Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Varför detta fokus på muslimska friskolor?

Sverigedemokraternas Richard Jomshof sopar inte framför egen dörr innan han blint slår ut mot muslimska skolor vars indicier ofta visar sig vara rena missförstånd och ibland direkta lögner.


I en motion undertecknad Richard Jomshof (SD) görs det gällande att just muslimska konfessionella skolor ska förbjudas. Till stöd för motionen använder Jomshof några indicier gällande missförhållanden i några muslimska konfessionella skolor.

Som argument använder Jomshof Skollagen 1 kap. 6 §, 7 §. I den första paragrafen läser vi:

Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. (Källa: Riksdagen.se)

I Skollagen 1 kap. 7 § läser vi:

Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. (Källa: Riksdagen.se)

Det Jomshof tydligen har missat är det andra stycket i § 7. Det står klart och tydligt att fristående skolor får ha konfessionella inslag om den undervisningen är frivillig. Om inte dessa undantag fanns med i lagens utformning skulle exempelvis inte samiska skolor få existera, ej heller kristna friskolor. Pennalism har varit ett stort bekymmer i alla friskolor då elever inte vågar vittna om missförhållanden och rektorerna menar att det aldrig rört sig om misshandel utan endast en del i strukturen där nykomna elever ska förstå att acceptera en viss hierarki. Vi minns kanske händelserna som utspelade sig i ishockeylaget Växjö Lakers.

År 2017 fanns det 65 konfessionella friskolor i grundskolan. Dessa friskolor hade 9 300 elever och av dessa 65 skolor var 10 muslimska konfessionella skolor. Detta ska ställas mot att det i samtliga grundskolor fanns 1 050 000 elever.

Den fråga man ställer sig om man köper Jomshofs argument är om alla friskolor kommer att förbjudas. Jomshof har inte tänkt över konsekvenserna om hans motion går genom. Det går inte att bara stänga ner de 10 muslimska friskolorna utan man måste formulera lagen så att den slår lika på alla konfessionella skolor. Allt annat är rasism och dubbelmoral.


Källor

SD-vildar, ett år före valet

Motargument har tidigare publicerat hur många invalda i hela landets kommunfullmäktiges salar och stolar som blivit partipolitiskt oberoende eller gått över till annat parti. Nu uppdateras statistiken i slutet av november 2021.


Det är mindre än ett år kvar till nästa ordinarie valdag i Sverige.

Det är just nu: 100 politiska vildar, vilka har antingen sparkats ut ur SD och sitter kvar på sin stol i sin kommunfullmäktige, eller har gått ur SD, men trots det sitter kvar och ockuperar en SD-stol som partipolitiskt oberoende ”vilde”.

Vår sammanräkning och sammanställning har använt Sveriges kommuners egna offentliga uppgifter om politiker som valts in för SD, och som registrerat sig som partilös eller gått över till annat parti. Det kan eventuellt vara ytterligare oberoende eller uteslutna, som vi ej upptäckt.

Det ser alltså återigen ut som om att SD kanske slår nya rekord i antal politiska vildar och tomma stolar.

(tillägg den 25:e november: utöver räkningen här ovan verkar det som att två politiker från M har hoppat av i Tingsryd kommun, blivit partioberoende, politiska vildar, men gått med i SD.)

Källor:

Valmyndigheten, www.val.se

Respektive kommuns officiella, offentliga webbsida har använts för att räkna politiska vildarna. (Mora kommun och Ovanåker kommun var otillgängliga att granska på grund av tekniska skäl med deras websidor)

Motarguments oändliga historia om vildar och tomma stolar för SD

Endast ett parti behöver populism

Det finns partier som lever med lögnen att utländska människor, framför allt de med en brunare hudton än de själva har, att de inte ska få tillåtas att beblanda sin ”främmande” kultur med den inrikes kulturen.


Det handlar om envåldshärskare eller män som drömmer om att leva i en enpartistat där inga andra partier existerar eller fungerar – som en falsk version av demokrati då envåldshärskaren får alla röster genom valfusk.

Sådana ledare har som mål att få total makt och att fylla sina fickor med pengar stulna ur statens skattkistor. De roffar åt sig allt de kan och pekar ut en folkgrupp som envåldshärskaren valt att vara syndabock och säger till sitt folk att de ska skynda sig att ta smulorna som finns innan syndabockarna kommer stjäla dem.

Några exempel på populistiska ledare:

  • Pol Pot, diktator i Kambodja. Pol Pot föddes den 19:e Maj 1925 under namnet Saloth Sar. Pol Pot grundade den totalitära regimen Röda khmererna, år 1976 och genomförde folkmord på meningsmotståndare. Det blinda hatet mot västvärlden i allmänhet och i synnerhet mot USA var mycket mer än urspårad ideologisk tolkning. Det berodde mest på att stora delar av kambodjanska befolkningen hade bombats och mördats i hundratusental av USA:s bombflyg. Blodtörsten och jakten på alla som misstänktes vara kollaboratörer med USA var stor. På så sätt kan man säga att Röda khmererna och deras ledare Pol Pot var populister.
  • Nicolae Ceaușescu, diktator i Rumänien, Nicolae Ceaușescu lyckades knipa makten år 1965 och 1967 lyckades han även bli statsöverhuvud och populariteten hos folket genom sin oberoende nationalistiska politik. Med sin hemliga polis motarbetade och fängslade han opposition mot hans makt och han höll den fria pressen i ett järngrepp.
  • Saddam Hussein, diktator i Irak. Saddam Hussein var son till en bondefamilj i närheten av staden Tikrit i norra Irak. Han anslöt sig tidigt till partiet Ba’ath under 1957 och 1959 deltog han i ett misslyckat försök att mörda premiärministern. Efter flera år i fängelse rymde Saddam Hussein från fängelset och kom till sist att bli ledare för Ba’ath-partiet och lyckades, via en kupp, att börja förstatliga företag i Irak.
  • Adolf Hitler, diktator i Tyskland och grundare av nazismen. 1920 engagerade sig Hitler inom sitt parti Nationalsocialistiska Tyska arbetarpartiet (Nazi). Hans framgångar inom partiet hade starka kopplingar till det enorma ekonomiska misslyckande som landet dragit på sig under första världskriget.
  • Benito Amilcare Andrea Mussolini, grundare av fascismen i Italien. 1919 steg Mussolini till partiledare och 1922 hade fascisterna tagit makten över Italien och brände ner fackföreningslokaler och förhindrade vänsterorienterande partier att få fäste inom politiken. Mussolini närde drömmen om ett nytt Romarrike där det ingick att skapa ett kolonialvälde i Afrika.

Ej att förglömma; Jimmie Åkesson, partiledare för det populistiska partiet Sverigedemokraterna. Olika sverigedemokrater har själva sagt att de önskar leva i en enpartistat där de själva har makten. Vill vi leva i ett land likt de ovan angivna eller är vårt demokratiska land bättre? De driver en linje där de endast vill ha partipolitiskt trogna domare och poliser. De vill avskaffa presstödet, förbjuda konst som de inte förstår sig på och de vill ha en television som ständigt basunerar ut hur fantastiska Sd är.

Populism kan verka lockande för människor då de populistiska partierna förslår enkla lösningar på svåra och komplexa problem. Det man får när man röstar på ett populistiskt parti är noll och intet. Det populistiska partiets enkla förslag till komplexa problem kommer aldrig att fungera och istället skrämmer de befolkningen med en partisympatisk milis som mördar motståndare och får de att försvinna. Vill vi att historien ska upprepas än en gång eller ska vi ta lärdom av historien och kasta populismen i papperskorgen en gång för alla?


Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.


Källor

Adolf Hitler, diktator i Tyskland och grundare av nazismen

Benito Amilcare Andrea Mussolini, grundare av fascismen i Italien

Nicolae Ceaușescu, diktator i Rumänien

Pol Pot, diktator i Kambodja

Saddam Hussein, diktator i Irak

Sverigedemokraterna, Pavel Gamov

Björn Söder (SD) och svenskheten

Eftersom Björn Söder återigen (den här gången i Kristianstadsbladet 26 oktober) hävdar att han aldrig sagt att judar och samer i Sverige inte samtidigt kan vara både svenskar, och judar eller samer, vill jag förklara varför han inte bara sagt just detta, utan varför det också är ett resonemang fast förankrat i Sverigedemokraternas principprogram.


