Etikettarkiv: kortamotargument

EU: Vem bestämmer om asylpolitiken?

Åsikterna om huruvida EU ska bedriva en kollektivt utformad asylpolitik skiljer sig åt, såväl på nationell som individuell nivå. Vissa länder har en hållning som inte överensstämmer med det som faktiskt har beslutats, medan andra länder arbetar för att EU-länderna ska förhålla sig till det som är beslutat.

Men vilka är det egentligen som bestämmer?

De som beslutar om hur asylpolitiken i EU ska se ut är Europaparlamentet tillsammans med EU-ländernas regeringar i ministerrådet. I ministerrådet försöker man arbeta sig fram till en kompromiss som känns OK för alla. Om detta inte lyckas fattar man beslut genom kvalificerad majoritet i omröstningar.

Det problematiska med arbetet kring EU:s asylpolitik är att vissa länder inte följer det majoritetsbeslut som tagits genom en omröstning 2015. Beslutet handlade om ett förslag på omfördelning av asylsökande i EU. Rådets beslut blev senare rättsligt gällande i EU-domstolens dom av den 6 september 2017.

De EU-länder som i störst utsträckning motarbetar tanken om omfördelning av asylsökande är Polen och Ungern. Dessa två vägrar att ta emot en enda. Tjeckien och Slovakien är länder som endast tagit emot en handfull asylsökande. Att EU-domstolen har godkänt beslutet från 2015 om omfördelning av asylsökande har inte förändrat dessa länders asylpolitiska inställning. Det är viktigt att poängtera att fram till EU-domstolens dom i september 2017 var omfördelningsförslaget inte ett formellt krav.

De olika uppfattningarna i frågan, samt faktumet att vissa länder inte följer beslutet om omfördelning av asylsökande, har skapat splittring och spänningar i EU.

EU: Sveriges krav på den kommande asyllagsstiftningen

EU arbetar med att komma till konsensus gällande en ny asyllagsstiftning. Man hade förhoppningar om att vara klara i juni 2018, men förhandlingarna har dragit ut på tiden, då det finns många åsikter och viljor bland EU-länderna. Att nå en kompromiss är inte ett enkelt arbete.

Sverige har i slutet av 2017 inför förhandlingarna ställt följande krav:

  1. Att det ska inte vara möjligt för ett medlemsland att helt vägra ta emot omfördelade personer som söker asyl.
  2. Att det ska finnas möjlighet att bevilja permanenta uppehållstillstånd.
  3. Att ett medlemsland ska kunna ta emot fler asylsökande utöver de som omfördelas inom EU om medlemslandet så önskar.
    Sverige vill se en koppling mellan ekonomi och solidaritet. De medlemsländer som trots allt vägrar ta emot asylsökande ska ges mindre ekonomiskt EU-stöd eller tvingas böta.
  4. Att olika skyddskategorier likabehandlas.
  5. Att tidslängderna för uppehållstillstånd inte blir så korta att de försvårar integrationen.
  6. Att regelverket harmoniseras så långt som möjligt.
  7. Att män och kvinnor ska söka asyl individuellt.
  8. Att inte behöva erkänna andra medlemsländers medicinska åldersbedömningar i enskilda fall.
  9. Att domstolarna ska tillämpa fri bevisprövning när ett asylärende prövas.
  10. Att Turkiet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för asylsökande att skickas tillbaka till.

Den svenska regeringen presenterade samtidigt tre prioriteringar:

  1. Alla medlemsländer ska ta emot omfördelade asylsökande.
  2. Möjlighet att ge permanenta uppehållstillstånd.
  3. Bilda en europeisk asylmyndighet.

I regeringens skrivelse Regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2018 publicerad 2 mars 2018 läser vi följande:

  1. Ett nytt gemensamt asylsystem inom EU där varje ansökan om asyl prövas rättssäkert, humant och individuellt och där alla medlemsstater tar ett solidariskt ansvar.
  2. Fler lagliga vägar till EU.
  3. Ett väl fungerande, rättssäkert och humant återvändande för de personer som inte har rätt att stanna.
  4. Att EU stödjer de länder i unionens närområde som tar ett stort ansvar för flyktingsituationen.
  5. En politik som utvecklar partnerskapet med länder utanför EU när det gäller återvändande, samt motverkar grundorsakerna till ofrivillig migration.

För den som vill veta mer om hur arbetet med den nya asyllagsstiftningen i EU går det att läsa om på Europeiska rådets och Europeiska unionens råds hemsida.

Muslimska pyromaner och nordiska skogsbränder

Eftersom snart sagt varje större händelse och årstid har sitt eget tema av skuldbeläggande av muslimer, finns ett sådant tema givetvis gällande de åtskilliga och omfattande skogsbränder som rasar i Sverige. 

