Kategoriarkiv: Artiklar

Artiklar

#val2026: Rösträtt i kommun/region för personer utan medborgarskap

Så här i valtider stormas det återigen om att personer som inte är svenska medborgare har rätt att rösta i kommun- och regionval. Sverigedemokraterna vill avskaffa rösträtten och valbarheten helt för personer utan svenskt medborgarskap, medan Moderaterna och Kristdemokraterna vill se över lagstiftningen. Det finns ett flertal anledningar till att det är en lagstadgad rätt för nysvenskar utan medborgarskap att rösta i två av tre val.

Personer utan svenskt medborgarskap har rösträtt i kommun- och regionvalen om de fyllt 18 år senast på valdagen, är folkbokförda i Sverige sedan tre år i rad, men de saknar rösträtt i riksdagsvalet.

Lokalt inflytande och demokrati

  • Skattebetalning: Personer som bor och arbetar i en kommun betalar lokal skatt och bör därför få påverka hur pengarna används.
  • Vardagspolitik: Kommunala beslut rör skola, omsorg och kollektivtrafik, vilket påverkar alla invånare direkt i deras vardag.
  • Demokratiskt underskott: Att exkludera en stor grupp permanenta invånare från lokala val minskar valdeltagandet och försvagar demokratins legitimitet.

Integration och delaktighet

  • Snabbare integration: Rösträtt ger ett politiskt ansvar som uppmuntrar personer utan medborgarskap att engagera sig och lära sig hur det svenska samhället fungerar.
  • Känsla av samhörighet: Att få rösta skapar en starkare koppling till hemorten och en känsla av att vara del av samhället.
  • Politisk representation: När utländska medborgare får rösta måste partierna lyssna på deras behov och inkludera dem i sina politiska program.

Följande gäller för kommun- och regionval: Medborgare från EU, Island och Norge behöver bara vara folkbokförda. Medborgare från andra länder eller statslösa måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i rad före valdagen.

Följande gäller för riksdagsval: Kräver svenskt medborgarskap, vilket innebär att icke-medborgare inte får rösta till riksdagen.

Den som har rösträtt i kommun- och regionvalen är också valbar till respektive fullmäktige.

SD vill helt avskaffa rösträtten och valbarheten för personer utan svenskt medborgarskap. M och KD har uttryckt att de vill se över rösträtten för icke-medborgare. Övriga partier värnar rösträtten och valbarheten i kommun och regionval för personer utan svenskt medborgarskap.

Källor:

https://www.val.se/sa-rostar-du/din-rostratt-och-ditt-rostkort/rostratt-for-dig-som-bor-i-sverige

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-kd-vill-se-over-invandrares-ratt-att-rosta

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/rostrattens-koppling-till-medborgarskap_hd021764/

Artiklar

Nazistavslöjades: 35 SD-politiker sitter fortfarande kvar

De senaste 20 åren har hundratals, upp mot ett tusental, SD-politiker kunnat knytas till högerextremism i olika former.

Detta gäller exempelvis;

  • Tidigare medlemskap i nazistiska eller andra högerextrema grupperingar
  • Bärande av nazistisk klädsel
  • Direkt kontakt med aktiva nazister eller högerextremister
  • Köpt nazistiskt eller högerextremt material från nazistiska nätbutiker
  • Spridit eller gillamarkerat nazistiskt eller högerextremt material via nätet

I en tidigare kartläggning gällande SD-politiker gjord av SD_skandalerna, tillsammans med dåvarande Interasistmen, framkom det att mellan åren 2000-2022 kunde cirka 581 SD-politiker direkt kopplas till nazism eller fascism, varav den största delen av politikerna hade spridit någon form av nazistisk material via nätet.

En relevant följdfråga på denna kartläggning är då; hur många av dessa politiker sitter ännu kvar vid sin makt?

Av SD-politikerna i denna kartläggning var det 68 personer som aldrig blev uteslutna. 33 av dessa personer är idag inte längre politiker av olika skäl, deras nazistiska anknytning var alltså inte anledningen till att de slutade vara politiskt aktiva.

35 personer av denna kartläggning sitter däremot kvar vid sin makt och representerar partiet än idag, varav ett flertal bekvämt sitter i Sveriges högst beslutande församling i den svenska riksdagen.

Läs om ett axplock av dessa SD-politiker i bilderna.

I samarbete med sd_skandalerna www.instagram.com/sd_skandalerna/

Artiklar

Tidö kritiseras för språkkrav i äldreomsorgen

Det lagreglerade språkkravet inom äldreomsorgen, som vann laga kraft den 1 juli 2026, har mött skarp kritik från forskare, fackförbund och kommuner. Även om de flesta parter är överens om att goda kunskaper i svenska är avgörande för patientsäkerheten, riktas kritiken mot hur kraven har utformats och implementerats.

De huvudsakliga kritikpunkterna är:

  • Bristfälliga och rättsosäkra språktester: Många kommuner har på eget initiativ infört språktester vid rekrytering, vilket har fått hård kritik från språkforskare.
  • Oklart syfte: Tester som används når ofta inte upp till grundläggande kvalitetskriterier. Det saknas en tydlig definition av vad ”språklig kompetens” faktiskt innebär i äldreomsorgens vardag.
  • Rättsosäkerhet: Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att testerna är godtyckliga och riskerar att stänga ut kompetent personal från arbetsmarknaden på felaktiga grunder.
  • Låg kvalitet: Även Socialstyrelsens utredare har lyft att de befintliga testerna inte alltid håller tillräckligt hög kvalitet.

För kort tid och för lite pengar

Kommuner har uttryckt stor frustration över regeringens tidsplan och finansiering.

  • Snäv tidsram: Flera kommuner, däribland Botkyrka och Sundsvall, har lyft att omställningen har gått alldeles för fort.
  • Underfinansiering: Trots att regeringen avsatt miljoner i statsbidrag menar kritiska kommuner att budgeten inte räcker till för att finansiera den omfattande språkträning och validering som krävs.

Ökad personalbrist i en redan krisande sektor

Äldreomsorgen lider redan av svår personalbrist och en åldrande befolkning.

  • Hinder för rekrytering: Kritiker varnar för att hårda, exkluderande språkkrav fördjupar bemanningskrisen.
  • Beroende av utländsk arbetskraft: Eftersom sektorn är helt beroende av personal med utländsk bakgrund kan stela krav leda till att tomma rader inte går att fylla, vilket i sin tur slår mot arbetsmiljön och de äldres trygghet.

Kravet på ”akademisk” nivå (Gers B2)

Regeringens beslut att sätta referensnivån till Gers B2 har ifrågasatts.

  • För hög nivå: Nivå B2 innebär att man kan förstå komplexa texter och argumentera självständigt. Kritiker menar att denna nivå närmar sig akademisk svenska och är ett orimligt högt krav för praktiskt omsorgsarbete, där fokus snarare borde ligga på funktionell och relationsbyggande vardagskommunikation.

Motargument välkomnar att regeringen har en ambition att höja de svenska språkkunskaperna hos anställda i äldreomsorgen. Mot bakgrund av kritiken som den nya lagen om språkkrav stött på är det svårt att tro att regeringen lyssnat på forskare, fackförbund och kommuner om hur språkkravet har utformats och tillämpats.

Risken med det nya lagreglerade språkkravet är att Tidö i ivern att blidka väljare och bemöta enstaka händelser går miste om kompetent personal i en redan underbemannad sektor. I ärlighetens namn vill många infödda inte arbeta i vård och omsorg pga låga löner och dåliga arbetsvillkor.

Källor:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/06/nu-infors-sprakkravet-i-aldreomsorgen/

https://arbetet.se/2026/06/02/sprakproblem-i-aldreomsorgen-i-tre-av-fyra-kommuner/

https://arbetet.se/2026/06/28/tusentals-har-svart-med-svenskan-nu-infors-sprakkrav-i-aldreomsorg/

https://www.sverigesradio.se/artikel/spraktester-for-aldreomsorg-kritiseras-haller-inte-mattet

https://www.gu.se/forskning/sprakkrav-och-spraktest-i-aldreomsorgens-rekrytering-vad-hur-och-varfor

https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/svar-pa-fragor-om-sprakkravet-i-aldreomsorgen/

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/aldreomsorg/sylvass-kritik-mot-nya-sprakkravet-for-kort-tid-och-for-lite-pengar/

https://www.vardanalys.se/digital-publikation/redo-for-framtiden/

Artiklar

SD vill ha mer repressiva reformer

Om man jämför Sverigedemokraternas nuvarande politik med vad som faktiskt har genomförts inom Tidösamarbetet finns det flera frågor där SD antingen anser att reformerna inte gått tillräckligt långt eller där förslagen ännu inte blivit verklighet. Tidöpartierna själva har redovisat att en stor del av Tidöavtalet har genomförts, men inte allt.

Några av de viktigaste områdena är:

  • Mer omfattande återvandring. SD vill strama åt återvandringspolitiken ännu mer. Ett aktuellt exempel är att partiet vill att även svenska medborgare som frivilligt avsäger sig sitt medborgarskap ska kunna få återvandringsbidrag. Det ingår inte i dagens regler och har inte stöd hos övriga Tidöpartier.
  • Ännu stramare invandringspolitik. Tidöregeringen har redan genomfört stora åtstramningar, men SD vill bland annat minska invandringen ytterligare, begränsa anhöriginvandringen mer och i vissa fall göra det lättare att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap vid exempelvis grov brottslighet eller felaktiga uppgifter. Vissa delar utreds eller har genomförts, medan andra återstår.
  • Ministerposter för SD. Under mandatperioden har SD varit stödparti utanför regeringen. Partiet har länge sagt att de vill ingå i en framtida regering och ha egna ministrar, vilket inte varit fallet under Tidöregeringen. Man har gjort anspråk på tunga ministerposter så som migrations-, justitie- och kulturministerposterna.
  • Ytterligare kriminalpolitiska skärpningar. Många skärpningar har redan genomförts, men SD driver fortfarande fler förslag om längre straff, utökade möjligheter till utvisning av kriminella utlänningar och fler befogenheter för rättsväsendet. En del nya förslag presenteras fortfarande gemensamt med regeringen och är ännu inte genomförda.
  • Minskad EU-integration. SD är i grunden ett EU-skeptiskt parti och vill generellt föra över mindre makt till EU än vad regeringen som helhet vill. Eftersom Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är mer EU-positiva har SD inte fått fullt genomslag för sin linje.
  • Klimat- och energipolitik. SD vill gå längre än regeringen när det gäller att minska kostnader kopplade till klimatpolitiken, samtidigt som de vill satsa mer på kärnkraft och tona ned vissa klimatåtgärder. På flera punkter har regeringen rört sig i SD:s riktning, men inte fullt ut enligt partiet.
  • Kulturpolitik. SD vill gå längre än regeringen vad gäller omfördelning av kulturstöd, förändring av public service i grunden (det har höjts röster om att avskaffa PS), ökat fokus på svensk kultur och nationell identitet samt förändrade principer för bidragsgivning. Partiet är inte intresserat av att hålla armlängds avstånd till kulturen. Som en garant för det förhållningssättet har man uttryckt att man vill ha eget ansvar för kulturpolitiken.

Sammanfattningsvis kan man säga att Tidöregeringen har genomfört många reformer som SD prioriterat, särskilt inom migration, kriminalpolitik och energi. De största återstående skillnaderna handlar främst om:

  • att SD vill sitta i regeringen
  • en ännu stramare migrations- och återvandringspolitik
  • ytterligare skärpningar inom rättspolitiken
  • en mer EU-skeptisk linje än den övriga högern
  • att SD vill styra kulturpolitiken på egen hand

Vid en eventuell vinst för Tidöpartierna i riksdagsvalet i september 2026 kommer SD att få ännu större inflytande i svensk politik. Under nuvarande mandatperiod har mycket av partiets migrations-, kriminal- och energipolitik redan genomförts. Den repressiva politik som förts av Tidöregeringen riskerar att intensifieras efter valet i höst.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD

Källor:

Regeringen: Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar bokslut över Tidöavtalet

Omni: SD vill att fler ska kunna få återvandringsbidrag

Sverigedemokraterna: Vad vi vill

Nationalekonomiska Föreningen: Minoritetsregeringar och regeringsfrågan inför valet 2026

SvD: Lämna landet och slipp fängelse

Omni: SD-topp: ”Vi borde ha posten som kulturminister”

Artiklar

Tidö och angiverilagen får utstå kritik

Kritiken mot den nya lagen om informationsplikt, av motståndare kallad ”angiverilagen”, handlar främst om att den öppnar för ett angiverisamhälle, skapar svåra etiska dilemman för offentliganställda samt riskerar att driva papperslösa djupare in i ett skuggsamhälle. Lagen innebär en skyldighet för sex specifika statliga myndigheter att lämna uppgifter till polisen och Migrationsverket om en person kan antas sakna tillstånd att vistas i Sverige.

