Kategoriarkiv: Korta motargument

Påstående: ”70 % av invandrarelever i utsatta områden klarar inte godkända betyg”

I en artikel i Samhällsnytt för en tid sedan kunde vi bl a läsa detta påstående:

”Eller att upp till 70% av invandrarelever i utsatta områden inte klarar godkända betyg.”

Siffran 70 % är cherry-picking. Det finns områden i t ex Göteborg där siffran nästan kommer upp i den nivån, men det är ett medvetet selektivt urval. Vad gäller elever som invandrat vid 13 års ålder eller senare klarar 80 % inte grundskolan med godkända betyg. Däremot så klarar sig barn som invandrat före 7 års ålder nästan lika bra som infödda: 20 respektive 10 % klarar inte godkända betyg. Vad gäller barn som invandrat mellan 7 och 12 års ålder så klarar 35 % inte godkända betyg. (Källa: Ekonomifakta)

Skrämdump från Ekonomifakta.

Skattebetalare betalar INTE 30 miljoner för varje ”låtsasjobb”

Det talas i debatten – bl a av SD:s partiledare Jimmie Åkesson och den alternativa mediebloggen Samhällsnytt – om s k ”låtsasjobb”. Det påstås bl a att skattebetalarna betalar 30 miljoner kronor för varje ”konstgjort invandrarjobb” – som ändå inte leder till riktiga jobb.

Detta stämmer inte. När det gäller ”konstgjorda invandrarjobb” är påståendet uppenbart orimligt. Det finns tre typer, med olika grad av subvention:

  • Nystartjobb (60% av lönekostnaden)
  • Instegsjobb (80% av lönekostnaden)
  • Extratjänst (100% av lönekostnaden + handledning)

Instegsjobb och extratjänst kan man få max 2 år. Nystartjobb kan man få hela arbetslivet. Hur man än räknar, kan inte ”varje konstgjort invandrarjobb” kosta 30 miljoner i skattemedel. (Källa: Arbetsförmedlingen)

Den som vill kika på ekonomiska prognoser och utfall kan göra det på Arbetsförmedlingen.se.

Antalet asylansökningar har minskat med 87 % sedan 2015

2015 nådde antalet asylansökningar i Sverige en historisk toppnivå.

De senaste åren har antalet asylansökningar minskat. I ett historiskt perspektiv är dagens nivåer relativt sett låga.

Detta korta motargument baserar sig på siffror från Migrationsverket, som nyligen släppte statistik för 2018.

Fakta:

Antal ansökningar om asyl:

2015: 162 877

2016: 28 939

2017: 25 666

2018: 21 502

(Detta innebär en minskning om 87 % mellan toppnoteringen 2015 och noteringen 2018)

Antal personer som beviljats asyl:

2015: 36 630

2016: 71 562

2017: 36 531

2018: 25 114

(Detta innebär en minskning om 65 % mellan toppnoteringen 2016 och noteringen 2018)

Det stora antalet asylansökningar 2015 medförde långa väntetider. Därför kan antalet ett visst år vara högre  än antalet ansökningar samma år.

Migrationsverkets prognos för de närmaste åren är att antalet asylansökningar kommer att pendla mellan 25 000 och 30 000 per år.

De senaste 25 åren har antalet asylansökningar legat på mellan 20 000 och 35 000 per år. I samband med kriget i Syrien ökade nivån på antalet asylansökningar mellan 2011 och 2015.

Migrationsverkets handläggningstider har, i takt med att antalet asylansökningar minskat, blivit kortare. I samband med den stora mängden asylansökningar 2015 blev handläggningstiderna orimligt långa, i vissa fall långt över ett år.

Handläggningstiderna kommer att förkortas ytterligare, något som kan komma att påverkas negativt av de besparingar (en miljard mindre i Moderaternas och Kristdemokraternas budget) som drabbat Migrationsverket.

Det finns ett uppsatt mål, i enlighet med Migrationsverkets pilotprojekt Asyl 360, om att åtminstone hälften av alla ärenden inte ska ta mer än 30 dagar.

Migrationsverket poängterar att det inte är själva handläggningstiden som har gjort att väntetiderna har blivit långa. Det är istället köerna som fram tills nu varit extremt långa.

Källa:

Migrationsverket

Barnäktenskap förbjuds

Riksdagen skärpte 2014 lagstiftningen, bl a genom att äktenskapstvång blev olagligt. I lagändringen 2014 tog man också bort möjligheten för dispens för barn att ingå äktenskap.

Mer om dessa lagändringar kan man läsa om i ”Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor” (Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU30).

Riksdagen har beslutat att utländska barnäktenskap inte ska godkännas från och med 1 januari 2019 då beslutet vinner laga kraft.

