SD har under många år känt sig utsatta för sin politiska åsikt. De har därför år efter år motionerat om att politisk åsikt ska inbegripas i diskrimineringslagen som en av diskrimineringsgrunderna. Eftersom dessa motioner gång på gång avslagits av övriga riksdagspartier har partiet nu ändrat hållning. De vill istället avskaffa diskrimineringslagen helt.
I Diskrimineringslagen fastställs att det finns sju diskrimineringsgrunder: etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, ålderfunktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet eller uttryck.
Sverigedemokraterna har länge kämpat för att lägga till en åttonde diskrimineringsgrund: politisk åsikt. Detta har partiet gjort genom att skriva otaliga motioner, anföranden, tal och debattartiklar i ämnet. Då övriga riksdagspartier inte anser det vara en bra idé har SD nu bytt taktik. Under Landsdagarna 2021 beslutade partiet att de ska arbeta för att helt avskaffa diskrimineringslagstiftningen. Istället vill de se en regel som förbjuder ”otillbörlig särbehandling”. SD motiverar resonemanget med att de anser att gemensamma resurser inte ska användas ”för att gynna enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”.
Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet, hävdar i en intervju med Arbetet att lagen ska avskaffas helt. På frågan om han inte tror att det kommer att bli lättare att diskriminera om lagstiftningen slopas svarar han:
– Nej, jag hävdar att lagstiftningen redan täcker in det. Det är redan så i dag att du inte får behandla människor på ett visst sätt. Om du då har en diskrimineringslag som endast pekar ut vissa diskrimineringsgrunder så exkluderar man andra. (Källa: Arbetet)
Diskrimineringsombudsmannen, Lars Arrhenius, svarar på SD:s krav om avskaffande av diskrimineringslagen:
– Principen om icke-diskriminering har sin grund i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som antogs som en reaktion på de folkmord och de kränkningar av människovärdet som skedde under andra världskriget.
– Diskrimineringslagen anknyter till flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen och EU-rättens grundläggande rättigheter. Utöver den verklighet vi lever i där människor kontinuerligt diskrimineras i Sverige finns det alltså i förhållande till våra internationella åtaganden konkreta hinder att avskaffa lagen. (Källa: Arbetet)
Många sverigedemokratiska partiföreträdare har genom åren känt sig diskriminerade för sin politiska övertygelse. Jomshof själv hävdar att han blev av med sitt jobb som lärare pga att han är sverigedemokrat.
Som ett led i SD:s övertygelse om att slopa diskrimineringslagen förkunnade partiet 2023 att de också vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter, samt avveckla bidrag för att motverka rasism och diskriminering. 2021 röstade partiet för instiftandet av Institutet.
SD:s mål är att diskrimineringslagstiftningen ska ersättas av en regel om ”otillbörlig särbehandling”. Om detta skulle inträffa kommer det att bli lättare att diskriminera, eftersom risken att fällas för ”otillbörlig särbehandling” är avsevärt lägre än risken att fällas för diskriminering. Det är en farlig väg att vandra, eftersom SD väljer att dela in samhället i A- och B-lag mot bakgrund av de diskrimineringsgrunder som är lagstiftade idag. Följden blir att såväl segregering som stigmatisering och marginalisering ökar. Än så länge är inget av de övriga riksdagspartierna intresserat av att avskaffa diskrimineringslagstiftningen.
Källor:
Riksdagen: Diskrimineringslagen
Riksdagen: SD-motioner om en åttonde diskrimineringsgrund
Dagens juridik: Stärk skyddet mot politisk diskriminering i politisk sektor
Arbetet: SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen
Tidningen Global: SD: Lägg ned Institutet för mänskliga rättigheter
Lästips: