Alla inlägg av David E

Humanist med patos som främsta verktyg.
Artiklar

Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland?

Alternative für Deutschland (AfD) grundades 2013 som en reaktion på etablerade partiers politik och har vuxit till att bli det största oppositionspartiet på federal nivå. AfD har ökat sitt stöd i Tyskland på grund av väljarnas missnöje med etablerade partiers politik, särskilt vad gäller ekonomi, migration och nationell säkerhet.

Partiet har profilerat sig som starkt kritiskt mot förd migrationspolitik och Berlinregeringens ekonomiska beslut. Partiet är Rysslandvänligt med historiska och ideologiska kopplingar till Ryssland.

AfD grundades 2013 som ett nationalkonservativt och EU-kritiskt parti. Med åren har migrationspolitiken och muslimhatet fått alltmer plats i förd politik.

I partiet förekommer interna strider mellan mer moderata medlemmar och den radikala, högerextrema falangen kallad Der Flügel.

Den tyska säkerhetstjänsten (Bundesamt für Verfassungsschutz, BFV) har klassat delar av AfD, särskilt vissa regionala avdelningar och ungdomsförbundet, som extremister och har, till följd av detta, övervakat dem.

AfD har kritiserats för att ha haft kontakter med nynazistiska grupper samt vissa företrädares bruk av nazistiskt inspirerade uttryck och symbolik. Partiets ledning  förnekar dock att partiet som helhet stöttar nazistiska idéer.

Samtidigt förnekar partiets ledning att partiet som helhet skulle stötta nazistiska idéer.

Experter inom extremism och historia understryker skillnaden mellan att vara högerextrem eller nationalist och att de facto vara supporter av nazism. AfD:s parti- och valprogram innehåller inte historiskt nazistiska mål, även om rättsextrema individer finns i partiet.

AfD nådde stora framgångar i valet 2026, särskilt i delstater som Sachsen-Anhalt, där partiet fick 43,8 %, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2021. Detta har lett till att partiet numer är största parti i flera regioner där tidigare kristdemokratiska CDU regerat. Valdeltagandet 2026 var högt, något som tydligt visar på starkt väljarengagemang i AfD:s kärnfrågor

Enligt experter är Tysklands ekonomiska utmaningar, inflation, höjda priser och missnöje med etablerade politiker och deras reformer viktiga faktorer bakom AfD:s framgång.

Andreas Umland, tysk politisk analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, menar att AfD trots det ökade väljarstödet kommer att få begränsat inflytande på nationell och internationell nivå.

Trots de stora framgångarna saknar AfD ofta egen majoritet. Detta innebär att partiet får rollen som vågmästare och kommer på så sätt att kunna påverka lokalt.

Likt många andra länder där högerextremism skördat framgångar är partiets hårda linje i frågor om migration, EU och nationell säkerhet något som lockar väljare som upplever att deras missnöje och oro inte tas på allvar av de etablerade partierna.

Framgångarna har skapat diskussion om partiets legitimitet och vilken påverkan AfD kan få vad gäller tyska reformprogram och EU-relationer. De etablerade partierna fortsätter konsekvent att vägra samarbete med partiet.

AfD:s ökade stöd speglar en trend av politiskt missnöje och sökande efter alternativa lösningar. Samtidigt fortsätter partiets kopplingar till högerextremismen att skapa politisk debatt i Tyskland. Valframgångarna är främst symboliska, men AfD kommer trots allt att få konkret inflytande på regional politik. Partiets politiska ambitioner begränsas fortfarande av brist på majoritet samt andra partiers motstånd till att samarbeta.

Källor:

EFN – Ekonomikanalen: EFN:s expert: Därför pratar alla om AFD:s framgångar i Sachsen Anhalt

Dagens.se: Högerextrema AfD dominerar delstatsval i Tyskland med överlägsen seger

TV4: AFD blir största parti: ”Vi har tagit tillbaka vårt land”

GP: Expert om AFD:s framgång: Jättegrej symboliskt

Utrikesmagasinet: Nej, Tyskland blir inte en fasciststat

YLE: ”Det är ett nazistparti” – tyska AFD deltog i möte som dryftade hur man ska fördriva migranter ut ur landet

SVT: AfD-politikern om anklagelserna: ”Inga nazister i vårt parti”

Korta motargument, Myter

Myten om det judiska världsherraväldet

En av de mest spridda antisemitiska konspirationsteorierna är den om att judar i hemlighet skulle styra världens medier, banker, regeringar och stora politiska skeenden.

