Etikettarkiv: motargument

Korta motargument

”Jag kan inte vara rasist, min fru är invandrare”

Det finns människor som påstår att de inte kan vara rasister eftersom det finns personer i deras närhet som är invandrare. Genom detta argument avskriver de sig från att de skulle kunna vara rasister. Att använda sig av argument som att ”min bästa vän”, ”många av mina vänner”, ”min fru”, ”min man” och ”min fina kusin” etc är invandrare är inte en garanti för att personen inte skulle kunna vara rasist.

Vi är snabba att ”acceptera” detta argument, då vi inte tänker efter vad det faktiskt innebär. Att någon, eller några, i ens närhet är invandrare spelar de facto ingen roll. Personen använder det för att skaffa sig ett frikort, och för att undkomma alla eventuella anklagelser om att denne uttryckt rasism. Oavsett vilka som befinner sig i en persons närhet kan personen hysa åsikter som är

  • rasistiska
  • antisemitiska
  • islamofobiska
  • homofobiska
  • funkofobiska
  • sexistiska

Dessutom är det värt att poängtera att

  • Personen i fråga fortsatt kan vara rasist mot just den folkgrupp som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör, men att just den invandraren ses som ”en av de goda”.
  • Personen i fråga kan vara rasist mot en annan folkgrupp än den som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör.
I fokus

SD och besattheten av arabiska

I ett Twitterinlägg 4 maj 2023 och i ett Facebookinlägg samma dag lägger Sverigedemokraternas officiella partikonto ut bilder med extremt populistiska slagord: ”Modersmålsundervisning är inte värd 2,4 miljarder” och ”Vi ska inte lägga en krona på att lära barn arabiska”.

Vi på Motargument har tidigare berört ämnet modersmålsundervisning i samband med att SD deklarerat sina åsikter i frågan. Partiet har också vid många tillfällen motionerat om ett avskaffande av modersmålsundervisning i skolan.

I artiklarna om modersmålsundervisning har vi, med stöd av forskning, kunnat bevisa att modersmålsundervisning främjar inlärning av svenska språket. SD har alltså inga belägg då de påstår att ett avskaffande av modersmålsundervisning skulle vara positivt för skolelever.

Att Patrick Reslow, riksdagsledamot och kommittéordförande i utbildningsutskottet, är den som ”skriver under” på de slagkraftiga sloganerna är beklagligt. Patrick Reslow har alltså ett reellt inflytande över svensk utbildningspolitik.

Det är föga överraskande att SD väljer att precisera ”modersmål” med arabiska i sin propagandabild. Arabiska är för SD synonymt med islam och muslimer, och islam och muslimer har SD pekat ut till sina fiender. För att ytterligare peka ut islam och muslimer har de försett propagandabilden med en kvinna iklädd slöja. Att sammankoppla arabiska språket med muslimer är naturligtvis inte korrekt. Det finns många som talar arabiska som inte är muslimer, och det finns många muslimer i Sverige som talar andra språk.

Vän av ordning vill poängtera att det finns många språk som de hade kunnat välja i sin propaganda, men de valde arabiska. Tänka sig.

Artiklar på Motargument.se på ämnet modersmålsundervisning:

Dialekter på schemat

Sölvesborg slutar köpa in böcker på andra modersmål än svenska

SD:s parallella universum – ”modersmålsundervisning hindrar elevers utveckling i svenska”

Modersmål nyckeln till svenskan

Krönikor

”Vi måste prata om pianot”

Satir från instagramkontot @SverigeAkrobaterna.

Vi måste prata om pianot som postkolonialt projekt. Pianot med dess tangenter, i elfenben och ebenholts, hade inte varit möjlig utan en blodig kolonial historia.

Pianot bygger på en tydlig vithetsnorm. Vita tangenterna är i tydlig majoritet och uppfattas som neutrala, normläget. De svarta tangenterna (eller som vi i SverigeAkrobaterna föredrar att benämna dem; de rasifierade tangenterna) befinner sig i undanträngt, segregerat läge, längst bort från pianisten.