Lagen om informationsplikt vann laga kraft 13 juli 2026. Som lagen står skriven idag omfattas följande myndigheter av informationsplikten:

  • Arbetsförmedlingen
  • Kronofogden
  • Skatteverket
  • Försäkringskassan
  • Pensionsmyndigheten
  • Kriminalvården

De aktörer som inte omfattas av lagen, dvs INTE har att ha skyldighet att anmäla papperslösa till polisen är:

  • Skola
  • Socialtjänst
  • Hälso- och sjukvård
  • Bibliotek

Sverigedemokraterna har varit tydliga med att de anser att även dessa aktörer ska omfattas av lagen om informationsplikt. Efter en eventuell vinst för Tidö i riksdagsvalet i september 2026 kommer SD oundvikligen att få ett starkare inflytande och större mandat att påverka lagstiftningen än mer än vad de kan idag.

Den starkaste kritiken sammanfattar vi på Motargument så här:

  • Yrkesetik och förtroende: Fackförbund och yrkesgrupper menar att lagen går stick i stäv med deras yrkesetiska principer. Bland annat har Vårdförbundet varnat för att förtroendet för hälso- och sjukvården undermineras, och det finns barnmorskor som uttryckt beredskap för civil olydnad då de riskerar att tvingas rapportera papperslösa, födande kvinnor.
  • Problemet med sidoinformation: Även om verksamheter som skola och direkt vård formellt undantagits från den direkta anmälningsplikten, varnar fackförbund som Akademikerförbundet SSR för så kallad sidoinformation. Detta innebär att uppgifter som samlas in inom ramen för de sex berörda myndigheterna ändå kan leda till att papperslösa spåras, vilket indirekt slår mot barns skolgång och rätten till vård.
  • Arbetsmiljö och administration: Fackliga organisationer, däribland IF Metall, vänder sig starkt emot lagen och beskriver kraven som helt orimliga för de anställda. Det skapas en pressad arbetssituation, då enskilda tjänstepersoner tvingas navigera i komplicerade juridiska och moraliska dilemman.
  • Humana och samhälleliga konsekvenser: Människorättsorganisationer som Civil Rights Defenders och Amnesty varnar för att rädslan för att bli angiven kommer att göra att papperslösa helt undviker att söka nödvändig vård eller skicka sina barn till skolan, vilket ökar utsattheten i samhället.

Den nya angiverilagen får konsekvenser för såväl individen, som riskerar att drivas djupare in i ett skuggsamhälle, som Sverige i stort, då den skapar ett ”angiverisamhälle” och skapar svåra etiska dilemman för offentliganställda. Papperslösa födande kvinnor undviker vård, och barn drabbas då de förlorar tillgång till skola och rätt till vård.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD

Källor:

Morgonbladet: Facket: vården inte undantagen från informationsplikten i praktiken

Akademikerförbundet SSR: Angiverilagen – information för dig som jobbar inom staten

Civil Rights Defenders: Alla mot angiveri

Amnesty: Vägra stå tyst när mänskliga rättigheter kränks – skriv under och stoppa angiverilagen!

Artiklar

Konsekvenser när Tidö avskaffar permanenta uppehållstillstånd

Den 12 juli 2026 avskaffades permanenta uppehållstillstånd (PUT) som huvudregel i Sverige genom regeringens proposition om att slopa PUT. Ändringen anpassar de svenska asylreglerna till EU:s miniminivå. De största nackdelarna med att slopa permanenta uppehållstillstånd (PUT) till förmån för tidsbegränsade uppehållstillstånd är försämrad integration, psykisk ohälsa, minskad ekonomisk tillväxt och ökad byråkrati. Kritiken kommer bland annat från forskare, fackförbund och Migrationsverket, som betonar att brist på långsiktig trygghet motverkar syftet med integrationspolitiken.

Motverkar integration och språkinlärning

  • Minskat incitament: Utan garanti om att få stanna minskar motivationen att lära sig svenska eller etablera sig i samhället.
  • Kortsiktigt fokus: Individer fokuserar på omedelbar överlevnad och tillfälliga jobb snarare än långsiktig utbildning eller karriärval.
  • Svagare förankring: Det civila engagemanget och viljan att bli en del av det svenska föreningslivet försvagas när framtiden är oviss.