Myten bygger till stor del på Sions vises protokoll, en rysk förfalskning från tidigt 1900-tal som skapades för att smutskasta judar.

Skriften, ursprungligen stulen från en fransk satirisk text, fungerar som en mall för hat och används av extremister för att sprida konspirationsteorier om en hemlig världselit.

Judar är en liten, heterogen minoritet med vitt skilda politiska, ekonomiska och personliga intressen, utan något centralt organ som styr världen.

Konspirationsteorin om att judar vill ha ett världsherravälde, alltså styra hela världen, lever kvar än i dag. Myten började spridas redan på medeltiden och blev allt mer etablerad i och med den växande nationalismen i början av 1900-talet.

Källor:

FOI: Antisemitiska stereotyper i digitala medier

Svenska kyrkan: Myten om det judiska världsherraväldet

Lästips:

Motargument: Sions vises protokoll, lögnen som blev de antisemitiska konspirationsteoriernas ABC

Artiklar

Argumentationsfel: ”Dra inte rasistkortet!”

Att säga ”dra inte rasistkortet” i en diskussion är ett argumentationsfel, mer specifikt ett försök till avledning eller en variant av ad hominem. Ett argumentationsfel uppstår när slutsatsen inte på rätt sätt följer av premisserna, ofta pga att det finns brister i logiken, pga distraktion eller genom felaktig kritik mot person istället för att bemöta argumentet.

Så vilka är mekanismerna bakom argumentationsfelet ”dra inte rasistkortet”?

  • Ad hominem: Den som säger ”dra inte rasistkortet” bemöter inte själva sakfrågan, utan försöker istället ogiltigförklara den andre personens påpekande om rasism genom att insinuera att det skulle finnss en vilja av manipulation eller beräknande.
  • Avledningsmanöver: Uttalandet kan snedvrida den andra personens argument, genom att tolka ett berättigat påpekande av rasism med avsikt att vinna argument.
  • Irrelevant slutsats: Argumentationsfelet tenderar att ta fokus från huruvida ett faktiskt rasistiskt beteende eller uttalande har begåtts, till en diskussion om en påstådd taktik.

Om någon påpekar rasism och möts med ”dra inte rasistkortet” får vi en felaktig slutsats:

  1. Premiss: Personen hävdar att något är rasistiskt.
  2. Avledande påstående: Personen ”drar rasistkortet” i eget syfte.
  3. Slutsats: Påståendet om rasism blir ogiltigt.

Problemet är att slutsatsen ovan inte är logisk utifrån premisserna. Även om någon kan ha ett subjektivt motiv påverkar det inte det objektiva innehållet i sakfrågan. Detta är ett grundläggande sakfel – att misstro argumentets innehåll baserat på talarens motivation kallas ad hominem med personliga omständigheter.

Den direkta konsekvensen av detta förfarande är att det tenderar att tysta ner, dvs att människor börjar tveka kring att påpeka rasism pga rädsla av att bli anklagade för att manipulera.

Argumentationsfelet gör också att den sakliga diskussionen riskerar att försvinna. Diskussionen flyttas från faktiska problem med diskriminering och rasism till personliga attacker eller misstankar om motiv.

Vi kan konstatera att ”dra inte rasistkortet” är ett argumentationsfel eftersom det innebär att man inte bemöter sakfrågan, utan syftar istället till att ogiltigförklara en viss typ av argument (diskriminerande/rasistiska). Det sker genom attack mot personen eller hens påstådda motiv. Det riskerar att ta bort förutsättningarna för en saklig diskussion.

Om du vill inte vill bli kallad rasist, sluta uttryck dig rasistiskt.

Artiklar

Strukturell rasism i Sverige

Strukturell rasism, eller institutionell rasism, innebär att diskriminering är inbyggd i samhällets strukturer, regler och normer. Det sker inte alltid genom en individs avsiktliga handlingar. Det handlar om hur institutioner som skola, arbetsliv, polis och vård kan fungera på ett sätt som ger vissa grupper större möjligheter än andra. Strukturell rasism kan visa sig i t ex olika utbildningsmöjligheter, orättvisa anställningsprocesser eller skillnader i tillgång till samhällsstöd. Det leder inte sällan till att människor med minortietsbakgrund systematiskt missgynnas i jämförelse med majoritetsbefolkningen.

