Alla inlägg av David E

Humanist med patos som främsta verktyg.

SD:s besatthet av den icke-existerande ”svenskfientligheten”

Sverigedemokraterna har i många år hävdat att den s k ”svenskfientligheten” skulle vara ett utbrett samhällsproblem. Partiföreträdare har skrivit massvis av motioner och interpellationer. Oändliga mängder anföranden har gjorts i riksdagen och åtskilliga debattinlägg i media har skrivits. Vi på Motargument har bemött argumenten många gånger. SD menar att ”rasism mot svenskar” inte är ett allvarligt samhällsproblem.


SD har argumenterat för att svenskar ska innefattas i lagen om hets mot folkgrupp (HMF). När partiföreträdare diskuterar begreppet ”svenskfientlighet” är det påstådd ”rasism mot svenskar” som åsyftas. Argumenten består av:

  • svenskar påstås kunna utsättas för rasistiska motiv vid brott
  • begreppet bör erkännas officiellt och behandlas som andra former av rasism
  • en nationell åtgärdsplan bör tas fram
  • svenskfientlighet drabbar både personer med svensk bakgrund och personer med invandrarbakgrund som anammar svensk livsstil

Flera debattörer och skribenter lyfter att:

  • begreppet riskerar att skapa oklara juridiska definitioner, eftersom ”svensk” kan tolkas på olika sätt
  • hatbrottslagstiftning historiskt fokuserar på grupper som utsatts för systematiskt förtryck, vilket gör symmetrin politisk snarare än juridisk
  • begreppet kan förstärka en ”vi och dom”-retorik och polarisering

    Regeringens förhållningssätt mot SD:s aggressiva politik gällande s k ”svenskfientlighet” innefattar:
  • erkännande av att hatbrott mot svenskar kan förekomma
  • avser inte att ta fram ett separat åtgärdsprogram för ”svenskfientlighet”
  • arbetet ska i stället ingå i bredare insatser mot rasism och hatbrott

    Inget av övriga partier är överens med SD om att ”svenskfientlighet” eller ”rasism mot svenskar” skulle vara ett problem i Sverige. Således anser en stor majoritet av politiker och ”vanliga” människor att det i själva verket är ett luftslott. Begreppet ”svenskfientlighet” återkommer ständigt i SD:s vokabulär, och är en medveten retorik som skapar splittring och polarisering, och förstärker den för partiet så viktiga uppdelningen mellan ”vi och dom”, dvs svenskar vs invandrare. Begreppet är ett sätt att låta rasism och nazism ta plats och normaliseras.

    Min, och många andras, åsikt är att rasism sparkar nedåt, inte uppåt. Följaktligen är ”rasism mot svenskar” en icke-fråga. Ofta får man höra att Sverige skulle vara ”världens minst rasistiska land”. Det är svårt att mäta huruvida det är sant, men rasism existerar i högsta grad i Sverige. Den kommer inte att försvinna, men vi har alla ett ansvar att bekämpa den. Rasismen i Sverige sker inte mot majoritetssvenskar. Den sker mot nationella minoriteter och mot människor med annat ursprung än det svenska.

Lästips:

Motarguments artiklar om ”svenskfientlighet” och ”rasism mot svenskar”

Myt: ”Islam är en vedervärdig religion”

Det florerar många myter om islam. Många av dessa bygger på missförstånd. Etablerad forskning fastslår att religionen är mångfacetterad och tolkas på olika sätt i olika samhällen.

Islam är en monoteistisk världsreligion som uppstod på Arabiska halvön under 600-talet. Islam bygger på tron på en Gud (Allah) och att Muhammed är den sista profeten.

Den bygger på tron på en Gud (Allah) och på att Muhammed är den sista profeten

Koranen och profetens sunna utgör det centrala i islam. Islam är idag världens näst största religion med omkring två miljarder anhängare.

Islam är idag världens näst största religion med omkring två miljarder anhängare

Myter om islam uppstår ofta pga att man blandar ihop kulturella traditioner, politiska system samt enskilda gruppers handlingar med den grundläggande läran. Forskning fastslår att islam praktiseras på olika sätt beroende på historiska, sociala samt geografiska faktorer. Myterna blir till sanning i den antimuslimska propagandan.


Lästips:

Motargument: Falska korancitat politisk lögnpropaganda

Motargument: SD och myten om ”islamisering”

Motargument: Myter om muslimer: Ett eller många islam?