Till att börja med måste man förstå att i Sverigedemokraternas språkbruk, är ”nation” inte en nationalstat, eller ens människorna som är medborgare i en nationalstat: I SD:s språkbruk är ”nation” ett etniskt homogent folk.

En medborgare i nationalstaten Sverige är alltså inte alls självklart tillhörig det SD menar med ”den svenska nationen”.

Sverigedemokraterna  skiljer  på medborgarskap i  den  svenska staten  och  tillhörighet  till  den  svenska nationen,  men  anser samtidigt  att  alla medborgare oavsett  nationstillhörighet  skall  vara lika inför lagen och  ha samma rättigheter och  skyldigheter.
Ur Sverigedemokraternas principprogram 2019, avsnitt 5 ”Sverigedemokraterna och nationen”

Enligt SD:s principprogram kan man bara vara tillhörig den svenska nationen om man känner större lojalitet med den, än med någon annan.
Man måste också leva ”i enlighet med den svenska kulturen” och se ”den svenska historien som sin egen”.

Svenska judar och samer som känner lika stor eller större lojalitet med sin judiska eller samiska identitet som med sin svenska, platsar därför inte i SD:s svenska nation.

De får heller inte leva i enlighet med judisk eller samisk kultur, om de ska få tillhöra SD:s svenska nation.

Och de måste betrakta den svenska historien, inte den judiska eller samiska historien, som sin egen, om de ska få tillhöra SD:s svenska nation.

Kort sagt: de måste vara fullständigt assimilerade till den svenskhet som SD definierar, och radera sin judiska eller samiska identitet, om de ska få tillhöra SD:s svenska nation.

Så vad sade då sade Björn Söder egentligen, i den där intervjun i Dagens Nyheter 14 december 2014? För att inte rycka hans ord ur sitt sammanhang, väljer jag att visa utdrag ur intervjun:

För att sammanfatta, säger Björn Söder i intervjun att han

  • skiljer mellan medborgarskap och nationstillhörighet
  • menar att det finns människor i Sverige som tillhör den judiska eller samiska nationen
  • tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet
  • inte tror att man kan tillhöra två nationer samtidigt

Detta är alltså tankar direkt hämtade ur SD:s principprogram, tankar som fortfarande idag har lika central plats i Sverigedemokraternas ideologi som de hade 2014.

Det är ingen felsägning.
Det är ingen felcitering.
Det är inte taget ur sitt sammanhang.

Detta är SD:s ideologi.

Recension: Anteckningar från kulturkriget

Sociala, kulturella och icke-ekonomiska frågor som rör humanitär invandring, identifikation och religion får allt större betydelse och uppmärksamhet efter 2015 års flyktingsituation. Tidigare skrev jag recension om boken ”Sverigevänner” av Jonathan Lundberg. Den handlade om ”nätkriget” och om det som kallats för ”kulturkriget” — att den politiska debatten i Sverige förändras. En ny bok som kommit nu, beskriver den utvecklingen: ”Anteckningar från kulturkriget” av Andreas Johansson Heinö, verksam på Timbro. 


Heinös bok handlar framför allt om vad begreppet kulturkrig innebär och hur olika politiska aktörer som socialister och konservativa agerar i samhällsdebatten. Boken tar upp aspekter som migration, mångkultur, svenskhet, nationalism, liberalism och mycket annat. När det kommer till rasism så skriver Heinö till en stor del om Sverigedemokraternas utveckling. Här menar författaren att SD egentligen inte har gjort något ideologiskt skifte eftersom partiet har kvar tidigare ambitioner på sin agenda, inklusive att på ett rasistiskt och kulturistiskt sätt göra det svårare för människor att kunna bli svenskar. Rasismskandalerna förekommer fortfarande och SD även idag ett parti som ser mångkulturen och invandringen från i synnerhet muslimska länder som ett existentiellt hot mot nationen. 