Ett exempel från utbildingssektorn är att elever med utländsk bakgrund i Sverige ofta går i lägre statusskolor, vilket påverkar deras akademiska resultat och sociala möjligheter.

Konsekvenser i olika samhällssektorer

  • Arbetsmarknad: Afrosvenskar har lägre löner och disponibel inkomst trots samma utbildning. Diskriminering kvarstår även vid jämförelse mellan yrkesnivåer.
  • Bostadsmarknad: Segregation, ”white flight” och diskriminerande attityder hindrar etniska minoriteter, t ex romer och personer med arabisk bakgrund, från att få tillgång till bostäder.
  • Rättsväsende: Personer med utländsk bakgrund är oftare misstänkta, men åtalas mindre frekvent, vilket är tecken på etnisk profilering och strukturell diskriminering.
  • Folkhälsa: Skillnader i förlossningskomplikationer och Covid-19-dödlighet mellan etniska grupper visar effekter av strukturella och socioekonomiska faktorer.

Historiska övergepp på bl a samer och romer kan vi se även i nutida samhällsstrukturer. Diskriminering i skolor, på arbetsplatser och inom bostadsförmedling visar hur strukturen upprätthåller ojämlikhet. FN har uppmärksammat Sverige på bristen av adekvata strategirer mot systematisk rasism.

Den strukturella rasismen i Sverige kanske inte syns på ytan, men är en djupgående ojämlikhet som påverkar alla större samhällsstrektorer. Effekterna av strukturell rasism är såväl direkta som indirekta och förstärks över tid genom institutioner, sociala normer och individuella handlingar. Det har vidtagits många åtgärder för att förhindra strukturell rasism, t ex nationella planer mot rasism. Tyvärr visar forskning och rapporter att problemen kvarstår, och att det krävs långsiktiga antidiskrmineringsåtgärder samt ett perspektivskifte från individ- till strukturfokus.

Källor:

Antirasistiska akademin: Strukturell/institutionell rasism

Uppsala universitet: Rasism och rasismforskning: Vad är rasism?

Korta motargument, Myter

Antiromska myter: Nomadmyten

Myten om ”vandringsdriften” (ofta kallad nomadmyten) är idén om att romer flyttade runt på grund av en medfödd, romantisk längtan efter frihet och ett liv på vägarna. I verkligheten var det inte en genetisk drift, utan en påtvingad livsstil orsakad av systematisk förföljelse och lagstiftning.

Här är de historiska och juridiska fakta som krossar myten:

  • Inreseförbud och utvisningar: Redan på 1500-talet infördes lagar i Sverige som krävde att romer skulle lämna landet. Mellan 1914 och 1954 rådde det ett totalt inreseförbud för romer till Sverige, vilket splittrade familjer och tvingade dem till ständig flykt.
  • Förbud mot fast boende: Kommuner använde sig av lokala ordningsstadgar för att göra det omöjligt för romer att slå sig ner. Det var vanligt med tältningsförbud och regler som förbjöd romska familjer att stanna mer än några få dagar på samma plats.
  • Vägrat medborgarskap: Fram till 1950-talet var majoriteten av de svenska romerna inte folkbokförda. Utan folkbokföring hade de inga medborgerliga rättigheter, kunde inte köpa eller hyra bostäder, och barnen fick inte gå i skolan.
  • Tvångsförflyttningar: När romska familjer försökte etablera sig eller hitta arbete kördes de regelbundet bort av polis eller lokala myndigheter, vilket tvingade ut dem på vägarna igen.

När diskriminerande lagar slutligen avskaffades och rätten till bostad och skolgång säkrades under 1950- och 1960-talen, valde den absoluta majoriteten av romerna i Sverige att bli bofasta.

Den historiska rörligheten var en ren överlevnadsstrategi, inte ett fritt kulturval.

Källor:

Minoritet.se

Forum för levande historia

I fokus

Vad är ”svenska värderingar”?

Framför allt Sverigedemokraterna har i den politiska debatten gjort stor sak av hur viktigt det är att invandrare har s k ”svenska värderingar” för att få stanna i Sverige. Kritiken mot begreppet ”svenska värderingar” är omfattande och kommer från såväl statsvetenskapligt som filosofiskt och politiskt håll.