SD:s öppna ”raskrig” splittrar partiet

Jimmie Åkessons (SD) utspel om att svenskhet skulle sitta i medborgarskapet går stick i stäv med allt vad han och Sverigedemokraterna alltid har hävdat.

Det ”etniska” kriget i SD fortsätter. Vi ser tydligt två falanger:

  • De uttalade rasisterna
  • De icke uttalade rasisterna

Är Åkessons populistiska utspel ett spel för gallerierna för att bli mer rumsren?

Frågan är hur oense de egentligen är i partiet, eftersom de alla alltid har delat upp människor i ”vi och dom”.

För oss som inte är SD-sympatisörer är det naturligtvis tacksamt med den öppna krigföringen som vi nu ser.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Källa:

TT: Åkesson: Svår fråga varför Tidö tappat stöd

Liberalism vs nationalism

Mot bakgrund av partiledare Simona Mohamssons (L) utspel att Liberalerna står närmare Sverigedemokraterna än Socialdemokraterna är det viktigt att förklara hur liberalism och nationalism i själva verket är ideologier som i många avseenden är varandras motsatser. SD har tidigare sett L, och även de andra partierna i riksdagen, som sina politiska motståndare, bl a eftersom inget annat parti är nationalistiskt. L var länge explicita med att de inte ville samarbeta med SD. Detta förändrades i samband med valet 2022, och fördjupades i det s k Sverigelöftet inför valet 2026.


Liberalism och nationalism står i konflikt med varandra eftersom liberalismen prioriterar individens rättigheter medan nationalism prioritera kollektiv identitet.

Liberalismens grundpelare

  • Individens rättigheter och friheter (åsikter, religion och jämlikhet står över lagen)
  • Universalism — rättigheter ska åtnjutas av alla oavsett gruppidentitet
  • Begränsat styre och skydd från godtycklig makt
  • Pluralism — acceptans av olika identiteter i samhället

Liberalismens universella och individuella fokus är motsatt ideologier som höjer en grupp över andra.

Nationalismens grundpelare

  • Kollektiv identitet — nationen som en kulturell, etnisk eller historisk gemenskap
  • Politiskt självbestämmande — nationen ska styra sig själv
  • Enhet och lojalitet till den egna nationen
  • Gränser — vilka som tillhör och vilka som inte gör det

Nationalismens gruppcentrerade logik kan stå i konflikt med liberalismens universalism.

Det finns ett par tydliga skillnader mellan liberalism och nationalism:

  • Individuell vs kollektiv prioritering: Liberalism skyddar individer, nationalism prioriterar nationens sammanhållning
  • Universell vs specifik: Liberalism ser rättigheter som universella, nationalism anser att rättigheter och skyldigheter är knutna till medlemskap i en specifik nation
  • Inkludering vs exkludering: Liberalism förespråkar öppna samhällen, nationalism kategoriserar ofta i de som tillhör och de som inte tillhör
  • Minoriteters rättigheter: Liberalism skyddar minoriteter, nationalism pressar minoriteter att assimilera sig eller så exkluderas de

Dessa spänningar är särskilt starka i etnisk nationalism, som definierar nationen mot bakgrund av arv eller kultur.

När liberalism och nationalism blir fiender

Liberalism och nationalism blir direkta antagonister när nationalismen är:

  • Etnisk (medlemskap baserad på blod eller arv)
  • Auktoritär (statsmakt används för att tvinga till likriktning)
  • Exkluderande (minoriteter eller invandrare är måltavlor)
  • Populistisk (hävdar att man representerar det riktiga folket i kontrast mot pluralism)

I dessa fall underminerar nationalism liberala rättigheter, institutioner och mångfald.

Trots att liberalismen och nationalismen ideologiskt är motsatser, har Liberalerna och Sverigedemokraterna intensifierat samarbetet sedan L släppte de röda linjerna 2022.


Källor:

SVT: Liberalernas SD-sväng – beskedet som skakar partiet

Expressen: SD och L överens – här är ”Sverigelöftet”

Institute for Humane Studies: Why Individual Freedom Is the Heart of Classical Liberalism

Easy Sociology: Liberalism: An Introduction

PolSci.Institute: Defining Nationalism: Identity, Ideology, and Politics

Catalyst Legal: What Is a Nationalist and the Ideology Behind Nationalism

Lästips:

Motargument: Terminologi – Nationalism (del 1)

Motargument: Terminologi – Nationalism (del 2)

Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland?

