Etikettarkiv: motargument

Vilket parti är höger och mot rasism?

Vägra normaliseringen! SD är inte bara ett ”socialkonservativt” eller ”invandringskritiskt” parti – SD både var – OCH ÄR ett rasistiskt högerextremt parti. Punkt.


Höger/vänster/progressiv/konservativ. Höger/vänster är en ekonomisk skala, ofta med en korrelation till bl.a. högre respektive lägre skatter, ej att förväxlas med den andra viktiga politiska skalan som kallas för progressiv/konservativ (Det talas även om skalan GAL/TAN men i denna text använder vi begreppen progressiv/konservativ). SD försöker få folk att tro att det ”konservativa blocket” är högern, och att C är vänsterliberaler, men detta är lögner och propaganda. Därför är det viktigt att förstå att de två skalorna vänster/höger och progressiv/konservativ är två olika skalor oberoende av varandra.

Samarbete med SD

Att samarbeta med SD ger makt till dem, så rent rationellt om man är mot rasism kan man ej rösta på ett parti som kan tänka sig samarbeta med SD för då bidrar du till SD:s makt och därmed rasismens ökande negativa påverkan på samhället. Tyvärr har nu både M, KD och L bevisat att de kan tänka sig samarbeta med SD. Av de tre partierna är rimligen L det parti som har störst chans att återgå till en antirasistisk politik och vägra samarbete med SD, och undertecknad hoppas att L återgår till en sådan de facto liberal politik värdig partinamnet. Liberalismen dör nämligen när rasismen tolereras, anti-liberala SD är inte era vänner och L är nu på en farlig väg mot avgrunden.

Högerpartiet C

Centerpartiet är ett parti långt till höger på höger/vänsterskalan, detta kan ses på deras väljare så väl som på deras ekonomiska politik. Centerpartiets största väljargrupp är högerväljare (57%) och därefter mittenväljare (33%). (Källa: SVT Valu Riksdagsvalet 2018). Centerpartiet står för klassisk högerpolitik så som skattesänkningar och fokus på företag.

”Vi kommer inte att medverka till en budget som höjer skatterna på jobb, sparande och boende och vi kommer inte att medverka till en regering som bedriver vänsterpolitik.”

Källa: https://sverigesradio.se/artikel/centerpartiets-partiledare-vill-ha-samarbete-mellan-fler-partier

Högerpolitiskt genomslag

C har fått igenom rejält med högerpolitik under sitt samarbete med Socialdemokraterna och ju större C blir efter valet desto bättre förhandlingsposition och därmed mer högerpolitik kan de genomföra om det blir ett samarbete med socialdemokraterna. Men förutom ett eventuellt samarbete med S så har C har också varit tydliga med att de är öppna för ett samarbete med alla partier utom SD och V, inklusive M, KD och L.

Högerpolitik och motstånd mot rasism

C sitter på en unik maktposition i svensk politik där de oavsett vilket samarbete de väljer efter valet faktiskt kan genomföra högerpolitik. C är både långt till höger OCH har starkt tagit avstånd till SD.

Därför är idag Centerpartiet det enda högerpartiet en person som är höger och mot rasism kan rösta på.

Myt: Befolkningsexplosion?

Motargument har återbesökt 1990-talets mediadrev emot immigration och varningar om befolkningsutveckling. Syftet var att försöka gå till botten med varifrån alla argument om påstådd befolkningsexplosion egentligen kommer från.


Fokus hamnade på en bok: ”Invandring, Sammanbrott eller utveckling?” som vi lånade från Uppsala Universitetsbibliotek, skriven av en trio som då utgav sig för att värna om svenskt bistånd till de fattigaste länderna, som kallades för ”tredje världen”. Författarna var Ingrid Björkman, Jan Elfverson, Åke Wedin.

Denna bok är intressant för den innehåller dels matematiska uträkningar och även flera ‘nyord’ vilka vi idag finner använda på internets sociala medier i årets valkampanj, år 2022. En annan poäng är att boken skrevs 1993-1994 i en kontext som är intressant ur migrationssynpunkt: kriget på Balkan, då stort antal personer flydde från Jugoslavien. Ny Demokrati var då ett nystartat populistiskt parti, med en del extrem retorik och intolerans. SD hade också nyligen grundats.

