD:s riksdagskansli.

Namnändringen har medfört att medarbetare kommit och gått. Formaliteter som att Mats Dagerlind ändrat titel från redaktör till politisk chefredaktör och är ansvarig utgivare är ytterligare ett sätt att försöka framstå som en seriös nyhetskälla.

Simon Kristoffersson är sedan hösten 2018  ”vår redaktör för sociala medier och kommer även jobba med grävande journalistik samt fortlöpande redaktionellt arbete”. 2021 blev han nätbloggens chefredaktör.

Mattias Albinsson är en flitig skribent inom alternativmedia. Han har tidigare skrivit för Nyheter idag och Fria tider. Han arbetar främst med ”gräv” och egna reportage.

I sanningssägaren och företagsekonomen Jan Tullberg tycker man sig ha det hela på det torra, då Tullberg ses som en aktad och seriös krönikör.

Sedan Samhällsnytts födelse (eller snarare reinkarnation i ”ny skepnad”) har många skribenter kommit och gått. Ända sedan Politiskt Inkorrekt startade, via Avpixlat-åren, så har det varit en genomgående trend för bloggen att skribenterna inte är särskilt långvariga.

Samhällsnytt säger sig vilja fokusera brett på allmän nyhetsjournalistik. Under rubriken ”Senaste nytt” 15 juni 2022 finner vi Google-anställda om AI som utvecklat känslor, en nedklottrad runsten, en forskare som sågar socialtjänsten med orden ”intersektionalitet och genus”, våldtäkt i taxi, canceroperationer som ställs in pga brist på vårdplatser, Tino Sanandajis uttalande om att alternativmedia håller låg kvalitet, EU:s nej till att klassa kärnkraft som hållbart, Vattenfall som vill skala upp kärnkraften, att 1 av 3 inte använder ”blinkers”, en fotbollsdomare som ”fått rejält med stryk”, en sjuksköterska som överdoserat två patienter med morfin, den stigande inflationen, en pakistanier som våldtagit en 6-åring från Ukraina på asylboende, förortspoliser som hävdar att SD har rasistisk rätsspolitik och att Dan Eliasson tjänar mycket pengar”.

Är detta att ”fokusera brett på allmän nyhetsjournalistik”?

På förstasidan finner vi en ”svart lista” över ”antidemokratiska företag och organisationer. Det är en diger lista som uppdateras kontinuerligt. På listan finner vi i skrivande stund Nordea, Google, Facebook, Twitter, Youtube, Amazon, Kosta Boda Art Hotel i Lessebo, Linas Matkasse, Unilever, Schibsted Media Group, ett antal restauranger i Stockholm, MAX, McDonald’s, Kopparberg, EasyJet, Viking Line, Taxi Kurir, H & M, Svenska kyrkan, Clas Ohlson och IKEA. Läsarna uppmanas att mejla in namn på ”antidemokratiska företag och organisationer” så att listan kan uppdateras. Om någon av dem som svartlistats ”ångrar sitt beteende” så kommer de att tas bort från listan. På slutet nämns tre företag som är på gång att fasa ut kontanthantering. Vän av ordning undrar hur lång den listan kommer att  bli framöver.

Genomgående för Samhällsnytts artiklar är att de inte sällan är s k rewrites på befintliga nyheter skrivna av andra nyhetsförmedlare. Det är sällan som artiklarna på bloggen är neutrala. Det finns en vilja att framföra egna åsikter, fördomar och spekulationer, trots att Dagerlind et al menar att de bedriver nyhetsrapportering. Detta gör att resultatet alltför ofta blir osakligt. Vad beträffar krönikorna på bloggen är det naturligt, mot bakgrund av vilka medarbetarna är och vad bloggen och dess föregångare står för, att de genomsyras av fördomar, främlingsfientlighet och intolerans.

Samhällsnytt är inget nytt. Det är samma enformiga, hatiska och främlingsfientliga mantra om och om igen.  Samhällsnytt bedriver samma ”journalistik” som dess föregångare Politiskt Inkorrekt och Avpixlat har gjort. Det som är nytt är namnet, designen på hemsidan och några skribenter.

Gå inte på den lätte.


Samhällsnytt fick 1 192 119 kr i beviljat redaktionsstöd 2020 av Mediestödsnämnden på Myndigheten för press, radio och TV, trots att de inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna;

  • följer god medieetisk sed
  • främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning

Motargument kompletterar fortlöpande en länksamling där vi granskar Samhällsnytts journalistiska värv:

Länksamling: Samhällsnytts lögner, vinklingar och #fakenews

Mock thy neighbour?