Alternative für Deutschland (AfD) grundades 2013 som en reaktion på etablerade partiers politik och har vuxit till att bli det största oppositionspartiet på federal nivå. AfD har ökat sitt stöd i Tyskland på grund av väljarnas missnöje med etablerade partiers politik, särskilt vad gäller ekonomi, migration och nationell säkerhet.


Partiet har profilerat sig som starkt kritiskt mot förd migrationspolitik och Berlinregeringens ekonomiska beslut. Partiet är Rysslandvänligt med historiska och ideologiska kopplingar till Ryssland.

AfD grundades 2013 som ett nationalkonservativt och EU-kritiskt parti. Med åren har migrationspolitiken och muslimhatet fått alltmer plats i förd politik.

I partiet förekommer interna strider mellan mer moderata medlemmar och den radikala, högerextrema falangen kallad Der Flügel.

Den tyska säkerhetstjänsten (Bundesamt für Verfassungsschutz, BFV) har klassat delar av AfD, särskilt vissa regionala avdelningar och ungdomsförbundet, som extremister och har, till följd av detta, övervakat dem.

AfD har kritiserats för att ha haft kontakter med nynazistiska grupper samt vissa företrädares bruk av nazistiskt inspirerade uttryck och symbolik. Partiets ledning  förnekar dock att partiet som helhet stöttar nazistiska idéer.

Samtidigt förnekar partiets ledning att partiet som helhet skulle stötta nazistiska idéer.

Experter inom extremism och historia understryker skillnaden mellan att vara högerextrem eller nationalist och att de facto vara supporter av nazism. AfD:s parti- och valprogram innehåller inte historiskt nazistiska mål, även om rättsextrema individer finns i partiet.

AfD nådde stora framgångar i valet 2026, särskilt i delstater som Sachsen-Anhalt, där partiet fick 43,8 %, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2021. Detta har lett till att partiet numer är största parti i flera regioner där tidigare kristdemokratiska CDU regerat. Valdeltagandet 2026 var högt, något som tydligt visar på starkt väljarengagemang i AfD:s kärnfrågor

Enligt experter är Tysklands ekonomiska utmaningar, inflation, höjda priser och missnöje med etablerade politiker och deras reformer viktiga faktorer bakom AfD:s framgång.

Andreas Umland, tysk politisk analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, menar att AfD trots det ökade väljarstödet kommer att få begränsat inflytande på nationell och internationell nivå.

Trots de stora framgångarna saknar AfD ofta egen majoritet. Detta innebär att partiet får rollen som vågmästare och kommer på så sätt att kunna påverka lokalt.

Likt många andra länder där högerextremism skördat framgångar är partiets hårda linje i frågor om migration, EU och nationell säkerhet något som lockar väljare som upplever att deras missnöje och oro inte tas på allvar av de etablerade partierna.

Framgångarna har skapat diskussion om partiets legitimitet och vilken påverkan AfD kan få vad gäller tyska reformprogram och EU-relationer. De etablerade partierna fortsätter konsekvent att vägra samarbete med partiet.

AfD:s ökade stöd speglar en trend av politiskt missnöje och sökande efter alternativa lösningar. Samtidigt fortsätter partiets kopplingar till högerextremismen att skapa politisk debatt i Tyskland. Valframgångarna är främst symboliska, men AfD kommer trots allt att få konkret inflytande på regional politik. Partiets politiska ambitioner begränsas fortfarande av brist på majoritet samt andra partiers motstånd till att samarbeta.


Källor:

EFN – Ekonomikanalen: EFN:s expert: Därför pratar alla om AFD:s framgångar i Sachsen Anhalt

Dagens.se: Högerextrema AfD dominerar delstatsval i Tyskland med överlägsen seger

TV4: AFD blir största parti: ”Vi har tagit tillbaka vårt land”

GP: Expert om AFD:s framgång: Jättegrej symboliskt

Utrikesmagasinet: Nej, Tyskland blir inte en fasciststat

YLE: ”Det är ett nazistparti” – tyska AFD deltog i möte som dryftade hur man ska fördriva migranter ut ur landet

SVT: AfD-politikern om anklagelserna: ”Inga nazister i vårt parti”

Myten om det judiska världsherraväldet

En av de mest spridda antisemitiska konspirationsteorierna är den om att judar i hemlighet skulle styra världens medier, banker, regeringar och stora politiska skeenden.

