Etikettarkiv: ekonomi

Artiklar

M-politik på SD-vis: ”Vi och dom”

Gästinlägg av Viktoria Sterner

Ytterligare ett steg mot ett ”vi och dom”-samhälle från Moderaterna, med en politik som alltmer präglas av SD:s sätt att dela upp människor i grupper.

Jag tror på alla människors lika värde. Ett samhälle ska inte ställa människor mot varandra – den som har arbete mot den som är arbetslös, den som är frisk mot den som är sjuk eller den som är född i Sverige mot den som är född någon annanstans.

Att skuldbelägga människor som är beroende av bidrag eller annat stöd är dessutom oanständigt när det kommer från ett parti som ofta har starkt stöd bland de mest välbärgade i samhället.

Skärmdump från Moderaternas officiella Facebookkonto 260825.

För att vara tydlig – det finns INGET parti som är för bidrag. Självklart ska fusk motverkas. Precis som skattefifflande miljonärer ska motverkas. Men det är en enorm skillnad mellan att bekämpa fusk och att misstänkliggöra människor som faktiskt behöver samhällets stöd.

Lite fakta för den som inte känner till nivåerna:

Dagersättning för asylsökande:
En ensamstående vuxen asylsökande som saknar egna pengar kan få 61-71 kronor per dag i dagersättning. Det ska bland annat räcka till mat, hygien, telefon och andra personliga utgifter. Asylsökande omfattas inte av riksnormen för försörjningsstöd, och får alltså nöja sig med 1 800 kronor i månaden.

Riksnormen för försörjningsstöd:
För en ensamstående vuxen är riksnormen 5 220 kronor per månad. För sammanboende är den 8 510 kronor per månad. Riksnormen gäller människor som uppfyller villkoren för försörjningsstöd – oavsett bakgrund. (gäller ALLA i Sverige.)

Så till Moderaterna – försök leva på de här nivåerna. Och då menar jag inte bara att försöka få pengarna att räcka till mat och det allra mest nödvändiga. Jag menar att faktiskt leva ett värdigt liv på den summan, utan att vara hungrig.

Politik handlar inte bara om siffror.

Det handlar om människor.

Och ett anständigt samhälle bygger inte på att vi ställer människor mot varandra.

Myter

Myt: ”Invandrare integrerades snabbt och lätt förr i tiden”

Många tror felaktigt att invandrare förr integrerades snabbt och problemfritt. Historisk forskning visar dock att integration alltid har varit en långsam och utmanande process, präglad av oro, oavsett tidsperiod.

I en diskussion på Facebook fick jag en kommentar som jag vill dela med er:

”ja, vi har ju aldrig tagit emot folk ifrån andra länder förr, för tänk om dom hade lyckats integreras ändå trotts att dom inte fick några bidrag!”

Personen anser att invandrare förr i tiden snabbt och enkelt integrerade sig i samhället utan ekonomiskt stöd. Denna syn är dock en grov förenkling som lätt kan ifrågasättas.

Hög- och lågkonjunkturer, ursprungsland och rådande politik har alltid påverkat integrationsprocessen. Varje tidsperiod har bjudit på unika utmaningar, och definitionen av lyckad integration har förändrats avsevärt genom historien.

Historiska utmaningar

Även under tidigare omfattande flykting- och arbetskraftsinvandringar var det en process att lära sig språket och få fasta anställningar.

De sociala klyftorna blev tydliga då ”nysvenskar” ofta hamnade i mindre attraktiva bostadsområden, samtidigt som majoritetsbefolkningen ofta uttryckte skepsis mot invandrarna.

Barnen till tidigare invandrare har oftast fullt ut integrerats språkligt och socialt, medan den första generationen har haft det betydligt tuffare.

Varför fortlever myten?

Vårt selektiva minne får oss att glömma historiska konflikter och istället minnas en förenklad och harmonisk version av det förflutna.

Dagens arbetsmarknad kräver formell utbildning. Under arbetskraftsinvandringens tid (1940- till 1970-talen) behövde svensk industri arbetskraft och ställde inga krav på formell utbildning. Detta gjorde det möjligt för invandrarna att börja arbeta direkt. Även om den ekonomiska integrationen gick snabbt, tog den sociala integrationen lång tid och präglades ofta av utanförskap.

Sveriges invandringspolitik skiftade från arbetskraftsinvandring till asylsökande under 1970-talet och framåt, vilket förändrade förutsättningarna för integration. Att integreras utan ett direkt jobb på en föränderlig arbetsmarknad visade sig vara både svårare och mer tidskrävande.

