Motargument uppdaterar er på statistiken från svenska valmyndigheten över hur många tomma kommunfullmäktigestolar det står runt om i hela Sverige just nu, i mitten av januari 2021.
Det är 2 tomma stolar i kommunfullmäktige i Hjo, där det skulle ha suttit invalda ledamöter från Vänsterpartiet.
På alla andra tomma stolar som registrerats in till valmyndigheten, på www.val.se skulle det ha suttit invald ledamot från Sverigedemokraterna (SD). Summa för Sverige: 38 tomma SD-mandat som inte har någon aktiv politiker som använder dem.
För väljarna är detta självklart något negativt, att när man röstat in kandidater till att få politisk makt och rösträtt i kommunens beslut, men det sedan inte sitter någon på den positionen och representerar väljarnas åsikt.
Det ligger i alla väljares intresse, och ansvar, att hålla sig informerad fram till nästa valdag, om hur de lokala partierna och kandidaterna förbereder sig, och upprätthåller demokratin och arbetar för att representera sina väljares åsikter i hemkommunen.
Totalt är det just nu i januari 2021 hela 40 tomma kommunfullmäktigestolar i landet. 38 av dem är från ett enda parti. Kontakta dina lokala partier och prata med dem om du vill ha enlångsiktigt fungerande kommunfullmäktige i framtiden.
Om väljarna inte granskar eller kritiserar partiet de röstar på, så kommer det partiet inte att arbeta för att motverka sina interna, organisatoriska, demokratiska brister.
Motargument tipsar om en serie korta video-program från Utbildningsradion om Sveriges demokratiska system och statsskick.
För dig som tror att vårt parlament eller statsskick är jättekrångligt, och vill titta på en serie med korta videos för att börja lära dig en bit i taget. Videoserien passar även för nybörjare som tror att de inte känner till någonting om Sveriges riksdag. För dig som tycker du vet en hel del om vårt lands demokrati, men ändå känner du vill försöka lära dig mer, och repetera detaljerna som du kanske glömt anledningarna bakom.
Utbildningsradion har själva kategoriserat denna serie som att den passar för elever i grundskolans årskurser 7-9. Avsnitten är mellan 12 och 21 minuter, och textade på svenska.
Motargument tycker att innehållet passar för alla och kan användas av er som länkar i diskussioner där någon inte riktigt förstår olika begrepp om statsskick eller parlamentarism.
SD:s påståenden om antal medlemmar granskas av Motargument. Partiet har fortfarande i dag, i skrivande stund kvar sina gamla skryttexter på sin webbsida med : ”Vi växer så det knakar” och: ”Vi växer snabbare än någonsin och är på god väg att bli Sveriges största parti.”
För kalenderåret 2019 ska partierna ha skickat in anmälan till Kammarkollegiet med samtliga uppgifter om partibidrag och partistöd senast den första juli 2020. Redan idag går det att läsa några partiers redovisning. Motargument upptäckte att intäkterna som SD får från medlemsavgifterna har minskat från 2018 till 2019.
Enligt deras egen redovisning fick partiet SD in 6 875 650 kronor från sina medlemmar i medlemsavgifter för hela kalenderår 2018. (Notera att det var ett valår)
För år 2019 har SD fått in 6 744 201 kronor i medlemsavgifter.
Ett tapp på ungefär 131 000 kronor på ett år kan verka vara marginell skillnad, men för partiet som ständigt hävdat de haft konstant medgång och tillväxt så kan detta vara en extra detalj som bidrar till de varningsklockor om allt fler avgående och uteslutna kommunpolitiker runtom i hela landet och det som de kraftigt sjunkande opinionssiffrorna visat sedan november 2019.
SD har ett medlemskap, som kostar 200:- per medlem per år. Och de har också i många år haft ett ”livstidsmedlemskap” för en fast engångssumma. Den var tidigare på 1 500:- per medlem, numera har den höjts till 2 000:- i en engångskostnad för att bli medlem i resten av sitt liv. (Motargument misstänker att man trots det kan ansöka om att gå ur partiet)
Ett missnöjesparti som i mer än ett halvår haft sjunkande popularitet, allt färre sympatisörer och förtroendevalda, de tappar nu även medlemmar. Det går dåligt för SD, som har stor procentandel ”missnöjesväljare”.
Väljare som röstat för att ”röra om i grytan” eller i protest mot sittande regering eller ”sjuklövern” är lättrörliga. Är de inte nöjda med sitt förra val, så kan de bli soffliggare, röstskolkare eller tänka sig att flytta sin röst till något annat alternativ. Så skedde med Ny Demokrati och Svenskarnas Parti – och Motargument minns deras spektakulära och snabba splittring.