För den som vill läsa civilutskottets betänkande går den att läsa här: ”Civilutskottets betänkande 2018/19:CU4 Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap”. Här kan vi också ta del av de följdmotioner som förhoppningsvis kan leda till ytterligare lagändringar i framtiden.

Barnäktenskap som har erkänts före 1 januari 2019 kommer inte att kunna rivas upp. Arbetet fortsätter alltså.

”Frihet från religion” är en felaktig tolkning av religionsfriheten

Det finns en föreställning hos en del av oss att religionsfrihet skulle innebära ”frihet från religion”. Det är en falsk föreställning. Det är också en myt, som bygger på en felaktig tolkning av ordet, men framför allt på förakt, hat, oro och rädsla.

Religionssociologen Tomas Axelsson utvecklar resonemanget på en direkt fråga i en live-chatt på SVT om man inte har rätt att slippa se andras religionsutövning:

Du har rätt att ogilla religion och känna motvilja, helt riktigt. Du kan också insistera på att samhällets funktioner ska vara sekulära. Det offentliga samhället ska inte vara konfessionellt styrt.

[…] Summa summarum, religionsfriheten innebär inte ”att man har rätt att slippa se andras religionsutövning”.

Ingenstans i regeringsformen eller Europakonventionen (som båda reglerar begreppet religionsfrihet) finner vi stöd för att religionsfrihet innebär ”frihet från religion”.

Religionsfriheten är absolut i svensk rätt men också i den internationella rätten. Detta i enlighet med såväl regeringsformen som artikel 18 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen artikel 9.

Där inskränkningen är föreskriven i lag kan polisen neka allmänna tillstånd. Enligt Europakonventionen artikel 9 berör denna inskränkning inte religionsutövningen i sig:

Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Religionsfrihet innebär inte ”frihet från religion”.

 

Myt: Moskéer byggs överallt i Sverige

Det finns vissa av oss som hävdar att Sverige är på väg att ”islamiseras”. Ett bevis för detta skulle vara att det byggs moskéer på var och varannan ort. Just detta används som argument bl a i en Samhällsnytt-krönika från 31 oktober 2018.

Detta är ett påstående som med enkelhet går att bemöta som falskt. Enligt SCB:s senaste rapport, med statistik från år 2015, fanns cirka 2 000 tätorter i Sverige. År 2015 bodde 87 % av Sveriges befolkning i en tätort.

SCB definierar en ”tätort” som en ort med minst 200 invånare. Till tätorter räknas såväl våra storstäder som mindre orter. (Källa: SCB)

Det byggs inte och har inte byggts totalt 2 000 moskéer på var och varannan ort i Sverige.

För övrigt kan nämnas att det enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 så kallade ”källarmoskéer” i Sverige. En källarmoské är en befintlig lokal som modifierats och används som moské, alltså inte en moské som byggs för att fungera som moské. De ska inte räknas in i Malms påstående. (Källa: SR)

Att använda moskébyggnation som ett argument för den påstådda s k ”islamiseringen” är inte hållbart. Argumentet, som det allt som oftast ser ut, stämmer nämligen inte.

Påstående: Vi har fortfarande ”massinvandring”

Det finns röster i debatten som ihärdigt hävdar att vi fortsatt har en ”massinvandring” i Sverige. Det är inte ett hållbart argument. Varför? Läs vidare.

Prognosen (från 29 juli 2018) ligger på 100 000 de närmaste åren. Av dessa 100 000 är inte fullt en tredjedel asylinvandrare och deras anhöriga. Resterande är arbetskraftsinvandrare, studerande, EES-medborgare och anhöriga till dessa samt till svenskar. Observera också att en del av uppehållstillstånden för arbetskraftsinvandrare rör säsongsarbetare (bärplockare, skogsplanterare), och är alltså tidsbegränsade till några få månader. (Källa: Migrationsverket)

Argumentet om att den s k ”massinvandringen” fortsatt existerar är inte hållbart. De flesta som invandrar är inte asylsökande.

Sverige har INTE EU:s lägsta BNP per capita

I debatten cirkulerar alternativa fakta som säger att Sverige skulle ha EU:s lägsta BNP per capita. Denna alternativa fakta används som bevis för att Sverige har ”gått under” pga den ”ansvarslösa massinvandringen”.

Påståendet stämmer inte: Sverige ligger på sjunde plats vad gäller BNP per capita. EU innefattar 28 länder. (Källa: Eurostat)

Myt: Sverige och ”no go-zonerna”

 Det råder en falsk konsensus kring begreppet no go-zoner och dess förekomst i Sverige. Sverige har inga no go-zoner. Däremot har vi 61 områden som klassificeras som ”utsatta”, ”särskilt utsatta” och riskområden.


