Etikettarkiv: Invandrare

Det stora starka ”vi”

Ser du som läser detta mig som en av ”oss” eller en av ”de andra”? Om du svarar på den frågan, vilken uppdelning är det du utgår ifrån när du avgör om du och jag ingår i samma grupp eller ej? Hur rimlig eller orimlig är uppdelningen i sig, och i vilket sammanhang? Att dela upp människor i ”vi” och ”dom” har i historien och fortsätter än idag att skapa ojämlika maktförhållanden, legitimerar våld, samtidigt som den föder etnocentrism och rasism människor emellan. Tudelningen är således inte harmlös och kan därför innebära negativa konsekvenser för ”dom andra”.


Vad är egentligen drivkraften bakom denna kategorisering? Vad innebär det för effekter för de som kategoriseras som ”dom” i det Svenska samhället? Ovanstående tudelning, det vill säga att ”invandrare”  i Sverige som kategoriseras som ”dom” blir oförenligt med, och kategoriseras som en grupp vilka representerar det motsatta till att vara ”svensk”. Konsekvensen blir också att grupperna inte är likvärdiga. Det rör sig alltså om en ojämlik maktordning mellan de olika grupperna och tudelningen fungerar också som en central funktion i ett samhälles makt-och dominansrelationer förklaras det på Antirasistiska akademin.

Att kategorisera i vi och dom

En av människans mest grundläggande processer är kategorisering. Det kan vara människor som saker eller företeelser. Varför? Människan kategoriserar för att förstå sin omvärld, likaså sig själv och sin plats i världen. När vi kategoriserar människor skapas dock en uppdelning –  ”vi” och ”dom”. I  boken Andra män: maskulinitet, jämställdhet och normskapande förklaras det att kategoriseringen är inte statisk, den skapas och omförhandlas till gällande kontext .  ”Vi” ses som det normala, det vill säga måttstocken som man mäter ”dom” (läs avvikande) mot.

Thomas Hylland Eriksen, professor i antropologi ställer sig frågan i boken Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid,  hur man skapar en stark vi-gemenskap. Hur går det till?  Att ha gemensamma erfarenheter, gemensam religion eller gemensamt språk menar han är inte tillräckligt för att skapa ett starkt ”vi”. Att ha samma anatomi (kön eller hudfärg) ser han inte heller som tillräckligt, likaså när det kommer till att bo på samma ställe. Det krävs mer än så.

Vad som kan påverka en hel del är om man har ett gemensamt projekt där gruppmedlemmarnas insats är väsentlig, och kan man då även åberopa en gemensam fiende – Bingo!

Att ha ”en Annan” som hotar att förstöra planerna är således något som skapar en stark vi-känsla. Denna solidariska vi-känsla varar så länge en kan frammana fienden. Om fienden inte hålls intakt och blir otydlig leder det i sin tur till att vi-känslan också försvagas.

Men ”vi”  är beroende av att det finns ett ”dom”. Det man gör är att etablera en gräns, vilken alltid är under press. Intressant nog är att gränserna inte är omöjliga att förändra, de kan inskränkas men även utvidgas i fall då situationen kräver det. Det interna vi:et växer sig starkare ju starkare pressen utifrån är. Det är när det är som mest som står på spel som ”vi-gemenskapen är i sitt esse”.

Men vad har det då historiskt som i nutid inneburit för konsekvenser av att kategorisera i ”vi” och ”dom”?

Postkolonial teori  –  begreppet de Andra

I Sverige  kategoriserar man människor som  ”svenskar” eller ”invandrare”. Begreppen används för att beskriva och karaktärisera landets befolkning. Effekten av en sådan tudelning – ”vi” och ”dom”, använder sig ofta av etniska kriterium för att då ”välja ut” vilka som ska få ingå i gruppen ”svenskar” och då också ingå i vi-gemenskapen. De som inte väljs ut representerar således resten och hamnar därmed inom kategorin ”dom”.

