Etikettarkiv: kortamotargument

Korta motargument

Regeringen och SD: Skärp kraven för medborgarskap

Regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som stödparti har för avsikt att stärka och höja kraven för svenskt medborgarskap. Det ska införas tydliga krav på kunskaper i svenska, samhällskunskap samt de värderingar som anses ”svenska”. På sikt vill man också utreda förutsättningar för att kunna återkalla medborgarskap. Medborgarskapsprocessen kan komma att avslutas med en obligatorisk ceremoni där en lojalitetsförklaring ska avkunnas.

Regeringen arbetar med att ändra reglerna i medborgarskapslagen. I betänkandet ”Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54)” står att läsa mer om visionerna om att uppvärdera och skärpa kraven för medborgarskap (Källa: Regeringen.se):

  • Krav på hederligt levnadssätt, vilket saknas i de flesta anmälningsärenden. Det behövs en mer enhetlig reglering för dessa olika fall.
  • Personer över 15 år som har begått brott ska kunna få avslag på sin ansökan om medborgarskap. (Idag är den gränsen satt till 18 år).
  • Utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Finns misstankar om att ansökan om befrielse sker för att försvaga barnets skydd mot t ex att föras ur landet och giftas bort är det viktigt att det finns möjlighet att kunna stoppa detta.

Dessutom utreder regeringen om att skärpa kraven för medborgarskap (Källa: Regeringen.se):

  • längre hemvisttid, alltså tiden som man varit bosatt i Sverige,
  • krav på egenförsörjning,
  • skärpta krav på hederlig vandel och
  • en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som ska utgöra slutpunkt i medborgarskapsprocessen.

Regeringen utreder om att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Bakgrunden till detta är att det ska ”stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle”. I betänkandet ”Krav på svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2)” läser vi att godkänt resultat på särskilt framtagna prov föreslås träda i kraft 1 januari 2025. (Källa: Regeringen.se)

Notera att detta betänkande publicerades 2021, dvs under den förra regeringens mandatperiod.

Att kunna återkalla medborgarskap är en avgörande förändring. Idag finns inte den möjligheten, då medborgarskapet är grundlagsskyddat. Regeringen avser att utreda vilka omständigheter som ska ligga till grund för återkallande av medborgarskap. För att det ska bli verklighet krävs en grundlagsändring.

Nuvarande lagstiftning gällande medborgarskap för utlänningar finns i Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap 11 § och 12 §.

Källor:

https://www.regeringen.se/artiklar/2023/05/regeringens-atgarder-for-att-starka-det-svenska-medborgarskapet/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20212/

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-200182-om-svenskt-medborgarskap_sfs-2001-82

Korta motargument

”Jag kan inte vara rasist, min fru är invandrare”

Det finns människor som påstår att de inte kan vara rasister eftersom det finns personer i deras närhet som är invandrare. Genom detta argument avskriver de sig från att de skulle kunna vara rasister. Att använda sig av argument som att ”min bästa vän”, ”många av mina vänner”, ”min fru”, ”min man” och ”min fina kusin” etc är invandrare är inte en garanti för att personen inte skulle kunna vara rasist.

Vi är snabba att ”acceptera” detta argument, då vi inte tänker efter vad det faktiskt innebär. Att någon, eller några, i ens närhet är invandrare spelar de facto ingen roll. Personen använder det för att skaffa sig ett frikort, och för att undkomma alla eventuella anklagelser om att denne uttryckt rasism. Oavsett vilka som befinner sig i en persons närhet kan personen hysa åsikter som är

  • rasistiska
  • antisemitiska
  • islamofobiska
  • homofobiska
  • funkofobiska
  • sexistiska

Dessutom är det värt att poängtera att

  • Personen i fråga fortsatt kan vara rasist mot just den folkgrupp som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör, men att just den invandraren ses som ”en av de goda”.
  • Personen i fråga kan vara rasist mot en annan folkgrupp än den som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör.
Myter

Myt: ”Hela världens socialkontor”

Många som kritiserat migrationslagstiftningen vi haft före 2023 har ofta använt en kopierad gammal mening. Motargument har tidigare bemött den myten med faktapåståenden och statistik. Meningen återkommer tyvärr mycket ofta ännu.