Fram till 1970-talet byggde svensk integrationspolitik på “assimilering”, där invandrare förväntades anpassa sig helt och bli “svenska”.

År 1975 beslutade riksdagen att invandrare skulle behandlas lika, ges möjlighet att samarbeta och uppmuntras att bevara sitt språk och sin kultur.

Sedan 1990-talet har integrationspolitiken fokuserat på just integration, snarare än assimilering. Detta innebär en ömsesidig process, även om utmaningar som segregation och långa tider till självförsörjning kvarstår.

Vad är bra integrationspolitik?

Integration delas vanligtvis in i fyra samverkande processer av forskare.

  • Strukturell integration omfattar arbetsmarknad, utbildning, bostad och hälsa.
  • Social integration omfattar sociala relationer, broar till majoritetsbefolkningen och andra grupper, samt länkar till myndigheter, samhällsinstitutioner och politiska strukturer.
  • Kulturell och identitetsmässig integration: Värderingar och språk.
  • Politisk och rättslig integration syftar till att tydliggöra individens rättigheter och skyldigheter, vilket inkluderar permanent trygghet, medborgarskap och möjlighet att delta i den politiska processen.

Modern forskning betonar att framgångsrik integration är en tvåvägsprocess.

  • Individens starka vilja och drivkraft.
  • Samhällets förmåga att integrera utlänningar, inklusive arbetsgivares och bostadsmarknadens inställning, samt förutsättningar för mänskliga möten.

Tanken att invandrare historiskt i Sverige har integrerats enkelt och smärtfritt är en idyllisk samhällsbild som bygger på vårt selektiva minne, förändrade krav och strukturella faktorer.

Källor:

EFN: En annan berättelse om integration

SO-rummet: Invandring till Sverige under 1900-talet

Vänstra stranden: Den misslyckade integrationen är en myt

SVT: Invandrarmyter skapar fördomar

Tidningen Syre: Alla måste räknas för att integrationen ska fungera

Handelsbanken Foundations: Ny forskning: Integrationen går åt rätt håll

Delmi: Integration av unga ur ett flerdimensionellt perspektiv

Omni: Forskare: Integration kräver mer än bara tid i Sverige

Forskning: Migration och integration

Riksdagen: Regeringens proposition om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

Artiklar

Konsekvenser när Tidö avskaffar permanenta uppehållstillstånd

Den 12 juli 2026 avskaffades permanenta uppehållstillstånd (PUT) som huvudregel i Sverige genom regeringens proposition om att slopa PUT. Ändringen anpassar de svenska asylreglerna till EU:s miniminivå. De största nackdelarna med att slopa permanenta uppehållstillstånd (PUT) till förmån för tidsbegränsade uppehållstillstånd är försämrad integration, psykisk ohälsa, minskad ekonomisk tillväxt och ökad byråkrati. Kritiken kommer bland annat från forskare, fackförbund och Migrationsverket, som betonar att brist på långsiktig trygghet motverkar syftet med integrationspolitiken.

Motverkar integration och språkinlärning

  • Minskat incitament: Utan garanti om att få stanna minskar motivationen att lära sig svenska eller etablera sig i samhället.
  • Kortsiktigt fokus: Individer fokuserar på omedelbar överlevnad och tillfälliga jobb snarare än långsiktig utbildning eller karriärval.
  • Svagare förankring: Det civila engagemanget och viljan att bli en del av det svenska föreningslivet försvagas när framtiden är oviss.

Negativa effekter på arbetsmarknad och ekonomi

  • Svårare att starta företag: Utländska medborgare drar sig för att investera kapital och starta bolag om de riskerar utvisning.
  • Minskad köpkraft: Banker nekar ofta bolån och långsiktiga krediter till personer utan PUT, vilket minskar konsumtion.
  • Kompetensflykt: Högkvalificerad arbetskraft väljer bort Sverige till förmån för länder som erbjuder snabbare vägar till permanent trygghet.

Psykisk ohälsa och social utsatthet

  • Konstant stress: Att leva i ständigt limbo skapar konstant oro och traumatiserar individer på nytt.
  • Drabbar barnen: Barn i familjer utan PUT upplever en otrygg uppväxt, vilket försämrar deras skolresultat och mående.
  • Ökat skuggsamhälle: Personer som får avslag efter att ha rotat sig i flera år väljer i högre grad att gömma sig och leva papperslösa.

Ökad byråkrati och statliga kostnader

  • Extrem administrativ press: Migrationsverket tvingas hantera miljontals återkommande förlängningsärenden, vilket skapar enorma handläggningsköer.
  • Skattepengar slösas: Enorma resurser läggs på att ompröva redan godkända fall i stället för att fokusera på nya asylsökande eller brottsbekämpning.