Inom postkolonial teori använder man sig av begreppet ”de Andra”  för att analysera denna relation och beskriva ”hur koloniala och rasistiska förståelsemönster skapade de koloniserade folken som kolonialmaktens motpol

Ett exempel på hur imperier konstruerar sin motpol är det fenomen som professor Edward Said döpte till ”Orientalism” i sin bok med samma namn. Här var det de Europeiska kolonialmakterna som med sig själva som utgångspunkt hittade på ”Orienten”, en region som inkluderade allt från Egypten till Japan, men vars invånare ändå antogs ha gemensamma egenskaper vilka stod i motsatsförhållande till de europeiska. Närmare bestämt tillskrev man indirekt européer positiva egenskaper. Detta genom att tillskriva ”orientalerna” negativa egenskaper, och sätta dessa förmodade orientaler (”dom”) i motsatsförhållande till européerna (”vi”).  Med avstamp ur detta karaktäriseras även olika former av etnocentrism och rasism av ett ”vi” och ”dom”-tänkande.

Litteratur:

Eriksen, Thomas Hylland (2004). Rötter och fötter. Identitet i en föränderlig tid. Nora: Nya Doxa.

Nej, alla invandrare får inte stanna i Sverige

Det finns de som påstår att alla invandrare som kommer till Sverige får stanna här, även de som begår kriminella handlingar. Men är det verkligen så, att det är hur enkelt som helst att få stanna i Sverige?

Att ta sig till Sverige är inte enkelt. I de fall man flyr för sitt liv kommer man att mötas av mycket motstånd. År 2018 beräknade UNHCR att det fanns 70,8 miljoner människor på flykt i världen, varav ungefär hälften är internflyktingar. 25,9 miljoner är flyktingar, där 80% endast tar sig till ett grannland. 3,5 miljoner är asylsökande.

Den som flyr till Sverige, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på maximalt tre år i taget. En rad krav måste uppfyllas för att man ska ha möjlighet att beviljas uppehållstillstånd. Om den som ansöker begår vissa brott riskerar hen avslag på ansökan. Den som har ett uppehållstillstånd riskerar utvisning som en del av ett eventuellt straff. Sverige införde 2016 dessutom en tillfällig lag som försvårade möjligheten att stanna här. Lagen skulle gälla till 2019, men är förlängd till 2021. 

Verkligheten ser alltså annorlunda ut. Det är inte lätt att stanna i Sverige, och alla är en relativt liten andel.


Detta är en kortare version av en längre artikel på Motargument:

Myt: Vem som helst får stanna i Sverige

Myt: Vem som helst får stanna i Sverige

Med jämna mellanrum hävdas att “vem som helst” kan komma till Sverige, bosätta sig här och göra vad hen känner för. Illegal, arbetssökande eller kriminell, inget av detta påstås spela någon roll. Men stämmer verkligen detta, att Sverige helt sonika tar emot människor från andra länder och låter dem stanna, oavsett vad de gör? Svaret är nej, och Motargument förklarar varför.


På sociala medier är det ibland lätt att få bilden av att det är enkelt att ta sig till Sverige och att det inte krävs något särskilt av den som kommer hit. Sanningen är dock en annan. Det finns lagar och bestämmelser för hur hela processen ska gå till – från ansökan till uppehållstillstånd. Denna text förklarar delar av detta, men skrapar ändå bara på ytan av den komplexitet som råder.

Varför kommer man till Sverige?

För att få vara i Sverige behövs någon form av uppehållstillstånd. Vilket uppehållstillstånd man kan ansöka om beror på anledningen till att man kommit hit. Det finns ingen garanti för att bli beviljad uppehållstillstånd och en rad faktorer måste vara uppfyllda för att man ska ha en chans.

En anledning att ansöka kan vara att man vill arbeta eller studera och då krävs att man kan redogöra för sina planer. Tänker man arbeta, krävs ett arbetserbjudande som ger tillräckligt hög lön för att klara sig. Arbetserbjudandet ska ange anställningstyp och tidsperiod. Avser man studera, behöver man ha blivit antagen till en utbildning. Man ska dessutom visa att man kan försörja sig under hela den planerade studietiden. 