I SVT:s partiledardebatt i fredags fick partiledarna rösta om huruvida ”svenska värderingar” ska vara ett krav för att få stanna i Sverige. Tre partiledare, Mohamsson (L), Busch (KD) och Åkesson (SD) svarade ”ja”. Övriga avstod från att svara, förmodligen för att begreppet ”svenska värderingar” är att det är juridiskt luddigt, historiskt föränderligt och exkluderande.

Skärmdump från SVTPlay 260912.

Kritikerna pekar på fem huvudpunkter:

1. Lagar, inte värderingar, styr landet

Statsvetare och jurister betonar att en rättsstat styrs av skrivna lagar, inte av personliga eller kulturella värderingar.

Vagt i lagstiftning. Det går inte att skriva in i lagen exakt vad en ”svensk värdering” är. När politiker kräver att invandrare måste testas eller skriva under på svenska värderingar för att få stanna i landet står vi inför ett rättssäkerhetsproblem, då begreppet saknar juridisk definition.

Lagarna skapar värderingarna. Det är själva lagarna som formar våra normer. Som ett exempel kan vi konstatera att förbudet mot barnaga blev en ”svensk värdering” efter att lagen stiftades 1979.

2. Värderingarna är universella, inte unika för Sverige

Det är många av oss som anser att påstått ”svenska värden” som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihet inte är unikt svenska. I själva verket är de universella liberala rättigheter som står att läsa om i FN-konventionerna och finns i de flesta demokratiska länder. När vi väljer att kalla dem ”svenska” finns risk att vi skönmålar oss själva eller att Sverige tar äran för globala principer.

3. Skapar ett ”vi och dom”-tänkande

Kultur- och samhällsdebattörer påpekar att begreppet används som ett politiskt verktyg för att exkludera.

Kulturell nationalism: Genom att kräva att människor ska anamma ”svenska värderingar” skapas en retorik där minoriteter och utrikes födda per definition antas ha sämre/inkompatibla värderingar.

Etnicitet vs medborgarskap: Kritiker varnar för att svenskhet riskerar att kopplas till etnicitet/kultur/religion i stället för till medborgarskap och respekt för det demokratiska systemet.

4. Värderingar förändras över tid

Begreppet ”svenska värderingar” kritiseras för att det riskerar att ge en falsk föreställning om att det skulle finnas en bestämd, tidlös svensk essens. I själva verket sker en konstant förändring av värderingar. För några decennier sedan var svenska samhället betydligt mer format av kyrkan, auktoritetstro och traditionella könsroller. Om vi hänfaller åt att datera ”svenska värderingar” till en specifik tidpunkt kommer de inte att bli rättvisande för hur samhället ser ut för stunden.

5. Det finns ingen enighet inom landet

Svenskar är inte en homogen grupp som tycker lika. En ständig intern debatt pågår om såväl religionens roll som ekonomisk fördelning och synen på familjen och staten. Att påstå att det skulle finnas en (1) uppsättning värderingar fråntar relevansen i att det finns stora skillnader i åsikter mellan olika individer, politiska partier och regioner i vårt land.

Att kräva att invandrare ska anamma ”svenska värderingar” är en märklig åsikt, eftersom det finns inga tydliga kriterier för vad ”svenska värderingar” är. Många av våra värderingar är universella, medan andra är individuella och föränderliga. Det finns ingen juridisk definition och i Sverige är det lagarna, inte eventuella värderingar, som styr landet. När Busch, Mohamsson och Åkesson trycker ”ja” på huruvida invandrare ska ha ”svenska värderingar” för att få stanna har de högst troligt inte funderat klart. Övriga partiledare verkar inse att det där med ”svenska värderingar” inte är så glasklart.

#val2026 #värderingar #Kristdemokraterna #Liberalerna #Sverigedemokraterna #lagar #Sverige

Källor:

DN: ”Här gäller svenska lagar, inte värderingar”

SVT: SD-ilska mot Kristerssons svar om svenska värderingar

SvD: ”Ensidig bild i striden om värderingar”

Dagens Arena: Svenska värderingar

Forskning & Framsteg: Debatt om svenskhet: ”Lagar genomsyras av värderingar”

Aftonbladet: Bryter regeringen mot svenska värderingar?

GP: Glöm svenska värderingar – universella värden viktigare

DN: Sluta mumla, politiker – vilka är egentligen de svenska värderingarna?