Svenska arbetsgivare, branschorganisationer och fackförbund har reagerat med stor oro, skarp kritik och varningar för allvarlig kompetensbrist. Reaktionen är särskilt stark eftersom slopandet av permanenta uppehållstillstånd (PUT) sker parallellt med andra skärpningar, såsom det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandring.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD

Lästips:

Socialmedicinsk tidskrift: Hur mår nyanlända flyktingar med tillfälligt uppehållstillstånd?

Regeringen: Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter Ds 2024:31

Aasylrättscentrum: Utredningen föreslår en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd

Dagens Juridik: ”Återkallelse av permanenta uppehållstillstånd – ett hot mot rättssäkerheten”

Artiklar

SD-Samnytt tigger pengar – igen

1 kommentar

Det högerextrema SD-propagandaorganet Samnytt har svårt att få ekonomin att gå ihop. På sistone har nätbloggen upprepade gånger vädjat till sina läsare om donationer och prenumerationer för att kunna fortsätta ”specialbevaka de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser”. Samnytt påstår vidare att de fokuserar ”brett på allmän nyhetsjournalistik”.

Vidtecknad vill tro att Samnytt är desperata. Mot bakgrund av att gänget på nätbloggen tidigare inte systematiskt tiggt om donationer och förlängda, eller nya, prenumerationer är det med största sannolikhet inte ett spel för gallerierna. I en artikel från slutet av 2025 läser vi:

”Samnytt står nu inför en avgörande period. Vår verksamhet har ytterst begränsade reklamin­täkter och inget statligt stöd eller finansiärer till skillnad från många andra medier. Vi är helt beroende av våra läsare för att tidningen ska finnas kvar.” (Källa: Samnytt)

Skärmdump från Samnytt 251205.

I en nypublicerad artikel på nätbloggen läser vi:

”Under senare tid har vi dock tvingats minska arbetstimmar på grund av osäkra intäkter. Detta påverkar hur mycket journalistik vi kan producera. Vi vill se till att täcka betydligt fler timmar av dygnet men även alltid kunna leverera djupgående artiklar och videoreportage till er.” (Källa: Samnytt)

Skärmdump från Samnytt 260418.

Vi på Motargument, som är ett helt igenom ideellt, politiskt och religiöst obundet projekt, har noll resurser i jämförelse med Samnytt, som fortsatt har ekonomiska intäkter. Motargumenti förespråkar fri journalistik och medie- samt yttrandefrihet.

Samnytt är en institution inom högerextrem alternativmedia. Gänget startade upp 2008 som Politiskt inkorrekt, ändrade namn 2011 till Avpixlat och sedan 2017 kallar de sig Samhällsnytt, vilket senare kom att korrigeras till Samnytt. En inte alltför långsökt teori är att Dagerlind, Ekeroth och deras vänner med jämna mellanrum väljer att ändra skepnad av taktiska skäl. När ett inarbetat namn blir alltför stigmatiserat kan man vips ändra till ett annat namn och på så sätt värva nya läsare.

Alternativmedia har inte samma förutsättningar och resurser som etablerad media. Samnytt förlorade sitt redaktionsstöd 2021 eftersom de inte uppfyllde följande kriterier:

  • följer god medieetisk sed
  • främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning

2020 erhöll Samnytt 1 192 119 kronor i redaktionsstöd, Året efter mottog de 350 000 kronor, och därefter bedömdes de inte längre uppfylla Mediemyndighetens kriterier för att erhålla redaktionsstöd..

Som jämförelse har den alternativa mediebloggen Motargument alltsedan starten 2012 erhållit lika mycket i redaktionsstöd som Samnytt gör idag, dvs 0 kronor.

Motargument konstaterar att det högerextrema SD-propagandaorganet Samnytt har svårt att överleva. Alternativmedia i behov av ekonomiskt stöd måste leverera högkvalitativ journalistik för att kunna överleva. Kan det vara så att Dagerlind, Ekeroth och deras kompisar inte levererar det folket vill ha?

Länk till två av Samnytts artiklar tiggarartiklar (sparade i webbarkiv för att inte ge klick/trafik):

Samnytt: Ska Samnytt finnas kvar nästa år? – Då behöver vi din hjälp

Samnytt: 34 000 artiklar – men hur många fler?

Lästips:

Motargument: Varning för Samnytt!