Jag tittar på första säsongen av dokumentärserien Hate thy neighbour (Viceland) från 2017. Stå-upp-komikern Jamali Maddix reser runt i världen och hänger med olika hatgrupper som exempelvis NSM (Nationalist Socialist Movement) och ISUPK (Israelite School of Universal Practical Knowledge) i USA, NU (Nordisk Ungdom) i Sverige och EDL (English Defense League) i Storbritannien.


Det är på ett sätt insikts-skapande. De representanter för organisationerna som Maddix träffar är för det mesta väldigt öppna om sina ställningstaganden och överlag försöker de förklara ärligt för honom hur de kommit fram till sina slutsatser. Och det som slår en när man sett ett par avsnitt är förstås att alla har hatet gemensamt. Hat och att de bygger sina ställningstaganden på svepande påståenden om olika folkgrupper: muslimer, vita, ryssar, invandrare, judar o s v. Men det är bara ursäkter. Vad som driver dem är Hatet. Och det spännande är att bara man lyckas se förbi deras hat (utan att för den skull acceptera det), vilket Maddix på något sätt klarar, avtecknar sig plötsligt individer på skärmen; och de framstår dessutom som lite sympatiska – fast på det där knepiga ”han är ändå rätt gullig när han försöker förneka Förintelsen”-sättet.

Det uppstår en helt enkelt angenäm dissonans, som när t ex nationalsocialisten i första avsnittet flaggar med en svastika och lär barnen heila, men samtidigt är en jättetrevlig snubbe som vill väl (nåja) – och som ortens präst tycker synd om, eftersom han hamnat så fel i livet. Eller de högerextrema fotbollshuliganerna i Ukraina, som egentligen bara vill att Putin ska ge fan i deras land (men passar på att jaga invandrare och homosexuella när de ändå håller på). Och Fredrik Hagberg i NU, som å ena sidan hyllar rasistiskt och nationalistiskt drivna mördare/terrorister som Anton Lundin Pettersson och Anders Behring Breivik, men å andra sidan gillar att bygga kojor i skogen och vars enda egentliga svaghet tycks vara att han är lite för rädd för människor som ser ut och beter sig lite annorlunda än han själv.

Jag gillar det. Att Maddix lyckas lyfta fram de här mänskliga (och ibland märkliga) sidorna hos individer man annars bara uppfattar som ondskefulla stereotyper: rasistmonster. Programmet tycks lita på att även om de här personerna/grupperna ges utrymme att själva sätta ord på vad som driver dem och vad de vill uppnå, så finns det ändå ingen risk att någon verkligen är så dum att hen tänker att ”ja, det låter ju rimligt att hata alla vita eftersom det var vita män som kontrollerade slavhandeln i Nordamerika” eller ”jag har inte tänkt på att Storbritannien styrs i hemlighet av muslimer, men så måste det ju vara!

Även jag tror – om jag ska vara ärlig – att det krävs mer än att få de här påståendena utkastade genom TV:n för att man ska anpassa sig kognitivt och perceptuellt till någon av de alternativa verklighetsbeskrivningarna. Det är en resa, helt enkelt. Och man behöver få några knuffar i ryggen för att komma ända fram.

Men,” undrar nu vän av ordning, ”finns det inte en risk att det här programmet, just genom att ge dessa människor utrymme, blir en av de där knuffarna du skriver om?

Ja, det finns en risk. Men den utgörs inte så mycket av det utrymme de ges eller av Maddix ganska sköna intervjustil, som får honom inbjuden att delta vid svastika-bränning(!) på KKK-territorium, camping med Nordisk Ungdom och andra bisarra grejer som är få andra granskare förunnat, och trots att de han intervjuar mycket väl vet/förstår att han inte håller med dem. Istället tror jag risken dyker upp när Maddix helt enkelt river ner varenda liten smula av förtroende han fått genom att i det färdiga programmet varva intervjuerna/det dokumentära materialet med ett stå-upp-material där han utgår från sina upplevelser och gång på gång hånar de människor som öppnat sig för honom, som att de är helt dumma i huvudet.

Det är rätt centralt för programidén och Maddix är komiker. Men ändå… När han lyckats komma en övertygad nationalsocialist så nära att han blir hembjuden till dennes hus, får träffa och leka med hans barn, till och med får den här killen att berätta hur han inte längre har kontakt med sin övriga familj och att han haft ett tidigare förhållande med en mörkhyad kvinna, med vilken han har barn (som han inte har någon kontakt med) – varför väljer Maddix då att belöna det här förtroendet genom att skratta åt honom bakom hans rygg? Vad tillför det, mer än att Maddix framstår som en klassisk mobbar-typ? Var hamnar sympatin från den del av TV-tittarna som är genuint intresserade av att försöka se människan bakom ideologin/rasistmonstermasken? Människan som – om hen ges rätt förutsättningar – är en varelse med potential att förändras?

Jag blir faktiskt lite förbannad på Maddix och besviken på programmet, som trots allt har/hade potential att bli så mycket bättre.

