Kategoriarkiv: Korta motargument

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbetsmarknad.

Migrationsverket släpper månadsvis siffrorna för beviljade uppehållstillstånd.

Totalt har 68 055 uppehållstillstånd beviljats under perioden januari-augusti 2020 (sju månader). Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 22 625 
  • Arbete 25 619
  • Asyl 6 901
  • EU/EES 4 318
  • Studier 8 592

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4 462 personer beviljades uppehållstillstånd på flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (24), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (6 258) samt ”övriga” (11 181). I denna grund ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, s k ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd får vi fram siffran 11 363. Den totala siffran på beviljade uppehållstillstånd under perioden januari-september 2020 var alltså 68 055. Om vi räknar på detta i procent ser vi att knappt 17 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg motsvarande procentsiffra på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg motsvarande procentsiffra på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.


En längre version av denna korta finner du här: Myten om alla uppehållstillstånden (jan-sep 2020)

Samhällsnytt påstår: ”Inbrott i fritidshus och bedrägeri är avkriminaliserat”

I två artiklar skriver den högerextrema nätbloggen Samhällsnytt att polisen skulle ha avkriminaliserat två brott. De brott det handlar om är ”inbrott i fritidshus” och ”bedrägeribrott”.

Rubriksättningen i dessa två artiklar är lögnaktiga. Polisen har inte avkriminaliserat något av dessa brott. Det framkommer med all önskvärd tydlighet om vi går till källorna som Samhällsnytt använt sig av.

Bloggens skribent Simon Kristoffersson skriver att inbrott i fritidshus numer är avkriminaliserat, dvs inte längre är straffbelagt. Det som stämmer är att polisen i Laholms kommun inte har tillräckligt med resurser att prioritera inbrott i fritidshus. Flertalet av de tolv anmälningar som gjorts i Skummeslövsstrand har lagts ner i brist på teknisk bevisning. Det finns helt enkelt inte resurser att skicka ut polisens tekniker till brottsplatserna.

Mr Samhällsnytt, Mats Dagerlind, skrev i slutet av 2018 en blänkare om att bedrägeribrott skulle ha avkriminaliserats, dvs inte är längre är straffbelagt. Det som faktiskt stämmer är att fram till årsskiftet 18-19 skulle bevismaterial i ärenden där summan understeg 5 000 kronor i normalfallet inte inhämtas. Orsaken var att arbetsbördan för utredning av mindre bedrägeribrott var för hög.

Den högerextrema nätbloggen fortsätter att sprida desinformation. Att hävda att det inte skulle vara straffbelagt att göra inbrott i fritidshus och att utsätta andra för bedrägeri är skamligt.

Utlänningar finansierar pensionerna för svenskarna

De med utländsk bakgrund är med och finansierar pensionerna till dem som är över 65 år – som till 86% har svensk bakgrund.

Det kan vara intressant att se hur många vi är som har utländsk bakgrund och hur många vi är som har svensk bakgrund.

Min utgångspunkt är densamma som svenska myndigheter har haft sedan 2001. Den som har svensk bakgrund är född inrikes OCH har minst en förälder född inrikes.*

Inte helt förvånade är andelen med utländsk bakgrund som högst bland den grupp som förvärvsarbetar (nästan 30%) medan de är minst andel av dem som är över 65 år, och pensionerade, 14 %.

Detta betyder att de med utländsk bakgrund med sitt arbete är med och finansierar de personer som är pensionerade – som till största andelen (86%) har svensk bakgrund.
—-

* på så sätt slipper man också den absurda situationen att alla vuxna i kungafamiljen (utom Daniel) är av utländsk bakgrund.

Källa: SCB

Dödligt våld i fyra nordiska länder

Eftersom jag ser att det sprids en massa rykten om att Sverige är värst när det gäller dödligt våld så kan det kanske vara värdefullt att få fakta.

Jag ska återkomma till de mer absurda påståendena om att Sverige skulle vara värst i Europa och världen, och nu bara koncentrera mig på fyra nordiska länder – Finland, Danmark, Sverige och Norge.

Perioden är 2010-talet.

Som synes så är Finland hårdast drabbat. I början av 2010-talet låg Finland över 2 per 100 000 invånare – en nivå som Sverige inte har haft sedan före 1750. Sedan dess har det dödliga våldet minskat i Finland, och sedan 2015 stabiliserats mellan 1,3 och 1, 5 per 100 000 invånare – vilket fortfarande är betydligt högre än något av de övriga länderna.

Norge ligger på motsvarande sätt lägst i statistiken. Efter 2014 ligger de på ett genomsnitt kring 0,5 per 100 000 invånare.

Återstår Danmark och Sverige.

Dessa två länder har legat relativt nära varandra – men Danmark ligger genomsnittligt över Sverige. 2014 års danska nivå på 1,31 har Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talet.

Genomsnitt 2010-talet (dödligt våld per 100 000 invånare/år):

Finland: 1,654
Danmark: 1,035
Sverige: 0,978

Norge: 0,583 (förutom terrordådet 2011)

EDIT:

Den uppmärksamma läsaren lägger nu märke till att Breiviks 77 mord 2011 finns med i den norska statistiken.

