Etikettarkiv: kortamotargument

Är ”islamkritik” förklädd rasism?

Att ”islamkritik” många gånger är förklädd rasism illustreras inte sällan då det ofta, och högljutt, talas om ”araber” och ”MENA-folk” i samband med diskussioner om invandrares brottslighet. Genom att å ena sidan tala om ”islamkritik”, samtidigt som man å andra sidan pekar ut människor mot bakgrund av deras ursprung är det svårt att komma ifrån att det faktiskt handlar om rasistiska uttryck.

Muslim är, för ”islamkritikerna”, synonymt med araber och MENA. Men alla araber är inte muslimer. Alla muslimer är inte från MENA.

Det kan verka som ett enkelt, bekvämt och ”vattentätt” sätt att smita undan och slippa ta ansvar för sin rasism. Men det håller inte.

Så, ja, i många fall är ”islamkritik” illa dold rasism.

Lästips:

Vad är MENA?

Muslimer och MENA

Säg ifrån mot rasism!

Så kallad ”vardagsrasism” existerar överallt i samhället: på nätet, i skolan, på arbetsplatser, på idrottsarenor, på bussen, på gatan och i hemmen.

”Vardagsrasismen” kan bemötas utan större ansträngningar. Det är möjligt att personen som uttrycker främlingsfientliga och fördomsfulla åsikter inte ändrar sin åsikt utan vidare, men det viktiga är att man förstår att man kan så ett frö till förändring.

Det behöver inte vara särskilt svårt. Det kan räcka med raka frågor som ”Varför tycker du så?” eller ”Hur menar du nu?”. Det handlar om att ha mod och ett mått civilkurage: att stå upp för alla människors lika värde. Det kan kännas obekvämt och obehagligt att ifrågasätta, men vi måste våga.

Om vi inte svarar på främlingsfientlighet och fördomar ger vi vårt samtycke.

Vi måste bli fler som säger ifrån. Därför krävs det att vi alla tar ansvar och bemöter diskriminering och uttryck för rasism, även då det vid första tanken kan förefalla obetydligt. Tolkningsföreträdet för vad som är kränkande ligger hos den som utsätts för rasism, näthat, homofobi, främlingsfientlighet och fördomar. Den som uttrycker sig och den som står bredvid har inte det mandatet.

En människosyn är inte beständig, utan föränderlig. En människa ska aldrig ses som förlorad till främlingsfientlighet, fördomar och hat. Vi måste tro och hoppas att alla kan komma till en punkt då insikten infinner sig. Tron och hoppet är det som måste driva oss gör att vi aldrig får sluta kämpa för ett fördomsfritt samhälle.

När du bevittnar diskriminering, intolerans och hat: var besvärlig, ifrågasätt och markera!

Hur ser muslimer på sig själva?

I en stor rapport utförd av FRA (EU:s byrå för grundläggande rättigheter) kartläggs synen på och hos muslimer inom EU. I rapporten kan vi läsa oss till bl a följande fakta:

  • 76% av muslimerna känner en stark anknytning till landet de bor i: de högsta andelarna hittar vi i Finland, Sverige, Storbritannien och Frankrike i fallande ordning och de lägsta andelarna i Italien, Nederländerna, Österrike och Grekland återigen i fallande ordning
  • 48% av muslimerna känner sig helt bekväma med att en familjemedlem blir tillsammans med och/eller gifter sig med en icke-muslimsk person
  • 92% av muslimerna känner sig helt bekväma med att ha grannar som har en annan religiös bakgrund än dem själva
  • 53% av muslimerna är emot att själva bruka fysiskt våld för att skydda sig själva eller andra från att skadas fysiskt
  • 87% av muslimerna är emot att bruka fysiskt våld mot en person som trakasserar dem

Källa:

FRA: Second European Union Minorities and Discrimination Survey (EU-MIDIS II) Muslims – Selected findings

Flyktingar med pengar

Det finns ”invandringskritiker” som är av uppfattningen att flyktingar måste vara fattiga för att ha rätt att fly. Den klassiska definitionen för många är skräckbilder av undernärda människor utan kläder. En del hävdar att flyktingar som söker asyl i Sverige är lyxflyktingar. Denna uppfattning grundar sig i att de haft pengar att finansiera flykten.

Bland flyktingar finns alla möjliga människor, alltifrån de som har ingenting till de som har någonting. Det de har gemensamt är att de flyr från grymheter vi inte kan föreställa oss.

Flyktingstatus är inte avhängig ekonomiska, eller sociala, förutsättningar.

Det är inte ett argument att de som faktiskt kan fly har mindre rätt att fly. Risken att dö pga krig, terrorism och naturkatastrofer är lika stor oavsett hur mycket pengar man har, eller kan uppbringa. Jag är den förste att skriva under på att det finns en hänsynslös orättvisa i att vissa kan fly och andra inte. Men att använda flyktingars ekonomiska likviditet som slagträ i flyktingdebatten är fel.