En annan viktigt och intressant poäng med boken är hur Heinö beskriver begreppet identitetspolitik, inte minst med tanke på att begreppet ofta tenderar att tolkas som något ”vänster”. Det beror på begreppet identitetspolitik är mångfacetterad och författaren ger olika exempel på hur olika rörelser med olika ideologier har använt sig av identitetspolitik och kommunikation om identifikation. På det sättet framgår i boken hur identitetspolitik kan vara olika, att den till exempel både kan vara rasistisk och anti-rasistisk. Författaren själv menar att stora delar av kritiken mot identitetspolitiken är befogad eftersom aspekter som hudfärgsbaserad kvotering är befängd liksom att etniskt avgränsade ”satsningar” och ”projekt” ofta har dåliga och kontraproduktiva resultat. 

Heinö menar bland annat att identitetspolitiken har varit nödvändigt för olika minoritetsgrupper att kämpa för sina rättigheter samt agera emot förtryck. Ett exempel på det är rörelsen Black Lives Matter som enligt författaren attackerar hjärtat av de västerländska demokratierna och väcker existentiella frågor om tillhörighet och jämlikhet eftersom det även handlar om vilka normer och bilder som bör tillåtas i det offentliga rummet. Heinö menar också att antirasistiska rörelser som BLM tenderar dock att rymma motstridiga ideal och ibland oacceptabla metoder som våld, ”gatans parlament” och synsätt att ”dom andra” som vita bär en kollektiv skuld. 

Mycket av boken handlar även om statens funktion, liksom när det kommer till nationalstaten. Här menar författaren att ur ett minoritetsperspektiv har nationalstaten varit både det bästa och det sämsta som har hänt eftersom dess funktion har å ena sidan handlat om att bedriva intolerans, förtryck och rasism samt å andra sidan att tillämpa minoriteters rättigheter, mångkulturell policy och främja tolerans. Det är därför som minoritetsrättigheter är så centrala i en liberal och konstitutionell demokrati för att majoritetens omedvetna eller medvetna viljan till förtryck ska kunna hindras. 

Författaren poängterar också att aktörer som är emot nationalism, populism och rasism måste bli bättre på att både bemöta motståndarna samt extremisterna och även utforma bättre visioner, politik och lösningar. Inte minst genom vikten av författningspatriotism och bättre integrationsåtgärder.

En av bokens främsta styrkor är att den förklarar varför det politiska ”kulturkriget” är skadligt och farligt för öppna och demokratiska samhällen. Boken bör läsas av alla som är antirasister i Sverige för att förstå bättre om vad som sker och vad som bör göras under 2020-talet. 

Boken finns att köpa hos Timbro förlag.

Jomshof (SD) motionerar: ”Förbud mot heltäckande muslimsk slöja”

Sverigedemokraternas Richard Jomshof är kanske den i partitoppen som oftast uttrycker sitt muslimhat. I en motion signerad Jomshof 29 september 2021 uttrycker han att han vill se ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja. Ett sådant förbud bryter mot två nu rådande lagar: diskrimineringslagen och Europakonventionen, vilken är överordnad svensk lag. Detta innebär i praktiken att ett förbud enligt motionen är olagligt så som lagarna står skrivna idag.


I motionen läser vi bl a följande:

”Det är av största vikt att vi försvarar våra demokratiska, kulturella och sekulära värderingar mot alla försök att bekämpa dessa. Ett led i detta är att vi förbjuder den heltäckande och kvinnoförtryckande slöjan på alla offentliga platser.” (Källa: Riksdagen.se)

Det är sjätte gången som Jomshof lägger motionen om att han vill se ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja. I motionen argumenterar han utifrån att det finns motsvarande förbud i Danmark, Frankrike, Belgien, Lettland och Österrike. Vi på Motargument har berört ämnet slöjförbud vid ett flertal tillfällen. I länken här finner du dessa artiklar. Bl a tas den dom i EU-domstolen gällande ett ärende i Belgien om slöjförbud på en arbetsplats. Många har missuppfattat domen. Det finns en föreställning om att det inte finns några hinder mot t ex slöjförbud. Föreställningen har i förlängningen kommit att innefatta även krav på handhälsning och förbud mot att be på arbetstid.

Märk väl att Jomshof väljer att understryka att det är specifikt ”muslimsk” slöja han åsyftar. Detta är troligtvis ett medvetet förfarande. Det finns två nu rådande lagar i Sverige som förhindrar ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja på alla offentliga platser.