Myten bygger till stor del på Sions vises protokoll, en rysk förfalskning från tidigt 1900-tal som skapades för att smutskasta judar.

Skriften, ursprungligen stulen från en fransk satirisk text, fungerar som en mall för hat och används av extremister för att sprida konspirationsteorier om en hemlig världselit.

Judar är en liten, heterogen minoritet med vitt skilda politiska, ekonomiska och personliga intressen, utan något centralt organ som styr världen.

Konspirationsteorin om att judar vill ha ett världsherravälde, alltså styra hela världen, lever kvar än i dag. Myten började spridas redan på medeltiden och blev allt mer etablerad i och med den växande nationalismen i början av 1900-talet.


Källor:

FOI: Antisemitiska stereotyper i digitala medier

Svenska kyrkan: Myten om det judiska världsherraväldet

Lästips:

Motargument: Sions vises protokoll, lögnen som blev de antisemitiska konspirationsteoriernas ABC

Argumentationsfel: ”Dra inte rasistkortet!”

Att säga ”dra inte rasistkortet” i en diskussion är ett argumentationsfel, mer specifikt ett försök till avledning eller en variant av ad hominem. Ett argumentationsfel uppstår när slutsatsen inte på rätt sätt följer av premisserna, ofta pga att det finns brister i logiken, pga distraktion eller genom felaktig kritik mot person istället för att bemöta argumentet.


Så vilka är mekanismerna bakom argumentationsfelet ”dra inte rasistkortet”?

  • Ad hominem: Den som säger ”dra inte rasistkortet” bemöter inte själva sakfrågan, utan försöker istället ogiltigförklara den andre personens påpekande om rasism genom att insinuera att det skulle finnss en vilja av manipulation eller beräknande.
  • Avledningsmanöver: Uttalandet kan snedvrida den andra personens argument, genom att tolka ett berättigat påpekande av rasism med avsikt att vinna argument.
  • Irrelevant slutsats: Argumentationsfelet tenderar att ta fokus från huruvida ett faktiskt rasistiskt beteende eller uttalande har begåtts, till en diskussion om en påstådd taktik.

Om någon påpekar rasism och möts med ”dra inte rasistkortet” får vi en felaktig slutsats:

  1. Premiss: Personen hävdar att något är rasistiskt.
  2. Avledande påstående: Personen ”drar rasistkortet” i eget syfte.
  3. Slutsats: Påståendet om rasism blir ogiltigt.

Problemet är att slutsatsen ovan inte är logisk utifrån premisserna. Även om någon kan ha ett subjektivt motiv påverkar det inte det objektiva innehållet i sakfrågan. Detta är ett grundläggande sakfel – att misstro argumentets innehåll baserat på talarens motivation kallas ad hominem med personliga omständigheter.

Den direkta konsekvensen av detta förfarande är att det tenderar att tysta ner, dvs att människor börjar tveka kring att påpeka rasism pga rädsla av att bli anklagade för att manipulera.

Argumentationsfelet gör också att den sakliga diskussionen riskerar att försvinna. Diskussionen flyttas från faktiska problem med diskriminering och rasism till personliga attacker eller misstankar om motiv.

Vi kan konstatera att ”dra inte rasistkortet” är ett argumentationsfel eftersom det innebär att man inte bemöter sakfrågan, utan syftar istället till att ogiltigförklara en viss typ av argument (diskriminerande/rasistiska). Det sker genom attack mot personen eller hens påstådda motiv. Det riskerar att ta bort förutsättningarna för en saklig diskussion.

Om du vill inte vill bli kallad rasist, sluta uttryck dig rasistiskt.

Strukturell rasism i Sverige

Strukturell rasism, eller institutionell rasism, innebär att diskriminering är inbyggd i samhällets strukturer, regler och normer. Det sker inte alltid genom en individs avsiktliga handlingar. Det handlar om hur institutioner som skola, arbetsliv, polis och vård kan fungera på ett sätt som ger vissa grupper större möjligheter än andra. Strukturell rasism kan visa sig i t ex olika utbildningsmöjligheter, orättvisa anställningsprocesser eller skillnader i tillgång till samhällsstöd. Det leder inte sällan till att människor med minortietsbakgrund systematiskt missgynnas i jämförelse med majoritetsbefolkningen.