Krönikor, Myter

Myten om ”vänsterliberalism”

Onsdagen den 18:e mars publicerade P4 Extra på Facebook några korta citat om att Birgitta Ohlsson går med i Centerpartiet. Vad som fick mig att reagera på just detta inlägg var dock inte sakfrågan i sig utan språket som Ekots politiska kommentator Helena Gissén använde:

”… många vänsterliberaler är arga på L-ledaren Simona Mohamsson efter uppgörelsen med Sverigedemokraterna”. (Källa: P4 Extra på Facebook)

”Vänsterliberaler” är ett begrepp som jag personligen tidigare bara har hört från högerextrema grupperingar och partier som SD. Det är verkligen illa när sådant publiceras på SR som ska vara politiskt opartiska. Det är tyvärr lätt att ryckas med i dagens radikaliserade medier och samhällsdebatt, och att därför utan illvilja eller sympati för högerextrem ideologi börja använda högerextrema begrepp som det på ytan inte verkar vara något konstigt eller högerextremt med.

För vad skulle det egentligen vara för fel med att kalla folk för ”vänsterliberaler”?

Varför begreppet ”vänsterliberaler” är antivetenskapligt

Vänster och höger är en ekonomisk skala där, grovt förenklat, vänster är för mer skatt, mer regleringar och mer makt för arbetaren. Högern är för mindre skatter, färre regleringar och mer makt för företagsägaren.

Liberalism är i praktiken ett samlingsnamn för socialliberalism och ekonomisk liberalism.

Socialliberalism betyder frihet för människor i allmänhet och kan inkludera saker som att stå upp för LGBTQ+, etniska och religiösa minoriteter, mänskliga rättigheter och att stå upp mot auktoritära krafter, mot högerextremism osv.

Ekonomisk liberalism betyder ekonomisk frihet för företagsägare och kapitalägare, vilket innebär t ex lägre skatter, färre regleringar och mer makt åt företagsägare.

Då liberalismens ställningstagandena om ekonomi ligger tydligt på högerskalan så är liberalism de facto en högerideologi.

Så varför använder vissa grupper begreppet ”vänsterliberaler” trots att liberalism så tydligt är en högerideologi?

För att hitta svaret på den frågan så måste man förstå några saker först.
Högerextrema grupperingar är antivetenskapliga, de är antiintellektuella och de är ohederliga. Detta innebär att det finns två sorters högerextremister: de som vet att liberalism är en högerideologi men som ljuger om det, och de som faktiskt inte förstår bättre pga att de själva matats av högerextrem propaganda.

Anledningen till varför högerextremister använder begreppet ”vänsterliberaler” och kallar liberaler och specifikt socialliberaler för vänster görs i syfte att få en enhetlig högerextrem höger där socialliberalism kastas ut och inte längre är välkommen. Syftet är att få bort all form av HBTQ-vänlig politik, att få bort all respekt för mänskliga rättigheter  och viktigast av allt: att få bort all form av motstånd mot högerextrem politik. I en sådan höger så är fortfarande ekonomisk liberalism inte bara välkommen utan fullständigt normaliserad, men i de icke-ekonomiska frågorna så dominerar högerextrem ideologi.

Den stora faran med att normalisera och acceptera begreppet ”vänsterliberalism”

Det kan tyckas inte vara en stor grej att kalla liberaler för vänster, men konsekvensen blir att all form av respekt för mänskliga rättigheter, respekt för minoriteters rättigheter, respekt för kvinnors rättigheter, kamp mot rasism osv blir allmänt accepterad att det är en vänsteråsikt, dvs en politiskt icke-neutral ståndpunkt. Om du är för mänskliga rättigheter så blir du automatiskt vänster. Alla myndigheter, SVT, även de delar av svensk lag som talar om mänskliga rättigheter blir då en del av ”vänstern” och den radikaliserade högern kan därmed argumentera för att ta bort all respekt för mänskliga rättigheter  som en del av att göra myndigheter, lagar, SVT osv till ”politiskt neutrala”.

Konsekvensen av denna process om den får fortgå blir att vi omvandlar vårt demokratiska samhälle till ett högerextremt auktoritärt samhälle där endast högerextrema åsikter och värderingar är tillåtna. Det kan låta alarmistiskt men det är åt det hållet vi är på väg just nu och det är dit vi kommer komma om vi inte byter riktning snarast.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källa:

P4 Extra på Facebook

Myter

Myt: Asylsökande och bidrag

På Motargument är vi extra glada för mytknäckare, gärna sådana som ger motargument mot falska, vinklade, rasistiska och fördomsspäckade myter om invandrare och bidrag. Faktum är att just den sortens artiklar är de mest lästa och delade på Motargument. Mot bakgrund av att lögnerna aldrig upphör, den totala bristen på källkritik och att hetspropaganda kring invandrare sprids som en löpeld på Internet, så kommer vi på Motargument aldrig att sluta skriva dessa mytknäckare.