Viktigaste punkten på baksidan av den lilla, lätta 90-sidiga boken:

Befolkningsexplosion på planeten

I bokens inledning nämns en bok av en amerikansk professor i historia, Paul Kennedy. Främst skrev han om miljöförstöring och problem med att odla livsmedel till växande befolkning, vilket skulle kunna orsaka enorm kris. Allt innehåll i hans tjocka bok om planetens klimat har dramatiskt förkortats ner i denna svenska bok till att avhandlas på ungefär 12 rader!

Kapitel 1 av boken vi granskar inleds med diagram från FN:s befolkningsfond UNFPA (1990) över prognoser om befolkningstillväxt, enligt dåvarande känd forskning och folkräkningar. Sida 9 pryds med ”mediumalternativet” ur FN:s prognoser som indikerade att eventuellt kan planetens befolkning kunna bli 10 miljarder människor redan år 2050 för att stabiliseras vid max 11,6 miljarder. Men i text varnar författarna om att det inte stannar där. Det påstås att planetens befolkning skulle kunna bli uppåt 28 miljarder människor vid år 2150, ”om en stabilisering inte är möjlig”.

Författaren till kapitlet har skrivit flera andra texter, där det hänvisas till en bok, skriven av Gunnar Jervas, ”Flyktingexplosionen”, utgiven av Utrikespolitiska Institutet. En andra version av den blev sedan utgiven av SNS, år 1995: ”Migrationsexplosionen”. En av källhänvisningarna däri är till ett litet obskyrt häfte producerat på skrivmaskin, år 1966, vilken gör den extraordinära uträkningen att man skulle kunna extrapolera befolkningstillväxten genom att endast titta på tillväxten på vår planet under en kort tidsperiod (då det samtidigt var kraftig befolkningsökning, och allt färre avled per år, kring andra världskrigets slut) och därmed automatiskt räkna ut vad som skulle ske om den fördubblingen av befolkningen skulle fortsätta i samma takt.

Uträkningen såg ut såhär:
Fördubbling av planetens befolkningsmängd ägde då rum under ungefär 35 år. Det påstås vara ”konservativt antagande”. Fördubblingen av planetens invånarantal i ‘babyboomen’ antogs automatiskt kunna fortsätta ske per automatik i cykler om 35 år. Det påstås kunna leda till att det kunde bli allt från 52 miljarder invånare till ända uppåt 15 000 miljarder invånare. (fotnoten nämner känslokallt att det skulle motsvara nästan en invånare per varje kvadratmeter land, om man inkluderar ”obeboelig mark”.)

Känner ni igen detta? Är det månne baserat på rasistiska myten om promiskuösa vilden? Elaka stereotypa bilderna av somaliska mammorna som alla påstås vilja ha 8 barn?

FN reviderar, uppdaterar ständigt sin forskning och prognoser. Idag, i nutid, indikerar FN att huvudscenariot för befolkningsprognoserna på vår planet skulle kunna bli cirka 11 miljarder som mest, kring år 2065. Deras nuvarande prognos har även den en viss osäkerhetsmarginal. Men de projicerar att antingen kan det långsamt stiga upp mot 12,5 miljarder till år 2100 eller så planar det av på en nivå, efter 2055 för att sakta börja sjunka från år 2070 och framåt.

Är skrämselpropaganda från 1966 eller 1994 relevant? Sann? Nej, för barnafödande på hela planeten sjunker långsamt ner mot globalt genomsnitt om bara cirka 2,4 barn per kvinna. I västeuropeiska länder behövs minst 2,1 barn per kvinna, för att befolkningsantalet ska kunna fortsätta ligga stilla och inte sjunka.

Källor:

Björkman, I., Elfverson, J., Wedin, Å. (1994) Invandring – sammanbrott eller utveckling? – Bistånds och flyktingpolitik i global samverkan. Samfundet för nationell och internationell utveckling, Stellan Ståls Tryckerier, Uppsala.

Edberg, Rolf (1966) Spillran av ett moln, Norstedts

Jervas, Gunnar. (1993) Flyktingexplosionen, Utrikespolitiska Institutet.

