Kategoriarkiv: Korta motargument

#Fakenews: ”Farligast i Europa nu – Sverige”

Det virvlar förbi ett påstående om att Sverige skulle vara hårdast drabbat av brottslighet i hela Europa. De som sprider detta är ”the usual suspects” och jag tror faktiskt inte att de själva tror på tramset.

Källan heter ”Numbeo”. Men det finns ingen som helst anledning att fästa någon betydelse vid denna lista. För som bedömning av brottsligheten i ett land är nämligen ”Numbeo” helt värdelöst. Du kan själv kolla deras källor, och då upptäcker du att det handlar om ”surveys from visitors of this website”.

Det handlar alltså om en sorts omröstning bland dem som besöker sajten. Om många människor går in och har ett intresse av att få upp siffrorna för ett visst land så är det skäligen enkelt. Skicka dit en trollarmé och målet är uppnått.

Här finns ingen analys, empiri eller stabila källor – det förekommer inte ens någon kontroll av om de personer som röstar ens har varit i det land de bedömer.

På engelskspråkiga Wikipedia finns en riktig översikt, baserad på FN:s data från UNODC, över det dödliga våldet i världen. I länken finns källhänvisningar.

Men den där listan från Numbeo kan kastas i det runda arkivet.

Källa:

List of countries by intentional homicide rate

Samhällsnytt avslöjar reklamfilm på utländskt språk – Motargument gräver djupare

Samhällsnytt uppmärksammar att Åhléns har producerat en reklamfilm i vilken den afghanska dialekten av persiska; dari, förekommer och utan att översättas till svenska. Samhällsnytt uppmärksammar även att en del utrikesfödda Facebook-användare kritiserar reklamfilmens innehåll av ett utländskt språk som dessutom inte översätts till svenska.

Inspirerade av Samhällsnytts dramatiska scoop, kan Motargument nu avslöja att den PK-aktiga, mångkulturkramande eliten, i själva verket har hjärntvättat oss med reklamfilmer innehållande oöversatta utländska språk, under de senaste tjugofyra (24) åren.

Skandalen tycks därmed  vara betydligt djupare och långtgående än hittills känt.

Som vi kan se här, här och här, har det producerats reklamfilmer för den svenska drycken ”Festis” ända sedan 2007, som enbart gjorts på engelska och till och med ryska, utan svensk översättning. Till råga på allt förespråkar man konsumtion och distribution av drycken ”Festis”, som i reklamfilmerna kopplas samman med missbruk av alkohol och narkotika.

Det finns även en reklamfilm för ”Festis” på franska med uttrycket ”Je suis une Festis” som översätts till ”Jag är en Festis”. I den reklamfilmen jämställs emellertid distribution av Festis med smuggling och distribution av dyr narkotika.

Men det blir värre. En reklamfilm för svenskproducerad olivolja med ursprung i Italien av märket ”Zeta”, visar filmsekvenser där det talas massor av oöversatt italienska, avslutad med Zetas grundare som endast nöjer sig med att förklara på svenska att han flyttade till Sverige och att ”mat är kärlek”.

Vi hoppas att Samhällsnytt ger oss cred för att ha utvecklat deras nyhet och att de släpper fram utrikesfödda såväl som inrikesfödda personer som får kritisera det alldeles fruktansvärda innehållet i reklamfilmerna för drycken ”Festis”.

Systemkollapsen i Sverige fortsätter med oförminskad styrka.

#migration: Förra året hade Sverige lägst antal asylsökande på 13 år

Förra året (2018) sökte 21 502 människor asyl i Sverige. Senast vi hade en lägre siffra var 2005 då 17 530 människor sökte asyl i Sverige. Faktum är att sedan 2000 har det bara varit två (2) år med lägre noteringar än 2018. Toppnoteringen gällande antal asylsökande nåddes 2015 då 162 877 människor sökte asyl i Sverige. Statistik från Migrationsverket ger oss följande siffror sedan 2000:

2000: 16 303

2001: 23 515

2002: 33 016

2003: 31 355

2004: 23 161

2005: 17 530

2006: 24 322

2007: 36 207

2008: 24 353

2009: 24 194

2010: 31 819

2011: 29 648

2012: 43 887

2013: 54 259

2014: 81 301

2015: 162 877

2016: 28 939

2017: 25 666

2018: 21 502

Källa:

Migrationsverket: Asylsökande till Sverige under 2000-2018

Påstående: ”70 % av invandrarelever i utsatta områden klarar inte godkända betyg”

I en artikel i Samhällsnytt för en tid sedan kunde vi bl a läsa detta påstående:

”Eller att upp till 70% av invandrarelever i utsatta områden inte klarar godkända betyg.”