DN: ”Att bygga svenskhet på etnicitet rimmar illa med våra värderingar”

SVTPlay: Slutdebatten

Myter

Myt: SD är som dåtidens S

Inte sällan använder sverigedemokrater sig av påståendet att Sverigedemokraterna skulle ha samma åsikter som svunna tiders socialdemokrater vad gäller synen på invandrare. Det är ett falskt narrativ som även drivs av aktiva SD-politiker. SD:s moderna syn på invandring betonar assimilation, kulturell och etnisk homogenitet, medan Socialdemokraterna på t ex 1960-talet fokuserade på inkluderande integration, jämlikhet och utbildning.

S retorik på 1960-talet betonade invandrares rättigheter och möjligheter att delta i samhället. Invandrare sågs som arbetskraftsresurser och skulle inkluderas i utbildning, arbetsliv och samhällsgemenskap på lika villkor. Motargument har tidigare berättat om att arbetskraftsinvandringen i mitten/senare delen av 1900-talet inte var så idyllisk som många vill göra sken av.

Socialdemokratins politik på 1960-talet gick bl a ut på att ge ALLA rätt till svenskundervisning samt att integrera nyanlända med stöd i arbetsmarknad, bostad och sociala strukturer.

I Socialdemokraternas Sverige var multikulturalism ett ideal, men huvudsyftet var att skapa jämlikhet och social sammanhållning. Retoriken var föränderlig och positiv, och målet var att minska diskriminering och utanförskap.

Om vi kikar på hur SD:s nuvarande retorik ser ut, kan vi se betydande skillnader mot hur S har uttryckt sig historiskt. SD framhåller behovet av assimilation till svensk kultur, minskad invandring och kontroll av samhällspåverkan. Invandrare betraktas oftast som en kostnad, potentiell farlighet eller negativ påverkan på samhället, snarare än vad de faktiskt bidrar med. SD bedriver en populistisk, etnonationalistisk politik, där ”vi och dom” är avgörande.

Om vi kikar på hur Socialdemokraternas retorik ser ut i modern tid ser vi att de har anpassat sig efter Sverigedemokraternas politik. S anpassar sig numera efter SD:s politik, genom att betona en mer kravfokuserad och restriktiv linje. Det kvarstår fortsatt en skillnad i grundtonen: SD beskriver invandrare som problem, medan S fortsatt försöker hålla en humanitär människosyn.

Att SD idag skulle vara som S i historien är en myt. Sammanfattningsvis är skillnaden mest tydlig i ton, syn på invandrare och metodik: Socialdemokraterna förr i tiden såg inkluderande integration som en rättighet och resurs, medan SD:s retorik idag fokuserar på begränsning, krav och kulturell homogenitet.

Källor:

Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås: Integrationspolitiken i Sverige -Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna synsätt på integration utifrån två idealtyper

Institutet för framtidsstudier: Framtider En negativ syn på invandring, riksdag och samhällsförändringar förenar Sverigedemokraternas väljare

Stockholms universitet: “Språket är nyckeln!”: Språkideologier och problemrepresentationer i Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas diskurser om språk kopplat till integration och invandring

Korta motargument, Myter

Myt: ”Muslimerna kan avgöra valet”

Jimmie Åkesson (SD) sa i partiledardebatten i SVT igår kväll:

– Det här kan bli det första valet i Sverige där den muslimska invandringen fäller avgörandet i ett riksdagsval. Sug på den. (Källa: GP)

Uttalandet är så märkligt på flera plan.

Uttalandet går hand i hand med myterna om folkutbytet (dvs det – av judar – planerade maktövertagandet i Europa med hjälp av ”massinvandring”) och ”importerat valboskap” (dvs att politiska partiers migrationspolitik historiskt har syftat till att få fler röster).

Det är nödvändigt att påpeka att 2,6% (200 000) av Sveriges ca 8 000 000 röstberättigade är muslimer. Det finns många andra grupper som är större som kan avgöra valet:

Kristna

Fotbollsspelarna

Egenföretagarna

Kassörskorna

Jägarna

Sverigedemokraterna

Stickarna

Minigolfarna

Stryktipsspelarna

Vegetarianerna

Motorcykelåkarna

Nattklubbsbesökarna

Trafikpoliserna

Militärerna

Charterturisterna

Undersköterskorna

Styrelseledamöterna

Dataspelarna

Håkan Hellström-fansen

Motargument vill på intet sätt förringa dessa minoriteters eventuella inflytande på det svenska valet. Allas röster betyder något, oavsett.