Jervas, Gunnar. (1995) Migrationsexplosionen, SNS.

FN Befolkningsframskrivningar (Summary 2022)

https://tobiashubinette.wordpress.com/category/ake-wedin/

https://tobiashubinette.wordpress.com/2018/03/14/gunnar-jervas-ny-demokrati-extremhogern/

Trojanska hästen – del 2

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för. Denna text är en fortsättning på del 1.


Det största tricket av djävulen är att få människor tro att han inte finns. Lite så har SD försökt få till sin artificiella, demokratiska metamorfos. Som ett bångstyrigt barn vilket har ertappats med bägge händerna i kakburken hävdar de ihärdigt att de är socialkonservativa (ständigt fram till idag avslöjas deras funktionärer att vara extremister, nazister, fascister och rasister).

Inte ens deras egna vitbok (det lilla som har presenterats än så länge) säger motsatsen. Bildandet av SD år 1988 var fylld till bredden av dessa element och är fortfarande aktiva. Tvätta sin egna byk offentligt har aldrig varit SD:s melodi. De införde en nolltolerans för rasism på pappret, men den har endast fungerat som ett utrensningsverktyg för att få bort misshagliga personer ut ur partiet.

Det som har varit och fortfarande är signifikativt för dem är att sanningen skulle kunna vara relativ och något man inte behöver ta hänsyn till. Det patologiska är att använda sig av nätet på plattformar och många forum. Där får deras lögner stå oemotsagda, obesvarade, okritiserade.  

Ett bra exempel på det är deras valfilm från 2018, och desinformationen de sprider på FB vilken ännu tydligare ljuger om socialdemokraterna och andra världskriget. SD lanserade att sossarna skulle ha varit nassar förr, endast för att försöka friskriva SD från kritik från deras företrädare idag, i nutid. En total historieförfalskning och fokus-förflyttning. 

Det får mig att tänka på ett Seinfeld-avsnitt, där han rådfrågar sin vän George Costanza: en notorisk lögnare, hur man ska kunna besegra ett lögndetektortest. Hans svar: om du tror på lögnen är det ingen lögn. För att sätta detta i kontext här, så är det inte en lögn om du får folk till att blint lita på att det du påstår skulle vara sanning.
 
Manipulering av vår historia. 
Demonisering av muslimer.
Notoriska klimatförnekare.
Piska upp förakt för de som är utsatta.
Vid varje tillfälle så split.
Det är verkligen en rejäl draksådd de omsorgsfullt sått. 
Om Joseph Goebbels hade levt hade han kanske gett sitt gillande till SD:s desinformation, lögner och propaganda. 
Är du beredd att ge ett sådant parti makt 11 september? 

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för. Denna text är avslutningen av del 1.

Trojanska hästen – del 1

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.


28:e september 2021 briserade en kraftfull bomb i Annedal, Göteborg. Många blev förfärade och tankarna gick till de som hade drabbats. Endast timmar efter dådet skriver Jimmie Åkesson på sin facebook-sida om det.

Vad vi ska ha i minne är att just i det läget visste varken han eller någon annan, vem eller vilka som låg bakom. Men Jimmie krävde med en mycket indignerad ton bland annat undantagstillstånd och visitationszoner.

En sund och ansvarsfull politiker, oavsett politisk kulör, får inte agera på det sättet, om hen vill framstå som en seriös politiker. Men det kan även tolkas som personen i fråga har dålig impulskontroll. Bägge alternativen är klandervärda. De flesta av oss rycker kanske på axlarna åt en sådan högerpopulism. Men är det endast en sådan?

Tiotusen-kronors-frågan måste ställas: varför beter sig Jimmie Åkesson och partiledningen i SD så som de gör? När bomben briserade upplevde de kanske att de fick ett momentum. Men försöken att förstå innebörden av ett sådant skeende leder oss tillbaka till Tyskland.

År 1933 ingick NSDAP med högerpartier i en koalitionsregering. Ödets ironi blickar på den som om den svenska samtiden är blott en sjaskig karbonkopia. Den tyska borgerligheten i regeringen trodde de kunde tämja nazisterna. Det gick så där — och det kommer att gå sådär för den svenska borgerligheten som är villig släppa in SD i maktens salar.