Negativa effekter på arbetsmarknad och ekonomi

  • Svårare att starta företag: Utländska medborgare drar sig för att investera kapital och starta bolag om de riskerar utvisning.
  • Minskad köpkraft: Banker nekar ofta bolån och långsiktiga krediter till personer utan PUT, vilket minskar konsumtion.
  • Kompetensflykt: Högkvalificerad arbetskraft väljer bort Sverige till förmån för länder som erbjuder snabbare vägar till permanent trygghet.

Psykisk ohälsa och social utsatthet

  • Konstant stress: Att leva i ständigt limbo skapar konstant oro och traumatiserar individer på nytt.
  • Drabbar barnen: Barn i familjer utan PUT upplever en otrygg uppväxt, vilket försämrar deras skolresultat och mående.
  • Ökat skuggsamhälle: Personer som får avslag efter att ha rotat sig i flera år väljer i högre grad att gömma sig och leva papperslösa.

Ökad byråkrati och statliga kostnader

  • Extrem administrativ press: Migrationsverket tvingas hantera miljontals återkommande förlängningsärenden, vilket skapar enorma handläggningsköer.
  • Skattepengar slösas: Enorma resurser läggs på att ompröva redan godkända fall i stället för att fokusera på nya asylsökande eller brottsbekämpning.

Svenska arbetsgivare, branschorganisationer och fackförbund har reagerat med stor oro, skarp kritik och varningar för allvarlig kompetensbrist. Reaktionen är särskilt stark eftersom slopandet av permanenta uppehållstillstånd (PUT) sker parallellt med andra skärpningar, såsom det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandring.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD

Lästips:

Socialmedicinsk tidskrift: Hur mår nyanlända flyktingar med tillfälligt uppehållstillstånd?

Regeringen: Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter Ds 2024:31

Aasylrättscentrum: Utredningen föreslår en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd

Dagens Juridik: ”Återkallelse av permanenta uppehållstillstånd – ett hot mot rättssäkerheten”

Artiklar

Den radikaliserade tangentbordskrigaren

I en inläggskommentar på Anders Olins (SD Malmö) Facebookinlägg där han och SD ljuger om att nyanlända skulle få lyxbostäder i Malmö går en privatperson bärsärk.

Kommentaren osar generaliseringar baserade på rasistiska fördomar, hat, rena lögner och overifierbara händelser. Hon anför anekdotisk bevisföring som argument för att Malmö ”tvångsblandas”. Hon skriver att hon inte delar upp i ”vi och dom”, men påpekar just hur annorlunda andra människor än hon själv är och att de ”vill ha sina parallellsamhällen”. Hon pekar svepande ut alla människor från Mellanöstern och norra Afrika, som ”helt olika oss” och därför klandervärda. De vill, enligt kvinnan, inte arbeta eller integreras, lever efter egna lagar och traditioner och lär sig inte språket (inte ens i andra generation!). Kvinnan avslutar med att spela på människors rädslor och känsla av otrygghet, genom att påstå att stadsdelen (Limhamn) skulle ha försämrats och att man inte skulle våga gå ut på kvällarna, eftersom man ”kan rånas om tillfälle ges!”.

Radikaliserade tangentbordskrigare finns det tyvärr gott om. Samma personer blir upprörda av att kallas rasister. Men det är enkelt, sluta bete dig rasistiskt, så kommer vi sluta kalla dig rasist.

Personen verkar tro att Internet glömmer, men Internet glömmer aldrig. Inte ens när du skriver på en SD-politikers sida.

Skärmdump från Anders Olins (SD) Facebooksida 260705.

Länk till inlägget: https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=pfbid0RWHvB9qRWsC5YtGrRvhN3nmaSQ8cNcswsuCkqGFPTLD8UbiAgQEnVcZSmfVwQAhUl&id=100006572415900

Artiklar

SD:s moskékarta: Historisk metod för förföljelse och diskriminering

Sverigedemokraterna har myligen uppdaterat sin webbsida migrationskartan.se med ett moskéfilter som påstås illustrera framväxten av moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Att markera ut religiösa gudstjänsplatser har i en historisk kontext visat sig leda till diskriminering, kontroll, förföljelse samt etnisk rensning.