Myten går ut på att man skulle kunna skriva den enkla meningen:
”Sverige kan inte vara hela världens socialkontor” – och därmed få tyst på alla “flyktingvänner”. Dels används sådana konstruerade paradoxer för det finns en uppfattning om att man kan ”vinna” debatter, genom att smasha in en ”punchline”. Och dels nyttjas sådana överförenklade slogans för att många tycks tro att anledningen att debattera är att man ska försöka ”tysta” de andra genom att ”vinna”.

Tankevurpan eller retorikfällan är att det inte är någon enda person i Sverige som påstått eller försökt lagstifta om att staten Sverige ska och måste ta emot ”alla” asylsökande som flyr från sin tidigare hemort.

Till alla ni som tänker er att ni kan kopiera ett gammalt, tröttkört mantra: tänk om. Myter eller oneliners fungerar inte. Att en person konstruerat en paradox med avsikten att få tyst på alla som är för immigration och asylmottagning, innebär inte att något i paradoxen är förenligt med en verklighet.

Om du skriver in något som liknar det påståendet i ett kommentarfält och ingen skulle besvara eller argumentera emot, innebär INTE att du skulle ha rätt i sakfrågan. Och det innebär INTE att du har ”vunnit” något. De har troligen bara tröttnat på retorikfällor och illa konstruerade paradoxförsök dragna ur luften.

Debatt är ingen tävling. Debatter är ett sätt att dryfta olika åsikter och bearbeta olika aspekter och perspektiv. Sedan är det upp till alla åhörare att efter de hört hela debatten själva avgöra hur de ska tycka och tänka

Alla som ser eller hör den trötta myten upprepas, har nu fått ytterligare detaljer, aspekter och kunskaper till hur man kan tänka om den. Titta även på tidigare innehåll i Motargument.se vilket kan komplettera förståelsen ytterligare över hur få flyktingar som egentligen fått stanna i Sverige.

När man ser extraordinära argument från de som själva påstår de ”bara är lite kritisk mot migrationspolitiken”, och att det allt som oftast saknas substans och verklighetsanknytning bakom orden, vid noggrann granskning – innebär det troligen att den personen egentligen ”bara är främlingsfientlig”.

Källor:
Myt: ”Sverige är inte hela världens socialkontor”
Migrationsverkets prognoser

Krönikor

Tecknad satir

Skapad i nya projektet Kultur Mot Rasism.

Vill du medverka och skapa ny protestmusik, politisk satir, karikatyrer, politisk skönlitteratur eller antifascistiska bilder?

Kontakta Motargument eller Johan, med ditt intresse:
johans.nya (a) gmail.com #KulturMotRasism på instagram

Alla åsikter i allt innehåll i projektet står varje kreatör och producent själv för som privatperson.

Korta motargument, Recensioner

Islamistisk mångfald?

Planeten har komplicerade, komplexa geopolitiska och sociala växelspel. Teologer och religionshistoriker analyserar och beskriver många olika rörelser, organisationer, ideologier och huvudfigurerna inom dessa. Jan Hjärpe är en av de som beskrivit flertalet olika och vitt skilda ”islamismer” — i pluralform.