I samhället, på bloggar och i sociala medier sprids falska och extrapolerade uppgifter om invandrare och bidrag. Hur mycket i ersättning får egentligen asylsökande?

Asylsökande har rätt till dagersättning

Människor som har flytt till Sverige och har lämnat in en asylansökan har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd från Migrationsverket i väntan på att asylansökan behandlas. Det ekonomiska biståndet kallas dagersättning. Denna dagersättning upphör så snart uppehållstillstånd ges eller när personen lämnar Sverige.

Tanken med denna dagersättning är att det ska täcka utgifter för ”sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, kläder, skor, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter”.

Ett kriterium för att få denna dagersättning är att den sökande kan uppvisa eventuella tillgångar och på så sätt kan man avgöra om personen har behov av ersättning. Det är nämligen brottsligt att undanhålla uppgifter om eventuella tillgångar eller inkomst.

Rätten till ekonomiskt stöd är normalt förbrukad då den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön, då uppehållstillstånd ges eller då personen lämnar Sverige. Den rätten kan dock fortlöpa om den asylsökande:

  • har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  • har beviljats uppehållstillstånd efter att ha haft tillfälligt skydd, med stöd av bestämmelserna i utlänningslagen och som inte är folkbokförda i Sverige
  • eller fortsätter att vistas på förläggning och inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun

Under en månads tid efter att uppehållstillstånd beviljats har den asylsökande rätt till ekonomiskt bistånd.

Hur mycket får asylsökande?

images

Storleken på dagersättning varierar beroende på familjekonstellation – om den asylsökande är ensamstående, delar hushållskostnader med annan vuxen samt antal barn – och huruvida mat ingår i boendet eller inte. Och alla människor har väl rätt att slippa gå hungriga?

Utöver dagersättningen finns en möjlighet för den asylsökande att söka ”särskilt bidrag” om denne kan uppvisa starka skäl till extra ersättning.

När den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön förloras rätten till dagersättning.

Om den asylsökande erhållit arbete kan denne söka bostadsbidrag.

Det finns omständigheter som kan ligga till grund för sänkt dagersättning:

  • du inte medverkar till att klarlägga din identitet
  • du försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla dig undan
  • du samarbetar inte till förberedelserna rörande din hemresa om du har fått ett beslut om avvisning eller utvisning

Denna ersättning kan endast erhållas om Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda i orten den asylsökande har blivit erbjuden arbete och anställningstiden är längre än 3 månader.

Om vi skulle drista oss till att räkna på några exempel (jag räknar på att en månad innehåller 30 dagar):

  • Ensamstående där mat ingår i boendet erhåller 720 kronor per månad. Ensamstående där mat inte ingår i boendet erhåller 2 130 kronor per månad
  • Ensamstående med tre barn (2, 7 och 12 år gamla) där mat ingår i boendet erhåller 1 620 kronor per månad. Samma familj erhåller 5 475 kronor per månad om mat inte ingår i boendet
  • Två vuxna som delar hushållskostnader med tre barn (2, 7 och 12 år gamla) där mat ingår i boendet erhåller 2 040 kronor per månad om mat ingår i boendet och 7 005 kronor per månad om mat inte ingår i boendet

Ponera att någon av de asylsökande i endera familjekonstellation börjar jobba: vi plussar då med bostadsbidrag om 850 kronor per familj och månad respektive 350 kronor per ensamstående och månad. Bostadsersättningen kan bara utbetalas om Migrationsverket inte kan bistå med bostad i orten den asylsökande erbjudits arbete och anställningstiden är längre än 3 månader.

”Lyxflyktingar” tar våra pengar

Det kan verka som att människor får väldigt mycket pengar, om man inte räknar med hur många personer det är som behöver socialt bistånd till mat och nödvändiga omkostnader under sin första tid i Sverige.

Att ett hushåll får socialens ekonomiska bistånd innebär inte att samma hushåll kommer få det permanent under 12 månader per år under all evighet… Socialstyrelsen har statistik för hur många månader per kalenderår som samma hushåll får ekonomiskt bistånd… och det är långt från 12 månader per år. Vi kan däremot, ur statistiken utläsa att 60% av alla hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd under ett år, får det kortare tid än 10 månader per år.

Alltså är det hela tiden nya hushåll som söker, och andra hushåll som slutar få bistånd, eller delar därav, eftersom någon i hushållet börjar jobba osv.

I Socialstyrelsens statistik över ekonomiskt bistånd 2024 kan vi läsa följande:

År 2024 fick omkring 145 500 hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året.