Alla toner som inte förses med färgprefix antas på en och samma gång vara universella och vita. Alltså: tonerna är vita om inget annat anges. Prefixen # och b är i sig inte oproblematiska. #-förtecknet antyder fängelsegaller och b-förtecknet en andra-sortering. Många pianon har dessutom tyska (= nazistiska) namn: Bösendorfer, Bechstein, Blüthner, Pfeiffer, Ritmüller, Steinweg, Schimmel.

Antalet tangenter, 88, refererar naturligtvis till den åttonde bokstaven i alfabetet, vilka naturligtvis refererar till Hitlerhälsningen.

SverigeAkrobaterna ser allvarligt på det här och förespråkar totalförbud emot pianon i Sverige.

Satir från instagramkontot @SverigeAkrobaterna.

Myter

Myt: ”Hela världens socialkontor”

Många som kritiserat migrationslagstiftningen vi haft före 2023 har ofta använt en kopierad gammal mening. Motargument har tidigare bemött den myten med faktapåståenden och statistik. Meningen återkommer tyvärr mycket ofta ännu.

Myten går ut på att man skulle kunna skriva den enkla meningen:
”Sverige kan inte vara hela världens socialkontor” – och därmed få tyst på alla “flyktingvänner”. Dels används sådana konstruerade paradoxer för det finns en uppfattning om att man kan ”vinna” debatter, genom att smasha in en ”punchline”. Och dels nyttjas sådana överförenklade slogans för att många tycks tro att anledningen att debattera är att man ska försöka ”tysta” de andra genom att ”vinna”.

Tankevurpan eller retorikfällan är att det inte är någon enda person i Sverige som påstått eller försökt lagstifta om att staten Sverige ska och måste ta emot ”alla” asylsökande som flyr från sin tidigare hemort.

Till alla ni som tänker er att ni kan kopiera ett gammalt, tröttkört mantra: tänk om. Myter eller oneliners fungerar inte. Att en person konstruerat en paradox med avsikten att få tyst på alla som är för immigration och asylmottagning, innebär inte att något i paradoxen är förenligt med en verklighet.

Om du skriver in något som liknar det påståendet i ett kommentarfält och ingen skulle besvara eller argumentera emot, innebär INTE att du skulle ha rätt i sakfrågan. Och det innebär INTE att du har ”vunnit” något. De har troligen bara tröttnat på retorikfällor och illa konstruerade paradoxförsök dragna ur luften.

Debatt är ingen tävling. Debatter är ett sätt att dryfta olika åsikter och bearbeta olika aspekter och perspektiv. Sedan är det upp till alla åhörare att efter de hört hela debatten själva avgöra hur de ska tycka och tänka

Alla som ser eller hör den trötta myten upprepas, har nu fått ytterligare detaljer, aspekter och kunskaper till hur man kan tänka om den. Titta även på tidigare innehåll i Motargument.se vilket kan komplettera förståelsen ytterligare över hur få flyktingar som egentligen fått stanna i Sverige.

När man ser extraordinära argument från de som själva påstår de ”bara är lite kritisk mot migrationspolitiken”, och att det allt som oftast saknas substans och verklighetsanknytning bakom orden, vid noggrann granskning – innebär det troligen att den personen egentligen ”bara är främlingsfientlig”.

Källor:
Myt: ”Sverige är inte hela världens socialkontor”
Migrationsverkets prognoser

Krönikor

Krönika: Precis som du

Gästkrönikör Eza Amin skriver om stigmatisering och stereotyper. Allt innehåll och åsikter i krönikor står skribenten själv för.

Jag vet att ingen har det lätt. Jag vet att en del kanske tänker: men, hon som är så driven, eller: hon överdriver. Men alla bär vi på något, så här är någonting om mig. Ursäkta om detta är för personligt.