Vanligen har vi i europa läst och hört generaliserande ihopklumpningar av vad som skulle vara en ”islamist” – som om de alla vilja exakt samma saker. Motargument har läst en bok av Jan Hjärpe, med titeln ”Islamismer”. Vi citerar ur inledningen:

”Den nutida islamismen är ingen enhetlig företeelse, […] framställningen visa på olikheterna, spännvidden mellan olika grupperingar. Inte heller är islamismerna något oföränderligt. Förändringar i synsätt och agerande, nya tendenser blir märkbara, generationsväxlingens roll är viktig. […] En sak här är den tydliga tendensen till polarisering mellan ’moderat’ islamism i olika former och extrem, jihadistisk islamism.” — s.7

Vi fortsätter citera, från sida 13:

”’politisk islam’ är ingen enhetlig företeelse, lika lite som ’kristen politik’ eller ’politisk kristendom’ är det. Vi finner en hel skala av olika tendenser.”

Hjärpe betonar den breda mångfalden av åsikter om alla detaljfrågorna, genom hela sin bok, och skriver att vid år 2010 hörde planetens allra flesta muslimer och islamister till en huvudinriktning han benämner som ”islamisk-demokratiska” och liknar den rörelsens syn på samhällsfrågor med olika europeiska kristdemokratiska partier i EU-parlamentet.

”Våldets väg används av mindre grupper som då ser sig som en sorts avantgarde med anspråk på att trots sin marginalisering representera hela den muslimska ’umma’, (”nationen”). En relevant jämförelse är att se extremgrupperna som en motsvarighet till de revolutionära grupperna i 1970-talets vänstervåg i Europa. […] Den rymde många schatteringar, från socialdemokrati till Baader-Meinhof.” — s.13

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Myter

1/14 av beviljade uppehållstillstånd går till utomeuropeiska flyktingar (2023)

Motargument har under flera år fortlöpande redovisat statistik från Migrationsverket. Orsaken är att vi vill att människor ska ha tillgång till korrekt fakta i den migrationspolitiska debatten. Vi vill också att våra artiklar ska ge ammunition mot mytspridning och falska antaganden vad gäller migrationen till Sverige.

Mot bakgrund av det pågående kriget i Ukraina har det skett förändringar i vilka som beviljas uppehållstillstånd. Fakta visar att endast 1/14 av beviljade uppehållstillstånd går till utomeuropeiska flyktingar.

Totalt har 31 738 uppehållstillstånd beviljats under jan-apr 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 8 529
  • Arbete 11 945
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 6 107
  • EU/EES 2 229
  • Studier 2 500
  • Verkställighetshinder 428

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 735 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (2), anhörig till övriga (7 705), samt personer med synnerliga skäl anknytning (87), totalt 7 794. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1/4 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 6 107 + 735 + 428 personer = 7 270. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 3 887. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 31 738. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 23 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså knappt ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 2 220. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 7 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 14: 1/14.

Detta är en spinoff på artikeln #UPPEHÅLLSTILLSTÅND: 1/4 ÄR ASYL-/FLYKTINGGRUNDADE (2023). Där finns adekvata länkar till Migrationsverket.

Korta motargument

1 av 4 uppehållstillstånd är asyl-/flyktinggrundat

Motargument har återigen granskat statistiken över beviljade uppehållstillstånd. Det visar sig att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Vid närmare efterforskning visar det sig att 1 av 4 beviljade uppehållstillstånd hittills under 2023 är asyl-/flyktinggrundade.

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt har 31 738 uppehållstillstånd beviljats under jan-apr 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 8 529
  • Arbete 11 945
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 6 107
  • EU/EES 2 229
  • Studier 2 500
  • Verkställighetshinder 428

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 735 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (2), anhörig till övriga (7 705), samt personer med synnerliga skäl anknytning (87), totalt 7 794. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 4 uppehållstillstånd är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 6 107 + 735 + 428 personer = 7 270. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 3 887. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 31 738. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 23 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså knappt ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 2 220. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 7 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 14: 1/14.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”#Uppehållstillstånd: 1/5 är asyl-/flyktinggrundade (2023)”.

Korta motargument

Knappt hälften av uppehållstillstånden under 2022 är asyl-/flyktinggrundade

Motargument har återigen granskat statistiken över beviljade uppehållstillstånd. Det visar sig att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen”.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar

Sverigedemokraternas drömmar kan bli lag

Sverigedemokraterna kan nu äntligen kasta ut oönskade personer eller grupper från Sverige. Andra punkter som Sverigedemokraterna önskar få uppfylla är särskilda visitationszoner och dubbla straff för vissa kriminella.