Detsamma gäller terrordådet på Drottninggatan med fem döda i den svenska statistiken för 2017.

”Handikappbadet” blev ”Öresunds Funkis – badet utan hinder”

För snart tre år sedan skrev jag en artikel här på Motargument om varför vi bör sluta med att använda ordet ”handikapp”. Artikeln inleddes med funderingar kring varför Malmö stad envisades med att behålla ordet ”handikapp” i namnet på den badplats på Ribersborg som är försedd med särskilda anpassningar för att alla som vill ska kunna komma i havet.

Jag skrev till Malmö stad och påpekade att det inte ligger i tiden att svänga sig med sådana formuleringar. En tid senare utlystes en enkät där enskilda i Malmö kunde lämna förslag på ett nytt namn för badplatsen. Jag skickade in ett par förslag på samma tema som det förslag som blev verklighet för ett par månader sedan.

24 juni 2020 hölls en ceremoni på stranden då det nya namnet på badplatsen presenterades:

”Öresunds Funkis – badet utan hinder”. På Malmö stads hemsida kan du läsa mer om badplatsen.

Detta är en av många åtgärder som krävs för att vi ska kunna lägga ytterligare ett stigmatiserat, omodernt och nedsättande ord på historiens soptipp. Det är en lång väg kvar att gå vad gäller detta, och många andra, ord som fortsatt används såväl officiellt som av gemene människa. Vi kan alla bidra till ett mer inkluderande och jämlikt samhälle.


Kuriosa: Den vägskylt som jag nämnde i ursprungsartikeln – som står vid infarten mot badplatsen – är tyvärr fortsatt densamma. Det stavas fortfarande ”Handikappbad”…

Jag har varit i kontakt med Malmö stad som låter hälsa att de har för avsikt att byta ut den vägskylten snarast möjligt.

Nej, alla invandrare får inte stanna i Sverige

Det finns de som påstår att alla invandrare som kommer till Sverige får stanna här, även de som begår kriminella handlingar. Men är det verkligen så, att det är hur enkelt som helst att få stanna i Sverige?

Att ta sig till Sverige är inte enkelt. I de fall man flyr för sitt liv kommer man att mötas av mycket motstånd. År 2018 beräknade UNHCR att det fanns 70,8 miljoner människor på flykt i världen, varav ungefär hälften är internflyktingar. 25,9 miljoner är flyktingar, där 80% endast tar sig till ett grannland. 3,5 miljoner är asylsökande.

Den som flyr till Sverige, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på maximalt tre år i taget. En rad krav måste uppfyllas för att man ska ha möjlighet att beviljas uppehållstillstånd. Om den som ansöker begår vissa brott riskerar hen avslag på ansökan. Den som har ett uppehållstillstånd riskerar utvisning som en del av ett eventuellt straff. Sverige införde 2016 dessutom en tillfällig lag som försvårade möjligheten att stanna här. Lagen skulle gälla till 2019, men är förlängd till 2021. 

Verkligheten ser alltså annorlunda ut. Det är inte lätt att stanna i Sverige, och alla är en relativt liten andel.


Detta är en kortare version av en längre artikel på Motargument:

Myt: Vem som helst får stanna i Sverige

Rasism mot svarta vanligare i Sverige än EU-genomsnittet

Rasism mot svarta kallas också afrofobi.

Vi lever med föreställningen att Sverige är ett av världens minst rasistiska länder.

En studie genomförd av FRA (EU:s byrå för grundläggande rättigheter) genomförd 2017 och publicerad 2018 visar att det fortfarande är en lång väg att gå, även i Sverige, vad gäller rasism, diskriminering, hat och hot gentemot svarta.

Rapporten visar att rasismen mot svarta i Sverige är mer utbredd än EU-snittet. (EU-28 är EU:s 28 medlemsländer)

Dubbelklicka för större bild.

I rapporten läser vi bl a följande:

  • 41% av svarta i Sverige svarar att de har blivit rasistiskt trakasserade under den senaste 5-årsperioden (Genomsnittet för EU-28 ligger på 30%)
  • 7% av svarta i Sverige svarar att de har utsatts för rasistiskt motiverat våld under den senaste 5-årsperioden (Genomsnittet för EU-28 är 5%)
  • 26% av svarta i Sverige svarar att en familjemedlem eller vän har utsatts för rasistiska förolämpningar under de senaste 12 månaderna (Genomsnittet för EU-28 är 20%)
  • 13% av svarta i Sverige svarar att en familjemedlem eller vän har utsatts för rasistiskt motiverat våld under de senaste 12 månaderna (Genomsnittet för EU-28 är 7%)
  • 60% av svarta i Sverige svarar att de utsattes för s k ”rasprofilering” senaste gången de stoppades av polis (Genomsnittet för EU-28 är 44%)
  • 38%, respektive 51%, av svarta i Sverige svarar att de känt sig diskriminerade mot bakgrund av sin hudfärg senaste 12 månaderna, respektive senaste 5-årsperioden (Genomsnittet för EU-28 är 24% respektive 39%)

För den som vill ta del av hela rapporten går den att finna här:

FRA: Being Black in the EU/Second European Union Minorities
and Discrimination Survey (2018)

Opinionssvep efter Corona, del 2

Motarguments artikelserie om opinionsstödet för högerpopulism och euro-skeptiska grupperingar i Norden fortsätter här med en kort uppdatering av vår tidigare utblick till ett fåtal länder i nordvästra Europa.