En annan anledning kan vara att ens partner eller barn redan befinner sig i Sverige, s k anhöriginvandring. I det fallet finns en möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till denna person. Gäller det en partner krävs att partnerskapet är registrerat och gäller det barn, krävs att barnet är minderårigt. Partnern måste också vara svensk medborgare, ha permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med flyktingstatus. Dessutom måste hen kunna försörja den som ansöker samt ha en tillräckligt stor bostad.

För de här slagen av invandring måste ansökan om uppehållstillstånd inlämnas redan innan avresan, åtminstone i teorin. Man kan ordna med transport till Sverige och i bästa fall förbereda sig för ett lugnt liv. I de fall man flyr för sitt liv, finns istället möjligheten att ansöka om asyl när man kommit till Sverige, direkt hos gränspolisen eller hos Migrationsverket.

Om man är flykting

För att räknas som flykting krävs att man bedöms som detta enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter, eller EU:s gemensamma regelverk. Kort sagt innebär detta att man är förföljd eller riskerar omänsklig behandling i sitt eget land.

Det har aldrig varit enkelt att vara flykting och i dag är förutsättningarna i många länder svårare än tidigare. EU har idag fler omgivande murar än någonsin, år 2018 sträckte de sig över 1 000 kilometer. På Medelhavet har de två räddningsfartyg som kämpar där mött motstånd från stater och hindrats i sitt arbete att rädda människor från att drunkna, trots att flyktingarnas båtar är undermåliga och att ett oräkneligt antal liv gått förlorade. Har man inte med sig rätt identitetspapper vid ankomst bedöms man som illegal invandrare, trots att det kan vara mycket svårt eller rent av omöjligt att få pass utfärdat om man till exempel är politisk flykting. I en del fall hjälper det inte ens att ha pass, eftersom vissa regeringar anses vara allt för korrupta.

Vad gäller när man kommit till Sverige?

Det krävs alltså ett uppehållstillstånd, antingen permanent eller tidsbegränsat. Det permanenta uppehållstillståndet betyder förvisso att du kan stanna i Sverige så länge du vill, men bara så länge du håller dig inom lagens gränser. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller en förutbestämd tid, ofta mellan ett till tre år. I dagsläget är det bara det tidsbegränsade uppehållstillståndet som beviljas flyktingar. Det går att ansöka om förlängning vid den beviljade tidens slut, förutsatt att kraven för att stanna är uppfyllda. 

Det finns också en liten möjlighet att få permanent uppehållstillstånd med hjälp av UNHCR, om man är registrerad som flykting hos dem. Dessa personer kallas kvotflyktingar och är en del av EU-överenskommelsen. År 2020 är det beslutat att Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar.

Om man inte sköter sig i Sverige, kan man alltså bli utvisad eller nekas uppehållstillstånd. Även den som har permanent uppehållstillstånd kan utvisas. Mellan åren 1973 till 1998 utvisades i genomsnitt 500 dömda personer varje år. Under början av 2000-talet, fram till år 2014, låg genomsnittet på 700 utvisade per år. Det högsta antalet utvisade landade år 2004 på 1047 personer. År 1994 skärptes reglerna och i dagsläget pågår ännu en utredning för att ytterligare skärpa dem. Sverige har med andra ord utvisat dömda invandrare under lång tid.

Nedanstående figur visar vad som krävs för att en person ska kunna utvisas från Sverige.

Källa: Åklagarmyndigheten 2019. Högerklicka och välj ”öppna i ny flik” för att få upp en större bild.

Utlänningslagen

Utlänningslagen är i grunden mycket tydlig. Sverige ska hjälpa människor som behöver det. Den som är förföljd, hotad eller oskyddad ska få stöd och trygghet. Sedan flyktingkrisen 2015, avviker dock Sverige från denna lag genom tillfälliga bestämmelser, som kraftig begränsar möjligheten att stanna i Sverige. Syftet med den tillfälliga lagen var att “ge andrum åt svenskt flyktingmottagande”. Lagen skulle gälla under tre år, mellan 2016-2019. I dagsläget finns ett beslut om att den tillfälliga lagen ska gälla till 2021, trots att det uppenbart inte råder någon flyktingkris. Under de här åren har Sverige anpassat sitt flyktingmottagande till den miniminivå som gäller för EU:s medlemsländer.