Richard Jomshof

Ett utskott är en specialiserad grupp kunniga inom området. En rapport från ett utskott blir ofta framröstad som lag, särskilt om riksdagens fördelning är densamma som rapporten är skriven av. Det är även ordförandens uppgift att lägga sitt avgörande om utskottet röstat jämnt.

Diskrimineringslagen vill SD, med Jomshof som ordförande i riksdagens justieutskott (och SD som ordförande i arbetsmarknadsutskottet), revidera eller helst ta bort. Vilka delar av diskrimineringslagen de vill ta bort och om det handlar om diskriminering mot etniska minoriteter och religioner andra än kristendomen, är i skrivande stund fortfarande oklart.

Diskrimineringslagen säger i korthet att:

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Källa: Riksdagen.se)

Samma sak gäller med SD:s tankar om vandel, vad betyder då ordet vandel. Enligt svenska Akademiens ordbok innebär vandel ”leverne” eller ”livsföring i (yttre) moraliskt hänseende”. Det är alltså en lag som dels bygger på ett gammalt språk, 1604 och som bygger på tolkningar av ordet från fall till fall där SD ges tolkningsutrymme och där den som döms för vandel också riskerar utvisning.

I en motion skriven av sverigedemokraterna Adam Marttinen, Katja Nyberg, Bo Broman och Ebba Hermansson, föreslås att det ska gå att hyra in sig på fängelse i främmande land:

För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar, och delvis avhjälpa den överbeläggning som finns för svensk kriminalvård idag, bör möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder utredas. Dessa ska delvis kunna användas för livstids­dömda, långtidsdömda eller utländska medborgare när det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning. (Källa: Riksdagen.se)

SD vill även höja straffen och med hjälp av ytterligare kameraövervakning, avlyssning av samtal och polisövervakning av kriminella även de som redan avtjänat straff ska övervakas. I Sverigedemokraternas partiprogram ägnar man två hela stycken åt att berätta om invandrare under punkten brott och straff. Dels ska den dömde kunna sättas i förvar i främmande land. Här kan alltså till exempel gängkriminella (vars föräldrar inte är födda i Sverige) dels ges dubbla straff där de först sätts i fängelse i främmande land för att efter avtjänat straff bli utvisade på grund av bristande vandel.

Sverigedemokraterna vill även införa särskilda visitationszoner i specifika, läs utsatta, områden. I dessa områden ska vem som helst kunna utsättas för visitation utan misstanke om brott.

Vad kan utgöra vandel och vilka grupper kommer att sättas i fängelse, i ett främmande land? Invandrare kommer att vara den första högriskgruppen. Vilka andra kommer att anses vara de ”tärande” människorna som SD påstår är ”oförmögna att bidra till samhället”?

Källor:

Aftonbladet, visitationszoner

Arbetet, SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen

Riksdagen, diskrimineringslagen

Sverigedemokraterna, kriminalvårdsfrågor

Sverigedemokraterna, visitationszoner

Svenska akademiens ordbok, vandel

I fokus, Korta motargument

#HMF-lagen: ”Muslimer är ingen folkgrupp”

Lagen om hets mot folkgrupp, HMF, är ständigt föremål för debatt. Så som lagen står skriven idag omfattar lagen hot eller uttryck av missaktning gentemot muslimer.

I Brottsbalken 16 kap. 8 § läser vi följande:

Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Lag (2018:1744).

Religiös tillhörighet är alltså en av kategorierna som faller in under Lagen om hets mot folkgrupp.

Således kan hot eller uttryck av missaktning mot t ex muslimer och kristna utgöra hets mot folkgrupp.

Källa:

Riksdagen.se: Brottsbalken