Under 2024 betalade kommunerna ut drygt 10,9 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar en ökning med drygt två procent i fasta priser.

Antalet biståndsmottagare under 2024 var nästan 251 400, varav 86 000 kvinnor, 88 000 män och 77 400 barn.

Av det totala antalet vuxna biståndsmottagare var omkring 58 procent utrikes födda.

I Sverige finns drygt 10 miljoner invånare. Är det en principsak att vissa som, av olika anledningar, är fattiga inte ska få leva ens på existensminimum? Eller handlar det om var personen ifråga är född, vilken religion denne tillhör, utseende eller vilket språk denne talar – kort sagt: beror det på att man ogillar främlingar?

Bland ”sverigevänner”, folkvalda och i alternativ media finns en fäbless för att extrapolera, siffertrixa, vinkla och fara med osanning vad gäller bidrag och invandring. I grund och botten är detta förfarande en väl medveten taktik: skrämselpropaganda får vanliga människor att bli upprörda och förbannade samt ställa utsatta grupper mot varandra medelst en vidrig polarisering. Alternative facts och fake news blir verklighet i den ständiga hetsjakten på dem man väljer att benämna ”lyxflyktingar”.

Att Sverige bidrar med ekonomiska medel så att asylsökande kan leva på åtminstone existensminimum är inga konstigheter och är uttryck för att alla människor har rätt till ett drägligt liv.

När du hör människor extrapolera och uttrycka ”worst case scenario”-siffror när det kommer till flyktingar och bidrag så dela gärna med dig av denna artikel.

Det är skillnad på att vara asylsökande och nyanländ.

Statistik för dem som vill ha siffror på belopp och antal bidragsmottagare och biståndshushåll:

Socialstyrelsen: Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2024

Socialstyrelsen: Ekonomiskt bistånd 2024

Migrationsverket: Statliga ersättning till kommuner

Ett urval av mytknäckare och artiklar som ger motargument mot rasistiska myter om invandring och bidrag:

Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt
Hur var det nu med bidragen?
Invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda
Myt: ”Varför får ensamkommande mer än svenskar?”
Gäller äldreförsörjningsstöd bara för invandrare?
Myt: Invandrare får full pension efter ett år
Guldregnet över invandrerskan
Myt: SFI-Bonus (uppdaterad september 2014)
Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen?
Gratis busskort till asylsökande

Källor:

Migrationsverket: Ekonomiskt stöd för asylsökande
Socialstyrelsen: Statistikdatabas för ekonomiskt bistånd – årsstatistik

Korta motargument, Krönikor

Tidöregeringens nya disciplin: tandvårdspolitik som tortyr

Den så kallade 50‑lappen försvinner. Tidigare kunde asylsökande och papperslösa få akut tandvård för 50 kronor, alltså när smärtan var så brutal att den inte gick att vänta med. Nu är budskapet: ”Lid i tysthet, vi har en signal att sända till våra väljare”.

Utredarna säger att det inte sparar en krona. Men det är ointressant. Här handlar det inte om ekonomi, utan om att visa styrka genom att plåga de svagaste. Det är en sådan politisk lågvattennivå att man häpnar och det på andras smärta.

Regeringen kallar det ansvar. Men ansvar för vad? För att infektioner sprids? För att människor tvingas dra ut sina egna tänder med tång? För att visa att man kan vara hårdare än verkligheten själv?

Det är inte en reform. Det är en grotesk uppvisning i cynism: ett land som hellre låter människor vrida sig i tandvärk än erkänner att humanitet inte kostar mer än en femtiolapp.

Så nästa gång någon skriker av smärta i en tandläkarstol de inte har råd att sitta i, kan regeringen applådera. För i deras värld är varje ruttnande tand en seger, varje infektion en budgetpost och varje skrik ett bevis på att signalpolitiken fungerar.”

Fyfan.

I fokus

Tidö: ”Hatbrott mot svenskar”

Regeringens budgetproposition för Utgiftsområde 4 – Rättsväsendet (Prop. 2025/26:1) presenteras som en satsning på trygghet, effektivitet och ordning. Men bakom siffror och tekniska formuleringar döljer sig en tydlig politisk riktning. Den riskerar att förskjuta maktbalansen i Sverige på ett sätt som påminner om hur andra länder stegvis har urholkat sin demokrati.