Motarguments artikelserie om opinionsstödet för högerpopulism och euro-skeptiska grupperingar i Norden fortsätter här med en kort uppdatering av vår tidigare utblick till ett fåtal länder i nordvästra Europa.
Tyskland: Alternative für Deutschland/AfD hade en topp vid 16-18% under hösten 2018, har sedan gått i en sjunkande trend, för att under maj 2020 ligga på 9 – 12%.
Storbritannien: UKIP är oerhört litet numera. ”Brexit party” verkar också tappat allt stöd, under 4% hela detta år. Labour är enda parti som ökar våren 2020.
Nederländerna: Partij Voor de Vrijheid/PVV hade i gallupundersökningarna en temporär topp under augusti 2017 på 22%, men föll sedan stort till ca 8% våren 2019. De pendlar nu i mars-maj 2020 mellan 13 och 19%.
Belgien: Vlaams Belang/VB åtnjuter en uppåttrend, sedan en rödgrön koalition vann i senaste valet, i maj 2019, nu ligger de i området 24,5% – 28% och förefaller vara största belgiska parti. Partie Populaire/PP har försvunnit ner till 0 – 3,6% sedan maj 2019.
Motargument håller er uppdaterade på det aktuella opinionsläget i Norden, på lite längre sikt. Vad har förändrats i förtroendet för regeringspartierna under Corona-pandemin och hur skiftar stödet för partierna i våra grannländer och i Sverige? (uppdaterad måndag 8/6 2020)
Vi har i en rad artiklar på Motargument visat diagram och analyserat de så kallade ”högervindar” och ”populistpartiers uppstickarförsök”. Det är nu en tid sedan vi sist gjorde ett svep över våra grannländer i Norden.
Såhär ser maj månads politiska opinionsundersökningar om hur partisympatierna har rört sig i jämförelse med ett par år bakåt:
Danmark: Regeringsledande Socialdemokraterna går uppåt mot 35% (i folketingsvalet 2019 fick partiet 25,9%). Dansk Folkeparti fortsätter att tappa och är nu nere vid 6-7% i maj 2020.
Finland: Socialdemokraterna rör sig en aning uppåt till 22%, de gick igenom en kris under hösten 2019 då de såg ut att gå ner till 14% (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,7% av rösterna). Sannfinländarna tappar efter en rejäl uppåtgång under hela år 2019 tillbaka ner till ungefär 18% maj 2020 (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,5% av rösterna).
Norge: Oppositionspartiet Höyre ökar till 26%, Socialdemokraterna ligger nu kring 25,5% och Fremskrittspartiet ligger i en zon mellan 8-12%. (I stortingsvalet 2009 fick de 22,9%)
Sverige: Socialdemokraterna har senaste månaden ökat tillbaka upp till ca 30-33,7%. Sverigedemokraterna har tappat till 17-19,7%, för ett par månader sedan var de uppe på all time high, vid ca 24-25% (senaste riksdagsvalet hade de 17,53%). (Uppdaterad med SCB, 8/6 2020)
Island har en svåranalyserad situation, kanske mestadels för att regeringen består av 4 mindre, ganska jämnstora partier. De går samtliga något sakta nedåt, men det är möjligen endast en del av en längre rörelse vilket beror på annat än Corona. Island har i skrivande stund endast 10 bekräftat avlidna i Covid-19. Det parti som förefaller röra sig lite uppåt i opinionen är Independence, (konservativa, euro-skeptiska).
Det prognostiserade väljarstödet för olika politiska partier – i form av förändringar uppåt eller neråt – går att följa på många olika ställen, inte bara i dagstidningarna.
Ett par av de webbsidor som visualiserar opinionsundersökningarnas prognoser är Wikipedia och val.digital. Eftersom det är privatpersoner som uppdaterar dessa sidor efter det att tidningar publicerat siffror från respektive opinionsinstitut, är det en viss eftersläpning i inrapporteringen.
Den webbsida som Motargument anser har den mest översiktliga och lättmanövrerade historiken är val.digital :
Visualisering av opinionsundersökningarna över en tidsperiod om 5 år på https://val.digital/Party-SD/ (några gallupar valdes bort i denna skärmdump med anledning av att de inte utkommer frekvent)
På val.digital kan man i den översta menyn byta mellan de olika partierna och ställa in valfri längd på historik med en kalenderfunktion.
Det finns även några personer som sammanställer och offentliggör partiernas väljarprognoser, bland annat https://twitter.com/statistiskO
Lägg märke till att Sentio inte uppdaterats här. Enligt Wikipedia-sammanställningarna hade SD en prognos om 22,2 % i maj 2020.