I en krönika på Samhällsnytt 31 oktober 2018 nämns att det finns över 200 utanförskapsområden i Sverige där blåljuspersonal måste ha poliseskort. För att reda ut myten måste vi först definiera begreppen:

1). Ett ”utsatt område” är geografiskt avgränsat, karaktäriseras av låg socioekonomisk status där kriminella påverkar lokalsamhället. Påverkan är snarast knuten social kontext i området än kriminellas vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Läget anses allvarligt.

2). Ett ”särskilt utsatt område” har en social problematik och kriminell närvaro som leder till en utbredd ovilja att delta i rättsprocesser samt svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses akut.

3). Ett ”riskområde” befinner sig i riskzonen att bli ett ”särskilt utsatt område”. Ett eller ett par av de fastställda kriterierna saknas. Läget anses alarmerande.

2017 fanns 32 ”utsatta områden”, 6 ”riskområden” samt 23 ”särskilt utsatta områden” i Sverige. Totalt rörde det sig om 61 områden 2017. Antalet områden har ökat sedan senaste rapporten, vilket tros bero på att polisen har fördjupat sin kunskap genom ökad närvaro, fördjupad kartläggning och samverkan. (Källa: NOA, Nationella operativa avdelningen)

Begreppet ”no go-zon” kan beskrivas som att det är ”farligt för allmänheten att vistas i området”. I begreppet innefattas också föreställningen om att polisen inte klarar att utföra sitt arbete, läs ”inte kör in på ett område”.

Det finns inga no go-zoner i Sverige. Däremot finns det 61 områden i Sverige där förhållandena är varierande vad gäller utanförskap, kriminalitet, integration, segregation och framtidstro.

De bortkastade SD-rösterna

Det är en återkommande tradition att SD har problem med att fylla de stolar de får mandat för i kommunfullmäktigeval runt om i Sverige.

På Motargument har vi gång efter annan påpekat detta. Att stolar står tomma i landets kommunfullmäktigen är ett bakslag för demokratin. I samma stund som jag väljer att lägga min röst på ett parti som inte kan förvalta mitt förtroende är min röst bortkastad.

Efter valet 9 september 2018 har just detta inträffat i 17 kommuner i Sverige. Så här ser mandatfördelningen och antal tomma stolar ut för SD i dessa kommuner:

  1. Arvidsjaur: 2 SD-mandat – 1 tom stol
  2. Boxholm: 4 SD-mandat – 2 tomma stolar
  3. Bjurholm: 3 SD-mandat – 1 tom stol
  4. Bräcke: 3 SD-mandat – 1 tom stol
  5. Gagnef: 2 SD-mandat – 2 tomma stolar
  6. Hallstahammar: 7 SD-mandat – 1 tom stol
  7. Haparanda: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  8. Hedemora: 6 SD-mandat – 2 tomma stolar
  9. Lekeberg: 6 SD-mandat 1 tom stol
  10. Lycksele: 2 SD-mandat – 1 tom stol
  11. Malung-Sälens kommun: 7 SD-mandat – 3 tomma stolar
  12. Norsjö: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  13. Ragunda: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  14. Sorsele: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  15. Vansbro: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  16. Ydre: 2 SD-mandat – 1 tom stol
  17. Åsele: 1 SD-mandat – 1 tom stol

I Gagnef, Haparanda, Norsjö, Ragunda, Sorsele, Vansbro och Åsele har SD-väljarna kastat bort sina röster. I övriga kommuner i listan är SD-väljarnas röster halvt bortkastade.

De av oss som funderar på att lägga vår röst på SD i kommunval gör klokt i att sondera terrängen innan vi lägger vår röst.

Hur har det sett ut under föregående mandatperiod? Har SD kandidater så att det är lönt att vi lägger vår röst på dem?

Jag rekommenderar följande sökord på motargument.se för fortsatt läsning: tomma SD-stolar

Vi har tidigare på Motargument berättat om att SD känner sig tvingat att lägga ut platsannonser på sociala medier för att få ihop tillräckligt med kandidater på kommunal nivå.

Källor:

Valmyndigheten

Arvidsjaurs kommun

Bjurholms kommun

Boxholms kommun

Bräcke kommun

Gagnefs kommun

Hallstahammars kommun

Haparanda stad

Hedemora kommun

Lekebergs kommun

Lycksele kommun

Malung-Sälens kommun

Norsjö kommun

Ragunda kommun

Sorsele kommun

Vansbro kommun

Ydre kommun

Åsele kommun