De senaste vetenskapliga rönen från forskarna med examen från Livets Hårda Skola sprider sig som en skogsbrand över sociala medier och gör gällande att det kan vara muslimer som smyger runt i svenska skogar och tänder eld på dem.

I en del inlägg på Facebook kan man se personer skriva sådana inlägg, i vilka de snabbt och allt mer övertygar sig själva om riktigheten i den egna teorin, samt hur samma personer blir allt mer ursinniga efter att ha övertygat sig om en landsomfattande muslimsk skogsbrandsattack.

Denna teori backas även upp av föreställningen att det enbart är i Sverige bland de nordiska länderna, som det förekommer omfattande skogsbränder.

Så är emellertid inte fallet. Både Finland och Norge drabbas av hundratals skogsbränder samtidigt som Sverige råkar ut för det.

Kan det vara så att det i själva verket är hela Norden som drabbas av pyromaniska brandattentat genom att muslimer smyger runt och tänder på skogar?

Bränderna har vi hittat. Nu återstår bara att ge sig ut i skogarna och leta efter muslimer.

Brinner det i huvudet på de som sprider den här typen av teorier?

Skärmdumpar från forskarna i Livets Hårda Skola (bl a från Facebook-gruppen Stå upp för Sverige):

Dump1

Dump2

Dump3

Dump4

Dump5

Asylinvandring stärker pensionssystemet

Rekordåret 2015 ansökte 162 877 människor asyl i Sverige. I rapporten ”Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet” (våren 2016) läser vi att asylinvandring inom ett par år kommer att stärka pensionssystemet. Däremot kommer vi att få något lägre pensionsökningar. I ett längre perspektiv kommer statens kostnader för grundskyddet i pensionssystemet att öka.

Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren, sammanfattar rapportens tre huvudsakliga slutsatser:

  1. När fler kommer i arbete växer lönesumman, vilket gör att pensionssystemet blir finansiellt starkare, som i sin tur minskar risken att vi behöver använda den s k balanseringen eller bromsen i systemet. Denna effekt kan ses redan på kort sikt. Totalt beräknas inkomstpensionssystemet stärkas med 70 miljarder kronor fram till och med år 2100.
  2. Genomsnittsinkomstens utveckling kommer att påverkas negativt, då invandrare i genomsnitt har lägre löner än inrikes födda. Detta kommer att påverka pensionernas utvecklingstakt negativt, då genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner och inkomstpensionskonton. Det handlar om ca 130 kronor i månaden år 2040. Den beräknade förstärkningen i systemet blir 200 miljarder kronor under perioden 2017-2100. Pensionärer med låg inkomstpension påverkas inte, då beräkningen av såväl garantipension som äldreförsörjningsstöd görs utifrån prisbasbeloppet och inte inkomstindex.
  3. Grundtryggheten i pensionssystemet, dvs garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg, är utgifter skattefinansierade via statsbudgeten, och kommer att öka på sikt. Under perioden 2017-2100 beräknar man att samhällets sammanräknade ökade kostnader kommer att bli totalt 150 miljarder kronor.

Ole Settergren sammanfattar:

”Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan vi ser några större utgiftsökningar på det här området.”

Lästips:

Reforminstitutet: Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt

Källor:

Pensionsmyndigheten: Ny rapport: Asylinvandring stärker pensionssystemet men ger lägre pensionsökningar

Rapporten: Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet

Katerina Janouch vill sätta politiska motståndare i arbetsläger!

I en tweet i maj skrev Katerina Janouch, bloggare och riksdagskandidat för Medborgerlig samling (MED), att hon vill fängsla de politiker som ”saboterat Sverige” och döma dem till arbetsläger.

Det pratas allt mer i ”sverigevänliga” kretsar om rättegångar mot alla som stött en positiv flyktingpolitik. Finspångmemen t ex. Även Katerina Janouch har hakat på den vågen.

Janouch är en domedagsprofet, som anser att Sverige och Europa håller på att gå under på grund av invandringen av muslimer.  På hennes blogg sprids artiklar som jämför kampen mot muslimer idag med både korståg och striden mot nazismen.

Men det farligaste är nog inte hennes rasistiska uttalanden eller henne domedagsidéer. Det farligaste är att hon öppet anser att politiska motståndare bör fängslas!

När nazisterna förbjöd gem

Många svenska antirasister sätter numera ett gem på sina sidor i sociala medier. Vad betyder detta?

Tanken att visa att man är antinazist genom att sätta gem på jackan härrör från Norge och det andra världskriget. Man fick inte öppet visa att man var mot nazisterna och använde istället små subtila metoder att visa sitt motstånd på. Ett var genom att fästa gem på jackan.

”Har du ett gem fäst på din jacka så arresterar vi dig”, varnade den nazitrogna rörelsen Nasjonal Samlings militära gren, hirden,  i denna annons ni kan se här nedan.  Den är från november 1940.