Motargument vill råda alla att i huvudsak betrakta att väljarstödet för de politiska partierna i landet är som rösträkningen efter valdagen. I alla nyhetsartiklar där väljarstödet definieras i siffror i procent och tiondels procent, kan de ytligt sett verka vara mycket vetenskapliga fakta och en sanning. Så är inte alltid fallet. Opinionsundersökningar är endast prognoser.
Lägg därför inte för stor vikt vid en enstaka månads enkät. Undvik att överdriv värdet av en enda månads gallup från ett enda företag, för den kan aldrig vara en riktigt pålitlig indikator för hur hela landets väljare kommer att rösta på nästa valdag.
För att kunna uttyda längre tendenser bör man både följa historik över längre tidsperiod och att göra någon avvägd kombinerad kompott av de olika instituten. Till exempel som detta nya valforskningsprogram från Göteborgs Universitet.
Ännu en folkstorm har spridits vidare av många, helt utan reflektion eller insikt. Nyligen sändes det ut ett foto av en skolelevs övningsuppgifter. Många personer påstod helt felaktigt att fotot visade solklara bevis för att en lärare i Tierps kommun tvingar elever att konvertera till islam.
Viral mytbildning och drev pågår, tyvärr, baserat på okunskap, fördomar, insiktslösa och ogrundade gissningar. Vi bör alla bli bättre på att påminna alla våra bekanta att: ”Bara för att något är skrivet på internets bloggar eller sociala medier – är det inte alltid sant.”
Tierps kommun har på ett kompetent vis kommunicerat fakta. De kritiserar ryktesspridning och motbevisar de falska påståendena. Det är en skollektion i religionskunskap i samhällsorientering, på en vanlig svensk, kommunal grundskola som upprör. (nästföljande SO-lektion var planerad att handla om en annan religion.)
Jag förstår att människor blir upprörda över orättvisor i vårt samhälle – när de har belägg för det är jag till och med glad att de upprörs och agerar. Men, det blev extremt i detta ogrundade drev, när medarbetare i Tierps kommun ska ha fått ta emot ilskna anklagelser och hot. Ingen människa ska behöva få brev, telefonsamtal eller sms med utskällningar, hat och hot. Ingen ska behöva bli uthängd på internet för att några personer tar sig tolkningsföreträde – utan att ställa någon fråga till skolan, försöka tänka efter eller ta reda på vad som skett på lektionerna.
Varje invånare i Sverige har åsiktsfrihet och får tänka, känna och tro att det pågår så kallad ”tvångsislamisering”. Men vad jag aldrig kan få förståelse för, är varför det är så många vanliga invånare som säger saker eller skriver offentliga texter, baserat på så lösa grunder som sin egen känsla, oro och tro. Många gånger så kan man observera att det görs utan att de först försöker ta reda på om det finns fog för det, eller om det kan finnas andra perspektiv, eller flera ingående detaljer i sakfrågan man först skulle behöva ta ställning till. Det är tyvärr för vanligt i alla meningsutbyten om migration – att många inte har insikt i eller förstått den aktuella företeelsen.
Vikten av källkritik
Jag önskar att alla får lära sig inse att den första instinkten när man blir varse något nytt, det bör vara: ”Kan det vara falskt?” eller ”Kan det där stämma?” Och nästa känsla som då rimligtvis bör dyka upp i huvudet: ”Var kan jag hitta andra fristående, oberoende belägg för samma sak” eller… ”Går det att hitta några som avslöjat det där som ”Fake News”? – och det bör du kanske tänka och inse innan du skickat vidare länken, fotot eller texten.
Träna din egen hjärna till att inte förbli för godtrogen när du blint litar på vad andra skrivit eller delat vidare på nätet.
Nu är denna senaste incident i Tierps kommun, där jag växt upp, bara en av alla stormar som jag har observerat där. Jag minns flera falska anklagelser och uppiskat hat. Det har handlat om missförstånd och elakartade feltolkningar av bland annat temaveckor i skolmatsalar i Tierps kommun. Det konstruerades ett ”första-april-skämt” om den folkstormen i tidningen Arbetarbladet.
Läs gärna Tierp Kommuns fullständiga text och frågerutan om denna incident. Diskutera lynchmobb-liknande företeelser i sociala medier och de bloggar som kallar sig själva ”alternativa”. Googla fram några av de opinionsbildare som är högst delaktiga i att elda på stormarna, för att många fler ska inse hur skeva, enögda de är och hur uppenbara fakta ignoreras.