Krig, terror och naturkatastrofer härjar urskillningslöst, och skoningslöst, i många länder. Inte heller förtryck, förföljelse eller brister i mänskliga rättigheter tar hänsyn till hur mycket pengar en människa har på sitt bankkonto eller i madrassen.

Även politiska flyktingar måste skyddas och dessa är inte sällan utbildade personer med pengar, kontakter och en tidigare hög ställning i sina hemländer.

Det vi kan fastställa är att dessa illdåd och grymheter drabbar vanliga människor. Flyktingstatus har inget med pengar att göra. Det är ett argument som inte håller.

Rätten att fly och rätten att söka asyl är oantastlig. Människor flyr för att överleva. Ingen flyr för att de vill, utan för att de måste.

En längre version av denna artikel går att finna här.

Kristendom, judendom och islam är grenar på samma ”träd”

I den ”invandringskritiska” debatten används generaliserande och svepande argument kring islam och hur muslimer skiljer sig från kristendom och kristna. Onyanserat beskrivs muslimer som farliga och annorlunda baserat på vilken religion de tillhör.

Det man väljer att ”glömma bort” är att kristendom, judendom och islam alla är syskonreligioner, eller s k abrahamitiska religioner. Detta betyder att religionerna har många gemensamma nämnare. Grundläggande är monoteismen, att man tillber en och samma gud: Gud, Jahve och Allah (ordet ”gud” på svenska, hebreiska och arabiska).

I Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt kan vi lära oss följande:

De tror alla att det är Gud som har skapat världen och människan. Gud har överlämnad skapelsen till människan för att hon ska förvalta den med ansvar. Men för att människan ska kunna ta ansvar måste hon ha frihet. Därför kan det heta att människan är ”Guds avbild”. Det betyder att hon delar en viktig egenskap med sin skapare, förmågan att skilja mellan ont och gott. Människan fick i uppgift att utveckla alla skapelsens möjligheter, ta vara på dess rikedomar och fördela dem rättvist.

Den moraliska aspekten, dvs vad som är rätt och fel eller ont och gott, är densamma i de tre religionerna. Gemensamt för de tre abrahamitiska religionerna är att de heliga skrifterna utgörs av två typer; överordnade och underordnade. Det kan uppstå problem såtillvida att människor tillåter de underordnade skrifterna att ta för mycket plats.

Det förekommer oändliga mängder tolkningar av de heliga skrifterna, och de äldre skrifterna är ofta luddiga och kan tolkas av människor till egen fördel. Trossamfund och fundamentalister är övertygade om att deras tolkning är den korrekta. Därför ser vi dessvärre såväl islamister som kristna och judiska fundamentalister rättfärdiga sina tolkningar.

Att vi ser terror i religionens namn har sin bakgrund i att maktlystna ledare och individer just har tolkat skrifterna så att det gagnar dem själva och deras intressen.

Mer om likheterna och skillnaderna i kristendom, judendom och islam kan vi läsa här.

Sänkt dagersättning för asylsökande

I debatten cirkulerar många myter och lögner om invandrare och bidrag. Det är viktigt att vi har motargument mot stigmatiseringen av invandrare. Vad är kriterierna för att erhålla ekonomiskt bistånd för asylsökande?

Människor som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut har rätt till ekonomiskt bistånd i form av en dagersättning.

Det är viktigt att beakta att det finns omständigheter som kan ligga till grund för sänkt dagersättning:

  • du medverkar inte till att klarlägga din identitet
  • du försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla dig undan
  • du samarbetar inte till förberedelserna rörande din hemresa om du har fått ett beslut om avvisning eller utvisning

Detta kan tyckas vara självklarheter, men i den invandringskritiska debatten tas alla möjligheter att svartmåla kring invandring och bidrag. Dela inte vidare material du inte är 100% säker på stämmer. Var alltid källkritisk!

Lästips:

Myt: Asylsökande och bidrag

Ekonomiskt bistånd för asylsökande

Källa:

Migrationsverket: Ekonomiskt stöd för asylsökande

Ekonomiskt bistånd för asylsökande

I debatten cirkulerar många myter och lögner om invandrare och bidrag. Det är viktigt att vi har motargument mot stigmatiseringen av invandrare. Vad är kriterierna för att erhålla ekonomiskt bistånd för asylsökande?

Den som söker asyl i Sverige har rätt till ekonomiskt bistånd under tiden asylansökan prövas. Detta bistånd kallas dagersättning. Det cirkulerar många uppgifter om hur stor denna dagersättning är.