Siffran 70 % är cherry-picking. Det finns områden i t ex Göteborg där siffran nästan kommer upp i den nivån, men det är ett medvetet selektivt urval. Vad gäller elever som invandrat vid 13 års ålder eller senare klarar 80 % inte grundskolan med godkända betyg. Däremot så klarar sig barn som invandrat före 7 års ålder nästan lika bra som infödda: 20 respektive 10 % klarar inte godkända betyg. Vad gäller barn som invandrat mellan 7 och 12 års ålder så klarar 35 % inte godkända betyg. (Källa: Ekonomifakta)

Skrämdump från Ekonomifakta.

Skattebetalare betalar INTE 30 miljoner för varje ”låtsasjobb”

Det talas i debatten – bl a av SD:s partiledare Jimmie Åkesson och den alternativa mediebloggen Samhällsnytt – om s k ”låtsasjobb”. Det påstås bl a att skattebetalarna betalar 30 miljoner kronor för varje ”konstgjort invandrarjobb” – som ändå inte leder till riktiga jobb.

Detta stämmer inte. När det gäller ”konstgjorda invandrarjobb” är påståendet uppenbart orimligt. Det finns tre typer, med olika grad av subvention:

  • Nystartjobb (60% av lönekostnaden)
  • Instegsjobb (80% av lönekostnaden)
  • Extratjänst (100% av lönekostnaden + handledning)

Instegsjobb och extratjänst kan man få max 2 år. Nystartjobb kan man få hela arbetslivet. Hur man än räknar, kan inte ”varje konstgjort invandrarjobb” kosta 30 miljoner i skattemedel. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Den som vill kika på ekonomiska prognoser och utfall kan göra det på Arbetsförmedlingen.se.

Antalet asylansökningar har minskat med 87 % sedan 2015

2015 nådde antalet asylansökningar i Sverige en historisk toppnivå.

De senaste åren har antalet asylansökningar minskat. I ett historiskt perspektiv är dagens nivåer relativt sett låga.

Detta korta motargument baserar sig på siffror från Migrationsverket, som nyligen släppte statistik för 2018.

Fakta:

Antal ansökningar om asyl:

2015: 162 877

2016: 28 939

2017: 25 666

2018: 21 502

(Detta innebär en minskning om 87 % mellan toppnoteringen 2015 och noteringen 2018)

Antal personer som beviljats asyl:

2015: 36 630

2016: 71 562

2017: 36 531

2018: 25 114

(Detta innebär en minskning om 65 % mellan toppnoteringen 2016 och noteringen 2018)

Det stora antalet asylansökningar 2015 medförde långa väntetider. Därför kan antalet ett visst år vara högre  än antalet ansökningar samma år.

Migrationsverkets prognos för de närmaste åren är att antalet asylansökningar kommer att pendla mellan 25 000 och 30 000 per år.

De senaste 25 åren har antalet asylansökningar legat på mellan 20 000 och 35 000 per år. I samband med kriget i Syrien ökade nivån på antalet asylansökningar mellan 2011 och 2015.

Migrationsverkets handläggningstider har, i takt med att antalet asylansökningar minskat, blivit kortare. I samband med den stora mängden asylansökningar 2015 blev handläggningstiderna orimligt långa, i vissa fall långt över ett år.

Handläggningstiderna kommer att förkortas ytterligare, något som kan komma att påverkas negativt av de besparingar (en miljard mindre i Moderaternas och Kristdemokraternas budget) som drabbat Migrationsverket.

Det finns ett uppsatt mål, i enlighet med Migrationsverkets pilotprojekt Asyl 360, om att åtminstone hälften av alla ärenden inte ska ta mer än 30 dagar.

Migrationsverket poängterar att det inte är själva handläggningstiden som har gjort att väntetiderna har blivit långa. Det är istället köerna som fram tills nu varit extremt långa.

Källa:

Migrationsverket

Barnäktenskap förbjuds

Riksdagen skärpte 2014 lagstiftningen, bl a genom att äktenskapstvång blev olagligt. I lagändringen 2014 tog man också bort möjligheten för dispens för barn att ingå äktenskap.