Hitlers momentum kom med riksdagshusbranden den 27:e februari 1933. Många har sedan dess menat att den som anhölls för dådet var oskyldig, att nazisterna själva kan ha anlagt branden. Det finns egentligen inga bevis för varken det ena eller andra. Men, med den förevändningen röstades fullmaktslagen igenom, som gav NSDAP och Hitler absolut makt. En diktatur hade skapats, ur en tidigare liberal demokrati, vilken sedan varade fram till Hitlers död i bunkern i Berlin i maj 1945.

Åter tillbaka till vår nutid. Finns det risk för att SD skulle införa undantagstillstånd vid en allvarlig händelse, precis som nazisterna i Tyskland gjorde efter riksdagshusbranden?
Ja, den risken är uppenbar. Tro inget annat. Kommer SD:s väljarkår bedyra efteråt att de inget visste? 

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.

Fotnot: Kommunisterna närvarade inte i omröstningen år 1933, de var antingen arresterade eller hade flytt. De modiga socialdemokraterna röstade nej till fullmaktslagen, de som inte flydde blev senare arresterade. Hela borgerligheten röstade för fullmaktslagen.

Tips om mer läsning: https://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/nazityskland-1933-1939/en-nazistisk-diktatur

Vad är ditt humankapital värt?

Vad är ett liv värt i dagens Sverige och vem definierar värdet på ditt liv då det letas efter en mer lättillgänglig potentiell syndabock när vissa känner sig frustrerade eller kränkta av någon som de inte kan komma åt, vare sig fysiskt eller mentalt på samma sätt?


Oprovocerat våld har olika faktorer och det är egentligen inte primärt fokus på den som blivit utpekad som syndabock.

Den svåra frågan vi alla måste rannsaka oss själva med är: varför anser förövaren av ett brott att personen de utsätter inte skulle ha samma humankapital eller livsberättigande som det man tillskriver sig själv eller anser sig besitta?

Det är en utomkroppslig känsla när man står tio meter, eller ännu kortare ifrån en händelse där en människa agerar på ett sätt som riskerar en annan människas liv. Oavsett om du kanske tog en fika med en bekant i något shoppingcenter en lördag eftermiddag och där tvingades bevittna en skottlossning med dödlig utgång. Eller om du liksom jag var på en perrong en sen decemberkväll och såg hur en person oprovocerat knuffade en annan ut mot spåret.

Kanske glömmer du aldrig minnesbilderna, om du sett ett antal personer sparka på en äldre person som liggande på en kall våt trottoar skyddar huvudet med händerna.

För mig var det en känsla av maktlöshet och skräck inför den bild som jag föreställde mig skulle komma att etsa sig fast i mitt minne. Bilden av en äldre kvinna på järnvägsspåret med svårt sargad kropp.(*) Det var samma känsla då jag bevittnade en katastrofal cykelolycka där vederbörande inte överlevde.

Vi känner med offren som förolyckas. Vi har medlidande med deras familj och bekanta och ryser vid tanken på att vi själv eller någon vi känner skulle kunna råka ut för något liknande, oaktat om det är en olycka eller oprovocerat våld på något sätt.

När började den intelligenta människan lära sig att anse att någon annan människa inte skulle vara värdig ett fortsatt liv?

Har det globala samhället bidragit till att sänka respekten för varandras liv, via de reportage som publiceras eller sänds? Bilder på offer för s.k. ”smarta” bomber, lemlästade kroppar och lik som havet spolat upp?

Vi ser främlingsfientlighet, vi ser hur vissa individer får sitt sinne fördunklat av olika substanser eller av ideologier och värderingar som vill förvränga det faktum att vi alla har samma humankapital.

Vi ser krav på auktoritära insatser som hårdare straff och mycket mer bevakning. Allt är insatser som man tror skall förhindra våld, men tänk om vi istället höjde värdet på alla människor och istället hade ett samhälle som lärde oss att respektera och värdera liv likvärdigt via reportage och inslag?