Varför reagerade hirden så? Jo, på höstterminen 1940 beslöt studenterna i Oslo universitet att bära gem synliga på sina kläder, som en symbol för sammanhållning, Idén spred sig som en löpeld. Efter en kort tid gick halva Oslos befolkning omkring med gem i jackfickan.

I november tog nazisternas tålamod slut och de och de tysklojala i Nasjonal Samling beslöt att gå till motoffensiv. Den 25 september 1940 förbjöd man användandet av symboler på kläderna, ”merker, tegn, emblemer, klæsplagg og lignende som uttrykk for en demonstrasjon»”” (källa)

Den dagen förbjöds gem på kläderna.

Motståndsviljan bröts inte på grund av förbudet. Man fortsatte att använda gem för att markera motstånd. Det berättas att nazisterna till och med efter en tid började reagera mot att få brev med papper sammanklämda med gem. Det var suspekt. man använde även andra symboler. Då kungen fyllde 70 år den 3 augusti 1942 klädde sig många i röda toppluvor.Det blev en motståndshandling som också den retade upp nazisterna ordentligt.

Därför har en del antirasister återupplivat användandet av gem idag, som en symbol mot nazism och rasism.

Myt: Du kan vara utomlands längre tider och ändå få äldreförsörjningsstöd

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.

En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att du kan befinna dig utomlands under en lång tid och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

För att du ska kunna erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige. Om du regelbundet befinner dig utomlands är risken stor att du inte anses vara bosatt i Sverige, vilket innebär att du inte längre har rätt att erhålla stödet. Hur länge utlandsvistelsen kan pågå är avhängigt hur ofta du åker utomlands och om du reser utanför EU/EES. Reser du utanför EU/EES så får du inte befinna dig utomlands längre än tre månader för att kunna behålla ditt äldreförsörjningsstöd.

Så nej, du kan inte befinna dig utomlands längre tider och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.

Källa:

Pensionsmyndigheten

Myt: Du kan få äldreförsörjningsstöd utan att ha bott en enda dag i Sverige

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.

En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att människor som aldrig bott i Sverige kan erhålla äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

För att erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige.

Så nej, du kan inte få äldreförsörjningsstöd utan att ha bott en enda dag i Sverige.

Källa:

Pensionsmyndigheten

SD om judar och samer

Sverigedemokraternas Björn Söder säger att det är rasism att säga att judar och samer är svenskar.

Björn Söder, Sveriges riksdags andre vice talman, och f d partisekreterare för Sverigedemokraterna, har återigen hamnat i blåsväder.

Söder påstår i en kommentar på ett inlägg på Centerpartiets Facebook-sida att det är rasistiskt att påstå att judar och samer är svenska.

Söder vill inte acceptera att en människa vill och kan vara både svensk och jude, eller både svensk och same.


 

Detta utspel av Björn Söder må se korkat ut, men det går i linje med vad SD skriver i sitt principprogram om just nationen:

Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur. Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den.
Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet. Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation. På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur.

I en debattartikel häromsistens fick SD frågan om huruvida man tänker straffa någon som är illojal med det svenska om man får makten. Mattias Karlsson, SD:s chefsideolog, plockade upp passningen och svarade att man inte tänker göra det. Sverigedemokraternas resonemang går ut på att ta ifrån människor deras rätt att ingå i den svenska nationen och deras rätt att kalla sig svenskar. Det är att straffa människor.

Fotnot: I sista stycket i denna artikel har jag lånat en formulering av Fredrik Almroth. I en FB-status skriven 180615 läser vi:

”Grejen är med Sverigedemokraternas resonemang så tas människors rätt att ingå i den svenska Nationen och kalla sig själva svenska ifrån dom och det är att straffa människor.”

Om vi låter de av oss som denna ståndpunkt berör direkt komma till tals kan det låta så här:

Då var det dags igen för riksdagens andre vice talman att förklara att vi judar inte är svenskar. Denne man påstår alltså att jag, född och uppvuxen i Sverige barn och barnbarn till svenskfödda judar inte kan vara svensk. Låt detta bli en väckarklocka för alla de som överväger att lägga en röst på detta parti.
Själv vill jag passa på att önska alla mina svenska vänner shabbat shalom, eid mubarak och trevlig helg!

/Aron Szugalski Verständig (Facebook-inlägg 180615)

Debattartikel Willy Silberstein: Jo, Björn Söder – jag är både jude och svensk

Myt: Pensionerna blir lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd

I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.

En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att pensionerna skulle bli lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.

Äldreförsörjningsstödet grundar sig i politiska beslut och finansieras inte via pensionssystemet utan av statsbudgeten. Detta innebär att inkomst- och premiepensionsnivåerna inte påverkas av hur många som erhåller äldreförsörjningsstöd.

Så nej, pensionerna blir inte lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.

Källa:

Pensionsmyndigheten