När den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön, eller när uppehållstillstånd ges eller när personen lämnar landet upphör vanligtvis rätten till ekonomiskt bistånd. Den rätten kan dock fortsätta om den asylsökande:

  • har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  • har beviljats uppehållstillstånd efter att ha haft tillfälligt skydd, med stöd av bestämmelserna i utlänningslagen och som inte är folkbokförda i landet
  • eller fortsätter att vistas på förläggning och inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun

Rätten till ekonomiskt stöd gäller under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd.

Tanken med dagersättning är att det ska täcka utgifter för ”sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, kläder, skor, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter”.

Utifall att den asylsökande har behov av något utöver det som täcks av dagersättningen kan denne ansöka om särskilt bidrag. Det krävs att den sökande visar på att det finns starka skäl till det extra bidraget. Särskilt bidrag kan t ex användas till glasögon, varma vinterskor och barnvagn. Detta bidrag prövas av Migrationsverket och ersättning utbetalas endast så att billigaste alternativ kan inhandlas.

I den invandringskritiska debatten används inte sällan felaktiga uppgifter kring invandring och bidrag. Därför är det nödvändigt att använda sig av källkritik och att ha korrekt fakta till hands. Dela inte vidare material du inte är 100% säker på är korrekt.

Lästips:

Myt: Asylsökande och bidrag

 

 

Är antirasister som följer rasistsidor hycklare?

Ser du om jag är med i någon FB-grupp eller annat sammanhang som innehåller homofoba/xenofoba/rasistiska texter?

Tipsa mig och fråga mig om det.

Jag har förut gått med i grupper för att granska, researcha, kritisera, belysa, uppmärksamma bland annat homofobi/rasism/xenofobi etc. – och jag kan ha glömt att gå ur det sammanhanget sedan. Jag kan ha glömt att berätta varför jag varit med i sådant sammanhang för dig.

Var vänlig försök håll i huvudet att en person kan vara med i ett sammanhang på nätet (som är t ex rasistiskt) utav en rad olika anledningar – så försök att inte hoppa till förutfattade slutsatser om varför jag eller någon annan ickerasist/antirasist är med i t ex grupp som uppviglar till hat, hatbrott mot personer för att de skulle vara muslimer/judar/funktionsvarierade.

Konsekvent humanism/antirasism/icke-homofobi/anti-intolerans!

Är man antirasist så är man inte antisemit! – Fast såna lögner om att antirasister skulle vara t ex antisemiter sprids på nätet av de personer som ogillar att deras intoleranta, extremistiska, människofientliga, samhällsförstörande åsikter granskas och uppmärksammas.

Detta inlägg får du mer än gärna länka, kopiera, återanvända, återreproducera i dina sociala medier om du vill.
Motargument.se

Argumentationsfel: ”Men du då!”

Ett av de mer populära argumentationsfel vi finner i den politiska debatten är whataboutism – att byta samtalsämne.

Whataboutism innebär att man förringar en företeelse genom att göra en jämförelse med en annan företeelse, och samtidigt påpeka att den andra är värre än den första. Argumentationsfelet är ett sätt att avleda i syfte att inte behöva diskutera det ursprungliga ämnet.

Barbro Fällman, retorikexpert och f d språkforskare beskriver fenomenet så här:

Jag tycker whataboutism är ett så bra uttryck, för det handlar om just detta: Men du då? En sorts barnslig sandlåderetorik som är väldigt enkel, men svår att komma åt. Det man vill åstadkomma är att byta fokus.

Kuriosa: Whataboutism användes flitigt som propagandatrick av Sovjetunionen under kalla kriget. Donald Trump har plockat upp denna ryska paradgren och anammar den ständigt och fortlöpande.

Om du i en diskussion blir utsatt för whataboutism ska du kräva att den du diskuterar med ska hålla sig till ämnet! Om du faller i fällan är risken stor att du förlorar diskussionen.


”Men du då!”

Videotips:

SVTPlay: Whataboutism – näthatets retorik

Svenskars födelseländer

Den totala befolkningen i Sverige uppgick i slutet av 2016 till 9 995 153 människor. Av dessa är 8 210 656 (dvs 82,1 %) födda i Sverige. Krigsdrabbade länder som Syrien, Irak, Iran, Somalia och Bosnien-Hercegovina samt arbetskraftsinvandringsländer som Finland, f d Jugoslavien, Polen och Turkiet är länder som av naturliga skäl har hamnat högt på listan.

* Det finns personer i Sverige idag som är födda i fd Jugoslaven och i fd Sovjetunionen. Personer som är födda i dessa länder kan själva bestämma att de skall folkbokföras på det tidigare eller nuvarande landet. Klicka för större bild.

Migrationsverket.se kan vi läsa oss till att asylsökande som fått PUT (permanent uppehållstillstånd) ska folkbokföra sig och ingår i befolkningsräkningen.

Källor:

SCB: Befolkning efter födelseland 2000-2016

Migrationsverket: Permanent uppehållstillstånd för asylsökande