Att press och media inte bara, lite nonchalant, rapporterar att tvåhundra människor avled efter att ha blivit utsatta för kemikalier i en fabrik i Indien, att tjugo personer omkom i ett bombdåd i Kabul eller att femtio personer hittades döda i en transportcontainer i Hamburg, att en färgad person blev knuffad framför tåget eller att en nioårig flicka mejades ner av en berusad förare på en svensk camping.

Alla dessa offer hade samma livsberättigande, alla var de värdiga att få fortsätta leva utan att någon annan bestämde att deras liv inte förtjänade deras respekt; eftersom de satte sig själv, sina ideal, sin ekonomi och värderingar högre.

Jag hoppas att vi alla lämnat vårt primitiva beteende bakom oss, att det bara sträcker sig till att få gåshud och lite puls när vi känner oss i fara eller stressade.

Jag hoppas att evolutionen tagit kommando över det djur vi en gång varit och de rester som lever kvar i vårt DNA om att vi är större och bättre än andra i vår ras, eller på den jorden vi vandrar.

  • På något mirakulöst sätt lyckades den äldre kvinna hamna så att hon ådrog sig ”bara” lättare skador. På perrongen fanns även anhöriga, lite tur i oturen att jag kunde prata kvinnans språk. Den värsta chocken och vidare konfrontation med gärningsmannen kunde avvärjas.

En sista fråga:

Blir vi så som vad vi konsumerar?

Nyhetsflöde förändrar oss

Enligt medieforskning finns tendenser att allmänheten håller sig till snuttifierade nyhetsnotiser eller endast ser rubrikerna. Forskare anser att risken är stor att de med längre utbildningserfarenhet är de enda som tar sig tid att på djupet sätta sig in i artiklarna om inrikes nyhetstexter och utrikespolitik. En klyfta som riskerar bli förstärkt av ”algoritm-bubblor” vilket kan utöka polarisering, ”åsiktskorridorer”.


Vi hade förr lokala morgontidningar och regional kvällstidning som kom på eftermiddagarna. I svensk radio var det åren 1940 till 1994 ungefär 7-8% av den totala sändningstiden som var nyhetssändning.

År 1969 till 1990 var det bara SVT som visade nyheter i TV. De 20 åren var det 7-8% av all sändningstid i all tillgänglig TV i Sverige som var nyhetssändning. Antal timmar nyheter var endast 34 – 43 timmar per månad! I genomsnitt bara 60 till 90 minuter nyheter i TV per dygn! (och då ingick väderrapport i den tiden)

Morgontidningarna före 1994 samlade in alla olika lokala aktuella händelser från polisen och allmänheten, för att fylla sina sidor. Men på de största redaktioner som främst var stockholmsbaserade behövdes grov gallring varenda dag av utrymmesbrist. Det fanns inte tillräckligt utrymme i radio-sändningen eller i rikstäckande tidningar för att kunna arbeta med huvudstadens alla händelser och även få plats för regionala nyheter och lokala händelser. Bara ett fåtal av de allra största olyckorna och brotten fanns det tid för att informera om. Redaktioner använder ”närhetsprincip” och prioriterade sånt som ägt rum närmast huvudstaden och de allra mest extrema skandalerna eller hemskaste incidenterna. En princip mediaforskare och journalister talar om är ”störst går först” = allra största nyhet får mer plats, små lokala brott kunde plockas bort ur tidningen.

Svenska nyhetstexter fanns inte alls på internet före 1994, då Aftonbladet lade upp sin kulturbilaga och 1995, började Helsingborgs Dagblad publicera hela sin tidning digitalt. Facebook, som kom till Sverige efter 2006, har blivit vår samtids största sociala media för att lägga upp nyhetslänkar och diskutera innehållet.

Förr var det alltså extremt sällan som något lokalt, enskilt brottsfall rapporterades utanför den lokala morgontidningen. Nyhetskonsumenter före 1994 såg alltså troligen endast en rubrik om varje incident, brottsfall, olycka, våldtäkt, hustrumisshandel, mord. Och då i lokalbladet, aldrig i riksnyheterna eller i radio eller på tv.