Alla borde använda sig av sin medborgerliga rättighet och gå och rösta på söndag (eller tidigare).

Lästips:

GP: Åkessons uttalande om muslimer skruvade upp tonläget

SD och myten om ”islamisering” | Motargument

SD sprider nazistisk propaganda om ”folkutbyte” | Motargument

Myten om ”importerad valboskap” | Motargument

Artiklar

Strukturell diskriminering i Sverige

Strukturell diskriminering i Sverige innebär att samhällets regler, normer och rutiner missgynnar vissa grupper, som personer med utländsk bakgrund eller etniska minoriteter.

Vad är strukturell diskriminering?

  • Omedvetna mönster: Processer som fungerar automatiskt utan att någon uttryckligen vill diskriminera.
  • Normer och regler kan verka neutrala, men de kan leda till indirekt diskriminering genom att drabba vissa grupper hårdare.
  • Historiska rötter: Vanor och strukturer som har byggts upp under lång tid i samhället.

Var syns den strukturella diskrimineringen i samhället?

  • Arbetsmarknaden: Personer med utländska namn eller bakgrund kallas mer sällan till arbetsintervjuer trots samma meriter.
  • Bostadsmarknaden präglas av svårigheter att få hyreskontrakt i vissa områden på grund av diskriminering baserat på ursprung eller namn.
  • Rättsväsendet: Risk för etnisk profilering av polisen i samband med kontroller.
  • Negativa stereotyper som sprids i den politiska debatten eller media utgör en viktig del av det offentliga samtalet.

Strukturell diskriminering innebär att samhällets invanda normer och rutiner systematiskt missgynnar vissa grupper, som personer med utländsk bakgrund. Det handlar inte om enskilda personers elaka avsikter, utan om inbyggda mönster som skapar ojämna villkor på till exempel arbets- och bostadsmarknaden.

Källor:

Regeringen: Slutsatser av kunskapsredovisningen

Lunds universitet: Strukturell diskriminering

NTG Tema asyl & integration: Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige

Diskrimineringsombudsmannen: Indirekt och direkt diskriminering

Institutet för mänskliga rättigheter: FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge

Myter

Myt: ”S var ensamt ansvariga för svenska koncentrationsläger”

Under andra världskriget upprättade Sverige strängare internerings- och arbetsläger för politiskt ”opålitliga” individer. Dessa läger har i debatten och av vissa historiker kallats svenska “koncentrationsläger”.

Officiellt kallades dessa läger för internerings- eller arbetsläger för värnpliktiga. Historikern Niclas Sennerteg belyser dock i sin bok “Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga” att 14 av dessa läger fungerade som rena interneringsläger där människor placerades utan rättegång.

Fångarna inkluderade kommunister, syndikalister, nazister, utländska flyktingar, tyska desertörer och värnpliktiga som militären ansåg vara politiskt opålitliga.

Syftet med lägren var internering och tvångsarbete under beredskapstiden, och inte för massmord eller förintelse som i Nazityskland. Därför har debatten om huruvida det är korrekt att benämna lägren som ”koncentrationsläger”. Kritiker menar att den benämningen ingår i myten och syftar till att misskreditera Socialdemokraterna i retrospekt.

Den blivande socialdemokratiska statsministern Tage Erlander är den som enligt myten skulle ha varit enskilt ansvarig för inrättandet av lägren.

Fakta är att de svenska interneringslägren under andra världskriget upprättades och drevs av dåtida samlingsregeringen där samtliga riksdagspartier, utom Svenska Kommunistpartiet (dagens Vänsterpartiet), var delaktiga.

Myten om att S och Tage Erlander ensamt skulle varit ansvariga för interneringslägren, i kombination med benämningen ”koncentrationsläger” sprids för att framställa S i dålig dager.

Detta och andra exempel på att S skulle haft egenansvar för företeelser före och under andra världskriget är en del i främst Sverigedemokraternas narrativ för att ducka ansvar för sin egen historia.

Källor:

SvD: Läger i Norrland lösningen på stora kommunistrisken

Statens historiska museer: Läger för befriade koncentrati­ons-lägerfångar 1945. Att följa olika källor och spår

Forskning och framsteg: Svenska koncentrationsläger