1. Diskrimineringslagen

Vi saxar följande ur diskrimineringslagen 1 kap. 3 § och 4 §:

”Lagen är tvingande

3 §   Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Diskriminering

4 §   I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet” (Källa: Riksdagen.se)

2. Europakonventionen står över svensk lag och ingår i regeringsformen

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja på offentlig plats strider mot två nu rådande lagar. I första hand strider ett sådant förbud mot diskrimineringslagen. Eventuella ändringar i diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen kan inte genomföras. Vidare strider ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja på offentlig plats mot Europakonventionen. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och är således en grundlag och ingår dessutom i regeringsformen. Sverige får inte på egen hand ändra en enda bokstav eller ett enda kommatecken i Europakonventionen.

Jomshof har motionerat om förbud mot heltäckande muslimsk slöja på offentliga platser vid inte mindre än sex tillfällen. Hittills har motionen, som varit nästintill identisk vid alla tillfällen, avslagits. Mot bakgrund av att förslaget om helförbud mot slöja på offentliga platser bryter mot två nu rådande lagar, är det troligt att Jomshof får avslag på detta förslag en gång till.


Tomma SD-stolar ett år före val

Motargument återkommer ännu en gång med statistisk information om Sverigedemokraternas ständiga och återkommande problem med att få sina folkvalda kandidater att stanna hela mandatperioderna.


Det är tio månader kvar till kommande, ordinarie valdag.

SD har i skrivande ögonblick hela 53 tomma stolar i hela landets kommunfullmäktigesalar sammanlagt. 53! [uppdaterat 8/12-2021]

Motargument har många gånger förr räknat samman antal stolar som SD-väljare röstat in en representant till, men som står tom utan politiker, då ingen kandidat fanns från SD i den kommunen för att representera de SD-väljarna. Det är ett återkommande problem, det är återigen på väg mot rekordhög nivå under denna mandatperiod.

Sverigedemokraterna går ut med stora löften, före varje val, att de kommer kunna placera en kompetent och erfaren politiker på varje mandat, så fortsätter det ändå i varje mandatperiod, med oförminskad takt, att bli massor av tomma kommunfullmäktigemandat och politiska vildar från SD.

Källa:

Valmyndigheten www.val.se (excelfil: Tomma stolar hämtad 8/12 2021)

Jomshof (SD) motionerar om slöjförbud i skolan

Sverigedemokraternas Richard Jomshof är kanske den i partitoppen som oftast uttrycker sitt muslimhat. I en motion signerad Jomshof 29 september 2021 uttrycker han att han vill se ett slöjförbud i för- och grundskola. Förbudet ska gälla såväl lärare som elever. Ett slöjförbud i skolan bryter mot fyra nu rådande lagar, vilket i praktiken betyder att ett förbud enligt motionen är olagligt så som lagarna står skrivna idag.


I motionen läser vi bl a följande:

”Det är illa nog att vuxna kvinnor utsätts för detta förtryck, med övriga partiers goda minne. Det är dock än värre när barn utsätts för detsamma. Barn som utsätts för muslimskt förtryck i hemmet måste få chansen att i varje fall slippa detta under skoltid. Det är vår skyldighet att se till att dessa barn tillåts vara just barn, med möjlighet att växa upp till självständiga och kritiskt tänkande individer. Förfarandet strider dessutom mot Barnkonventionen, i vilken det talas om barns integritet, fria uttryck och självbestämmande. Jag menar därför att det ska införas ett förbud mot muslimsk slöja i den svenska för- och grundskolan. Detta förbud ska gälla såväl lärare som elever.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi på Motargument har vid ett flertal tillfällen redovisat varför slöjförbud i skolan inte är lagligt. Det finns fyra lagar att beakta då vi diskuterar slöjförbud i skolan:

1. Skollagen

Vi saxar följande ur 1 kap. 8 § i skollagen:

”Lika tillgång till utbildning

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).” (Källa: Riksdagen.se)

2. Diskrimineringslagen

Vi saxar följande ur diskrimineringslagen 1 kap. 3 § och 4 §:

”Lagen är tvingande

3 §   Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Diskriminering

4 §   I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet” (Källa: Riksdagen.se)

I diskrimineringslagen 2 kap. 5 § läser vi:

”Utbildning

Diskrimineringsförbud

5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.
Lag (2014:958).” (Källa: Riksdagen.se)

Som jag nämnde tidigare så kan Sverige utan större åthävor ändra i såväl skollag som diskrimineringslag. Däremot finns ytterligare lagar att ta hänsyn till. En av dem är Barnkonventionen.