Mer om dessa lagändringar kan man läsa om i ”Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor” (Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU30).

Riksdagen har beslutat att utländska barnäktenskap inte ska godkännas från och med 1 januari 2019 då beslutet vinner laga kraft.

För den som vill läsa civilutskottets betänkande går den att läsa här: ”Civilutskottets betänkande 2018/19:CU4 Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap”. Här kan vi också ta del av de följdmotioner som förhoppningsvis kan leda till ytterligare lagändringar i framtiden.

Barnäktenskap som har erkänts före 1 januari 2019 kommer inte att kunna rivas upp. Arbetet fortsätter alltså.

”Frihet från religion” är en felaktig tolkning av religionsfriheten

Det finns en föreställning hos en del av oss att religionsfrihet skulle innebära ”frihet från religion”. Det är en falsk föreställning. Det är också en myt, som bygger på en felaktig tolkning av ordet, men framför allt på förakt, hat, oro och rädsla.

Religionssociologen Tomas Axelsson utvecklar resonemanget på en direkt fråga i en live-chatt på SVT om man inte har rätt att slippa se andras religionsutövning:

Du har rätt att ogilla religion och känna motvilja, helt riktigt. Du kan också insistera på att samhällets funktioner ska vara sekulära. Det offentliga samhället ska inte vara konfessionellt styrt.

[…] Summa summarum, religionsfriheten innebär inte ”att man har rätt att slippa se andras religionsutövning”.

Ingenstans i regeringsformen eller Europakonventionen (som båda reglerar begreppet religionsfrihet) finner vi stöd för att religionsfrihet innebär ”frihet från religion”.

Religionsfriheten är absolut i svensk rätt men också i den internationella rätten. Detta i enlighet med såväl regeringsformen som artikel 18 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen artikel 9.

Där inskränkningen är föreskriven i lag kan polisen neka allmänna tillstånd. Enligt Europakonventionen artikel 9 berör denna inskränkning inte religionsutövningen i sig:

Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Religionsfrihet innebär inte ”frihet från religion”.

 

Myt: Moskéer byggs överallt i Sverige

Det finns vissa av oss som hävdar att Sverige är på väg att ”islamiseras”. Ett bevis för detta skulle vara att det byggs moskéer på var och varannan ort. Just detta används som argument bl a i en Samhällsnytt-krönika från 31 oktober 2018.

Detta är ett påstående som med enkelhet går att bemöta som falskt. Enligt SCB:s senaste rapport, med statistik från år 2015, fanns cirka 2 000 tätorter i Sverige. År 2015 bodde 87 % av Sveriges befolkning i en tätort.

SCB definierar en ”tätort” som en ort med minst 200 invånare. Till tätorter räknas såväl våra storstäder som mindre orter. (Källa: SCB)

Det byggs inte och har inte byggts totalt 2 000 moskéer på var och varannan ort i Sverige.

För övrigt kan nämnas att det enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 så kallade ”källarmoskéer” i Sverige. En källarmoské är en befintlig lokal som modifierats och används som moské, alltså inte en moské som byggs för att fungera som moské. De ska inte räknas in i Malms påstående. (Källa: SR)

Att använda moskébyggnation som ett argument för den påstådda s k ”islamiseringen” är inte hållbart. Argumentet, som det allt som oftast ser ut, stämmer nämligen inte.

Påstående: Vi har fortfarande ”massinvandring”

Det finns röster i debatten som ihärdigt hävdar att vi fortsatt har en ”massinvandring” i Sverige. Det är inte ett hållbart argument. Varför? Läs vidare.

Prognosen (från 29 juli 2018) ligger på 100 000 de närmaste åren. Av dessa 100 000 är inte fullt en tredjedel asylinvandrare och deras anhöriga. Resterande är arbetskraftsinvandrare, studerande, EES-medborgare och anhöriga till dessa samt till svenskar. Observera också att en del av uppehållstillstånden för arbetskraftsinvandrare rör säsongsarbetare (bärplockare, skogsplanterare), och är alltså tidsbegränsade till några få månader. (Källa: Migrationsverket)

Argumentet om att den s k ”massinvandringen” fortsatt existerar är inte hållbart. De flesta som invandrar är inte asylsökande.