Så när han i slutet av första säsongen äntligen(?) konfronteras av en medlem i EDL och är nära att få stryk blir jag nästan glad. Inte för att jag förespråkar våld eller så, men just för att jag inte vill att han ska kunna utnyttja de här människorna utan vidare. De utnyttjas redan på grund av att de inte kunnat hantera att livet inte blev som de föreställde sig (nationalsocialisten i avsnitt ett), eller att det blev just som de föreställde sig (de svarta separatisterna i avsnitt två), eller att de är så rädda för det främmande och avvikande att de reagerar med blint hat (Nordisk Ungdom och English Defence League).

Nej, jag är inte besviken eftersom jag hoppades på någon slags feelgood-produktion där Maddix reser runt och omvänder människor från hat till kärlek. Jag är besviken för att han hånar den lilla kärlek de har kvar.

Jag köper helt enkelt inte tanken på att ”mock thy neighbour” är en särskilt mycket bättre inställning än ”hate thy neighbour”.

Myt: ”Sverige är inte hela världens socialkontor”

Enligt färska siffror från UNHCR befinner sig 0,3% av världens flyktingar i Sverige. Små, fattiga och tätbefolkade länder i närheten av, eller i, katastrofområdena tar in mångdubbelt fler flyktingar än vi gör i Sverige.


I debatten snickrar man kreativt ihop föreställningen om en s k ”massinvandring” med ett populärt mantra. Mantrat är ihåligt och utan substans samt bygger på en främlingsfientlig myt. Myten jag tänker bemöta i denna artikel är denna:

”Sverige är inte hela världens socialkontor”.

Det som med emfas påstås vara ett legitimt argument ingår i den retorik som som används av en del i flyktingdebatten. Det är en retorik som anammats av ”invandringskritiker”, även kallade ”sverigevänner”, men som jag helst benämner ”sverigehatare”. Först och främst används myten för att man tror på den, men den används också i tron att den inte går att bemöta – ett vapen omöjligt att värja sig mot. Men det fina är att den visst går att bemöta.

82,4 miljoner människor befinner sig på flykt i världen (uppgift från juni 2021). De vanligaste orsakerna till flykt är krig, förföljelse, konflikter, terror, tortyr, våld och brott mot mänskliga rättigheter.

48 miljoner av dessa flyktingar är s k internflyktingar, dvs placerade i det egna hemlandet.

20,7 miljoner av världens flyktingar finns under UNHCR:s beskydd.

5,7 miljoner är palestinska flyktingar registrerade av FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA).

4,1 miljoner är asylsökande.

3,9 miljoner är venezolaner förflyttade utomlands (exklusive venezolanska asylsökare och flyktingar).

Zaarati-lägret i Jordanien. 2013 beräknades lägret hysa 144 000 syriska flyktingar.

Här finns världens alla flyktingar

Fördelningen på världsdelarna ser ut som följer:

  • 40,2% Afrika
  • 32,1% Asien
  • 18,1% Sydamerika
  • 7,6% Europa (mer än hälften av dessa befinner sig i Turkiet)
  • 2% Nordamerika och Karibien
  • 0,2% Oceanien

Libanon är fortsatt det land med störst andel flyktingar, 1 av 6 som befinner sig i Libanon är flykting.

97,3 miljoner människor betraktas i skrivande stund av UNHCR vara ”persons of concern” (flyktingar, internflyktingar, asylsökare, statslösa och vissa som inte passar in i dessa kategorier) befann sig 244 942 i Sverige. 0,3% av världens flyktingar hittar vi alltså i Sverige. (Källa: UNHCR)

Människor som faller in i kategorin ”persons of concern” befinner sig (främst) i:

  1. Colombia (8,1 miljoner)
  2. Syrien (6,8 miljoner)
  3. Kongo (5,1 miljoner)

I Europa ser det ut så här:

  1. Turkiet (3,7 miljoner)
  2. Ukraina (2,4 miljoner)
  3. Tyskland (1,2 miljoner)

(Källa: UNHCR)

Sverige och ”massinvandringen”

I flyktingdebatten finns människor som hävdar att Sverige går på knäna, och det beror på ”massinvandringen”. Det finns varken rim eller reson i att använda sig av detta som ett argument. Mot bakgrund av att  små, fattiga och tätbefolkade länder i närheten av, eller i, katastrofområdena tar in mångdubbelt fler flyktingar än vi gör i Sverige, som i förhållande till dessa länder är extremt rikt och glesbefolkat, så håller inte argumentet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande:

7,6% av världens flyktingar uppehåller sig i Europa. 0,3% av världens flyktingar uppehåller sig i Sverige. Således är myten en lögn, som troligtvis har en mängd olika orsaker; rädsla, oro, främlingsfientlighet, människosyn, naivitet och okunskap är faktorer som gör att myten lever vidare.