3. Barnkonventionen

I Barnkonventionen artikel 2 läser vi följande:

  • ”Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.
  • Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro” (Källa: Unicef)

Och i Barnkonventionen artikel 14 läser vi följande:

”1. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

2. Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.

3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.” (Källa: Unicef)

Likt Europakonventionen, är Barnkonventionen ”ett rättsligt bindande  internationellt avtal”. Detta innebär att det i princip kommer att bli omöjligt för Sverige att på egen hand ändra i avtalet. Således kommer det som står i Barnkonventionen från och med 1 januari 2020 vara rättsligt bindande. (Källa: Unicef)

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

4. Europakonventionen står över svensk lag och ingår i regeringsformen

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att slöjförbud i skolan strider mot en mängd lagar. I första hand strider förbud mot slöja i grundskolan respektive förskolan mot skollagen och diskrimineringslagen. Eventuella ändringar i dessa lagar som strider mot Europakonventionen kan inte genomföras. Vidare strider ett slöjförbud mot såväl Barnkonventionen som Europakonventionen. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och är således en grundlag och ingår dessutom i regeringsformen. Sverige får inte på egen hand ändra en enda bokstav eller ett enda kommatecken i vare sig Barnkonventionen eller Europakonventionen. Svensk lag (i detta fall Skollagen och Diskrimineringslagen) påverkas av Barnkonventionen såtillvida att den påverkar rättstillämpningen på alla nivåer i offentlig verksamhet.


Jomshof har motionerat om slöjförbud i skolan vid inte mindre än sex tillfällen. Hittills har motionen, som varit nästintill identisk vid alla tillfällen, avslagits. Mot bakgrund av att en ny lag om slöjförbud i skolan bryter mot fyra nu rådande lagar, är det troligt att Jomshof får avslag även denna gång.

Daesh jämförbara med SD?

Sverigedemokraternas radikala ideologi påminner i delar om Daesh. Likt terroristorganisationen skapar de förtryckta människor som sedan är så utsatta att de med löften om guds förlåtelse och till och med 72 jungfrur radikaliseras. När de väl utfört sina dåd så har det otänkbara redan skett.


Det förefaller ibland som om de två olika, och så vitt skilda ideologierna ändå grundar sig i närliggande radikal syn på skillnader mellan grupper i ”Vi mot dom”, och konservativa traditionella könsroller. Detta ser vi gott av exempel på där Sverigedemokraterna önskar ta bort eller åtminstone radikalt skära ner på aborträtten eller när de kallar nya svenskar för kackerlackor eller smuts.

Detta gäller även andra grupper populistiska extremister, som Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och andra radikaliserade grupper. Om en människa känner sig åsidosatt och ouppskattad är det lätt för den personen att fångas upp av radikala grupper som lockar med tillhörighet. Sedan fylls personen med hat som riktas åt en specifik grupp.

Jag gick för några år sedan en kurs vid Stockholms universitet som heter ”Is multiculturalism good for women?”. Kursen var givande och jag fick upp ögonen för nya aspekter kring multikulturalism som exempelvis att människor från samma länder ofta samlas inom samma geografiska område. Det kan ge möjlighet för exempelvis så kallade ”shariapoliser”, män som stirrar och registrerar vilka vanor kvinnor från samma land har. Detta ska på intet vis förminskas, men samtidigt ska det inte heller göras någon höna av en fjäder heller. Dessa så kallade ”shariapoliser” är inget som tillhör vardagen, men det skrivs väldigt mycket om de få fall som förekommer.