Hjälp varandra skaffa mer källkritik och mediakunskap så att vi blir många fler frivilliga som folkbildar många fler – för att färre och färre personer ska luras att gå på bluffar som handlar om andras religion eller bakgrund.
För övrigt så är islams trosbekännelse en text som ska läsas upp högt, inför vittnen. Den texten är inte giltig om den endast skrivits. Och det är endast frivillighet som utgör en giltig konvertering till islam, enligt muslimer och teologer.
Där fick ni mytknäckning också, som bonus. I Motarguments stora arkiv av artiklar finns det en hel del andra fakta, motargument och kunskaper ni kan hämta för att motbevisa lögner och drev i sociala medier.
Följ Motargument, dela ut länkar till våra artiklar, krönikor och mytknäckare. Stöd oss gärna i vårt ideella arbete, vi samlar då och då in bidrag för att kunna annonsera och nå ut med vår folkbildning och antirasistiska opinionsbildning till många fler.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Uppdatering: I landets kommunfullmäktigesalar står nu 35 stycken stolar tomma, där det skulle ha suttit en invald SD-ledamot för att företräda SD-väljarnas åsikter.
I Dalarnas län har Sverigedemokraterna enorma problem denna mandatperiod, hela 12 tomma kommunfullmäktigestolar för SD står redan nu tomma i länet. Och halva mandatperioden är kvar till nästa kommunval.
Att stolar står tomma gör att väljarna som röstat på det partiet inte får representation i sin kommun för sina demokratiska rättigheter och att SD inte utövar någon politik från den stolen. SD har även utöver tomma stolar, en rad med politiska vildar i flera kommuner i landet, vilka sitter kvar och ockuperar varsitt SD-mandat – trots att de ej är medlem i SD längre.
Läs vår granskning om det växande antalet politiska vildar som hoppar av från SD eller blir uteslutna ur SD – men sitter kvar i sin kommuns politiska ledning.
Växande problem för SD och en stor huvudvärk för partiets centrala ledning och distrikten – kanske särskilt i Dalarna för deras distriktsordförande Rasmus Giertz. Hur ska SD kunna locka många fler att kandidera till förtroendevalda positioner i nästa kommunval, när så få medlemmar vill ställa upp och hjälpa partiet i sitt närområde?
fotnot: i Hjo kommun är två stolar tomma där det skulle ha arbetat ledamöter från Vänsterpartiet
Motargument har under en månads tid kartlagt och summerat hur många politiska vildar som sitter i Sveriges kommunfullmäktigesalar, på SD-mandat, men som har uteslutits eller hoppat av självmant ur partiet SD.
I första delen av denna mini-serie redovisade vi politiska vildarna från SD i alla kommunerna i norra och mellersta Sverige; Norrland och Svealand. I denna del är det Götalands samtliga kommuner och kommunfullmäktigemandat som granskats.
Norrland: 10 politiska vildar som är aktiv på ett SD-mandat
Svealand: 18 politiska vildar, aktiv idag på ett SD-mandat
Götaland: 17 politiska vildar, aktiv på en SD-stol i Kommunfullmäktige
SUMMA politiska vildar, före detta SD-representanter: 45 stycken
SUMMA mandat SD erhöll i kommunvalet i september 2018: 1806 mandat.
SD har alltså tappat kontrollen över 4,3 % av sina kommunfullmäktigeplatser. I skrivande stund är det endast cirka 15 månader sedan valdagen. Resterande del av mandatperioden kommer vi kanske att kunna få ett nytt bottenrekord i rekordmånga politiska vildar och tomma SD-stolar.
Motargument har kunnat addera och summera totalt 45 politiska vildar från SD, sammanlagt i hela Sveriges samtliga kommunfullmäktigesalar. Så här gick vår metod till: vi använde officiella, offentliga uppgifter på valmyndigheten över antal inröstade SD-ledamöter i varje kommun i hela landet. Vi tittade på alla svenska kommuners offentliga webbsidor för att se vilka som är registrerade hos dem som aktiva, sittande ledamöter i deras kommunfullmäktige. Alla som valts in på SD-mandat, men som nu saknar partibeteckning eller har annan nyskapad parti-symbol som inte är någon av de andra etablerade partiernas, de har vi räknat som en ”politisk vilde” på SD-mandat. I skrivande stund kan det eventuellt vara fler personer som nu är politisk vilde, om det är så att kommunens offentliga webbsida skulle vara ouppdaterad, inaktuell, eller felaktigt redovisad partibeteckning.
Fotnot: Det finns några andra politiska vildar i svenska kommunfullmäktige, men som valts in för annat parti än SD. Med reservation för eventuella ändringar eller kommunernas eventuella felregistrering eller eftersläpning i publicering på sin webbsida.