En av de mest anmärkningsvärda skrivningarna i dokumentet gäller hatbrott. Regeringen vill ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att analysera inte bara hatbrott mot minoriteter, utan också mot majoritetsbefolkningen:

”Hatbrott är aldrig acceptabelt oavsett vem som utsätts. Regeringen avser därför att ge Brå i uppdrag att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om hatbrott, om såväl hatbrott som riktas mot minoriteter som mot den svenska majoritetsbefolkningen.” (Källa: Regeringen.se)

Rent juridiskt är detta ingen nyhet – hatbrott kan redan i dag riktas mot en person för att hen är svensk. Men genom att betona majoritetsbefolkningen som särskilt utsatt sker en politisk förskjutning. Hatbrott riskerar att urvattnas och förlora sitt syfte: att skydda grupper som är strukturellt sårbara för diskriminering och förföljelse. Här ser vi en normalisering av Sverigedemokraternas retorik om ”omvänd rasism”.

Utbyggnad av tvångsmedel

Propositionen innebär också att hemliga tvångsmedel byggs ut:

”Regeringen föreslår ändringar i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.” (Källa: Regeringen.se)

Detta är ett exempel på hur åtgärder som ursprungligen motiveras av undantagsfall görs till vardag. Historien lär oss att när sådana undantag normaliseras – som i Tyskland efter riksdagshusbranden 1933 – förskjuts gränserna för vad staten kan göra mot sina medborgare.

Försvagade skyddsmekanismer

Kontrollorganen förändras också. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden omvandlas till en ny myndighet:

”Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden blir Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.” (Källa: Regeringen.se)

I propositionen betonas effektivitet, men inte medborgarnas rättssäkerhet. Denna symboliska men viktiga förändring speglar en maktförskjutning där kontrollen av statens tvångsmedel riskerar att försvagas.

En obalanserad rättsstat

Resurserna i budgeten fördelas kraftigt till förmån för de repressiva organen:

  • Polismyndigheten (anslag 1:1) får ökade medel för fler anställda och mer övervakningsteknik.
  • Kriminalvården (anslag 1:6) får förstärkningar för fler fängelseplatser.
  • Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten får betydande resurstillskott.

Däremot tilldelas Brottsförebyggande rådet (anslag 1:7) och andra förebyggande verksamheter (anslag 1:14) avsevärt mindre resurser. Resultatet blir en rättsstat där polis och kriminalvård stärks, men domstolar och förebyggande arbete hamnar i skuggan.

Demokratins långsamma förskjutning

Det är viktigt att understryka: propositionen innebär inte att demokratin avskaffas här och nu. Men den innehåller flera mekanismer som kan användas för en gradvis förskjutning:

  • Resurser flyttas till repression, medan förebyggande insatser får stå tillbaka.
  • Undantag görs permanenta, vilket successivt försvagar rättssäkerheten.
  • Hatbrottsdefinitionen förskjuts, vilket urholkar skyddet för minoriteter.
  • Rättsstaten fragmenteras, med svagare domstolar och starkare exekutiv makt.

Detta är exakt den ”mjuka nedmontering” av demokratin vi sett i länder som Ungern och Polen. Inte genom en kupp, utan genom en rad små steg som tillsammans flyttar gränserna för vad staten kan göra – och vem den väljer att skydda.

Regeringens budget för rättsväsendet handlar inte bara om siffror. Den är ett politiskt program som förstärker statens repressiva verktyg, relativiserar skyddet för minoriteter och försvagar demokratins skyddsmekanismer. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi ett samhälle där trygghet ställs över rättssäkerhet, där majoritetens intressen väger tyngre än minoriteternas rättigheter, och där demokratins skyddsnät långsamt monteras ned inifrån.

Källor:

Regeringen: Budgetpropositionen för 2026

Regeringen: Utgiftsområde 4 Rättsväsende

Artiklar

SD-Samnytt tigger för att överleva

2 kommentarer

Den högerextrema bloggen Samnytt, tillika Sverigedemokraternas propagandaorgan, har (via VD:n Kent Ekeroth) direkta kopplingar till SD. De har genom åren varit extremt tydliga med var de står i tiggerifrågan – de vill se ett totalförbud. Därför blir det tragikomiskt när de i artikel efter artikel visar hur desperationen efter pengar för att säkra sin överlevnad växer. Bloggen riskerar att tystna för gott.

För åtminstone femte gången (det börjar bli svårt att hålla räkningen) signalerar nu Samnytt att de har svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Förra sommaren skrev de, i samband med att dåvarande ansvarige utgivaren Mats Dagerlind dömdes för förtal och grovt förtal till en månads fängelse och skadestånd på 200 000 kronor, en desperat artikel om hur de behövde donationer och nya prenumeranter.