Numera kan man läsa om en olycka eller en våldtäkt någonstans ute i vårt avlånga land, nästan samtidigt på twitter, på FB ( i en eller flera olika grupper), på en eller två lokala morgontidningar, på en eller flera nyhetsappar i telefonen, i flera av de största webtidningarna och kanske i någon kvällstidnings nätsända video-program.

I nutid och i framtid kan varje person med IT-teknik i fickan upptäcka dussintals olika versioner och varianter av nyhetsrubriker som i själva verket handlar om samma typer och ungefär samma omfattning av brott och olyckor som det var förr.

Det är alltså väldigt nytt att vi har så här hög nyhetskonsumtion av så snabbt nyhetsflöde. Det kan lätt ge illusionen av att mångfalt fler brott inträffar per dag än det gjorde före 1990-talet. Vi bör alla ha lite mer överseende med vissa av internets ”barnsjukdomar”. I takt med att alla skolelever får mer mediakunskap och källkritiskt tänkande medan de är unga, kommer problematiken kanske kunna minska.

Källhänvisningar:

Schyller, (1996). Radio och tv-utbudet, Stiftelsen Etermedia i Sverige.

Weibull, Wadbring, Ohlsson, (2018). Det svenska medielandskapet. Liber

Brist på reserver?

Motargument har tidigare granskat antal tomma kommunstolar för SD, politiska vildar och så vidare. Nu har vi räknat antal avgångna ledamöter i SD, där det ej funnits någon ersättare till denne. Vilket resulterat i en tom SD-stol.


Sverigedemokraterna har stor brist på medlemmar som kan tänka sig att företräda partiet som förtroendevald.

SD har hittills under nuvarande mandatperiod sett totalt 623 kommunfullmäktigeledamöter som avgått från sin post, i landets samtliga kommuner. Av dem har det inte existerat någon ersättare till hela 44 personer, vilket då resulterat i en tom stol i den kommunen. SD har även 1 riksdagsledamot som gått ur SD, men sitter kvar på sitt mandat i Sveriges riksdagshus som vilde.

Som jämförelse kan nämnas Vänsterpartiet som i valet 2018 fick 808 mandat, och 2 ledamöter har avgått som resulterat i 2 tomma stolar i kommunfullmäktige. V har även 1 riksdagsledamot som gått ur V, men som sitter kvar på sitt mandat i Sveriges riksdagshus som vilde.

Socialdemokraterna fick 3 752 mandat i kommunerna i valet år 2018. S har haft 944 valda ledamöter i kommun, landsting, riksdag som avgått. Till alla de personerna har det funnits ersättare som fyllt deras plats, och fortsatt föra väljarnas politik.

Procentuell jämförelse mellan SD och V går att göra, om hur stor andel tomma stolar som uppstår av att ersättare ej finns till en ledamot som avgår. Men det går inte att jämföra med S, eftersom inte en enda tom kommunfullmäktigestol eller politisk vilde existerar inom Socialdemokraterna i nuvarande mandatperiod.

SD fick 1 806 mandat i valet 2018 i hela Sveriges kommunfullmäktige. Av dessa har 34,5% avgått under mandatperioden. Av totala antal SD-mandaten i kommunerna är de totalt sett 64 tomma stolarna = 3,5%.

Utöver tomma stolar är minst 107 av SD:s kommunfullmäktigemandat ockuperade av en politisk vilde, som uteslutits ur SD, eller som själv lämnat SD. SD har alltså tappat kontrollen över nästan 9,5% av sina kommunfullmäktigemandat under denna mandatperiod.

I Vänsterpartiet är de 2 tomma stolarna endast 0,25% av deras samtliga kommunfullmäktigemandat.

Det finns även 1 tom stol där det valdes in en liberal, och 1 tom stol där det valdes in en miljöpartist.

Källa: www.val.se

Opinionssvepet

Motargument observerar nedåtgående trenderna för de partier i våra grannländer som tidigare sades ha fört in ”starka högervindar” i nordiska partipolitiken. Har de medvind denna sommar?


Danmarks Folkeparti fick i senaste valet, 2019, 8,7% av räknade rösterna. De har sedan dess sjunkit i väljarstödet, till under 6% hittills under sommaren, men som allra lägst nu i en opinionsundersökning i juli på 1,7%.