Jag är en kommunikatörs-student, sambo till den finaste mannen på jorden och förälder till en liten katt. För dig kanske jag är en främling på nätet. Bekant eller vän, men jag bär på en röst för alla dem som har eller haft psykisk ohälsa. Jag har nämligen en psykossjukdom. Är trött på att låtsas som om detta inte var fallet.

Det är jobbigt att ha en psykossjukdom och samtidigt vara invandrare, eller se etnisk ut, för hade du frågat mig, så känner jag mig svensk. 

Att vara sjukskriven ofta får mig att tänka att jag är stereotypen av immigranten som kom hit för bidrag, att andra ska se ner på mig eller ännu värre; se ner på andra på grund av mig, befästa fördomen.

Jag har efter 7 år av psykisk ohälsa inte tagit emot en krona i sjukbidrag, allt har närstående bekostat. Jag har fått studiebidrag från CSN för kurser men har framförallt jobbat med alla slags möjliga slitjobb.

I natt sitter jag uppe, pluggar och jag känner mig som stereotypen och nidbilden av invandrare som inte gör vad de ska. Jag önskar jag kunde för en sekund visa vad sjukdomen, förvirringen och ångesten gör.

Det smärtar i hela kroppen. Jag försöker tänka på hur minst 70 procent av psykiatripersonalen, från överläkare till skötare består av invandrare. Utkörare av snabbmat, alla företagare, artister och akademiker, mina föräldrar som betalat massor av skatt hela sina liv, också invandrare. Det är inte mitt fel att jag har en sjukdom med redan allt för mycket stigma kring. 

Det svider i hela självkänslan – att jag är bottenskrapet, parasiten i samhället. Jag var 21 år med ett drömjobb när min första psykos dök upp. Hela min verklighet vändes upp och ner – bokstavligen. Idag har jag bara mina morgonmediciner som påvisar min sjukdom. Ingen kan se det på utsidan av mig att jag inte gnäller för gnällandets skull, tankestörningarna ingen annan hör. Bara jag. Jag är fast i mig själv och lever på hoppet på att det forskas fram bättre mediciner, mer förståelse, från både samhället och omgivningen. Att fler bara kunde förstå, det som inte går att beskriva. 

Personen är mer än sin sjukdom — hur töntigt det än låter. Utöver mitt svarta hår och det klingande namnet jag bär stolt, är jag en person, med hopp, intressen och känslor. ”Precis som du”.

Eza Amin

Allt innehåll och åsikter i krönikor står skribenten själv för.

Krönikor

Tecknad satir

Skapad i nya projektet Kultur Mot Rasism.

Vill du medverka och skapa ny protestmusik, politisk satir, karikatyrer, politisk skönlitteratur eller antifascistiska bilder?

Kontakta Motargument eller Johan, med ditt intresse:
johans.nya (a) gmail.com #KulturMotRasism på instagram

Alla åsikter i allt innehåll i projektet står varje kreatör och producent själv för som privatperson.

Artiklar, Recensioner

Feministiska muslimer?

Motargument har läst en bok av religionshistoriker, professor emeritus Jan Hjärpe, som har titeln ”Islamismer”. Vi valde här att peka på de feministiska kvinnorättsrörelser som pågår inom islam och även inom de islamistiska rörelserna.

Vi citerar:

”Frågan om kvinnans ställning i samhället, i juridiskt avseende och i det politiska livet har fått allt starkare plats i diskussionen. Ett samband finns förstås med strukturförändringen i det ekonomiska livet som innebär att kvinnors betydelse fokuseras i offentligheten på annat sätt än tidigare.

Vid sidan av antireligiös och sekulär feminism har det då börjat framträda en ’islamisk’ feminism också inom de islamistiska rörelserna. Även där ifrågasätts de dominerande patriarkala strukturerna, inom och utom rörelserna.

Feministerna ger alternativ till de traditionella tolkningarna av Koranen och av haditherna. Detta upprör traditionalister som talibangrupperna. Det ’islamistiska’ Khartum-mötet 1996 fäste uppmärksamheten på de islamisk-feministiska tendenser, som sedan slagit rot inom den politiska islamismen. Detta har också samband med den generationsväxling som äger rum.” – citerat från s 182.