Myten om Sverige, socialkontoret och ”massinvandringen” går inte sällan hand i hand med föreställningen om att livstidsförsörjning delas ut på löpande band till alla asylsökande.

Debattera gärna, men jag ber er som deltar i debatten att göra det sakligt och utan att sprida lögner och myter.

Så, nej, Sverige är inte hela världens socialkontor. Och, nej, Sverige har ingen ”massinvandring”. Det är en myt som används av ”invandringskritiker”, främlingsfientliga och rasister. För att bemöta myten krävs att vi har rätt fakta.

Källor:

UNHCR: Figures at a glance

UNHCR: Populations Statistics

UNHCR: Refugee Statistics

UNHCR: Global Appeal

Mer att läsa:

#bidrag på Motargument.se

Pogromer

Då och då dyker det upp besynnerliga påståenden om att judiska personer skulle höra till en privilegierad grupp. Detta förekommer bland annat i lögnaktiga konspirationsteorier och från personer som försöker förneka och förringa Förintelsen, och annan rasism emot judar.


Pogromer och andra rasistiskt motiverade brott som massakrer, lynchningar och så vidare emot judar:

  • År 167 före vår moderna tideräkning var sabbatsfirande förbjudet. Innehav av judisk litteratur kunde bestraffas med avrättning.
  • År 38 i Alexandria, Egypten, attackerades judar och många torterades, mördades och fick sina hem förstörda.
  • År 117-138 i romerska imperiet var religionsstudier av Torah förbjudet och alla som ansågs höra till judendomen straffbeskattades.
  • År 627 mördades 400-900 judiska män i Banu Qurayza, Jerusalem.
  • År 1011 förföljdes och trakasserades judar i Córdoba, Spanien. 
  • År 1033 blev ungefär upp till 6 000 judar mördade i Fez, Marocko.
  • År 1066 skedde en massaker i Granada, Spanien, där fler än 1 500 familjer mördades.
Under de ”heliga korstågens” tid
  • År 1095-1291 förföljdes judiska familjer i England, Tyskland, Frankrike och bevis för detta finns i många olika källor från denna tid.
  • År 1096 förstördes flera judiska samhällen helt i Rhenlandet.
  • År 1146 skedde massakrer emot judar i Rhenland, Köln osv.
  • År 1251 skedde attacker i Amiens och Bourges, Frankrike.
  • År 1276 sker ytterligare en massaker i staden Fez, i Marocko.
  • År 1290 tvångsutvisades alla judar från England.
  • År 1320 attackerades judar i Frankrike och i Aragón, Spanien.
  • Kring år 1348-1350 blev hundratals judiska samhällen helt förstörda i Europa på grund av att människor anklagade judarna för digerdöden, ”svarta döden”, pesten. Bland alla hemska exempel så brändes ungefär 900 levande personer till döds av en folkmobb i Strasbourg.
  • År 1396 utvisades ungefär 100 000 judar från Frankrike.
  • År 1421 utvisades några tusental från Österrike.
  • År 1465 sker ytterligare ännu en massaker i staden Fez, Marocko.
  • År 1677-80 drevs många judar ut från Jemens städer i ”Mawza-exilen”.
Modernare tid
  • År 1819 skedde ”Hep-hep-upploppen” med lynchmobbar i många städer i Tyskland, bland annat Darmstadt, Frankfurt, Köln, Bremen, Hamburg.
  • År 1828 blev judar massakerade i Bagdad, Irak.
  • År 1839 lynchades ungefär 40 personer i staden Mashhad, Iran.
  • År 1840 skedde ”Damaskus-affären” i nutida Syrien.
  • År 1844 Kairo, Egypten.
  • År 1847 Jerusalem.
  • År 1867 skedde ett massmord i staden Barfurush, Iran.
  • År 1881-1884 skedde en lång våg av många våldsamma upplopp i flera städer i Ryssland, bland annat i Warzawa, Kiev, Odessa.
  • År 1903-1906 skedde återkommande våldsamma upplopp och lynchningar av flera tusen i många städer i Ryssland.
  • År 1919 skedde våldsamma upplopp i Buenos Aires, Argentina.
  • 1920-21 skedde våldsamma upplopp i Palestina, som sedan fick följder i flera upplopp och lynchningar år 1929.
  • 1941 mördades ungefär 200-400 judar, och upp till 900 hem blev plundade och förstörda i Bagdad, Irak i Farhud-pogromen
Förintelsen – Holocaust cirka 1940 – 1945

Rekommendation för fördjupning i mer läsning för att visa att Sverige ej varit förskonat från folkmobbar eller upplopp:

Raskravallerna i Jönköping, emot resande, år 1948.

Förföljelse av judendomen och judiska personer

Pogromer förklarade (på engelska)