Finlands Sannfinländarna hade en stark uppgång efter de klarade av den interna maktkampen och konkurrensen från avhopparna ”Blå Framtid”. Sannfinländarnas bästa valresultat var 2011 med 19%, de upplevde ett starkt uppsving fram till december 2019 då de låg i genomsnitt kring 23,5%. Sedan dess har de sakta glidit neråt, för att nu sväva kring 14,5-15,5%.

Norges Fremskrittspartiet ligger just nu denna sommar och bubblar kring ett ungefär genomsnitt som är i linje med deras senaste valresultat 3,8% i 2019.

Bästa valresultat någonsin för norska Fremskrittspartiet är 22,9%, år 2009.

Hur går då trenden för svenska Sverigedemokraterna? Den är faktiskt liknande som för våra nordiska grannars högerpopulister. De låg i december 2019 vid ett genomsnitt av alla opinionsundersökningar kring 25,4%. Under karantäntiden har de dalat svagt hela tiden ner till ett genomsnitt vid ungefär 17,5%.

Bästa valresultat någonsin fick SD i riksdagsvalet 17,53%, september 2018. Kommer de verkligen kunna slå det i september 2022?

Blir Sverige ”muslimskt”?

Nej!


Där skulle hela den frågan kunnat varit slut. Men det existerar tyvärr många fördomar och amatörteorier överallt om denna fråga som man faktiskt behöver ta på allvar. Det är en absurd fråga, som väcker tankar i huvudet på även experter inom religion. Varför och hur kan frågan ha uppstått och lever vidare; skulle landet Sverige faktiskt kunna få en majoritet av muslimer under vår livstid?

Påståenden som ”Sverige kommer snart kunna ha islamistisk statsreligion eller införa sharialagar” – förekommer faktiskt på nätet än i dag, år 2022.

Nej. För det kommer ej kunna bli så många troende muslimer i Sverige att en sådan minoritetsgrupp kan förändra statsskicket, där vi har Svenska kyrkans alla medlemmar, alla ateister och att majoriteten vill ha icke-konfessionella, icke-religiösa myndigheter och politiska partier.

Nej. Barnafödandet bland alla icke-muslimska grupper kommer fortsätta i Sverige och barnantal i immigrantfamiljer sjunker ner mot genomsnittsnivån redan i nästa generation.

Pew Research Center då, kanske några hävdar? För det förekommer att några söker efter siffror som belägg för att fortsätta påstå sharialag kan införas i Sverige. Jo, visst, det finns en sifferuppgift i en stor granskning av religiösa minoritetsgrupper gjord av Pew. Lägg märke till att den gjordes 2017. Deras faktaunderlag var migrationen till Europa fram till och med mitten av 2016.

Pew har gjort prognoser i tre olika utvecklings-skisser, en med noll immigration, en med en medelnivå på immigrationen och en med ett ”högt scenario”. I det högsta prognosscenariet så finns det absolut en siffra om att Pew kanske kan tänka sig att det skulle kunna finnas ungefär 30% muslimskt troende i Sverige i framtiden. Men…

Men, minns ni vad Pew hade för bas för sitt ”högsta scenario”? Det var den rekordstora immigrationen 2014 – 2016 som de använde för att projicera sin högsta prognos, fortsatt immigration till Sverige, exakt som om den dåvarande antalet per år skulle fortsätta utan att minska till år 2050.

En av de kända personerna som spridit vidare de absurda påståendena är Tjeckiens premiärminister Andrej Babis.

Minns ni de förändrade lagarna om migrationen och den förändrade flyktingströmmen efter 2016? Det vore kanske snarare på sin plats att använda Pews ”låga prognos”, som eventuellt pekar på att det skulle kunna bli uppåt 11-20% muslimer i Sverige. För att beviljade asyl per år från 2017 och fram till idag är så låg.

Och framförallt: Nej! För även om fördomarna snurrar runt helt utan proportioner eller grund i verkligheten, så är inte alla invandrare likadana. Alla muslimer tycker inte alltid likadant. Det finns shia- och sunni-muslimer och så vidare. Många flyktingar från andra länder har dessutom flytt till svenska demokratin, åsiktsfrihet, religionsfrihet och att få konvertera till kristendom eller leva som ateist.