Vi läser följande i ”Tänk om Samnytt inte fanns – vem hade då berättat varje dag vad som egentligen händer?”, som är den senaste i en lång rad av ”kom och hjälp oss”-artiklar:

”Du som läser det här vet redan att något är fel. Du märker när politiker skyler över, när medier vinklar och när verkligheten tystas. Det är därför du gång på gång återvänder till Samnytt. Du vet att du hittar sådant här som du inte ser i etablissemangsmedia – du vet att vi granskar på djupet och inte backar från att ge en ocensurerad bild. Fakta som rör – och berör”. (Källa: Samnytt)

”Tänk dig ett Sverige där Samnytt tystnar – och där Aftonbladet, SVT och DN åter får diktera hela verklighetsbilden varje dag. Vill du verkligen att vi går tillbaka dit?” (Källa: Samnytt)

Motargument har under årens lopp massvis med gånger avslöjat en liten, liten del av Samnytts lögner, vinklingar och #fakenews. För att avslöja all desinformation som publicerats där hade det krävts minst en (1) heltidstjänst.

Bloggen beviljades 2021 ca 350 000 kronor i statligt redaktionsstöd – en nedgång från året innan då den beviljades 1,2 miljoner – trots att den inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna, bl a att följa pressetisk sed. Sedan 2021 har nätbloggen inte beviljats något statligt redaktionsstöd, sannolikt beroende på att den inte uppfyller alla kriterier. I januari 2023 lämnade de det medieetiska systemet.

Denna gång är det ”Redaktionen” som står som avsändare för snyftartikeln. De avslutar med att en månadsprenumeration kostar mindre än en lunch eller öl på krogen. Uppenbarligen tycker inte läsarna att det är tillräckligt billigt.

För den som vill läsa offerkofteartikeln och citaten ovan går det att läsa den här (länken är sparad i webbarkiv så att bloggen inte får klick/trafik):

https://archive.is/oCpwU

Vi har tidigare uppmärksammat hur desperata lirarna på Samnytt är:

www.motargument.se/2025/05/05/sd-kopplade-samnytt-tigger-prenumerationer/

Motarguments länksamling där vi dissekerat en bråkdel av Samnytts lögner, vinklingar och #fakenews:

www.motargument.se/2024/09/01/lanksamling-samnytts-logner-vinklingar-och-fakenews/

Läs också vår artikel om vilka och vad Samnytt egentligen är:

www.motargument.se/2024/09/01/varning-for-samnytt/

Samnytt är SD:s propagandaorgan:

www.motargument.se/2025/03/10/samnytt-ar-sds-propagandaorgan/

I fokus, Myter

Myt: ”En flykting kostar 25 000 per år”

Gästinlägg av Tony Johansson

Konjunkturinstitutet publicerade en rapport om migrationens nettoeffekter, enligt ett uppdrag från regeringen.

Följande slutsatser kan dras:

  • Detta är inte vad Tidöpartierna önskade sig.
  • Finansministern har inte stöd i den rappporten för påståendet att flyktingar skulle utgöra en årlig genomsnittlig kostnad om 25 000 kronor per person.
  • KI gör en kalkyl liknande den Joakim Ruist gjorde för några år sedan. Den här rapporten är behäftad med samma metodologiska problem (implicita antaganden om att invandring ökar arbetslösheten och skapar låginkomstjobb, detta i strid med empirin)
  • KI visar inrikesfödda har en negativ effekt på de offentliga finanserna, medan utrikesfödda har en positiv.
  • Inget försök att kvantifiera långsiktiga effekter på produktivitet och teknologiutveckling görs. Det är synd, forskningen tyder generellt på att migration har positiva effekter på detta.
  • Effekter på försörjningskvot och kompetensförsörjning diskuteras men utan att KI går på djupet. Det är synd då mycket tyder på att migration genom dessa mekanismer gynnar BNP/c-tillväxten och underlättar kompetensförsörjningen i offentlig sektor.
  • BRÅ drar i sin underlagsrapport slutsatsen att det inte går att uttala sig om migrations ”nettoeffekt” på brottsligheten. På en generell, nationell nivå kan dock konstateras, enligt BRÅ, att brottsutvecklingen inte styrs av migrationen.
  • Kommerskollegium konstaterar i sin underlagsrapport att invandring sannolikt gynnar internationell handel och produktivitet.

— citerat från Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia, Lund Universitet.

Källor:

Konjunkturinstitutets rapport: Regeringsuppdrag att analysera migrationens nettoeffekter

Katalys rapport: Vinsten med invandring

Motargument: Myt: ”Vi har fullt, vi kan inte emot fler”

Motargument: Myt: ”Sverige är inte hela världens socialkontor”

Motargument: ”675 000 kan inte försörja sig själva”

Motargument: Svantesson (M) ljuger om självförsörjning