FN-konventionen är, liksom Utlänningslagen, mycket tydlig – den som har flytt av rädsla för förföljelse räknas som flykting. Konventionen tar också upp att det är möjligt att begränsa flyktingmottagandet tillfälligt om landet drabbats hårt av många flyktingar.

70,8 miljoner flyktingar i världen

UNHCR uppskattade år 2018 att antalet människor på flykt uppgår till 70,8 miljoner människor, varav hälften är barn, barn som många gånger inte har någon förälder med sig. De som flyr delas in i tre huvudgrupper; 25,9 miljoner flyktingar, 3,5 miljoner asylsökande samt 41,3 miljoner internflyktingar. Av flyktingarna söker sig den stora majoriteten, 80 procent, skydd i ett land som gränsar till sitt eget.

En relativt liten andel skara av människor kommer alltså till Sverige. De ansöker om uppehållstillstånd, antingen innan inresa eller efter, och får tillstånd eller avslag. Om de får uppehållstillstånd är de ändå inte garanterade att stanna i Sverige. Många flyktingar når inte ens Europa. En sak står därmed klar – vem som helst kommer inte till Sverige. Och vem som helst får absolut inte stanna här.

Referenser:

BRÅ (2000). Utvisning på grund av brott. De dömda och deras barn. BRÅ-rapport 2000:18. Elanders Gotab: Stockholm.

BRÅ (2016). Utvisning på grund av brott 2000-2014. Kortanalys 2/2016. [Hämtad 2020-08-04]

Migrationsverket (2020-03-03). Historik. [Hämtad 2020-08-06]

Migrationsverket (2020-03-03). Olika skäl för uppehållstillstånd.
[Hämtad 2020-08-06]

Migrationsverket (2020-04-17). Sveriges flyktingkvot. [Hämtad 2020-08-06]

Läkare utan gränser (2019). Migration över Medelhavet. [Hämtad 2020-08-08]

Regeringen. Skärpta regler för utvisning på grund av brott. Dir. 2020:44. [Hämtad 2020-08-04]

Riksdagen. SFS. Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. [Hämtad 2020-08-06]

Riksdagen. SFS. Utlänningslag (2005:716). [Hämtad 2020-08-04]

Svenska Dagbladet (2018-11-10). Facit efter murens fall: 1000 kilometer nya murar i Europa. Teresa Kuchler. [Hämtad 2020-08-07]

UNHCR. FN:s flyktingkonvention. [Hämtad 2020-08-06]

UNHCR. Statistik om flyktingar. [Hämtad 2020-08-06]

Åklagarmyndigheten. Utvisning. [Hämtad 2020-08-04]

Åklagarmyndigheten (2019). Utvisning på grund av brott. RättsPM 2019:5. [Hämtad 2020-08-04]

Svensk vård behöver invandrare

Det råder ingen tvekan.

Den svenska vården skulle inte klara sig utan dem som är födda utomlands.

En fjärdedel av Sveriges vårdpersonal är född utomlands – var tredje läkare.

Var fjärde anställd (26%) inom vård och omsorg är född utomlands.

Bland läkarna är andelen utrikes födda ännu större – 34%. Bland vårdbiträdena är de 40%. Bland sjuksköterskorna är de 12%, medan de bland undersköterskorna också är en fjärdedel (26%).

Samtidigt utgör de utrikes födda 19% av hela befolkningen. De utgör alltså en större andel av dem som jobbar i vården än av befolkningen i sin helhet.

Kraftig ökning av utrikes födda läkare i Sverige

Det totala antalet läkare i Sverige ökade med en tredjedel (drygt 10 000) mellan 2005 och 2018. De flesta av dessa nya läkare (65%) är födda utomlands.

2005 var de utrikes födda läkarna en fjärdedel (25%) av det totala antalet läkare i Sverige.

2018 hade den andelen ökat till 34 % – en dryg tredjedel.

Det råder ingen tvekan.

Den svenska vården skulle inte klara sig utan dem som är födda utomlands. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.

TACK!
för era insatser i kampen mot coronasmittan.