Den svenska grundlagen ger oss alla vår religionsfrihet, för alla medborgare är det fritt fram att välja att utöva sin privata religiösa trosuppfattning.

Muslimer i Sverige röstar inte ens på samma politiska parti i Sverige idag. Och det är endast om ett politiskt parti eller politisk koalition går ihop som vår svenska grundlag kan ändras. Så varför fortsätta sprida vidare fördomen att alla muslimer i Sverige kommer rösta på samma parti, och försöka införa Islam i Sveriges statsskick? (man måste dessutom vara svensk medborgare över 18 år för att ha rösträtt i riksdagsvalet)

Med mer allmänbildning, kunskap och kännedom om verkligheten kan vi alla bli bättre på att säga Nej! varje gång vi hör extrema, absurda påståenden som är baserade på endast okunskap och fördomar. Vi behöver alla bli bättre på att googla fram fakta om hur saker ligger till och sedan bara säger Nej! till varje rasistisk lögn.

För fördjupning läs även flera liknande artiklar som bemöter samma lögner:

Myt: Muslimer blir i majoritet

Myt: Livmoderbomben

Källor till sifferuppgifter:

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html

Medlemsavgifter till politiska partier är granskningsbara

Motargument vill informera allmänheten om att det sedan ett par år är helt offentligt för alla att informera sig om alla politiska partiers intäkter, såsom partistöd, donationer och deras inkommande, inbetalda medlemsavgifter från medlemmarna till partiet.

Riksdagen har beslutat att Kammarkollegiet ska ansvara för att föra dessa register, hålla i informationen till alla politiska partier och även ha tjänsten där partierna inrapporterar alla anmälningspliktiga intäkter.

Hittills i år har lilla partiet Alternativ för Sverige inrapporterat för år 2021. Ur de siffror de uppgett till Kammarkollegiet, och som är helt offentliga och granskningsbara för alla journalister och allmänheten, kan vi alla läsa.

AfS uppger de fått 764 995 kronor i intäkter från medlemmarnas inbetalda årsavgifter för år 2021. De har just nu någon sorts rabatt på sin webbsida och påstår ordinarie avgift skulle vara 300 kronor per år, men det går att betala 285:- per år om medlemmen betalar med kort.

Vän av ordning vet då inte exakt hur stor procentandel av alla deras ungefär 2 550-2 665 medlemmar som tagit rabatterbjudandet, eller hur många som betalat full årsavgift.

Alternativ för Sverige har redovisat intäkterna även tidigare år, så vi kan granska utvecklingen av deras intäkter per år från medlemsavgifterna. År 2020 uppger de intäkter som skulle innebära att de hade mellan 2 115 och 2 255 antal medlemmar, och att de hade mellan 1 480 och 1 558 medlemmar under år 2019.

Med tanke på att huvudanledningen till att AfS bildades var att en stor grupp i ungdomsförbundet SDU blev utsparkade ur moderpartiet SD, och då tänkte vi visa på ungefärliga medlemssiffror för SD här. Inte för att vi tror det går att göra liknelse eller jämförelse. Det går inte ens att dra någon politisk poäng på att visa antal medlemmar. Men vi tänkte det skulle vara intressant för någon läsare.

SD uppgav år 2003 att de hade ungefär 1 400 betalande medlemmar. De uppgav de hade 2 523 antal medlemmar under år 2006. SD var då alltså lite färre antal betalande medlemmar år 2006, (15 år efter att ha grundat sitt parti, år 1988) än vad AfS har år 2021. Under en tidsperiod om två år har AfS nu utvecklats i antal medlemmar lika mycket som SD gjorde på ungefär tre år, då.

Lägg även märke till att huvudpartiet Sverigedemokraterna har lagt ner sitt ungdomsförbund fler gånger, än den nämnda här. Det skedde även 1995, med ungefär, exakt samma motivation från moderpartiet SD.

Sista dag för partierna att inrapportera föregående års partiintäkter är den första juli varje sommar. Så alla intresserade kan strax gå in till Kammarkollegiet och granska de publicerade medlemsavgifterna till alla riksdagspartierna och alla de andra små minoritetspartierna.