Ett exempel från utbildingssektorn är att elever med utländsk bakgrund i Sverige ofta går i lägre statusskolor, vilket påverkar deras akademiska resultat och sociala möjligheter.

Konsekvenser i olika samhällssektorer

  • Arbetsmarknad: Afrosvenskar har lägre löner och disponibel inkomst trots samma utbildning. Diskriminering kvarstår även vid jämförelse mellan yrkesnivåer.
  • Bostadsmarknad: Segregation, ”white flight” och diskriminerande attityder hindrar etniska minoriteter, t ex romer och personer med arabisk bakgrund, från att få tillgång till bostäder.
  • Rättsväsende: Personer med utländsk bakgrund är oftare misstänkta, men åtalas mindre frekvent, vilket är tecken på etnisk profilering och strukturell diskriminering.
  • Folkhälsa: Skillnader i förlossningskomplikationer och Covid-19-dödlighet mellan etniska grupper visar effekter av strukturella och socioekonomiska faktorer.

Historiska övergepp på bl a samer och romer kan vi se även i nutida samhällsstrukturer. Diskriminering i skolor, på arbetsplatser och inom bostadsförmedling visar hur strukturen upprätthåller ojämlikhet. FN har uppmärksammat Sverige på bristen av adekvata strategirer mot systematisk rasism.

Den strukturella rasismen i Sverige kanske inte syns på ytan, men är en djupgående ojämlikhet som påverkar alla större samhällsstrektorer. Effekterna av strukturell rasism är såväl direkta som indirekta och förstärks över tid genom institutioner, sociala normer och individuella handlingar. Det har vidtagits många åtgärder för att förhindra strukturell rasism, t ex nationella planer mot rasism. Tyvärr visar forskning och rapporter att problemen kvarstår, och att det krävs långsiktiga antidiskrmineringsåtgärder samt ett perspektivskifte från individ- till strukturfokus.


Källor:

Antirasistiska akademin: Strukturell/institutionell rasism

Uppsala universitet: Rasism och rasismforskning: Vad är rasism?

Antiromska myter: Nomadmyten

Myten om ”vandringsdriften” (ofta kallad nomadmyten) är idén om att romer flyttade runt på grund av en medfödd, romantisk längtan efter frihet och ett liv på vägarna. I verkligheten var det inte en genetisk drift, utan en påtvingad livsstil orsakad av systematisk förföljelse och lagstiftning.


Här är de historiska och juridiska fakta som krossar myten:

  • Inreseförbud och utvisningar: Redan på 1500-talet infördes lagar i Sverige som krävde att romer skulle lämna landet. Mellan 1914 och 1954 rådde det ett totalt inreseförbud för romer till Sverige, vilket splittrade familjer och tvingade dem till ständig flykt.
  • Förbud mot fast boende: Kommuner använde sig av lokala ordningsstadgar för att göra det omöjligt för romer att slå sig ner. Det var vanligt med tältningsförbud och regler som förbjöd romska familjer att stanna mer än några få dagar på samma plats.
  • Vägrat medborgarskap: Fram till 1950-talet var majoriteten av de svenska romerna inte folkbokförda. Utan folkbokföring hade de inga medborgerliga rättigheter, kunde inte köpa eller hyra bostäder, och barnen fick inte gå i skolan.
  • Tvångsförflyttningar: När romska familjer försökte etablera sig eller hitta arbete kördes de regelbundet bort av polis eller lokala myndigheter, vilket tvingade ut dem på vägarna igen.

När diskriminerande lagar slutligen avskaffades och rätten till bostad och skolgång säkrades under 1950- och 1960-talen, valde den absoluta majoriteten av romerna i Sverige att bli bofasta.

Den historiska rörligheten var en ren överlevnadsstrategi, inte ett fritt kulturval.


Källor:

Minoritet.se

Forum för levande historia

Vad är ”svenska värderingar”?

Framför allt Sverigedemokraterna har i den politiska debatten gjort stor sak av hur viktigt det är att invandrare har s k ”svenska värderingar” för att få stanna i Sverige. Kritiken mot begreppet ”svenska värderingar” är omfattande och kommer från såväl statsvetenskapligt som filosofiskt och politiskt håll.