Tyskland: Alternative für Deutschland/AfD hade en topp vid 16-18% under hösten 2018, har sedan gått i en sjunkande trend, för att under maj 2020 ligga på 9 – 12%.

Storbritannien: UKIP är oerhört litet numera. ”Brexit party” verkar också tappat allt stöd, under 4% hela detta år. Labour är enda parti som ökar våren 2020.

Nederländerna: Partij Voor de Vrijheid/PVV hade i gallupundersökningarna en temporär topp under augusti 2017 på 22%, men föll sedan stort till ca 8% våren 2019. De pendlar nu i mars-maj 2020 mellan 13 och 19%.

Belgien: Vlaams Belang/VB åtnjuter en uppåttrend, sedan en rödgrön koalition vann i senaste valet, i maj 2019, nu ligger de i området 24,5% – 28% och förefaller vara största belgiska parti.
Partie Populaire/PP har försvunnit ner till 0 – 3,6% sedan maj 2019.

Källor:
Wikipedia: Opinion Polling UK

Wikipedia: Opinion Polling Nederländerna

Wikipedia: Opinion Polling Belgien

Wikipedia: Opinion Polling Tyskland

Opinionssvep i Norden

Motargument håller er uppdaterade på det aktuella opinionsläget i Norden, på lite längre sikt. Vad har förändrats i förtroendet för regeringspartierna under Corona-pandemin och hur skiftar stödet för partierna i våra grannländer och i Sverige? (uppdaterad måndag 8/6 2020)

Vi har i en rad artiklar på Motargument visat diagram och analyserat de så kallade ”högervindar” och ”populistpartiers uppstickarförsök”. Det är nu en tid sedan vi sist gjorde ett svep över våra grannländer i Norden.

Såhär ser maj månads politiska opinionsundersökningar om hur partisympatierna har rört sig i jämförelse med ett par år bakåt:

Danmark:
Regeringsledande Socialdemokraterna går uppåt mot 35% (i folketingsvalet 2019 fick partiet 25,9%). Dansk Folkeparti fortsätter att tappa och är nu nere vid 6-7% i maj 2020.

Finland:
Socialdemokraterna rör sig en aning uppåt till 22%, de gick igenom en kris under hösten 2019 då de såg ut att gå ner till 14% (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,7% av rösterna). Sannfinländarna tappar efter en rejäl uppåtgång under hela år 2019 tillbaka ner till ungefär 18% maj 2020 (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,5% av rösterna).

Norge:
Oppositionspartiet Höyre ökar till 26%, Socialdemokraterna ligger nu kring 25,5% och Fremskrittspartiet ligger i en zon mellan 8-12%. (I stortingsvalet 2009 fick de 22,9%)

Sverige:
Socialdemokraterna har senaste månaden ökat tillbaka upp till ca 30-33,7%. Sverigedemokraterna har tappat till 17-19,7%, för ett par månader sedan var de uppe på all time high, vid ca 24-25% (senaste riksdagsvalet hade de 17,53%). (Uppdaterad med SCB, 8/6 2020)

Island har en svåranalyserad situation, kanske mestadels för att regeringen består av 4 mindre, ganska jämnstora partier. De går samtliga något sakta nedåt, men det är möjligen endast en del av en längre rörelse vilket beror på annat än Corona. Island har i skrivande stund endast 10 bekräftat avlidna i Covid-19. Det parti som förefaller röra sig lite uppåt i opinionen är Independence, (konservativa, euro-skeptiska). 

Källor:
Covid-19 https://www.ecdc.europa.eu/en/geographical-distribution-2019-ncov-cases

Danmark:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Danish_general_election

Finland:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Finnish_parliamentary_election

Norge:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2021_Norwegian_parliamentary_election

Sverige:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2022_Swedish_general_election

Asyl 2019: Varifrån kommer asylsökarna?

År 2019 beviljades 295 785 personer asyl i EU:s 27 länder. Det är mer än tjugotusen färre än 2018 (316 200).

De ursprungsländer med flest antal beviljade asylärenden är Syrien, Afghanistan och Venezuela.

Venezuela har ökat mest det senaste året. Antalet beviljade asylärenden för personer med Venezuela som ursprungsland var 40 gånger större 2019 än 2018.

Syrien är det ursprungsland med störst antal beviljade asylärenden, följt av Afghanistan, Venezuela och Turkiet.

Källa: Eurostat

Och om vi kikar på andelen beviljade asylärenden i EU 2019 ser vi att Venezuela toppar, följt av Syrien, Eritrea, Afghanistan och Turkiet.

Källa: Eurostat

Källa:

Eurostat newsrelease 70/2020 – 27 April 2020