”Kvinnornas politiska aktivitet accepteras och uppmuntras av de modernistiska islamisterna.” s. 185.

Vi fortsätter citera Jan Hjärpe: ”Även i den religiösa praxis som äger rum i offentligheten märks kvinnorna mer än tidigare.

[…]

Unga är ute på nätet, vilket innebär att könsrollsfrågor diskuteras globalt, och nya tankar (och religionspolitiska) sprider sig snabbt. Samhällsförändring och migration gör att gamla strukturer med deras könsroller bryts upp och normerna förlorar sin ’materiella bas’. Olika feministiska rörelser är aktiva, religionsfientliga som ser religionen som hinder för kvinnans frigörelse, sekulära som ser religionen som betydelselös, eftersom religion då uppfattas som en återspegling av de existerande samhällsstrukturerna.

[…]

det finns alltså också sådana rörelser som representerar islamisk feminism, ’islamisk feministteologi’. Framför allt tar de fram kvinnorna i islams historia.

Även ’profana’ feminister använder sig av det religiösa språket, och källorna, för att propagera för och legitimera en samhällsförändring bort från patriarkalismen. De försvara kvinnans frigörelse och politiska aktivitet genom att visa att den inte strider mot källorna, mot Koranen eller mot profetens föredöme. De kritiserar samtidigt de historiska gestalter som förknippas med patriarkala regler.” s.183

”Feministerna gör en omvärdering […] Vissa av sagesmännen för berättelserna om profeten karakteriseras som otillförlitliga. Men den islamiska feminismen accepterar då ändå i princip att haditherna, berättelserna om profetens ord, är prejudicerande. Men de drar andra slutsatser från dem än de traditionella, och de hävdar att de som uttrycker en nedvärdering av kvinnorna är ohistoriska.

De betonar att Koranen står över haditherna som norm, men konstaterar samtidigt att den traditionella tolkningen av korantextens innebörd bygger på hadither som de betraktar som otillförlitliga.” s. 184

”De hävdar följaktligen att Koranen och haditherna har lästs med patriarkala glasögon och förståtts och tillämpats på fel sätt. Patriarkal folksed har lästs in i religionen. De betonar att det är skillnad mellan religionen och ’kultur’.” — citat från sida 185 ur Jan Hjärpes bok.

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Svensson, Jonas, Women’s Human Rights and Islam, 2000, Almqvist&Wiksell.

World Value Survey, Islam, Gender, Culture and Democracy, 2003.

Korta motargument, Recensioner

Islamistisk mångfald?

Planeten har komplicerade, komplexa geopolitiska och sociala växelspel. Teologer och religionshistoriker analyserar och beskriver många olika rörelser, organisationer, ideologier och huvudfigurerna inom dessa. Jan Hjärpe är en av de som beskrivit flertalet olika och vitt skilda ”islamismer” — i pluralform.

Vanligen har vi i europa läst och hört generaliserande ihopklumpningar av vad som skulle vara en ”islamist” – som om de alla vilja exakt samma saker. Motargument har läst en bok av Jan Hjärpe, med titeln ”Islamismer”. Vi citerar ur inledningen:

”Den nutida islamismen är ingen enhetlig företeelse, […] framställningen visa på olikheterna, spännvidden mellan olika grupperingar. Inte heller är islamismerna något oföränderligt. Förändringar i synsätt och agerande, nya tendenser blir märkbara, generationsväxlingens roll är viktig. […] En sak här är den tydliga tendensen till polarisering mellan ’moderat’ islamism i olika former och extrem, jihadistisk islamism.” — s.7

Vi fortsätter citera, från sida 13:

”’politisk islam’ är ingen enhetlig företeelse, lika lite som ’kristen politik’ eller ’politisk kristendom’ är det. Vi finner en hel skala av olika tendenser.”