Källa: SCB Yrkesregistret

Dela gärna.

Så vill SD dra ner på integrationssatsningarna

Gästinlägg av Mikael Carlsson

Visste du att ordet integration inte nämns överhuvudtaget i SD:s principprogram? Bara det säger en hel del. Så vad vill då SD göra för att stärka integrationen? Jo, man vill satsa 300 miljoner kronor på ‘kulturlotsar’ och ‘Sverigecenter’ ”för att stärka integrationen i samhället” – ”en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet”.

Utöver denna ”satsning” skär man ner rejält på integrationssatsningar i sitt senaste budgetförslag för 2020. Detta trots att man hävdar att Sverige generellt har ”misslyckats med integrationen av nyanlända migranter”.

  • 500 miljoner kronor mindre till åtgärder mot segregation – SLOPAS HELT. Trots att SD själva varnar för ”en överhängande risk för ett permanent utanförskap och segregation” i sin budget.
  • 2,5 miljarder kronor mindre till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare – SLOPAS HELT. Etableringsersättning utbetalas till nyanlända flyktingar för att dessa inte ska vara hänvisade till försörjningsstöd.
  • 156 miljoner kronor mindre till etableringsåtgärder för nyanlända – SLOPAS HELT.
  • 4,2 miljarder kronor mindre till kommuner som tar emot flyktingar – EN HALVERING. Detta trots att Jimmie själv hävdar att ”kommun efter kommun blöder ymniga ekonomiska sår” och ”det givetvis kommer att krävas extra resurser till kommunerna från staten för att mildra de värsta konsekvenserna för de som nu tvingas betala räkningen.” (Expressen, 190830). SD skryter istället med att man vill stärka det kommunala utjämningssystemet med 5 miljarder kronor men det äts alltså i stort sett upp genom att 4,2 miljarder dras in på pengar som öronmärkts för flyktingmottagandet.
Källa: Motion till riksdagen 2019/20:2682 (”Vi tryggar välfärden – Sverigedemokraternas förslag till statsbudget 2020”)
Källa:
Motion till riksdagen 2019/20:2682 (”Vi tryggar välfärden – Sverigedemokraternas förslag till statsbudget 2020”)Denna artikel är ursprungligen ett inlägg på Facebook 200401 i gruppen #inteimittnamn – SD representerar inte mig!

Sverigedemokraternas halmgubberetorik

Henrik Arnstad är historiker, journalist och författare. Han skriver en debattartikel i Aftonbladet. I artikeln beskriver han bl a att Sverige har världens största parti med nazistiska rötter. Sverigedemokraternas presschef Henrik Gustafsson gillar inte det han läser. Han förvränger medvetet för att argumentera mot en påhittad halmgubbe. Dagen efter skriver Gustafsson en replik och ser repliken som en plattform för att bedriva falsk propaganda.


SD:s presschef Henrik Gustafsson skapar en påhittad halmgubbe. Det gör han genom att förvränga Henrik Arnstads text till att betyda något annat än den faktiskt gör. Gustafsson utmålar SD som om de vore utsatta för förtal, men i själva verket handlar det om en genomtänkt strategi för att kunna bedriva falsk propaganda. Med hjälp av den påhittade halmgubben skapar sig Gustafsson förutsättningar för att argumentera ohederligt:

  • Gustafsson påstår att Arnstad ”rasist- och fascistanklagar en majoritet av svenska befolkningen”.  MEN det är inte väljarna han anklagar, det är SD han anklagar.
  • Gustafsson menar att Arnstad har fel när han skriver att SD hatar alla utom ”vita invandrare”. Korrekt är dock att SD gör skillnad på inom- och utomeuropeisk invandring.
  • Gustafsson skriver: ”Vi är det mest Israelvänliga partiet i Sverige”. Det är irrelevant, då antisemitism inte (nödvändigtvis) går hand i hand med antisionism.
  • Att SD har invandrare i sina led är inte en garanti för att de inte är rasister. Du kan vara gift med en utomeuropé och fortfarande vara rasist.
  • Att SD har utomeuropeiska väljare är inte konstigt. Rasister finns i alla skepnader. Att rösta på SD om du har invandrarbakgrund tyder på historielöshet.
  • Att säga att SD i viss mening är antidemokrater är inte fel. SD har åsikter om, och vill ändra i, grundlagen. De uttrycker också att de inte delar värderingar med de andra partierna.
  • Att ett parti väljs demokratiskt är ingen garanti för att det är ett demokratiskt parti.
  • Arnstad är långt ifrån ensam om att kalla SD fascister, rasister och/eller nazister.
  • De andra partierna har inte gett SD ”rätt i invandringsfrågan”. SD hade vuxit oavsett, med hjälp av sin lockande propagandaapparat och retorik. De skapar otrygghet genom skrämseltaktik.