Vad SD inte inser är att deras politik skulle riskera att skapa en grogrund för nya terrorister, på liknande vis som hur Daeshs eller talibanernas ageranden skapar grogrund för nya terrorister

Det är nu oerhört viktigt att använda hjärnan inför nästa val. Vill ni verkligen skicka hela familjer tillbaka från vad de en gång flytt från? Eller kan det kanske vara så att även nya svenskar också kan vara ensamma galningar som det är så snabbt att hänvisa till om gärningsmannen är europeisk eller, gud förbjude, till och med svensk.

Vill ni skapa det som Sverigedemokraterna påstår redan pågår eller kan vi enas om att en rasistisk politik inte är rätt väg att gå?

Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.


Källor

Svenska dagbladet, Risk för att ”shariapoliser” blir fler

Utrikesdepartementet, Afghanistan

SD och synen på islam

I en intervju i TV4 Nyhetsmorgon 14 september 2021 fastslår Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att partiet inte har någon särskild syn på religion i allmänhet, eller islam i synnerhet. Motargument granskar huruvida Åkessons påstående om SD:s syn på islam håller.


Reporter i TV4 Nyhetsmorgon 2021-09-14:

“Vad har egentligen SD för syn på religionen islam?”

Jimmie Åkesson:

”Vi har ingen syn på någon religion egentligen. Det tycker jag är viktigt att vi som politiskt parti egentligen, att vi är inte religiöst bundna på det sättet. Däremot så pratade ju Richard Jomshof i det här sammanhanget om islamismen.

Även om han inte använder det begreppet så är det ju uppenbart om man ser det i sin kontext. Han pratar om länder som styrs av sharia och muslimsk lagstiftning.

Han pratade om hur människor i de här länderna har drabbats av den typen av system och han vill inte se det i Sverige. Och jag håller med om att det är avskyvärda system och som begränsar människor, som gör stark skillnad mellan könen, som behandlar djur på ett väldigt ovärdigt sätt…” (Källa: TV4.se)

Ur SD:s principprogram från 2019 saxar vi följande citat:

”Den svenska staten kan inte, och bör inte, vara religiöst neutral. Sverige har varit ett kristet land i över tusen år.” (Källa: sid, 17, under rubriken ”Sverigedemokraterna och religionen”, Sverigedemokraternas principprogram 2019)

”Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren är enligt Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning som visat sig ha svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islamismens inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket starkt begränsad.” (Källa: sid, 17, under rubriken ”Sverigedemokraterna och religionen”, Sverigedemokraternas principprogram 2019)

Motargument ställer sig här frågan om inte ovanstående citat visar på att SD har en tydlig syn på religion i allmänhet, samt kristendom och islam i synnerhet?

Att SD ser Sverige som ett kristet land, och att de anser att den svenska staten inte ska vara religiöst neutral, är svårt att bortse från.

Det är inte förvånande att islam är den religion som nämns i SD:s principprogram. Islam och muslimer utpekas i citatet ovan som icke-integrerbara, samt att invandring från muslimska länder bör begränsas kraftigt.

Lunds domkyrka nordsidan 2010. Attribution: Antoniah. https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.en

”Då för Sverige sedan tidigare främmande religioner och religiösa uttryck tar allt större utrymme i vårt land och i vår samhällsdebatt, och då allt färre svenskar betraktar sig som kristna bör kyrkan bli mer offensiv och entusiastisk i sin inhemska mission.

Sverigedemokraterna anser också att Svenska kyrkan bör överväga att inrätta ett nationellt hjälpcenter för konvertiter från islam och andra trosläror med totalitära drag, som drabbas av förföljelse på grund av sin förändrade trosinriktning.” (Källa: sid. 17, Sverigedemokraternas kyrkopolitiska valplattform 2021)

I citatet ovan saxat ur SD:s kyrkopolitiska valplattform inför kyrkovalet 2021 framgår det med all önskvärd tydlighet hur SD ser på andra religioner än kristendomen. Partiet ser gärna att kyrkan ska satsa hårt på att missionera, dvs påverka och omvända människor till att bli kristna. Citatet påvisar att SD har vida skillnader i sin syn på olika religioner.

Det Åkesson påstår i intervjun i TV4 Nyhetsmorgon är inte hållbart. Däremot kan det ses som en populistisk flört med väljarskaror som tidigare inte övervägt att rösta på partiet.

/David Ehle och Thabo ‘Muso