Hjärpe betonar den breda mångfalden av åsikter om alla detaljfrågorna, genom hela sin bok, och skriver att vid år 2010 hörde planetens allra flesta muslimer och islamister till en huvudinriktning han benämner som ”islamisk-demokratiska” och liknar den rörelsens syn på samhällsfrågor med olika europeiska kristdemokratiska partier i EU-parlamentet.

”Våldets väg används av mindre grupper som då ser sig som en sorts avantgarde med anspråk på att trots sin marginalisering representera hela den muslimska ’umma’, (”nationen”). En relevant jämförelse är att se extremgrupperna som en motsvarighet till de revolutionära grupperna i 1970-talets vänstervåg i Europa. […] Den rymde många schatteringar, från socialdemokrati till Baader-Meinhof.” — s.13

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Krönikor

Skriet från vildmarken

Artisten Soulsaga bidrar med en text. Du kan lyssna på låten på Spotify och Youtube. Läs hela texten här hos oss:

Lyssna noga nu
Var gång jag tar dom till skogens slut
Så dissocierar hälften och resten dom zonar ut
För det bor ett djur, under mitt ärrade bruna skinn
Det har blodig buk, tänder direkt när det surnar till
Inget gosedjur, nåt man gör bäst i att bura in
Det är kroniskt sjukt, spottar och dreglar och sprutar rim
Ni vet det springer i mörkret
Kan se dess spår på eran gård och spegelbilden i fönstret
Det kastar upp nåt gammalt dött och smetar in det på dörren
Hela byn är på helspänn
Ni larmar på, låser alla lås och fredagsmyser vid teven
Kallar på katten vid halv ett på natten ser nåt krypa bredvid den
En udda figur av en främmande sort
dyker upp vid ditt hus för att skända din kropp
Eller hämnas för brott era vänner begått
när ni rubba naturen och ändrade nåt
Satte er över den icke vite
Stal moder jord för ett himmelrike
Kallade mig för en simpel vilde
Stämplade mig som den primitive
Och ni fortsatte göra det innerst inne
Så bilden av vilden har bränt sig fast
Och förgiftar ditt sinne varenda natt
Ja djuret läser deras tankar lätt
Vädrar en stank av skräck
Och föraktet läcker från er andedräkt

Buren är öppen, djuret är löst
Kroppen är luden, frusen och blöt
Sminket har runnit, masken är av
Filtret har brunnit, askan är kvar

Anden fräter för jag är den andre
Och det får man inte va i det hära landet
Rättare sagt det här jävla landet
Det här jävla landet det här jävla landet
Det är så det låter när de går igång
På den dynga de tuggar året om
Problemet är långt ifrån nationellt
Det är sekler av våld som ni fuckin ärvt
Kan va lite laddat att säga så
Fastän plågade förfäder hejar på
Kan höra ropen eka över jordens hörn
Om du inte hör dom googlar du historielös
Har det relativt bra, långt ifrån den mest utsatte
Men tro mig min vän, inte heller nåns husblatte
Jag känner det, sättet du tittar på när vi möts
Du blir misstänksam, vänder bort blicken lite nervöst
Registrerar mig först, som nåt kriminellt
Men du sorterar på studs, jag reduceras till luft,
om jag tittar snällt
Inte paranoid, bara rasifierad
Jag blir aldrig som ni, ändå assimilerad
Så strunta i alla små Hanif Bali´s
Vars självhat är tydligt och fuckin tragiskt
Dom är inte vår röst och har aldrig varit
En osminkad sanning till ansiktsmask
Är stigmat jag har och har alltid haft
Så fortsätt och döm utan sanningshalt
Tills halvblodet kokar och allt blir svart

Buren är öppen, djuret är löst
Kroppen är luden, frusen och blöt
Sminket har runnit, masken är av
Filtret har brunnit, askan är kvar

Artisten Soulsaga bidrar till Motargument, vilket vi är glada och mycket tacksamma för. Du kan lyssna på låten på Spotify och Youtube.