SD:s presschef begår dessutom ett antal direkta sakfel: i 2012 års debattartikel skriven av Arnstad (går att läsa med *wayback machine) hävdar SD:s fascism, inte nazism/antisemitism. Den påstådda debattartikeln från 2015 är i själva verket från 2013 (i Aftonbladet). Gustafsson missar att även i ovan nämnda artikel talar Arnstad om SD:s fascism.


Länk till Arnstads debattartikel ”Flyktinghatet gör SD störst i världen” (Publicerad i Aftonbladet 200317)

Länk till Gustafssons replik ”Du försöker skrämma folket att rösta ”rätt”” (Publicerad i Aftonbladet 200318)

Motargument: ”Logikfel: Halmdocka”


* Wayback machine är ett verktyg som sparar en webbsida så som den ser ut i det ögonblicket. Det kan användas om man inte vill ge webbsidor ”klick” (Motargument gör detta då vi delar texter från högerextrem alternativmedia), eller – som i detta fall – då en artikel har låsts.

KD och SD vill ha skärpta krav på arbetskraftsinvandrare

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna presenterar idag, 17 mars 2020, ett gemensamt förslag i socialförsäkringsutskottet.

Förslaget innefattar 4 krav som partierna vill lägga till i regeringens pågående utredning om arbetskraftsinvandring:

  1. Arbetskraftsinvandring, även om lönen understiger medellön, får bara ske om det är ett bristyrke.
  2. Dagens lönegolv på 13 000 kronor per månad ska höjas till 35 000 kronor per månad för övriga yrken.
  3. För arbetskraftsinvandrare ska försörjningskrav för familjemedlemmar införas.
  4. Avskaffande av s k spårbyte, dvs då människor som fått avslag på asylansökan söker arbetstillstånd.

Källa:

Dagens Nyheter: KD och SD i gemensamt utspel om arbetskraftsinvandring

Samhällsnytt trollar med siffror om uppehållstillstånd

I SD:s husorgan Samhällsnytt har Kent Ekeroth, tidigare riksdagsledamot för partiet, gett sig i kast med att belysa Migrationsverkets senaste statistik för beviljade uppehållstillstånd (januari-februari 2020). Från uppgifter som täcker årets två första månader drar Ekeroth slutsatsen att invandringen till Sverige är fortsatt mycket hög. Han belyser slutsatsen med att konstatera att ”invandringen 2020 [är] större än 94 procent av Sveriges kommuner”.


Hur menar han? Slutsatsen bygger på ett räkneexempel. Statistiken för januari och februari extrapoleras till hela året 2020 under antagandet att beviljandet av uppehållstillstånd ligger på samma nivå resterande månader. Den siffran blir 102 426 uppehållstillstånd. Sen jämför Ekeroth denna siffra med befolkningen i Sveriges 290 kommuner. Han ser att 94 procent av Sveriges kommuner har en folkmängd som ligger under 102 426 personer. Vilket är helt korrekt. Med lite trolleri med siffror och statistik har en bild skapats av att invandringen till Sverige är alarmerande hög.

I artikeln sätter Ekeroth likhetstecken mellan uppehållstillstånd och medborgarskap:

”Uppehållstillstånd är det mått som bäst reflekterar Sveriges demografiska förändring, då dessa till slut leder till medborgarskap.”

Detta påstående stämmer inte med lagstiftningen och dess tillämpning.