I SVT:s partiledardebatt i fredags fick partiledarna rösta om huruvida ”svenska värderingar” ska vara ett krav för att få stanna i Sverige. Tre partiledare, Mohamsson (L), Busch (KD) och Åkesson (SD) svarade ”ja”. Övriga avstod från att svara, förmodligen för att begreppet ”svenska värderingar” är att det är juridiskt luddigt, historiskt föränderligt och exkluderande.

Skärmdump från SVTPlay 260912.

Kritikerna pekar på fem huvudpunkter:

1. Lagar, inte värderingar, styr landet

Statsvetare och jurister betonar att en rättsstat styrs av skrivna lagar, inte av personliga eller kulturella värderingar.

Vagt i lagstiftning. Det går inte att skriva in i lagen exakt vad en ”svensk värdering” är. När politiker kräver att invandrare måste testas eller skriva under på svenska värderingar för att få stanna i landet står vi inför ett rättssäkerhetsproblem, då begreppet saknar juridisk definition.

Lagarna skapar värderingarna. Det är själva lagarna som formar våra normer. Som ett exempel kan vi konstatera att förbudet mot barnaga blev en ”svensk värdering” efter att lagen stiftades 1979.

2. Värderingarna är universella, inte unika för Sverige

Det är många av oss som anser att påstått ”svenska värden” som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihet inte är unikt svenska. I själva verket är de universella liberala rättigheter som står att läsa om i FN-konventionerna och finns i de flesta demokratiska länder. När vi väljer att kalla dem ”svenska” finns risk att vi skönmålar oss själva eller att Sverige tar äran för globala principer.

3. Skapar ett ”vi och dom”-tänkande

Kultur- och samhällsdebattörer påpekar att begreppet används som ett politiskt verktyg för att exkludera.

Kulturell nationalism: Genom att kräva att människor ska anamma ”svenska värderingar” skapas en retorik där minoriteter och utrikes födda per definition antas ha sämre/inkompatibla värderingar.

Etnicitet vs medborgarskap: Kritiker varnar för att svenskhet riskerar att kopplas till etnicitet/kultur/religion i stället för till medborgarskap och respekt för det demokratiska systemet.

4. Värderingar förändras över tid

Begreppet ”svenska värderingar” kritiseras för att det riskerar att ge en falsk föreställning om att det skulle finnas en bestämd, tidlös svensk essens. I själva verket sker en konstant förändring av värderingar. För några decennier sedan var svenska samhället betydligt mer format av kyrkan, auktoritetstro och traditionella könsroller. Om vi hänfaller åt att datera ”svenska värderingar” till en specifik tidpunkt kommer de inte att bli rättvisande för hur samhället ser ut för stunden.

5. Det finns ingen enighet inom landet

Svenskar är inte en homogen grupp som tycker lika. En ständig intern debatt pågår om såväl religionens roll som ekonomisk fördelning och synen på familjen och staten. Att påstå att det skulle finnas en (1) uppsättning värderingar fråntar relevansen i att det finns stora skillnader i åsikter mellan olika individer, politiska partier och regioner i vårt land.

Att kräva att invandrare ska anamma ”svenska värderingar” är en märklig åsikt, eftersom det finns inga tydliga kriterier för vad ”svenska värderingar” är. Många av våra värderingar är universella, medan andra är individuella och föränderliga. Det finns ingen juridisk definition och i Sverige är det lagarna, inte eventuella värderingar, som styr landet. När Busch, Mohamsson och Åkesson trycker ”ja” på huruvida invandrare ska ha ”svenska värderingar” för att få stanna har de högst troligt inte funderat klart. Övriga partiledare verkar inse att det där med ”svenska värderingar” inte är så glasklart.

#val2026 #värderingar #Kristdemokraterna #Liberalerna #Sverigedemokraterna #lagar #Sverige


Källor:

DN: ”Här gäller svenska lagar, inte värderingar”

SVT: SD-ilska mot Kristerssons svar om svenska värderingar

SvD: ”Ensidig bild i striden om värderingar”

Dagens Arena: Svenska värderingar

Forskning & Framsteg: Debatt om svenskhet: ”Lagar genomsyras av värderingar”

Aftonbladet: Bryter regeringen mot svenska värderingar?

GP: Glöm svenska värderingar – universella värden viktigare

DN: Sluta mumla, politiker – vilka är egentligen de svenska värderingarna?

DN: ”Att bygga svenskhet på etnicitet rimmar illa med våra värderingar”

SVTPlay: Slutdebatten