Alla uppehållstillstånd leder INTE till medborgarskap

Det finns två typer av uppehållstillstånd. Permanent och tidsbegränsat. Statistiken från Migrationsverket (januari-februari 2020) redovisar samtliga uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan ges på en rad olika grunder. Dessa är: som familjemedlem till någon i Sverige, som arbetstagare och egen företagare, som gäststudent, som asylsökande, och för besök eller visum.

I perioden januari – februari 2020 som Ekeroth refererar till fördelade sig beviljade uppehållstillstånd som följer: familjeanknytning 5 000, arbete 6 937, asyl 2 723, EU/EES 1 471, gäststuderande 940. Totalt beviljades 17 071 uppehållstillstånd. Fördelningen mellan tidsbegränsade och permanenta tillstånd framgår inte av Migrationsverkets statistik.

Men det är rimligt att anta att personer som är i Sverige på besök, studier eller arbete under en begränsad period ges tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt lagen om ”tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige” (SFS 2016:752) är tillfälligt uppehållstillstånd det som ges till de flesta asylsökande.

Kraven för permanent uppehållstillstånd är hårda och innebär bl a inkomst så att personen kan försörja sig, lön och försäkringar ska ingå i anställningsvillkoren, fast anställning eller minst två års tidsbegränsad anställning, fullföljt gymnasium eller motsvarande för personer under 25 år, och att anställningen inte är subventionerad genom statligt bidrag.

För att bli svensk medborgare kräver lagen att personen ska ha permanent uppehållstillstånd, för statslös att personen bott i landet i fyra år och för övriga utlänningar att de bott i landet i fem år. Det finns således ingen direkt koppling som Ekeroth gör gällande, mellan tidsbegränsat uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Det är många villkor som ska uppfyllas på vägen.

Ekeroth drar felaktigt slutsatsen att 102 426 beviljade uppehållstillstånd 2020 (varav en stor andel är tidsbegränsade) ger upphov till lika många nya svenska medborgare. Dessutom är antalet för beviljade uppehållstillstånd extrapolerat från årets första två månader. Det totala antalet uppehållstillstånd kan därmed bli såväl högre som lägre i slutändan. Övningen är en lek med siffror i syfte att förvilla. Det finns inget i denna statistik som indikerar att ett motsvarande antal nya medborgarskap kommer att beviljas i framtiden. Det är en helt annan fråga.

Berättelsen om invandringen till Sverige som ett hot mot landet, förstärks av deras val av de två fotografierna som publiceras med texten. En bild av en grupp mörkhyade män med ”utländskt” utseende och en bild med en lång karavan packad med människor, mest män som går på en väg in mot betraktaren. Genom sitt stora antal, målmedvetet på väg, förstärks känslan av vad som påstås vara ”ett invaderande hot”.

Artikeln berättar inte att uppehållstillstånd också utfärdas till kvinnor och barn, till studenter, forskare, till arbetstagare i företag och industri.  Som alla bidrar till kunskapsproduktion och tillväxt i landet. Det är en annan del av statistiken. Men här tiger Samhällsnytt som muren.

Källor:

Kent Ekeroth, Invandringen 2020 större än 94 procent av Sveriges kommuner. Samnytt 7 mars 2020. https://samnytt.se/historiska-hoga-nivaer-pa-invandringen-hittills-2020/?fbclid=IwAR0FUaFZWOHCJdWvJUW7qjFf195ZRHZ2ypB9PEcGvYoQ3Kh5JzSP6_y64Ks

Beviljade uppehållstillstånd översikter. Månadsstatistik februari 2020. Migrationsverket.  https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Beviljade-uppehallstillstand-oversikter.html

Olika skäl för uppehållstillstånd. Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Olika-skal-for-uppehallstillstand.html

SFS 2016: 752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga-begransningar-av_sfs-2016-752

SFS 2001:82. Lag om svenskt medborgarskap. https://lagen.nu/2001:82

EBO-lagen och boendeformer för asylsökare

I slutet av 2019 bodde 40 312 personer i Migrationsverkets mottagningssystem.

Av dem som bodde i Migrationsverkets mottagningssystem hade 35 154 personer aldrig haft uppehållstillstånd, 3 473 hade utgånget uppehållstillstånd och 1 685 hade giltigt uppehållstillstånd.

22 350 av dessa bodde i eget boende (EBO), 16 739 bodde i anläggningsboende (ABO, vanligtvis lägenhet i hyreshus) och 1 223 i övrigt boende (främst ensamkommande i kommunalt boende/familjehem).

EBO-lagen medför att fördelningen på personer som söker asyl inte blir jämn. Många av dem som skaffar sig boende på egen hand väljer att bo hos släkt eller vänner. Ett antal städer är mer populära än andra, framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö. Södertälje är en kommun som, i förhållande till sin storlek, har många personer som bor i EBO.

Det har gjorts en förändring i EBO-lagen. Personer som efter 1 juli 2020 väljer att flytta till något av de områden i 32 kommuner som enligt regeringen är utsatta områden, kan komma att förlora sin dagersättning.

På boenden där mat ingår är dagersättningen 24 kronor/dag för vuxna ensamstående, 19 kronor/dag för vuxna som delar hushållskostnader, och barn t o m 17 år erhåller 17 kronor/dag. För personer som bor på boenden där mat inte ingår är dagersättningen 71 kronor/dag för vuxna ensamstående, 61 kronor/dag för vuxna som delar hushållskostnader. Barn 0-3 år får 37 kronor/dag, 4-10 år får 43 kronor/dag och 11-17 år får 50 kronor/dag.

Myt om gratis körkort för invandrare orsakar drev mot studieförbund

De främlingsfientliga alternativa mediebloggarna Samhällsnytt, Fria tider och Nya Tider har orsakat ett drev mot Studieförbundet Vuxenskolan. De tre nyhetsförmedlarna spred myten om ”gratis körkortsutbildning” för invandrare. Artiklarna gör lögn till sanning då det framställs som om att invandrare får körkort utan att betala och att skattebetalarna står för notan.


Detta är en uppföljning på en mytknäckare: ”Myten om gratis körkort för invandrare” som Motargument publicerade 29 januari 2020.

Skärmdump från Samhällsnytts Facebooksida 200205.

P4 Gotland rapporterade 27 januari 2020 om ett integrationsprojekt initierat av en integrationshandläggare på Region Gotland och genomfördes av volontärer hos Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet innebär att invandrare och andra som behöver stöd för att förstå körkortsteorin erbjuds hjälp. I projektet ingår också att frivilliga privatpersoner ställer upp som handledare under övningskörning.

Skärmdump från Samhällsnytts kommentarsfält 200205.

Det som inte framkommer i de alternativa mediebloggarnas artiklar är att det är privatpersoner som ställer upp frivilligt, helt utan ersättning.

Vad Samhällsnytt, Fria tider och Nya Tider påstår är att skattebetalarna bekostar invandrares körkort.

Skärmdump från Samhällsnytts kommentarsfält 200205.

Deras ”sanning” har orsakat drev, privatpersoner kontaktar Studieförbundet Vuxenskolan med arga mail och telefonsamtal. På Samhällsnytts olika plattformar är debatten såväl het som orimlig.

Publicerade ”skandal-artiklar” är utformade så att läsare ska få uppfattningen att integrationsprojektet innebär att svenska skattekronor betalar invandrares körkort.

Skärmdump från Samhällsnytts kommentarsfält 200205.

Region Gotland har 4 februari 2020 gått ut med en dementi till följd av de felaktiga uppgifterna som florerat i alternativ nyhetsmedia och sociala medier.

Det här projektet ger inte bort gratis körkort. Det är personer som får hjälp med att förstå språket i körkortsteorin. Det är personer som får hjälp med övningskörning. Volontärerna som hjälper till är frivilliga, utan ersättning.

Främlingsfientlig alternativmedia skriver sina nyhetsrapporteringar i ett syfte, nämligen att förstärka känslan av ”vi och dom”, där ”vi” anses få stå tillbaka för ”dom andra” som får allt. Det spelar ingen roll för dem om vad de förmedlar är sant eller ej.

P4 Gotlands nyhetsrapportering från 27 januari 2020