Det finns många historiska exempel där moskéer har blivit måltavlor för förföljelse, diskriminering, krigföring eller försök att undertrycka muslimska samhällen. Motiven har varierat – från religiös intolerans och etnisk rensning till kolonial kontroll och nationalistiska projekt.

  • Bosniska moskéer under Bosnienkriget (1992–1995). Under kampanjer av etnisk rensning i Bosnien markerades och förstördes hundratals moskéer av bosnienserbiska och bosnienkroatiska styrkor i områden där bosniska muslimer fördrevs. Förstörelsen av religiösa byggnader var en medveten strategi för att undanröja spår av en grupps historiska närvaro. Förstörelsen var ofta avsiktlig och kopplad till etnisk rensning av bosniska muslimer. Ett känt exempel är Ferhadija-moskén, som sprängdes 1993.
  • Förföljelsen av rohingyer i Myanmar. I samband med förföljelsen och våldet mot den muslimska rohingyabefolkningen har moskéer och religiösa skolor vandaliserats, bränts eller stängts. Angreppen på religiösa byggnader har ofta sammanfallit med fördrivning av lokalbefolkningen.
  • Uiguriska moskéer i Xinjiang i Kina. Under 2010- och 2020-talen dokumenterade forskare, journalister och människorättsorganisationer omfattande kartläggning och övervakning av moskéer samt att ett stort antal moskéer skadats, rivits eller förändrats inom ramen för den kinesiska statens politik gentemot uigurer och andra muslimska minoriteter. Religiösa platser har varit en del av ett bredare system för kontroll av den uiguriska muslimska minoriteten.
  • Sovjetunionens antireligiösa kampanjer. Under särskilt 1920- och 1930-talen stängdes många moskéer i Centralasien, Kaukasus och andra muslimska områden. Religiösa ledare förföljdes och moskéer omvandlades till lagerlokaler, skolor eller andra statliga verksamheter.
  • Balkankrigen 1912–1913. När Osmanska rikets territorier på Balkan erövrades förekom förstörelse av moskéer och andra muslimska institutioner i flera områden. Detta skedde parallellt med omfattande flyktingströmmar bland muslimska befolkningar.
  • Reconquista och tiden efteråt i Spanien. Efter de kristna kungadömenas erövring av muslimska områden omvandlades många moskéer till kyrkor. Ett berömt exempel är Mezquita-katedralen i Córdoba. Under senare perioder begränsades eller förbjöds muslimsk religionsutövning för många tidigare muslimska invånare.
  • Indien under regionala konflikter. Moskéer har vid flera tillfällen blivit måltavlor i religiösa konflikter mellan hinduer och muslimer. Det mest kända exemplet är rivningen av Babri Masjid 1992, vilket ledde till omfattande våldsamheter.
  • Krigen i det forna Jugoslavien i Kosovo. Under och efter kriget utsattes religiösa byggnader från flera grupper för angrepp. Bland annat förstördes eller skadades ett betydande antal moskéer i samband med konflikterna.
  • Koloniala konflikter i Nordafrika. Under den franska kolonialtiden förekom övervakning, kontroll och ibland beslagtagande av moskéer och religiösa stiftelser. Religiösa institutioner sågs ofta som centra för politiskt motstånd.

Historiskt har moskéer ofta angripits eftersom de:

  • Är centrala samlingsplatser för lokalsamhällen.
  • Symboliserar en grupps närvaro och identitet.
  • Kan fungera som utbildnings- och organisationscentrum.
  • Har högt symbolvärde för både angripare och försvarare.

Därför förekommer angrepp på moskéer ofta i samband med etnisk rensning, nationalistiska konflikter, kolonial repression eller statliga försök att kontrollera religiösa minoriteter. Liknande mönster har också drabbat synagogor, kyrkor, tempel och andra religiösa byggnader i olika delar av världen. Några välkända fall är:

  • Judiska synagogor i Nazityskland – Kristallnatten. Under 1930-talet kartlade och övervakade nazistiska myndigheter judiska institutioner, inklusive synagogor. Detta underlättade senare angrepp under Kristallnatten 1938, då hundratals synagogor vandaliserades eller brändes. Synagogorna fungerade inte bara som religiösa centra utan också som symboliska mål för förföljelsen av judar.
  • Katolska kyrkor i Irland under vissa perioder av de antikatolska lagarna – Penal Laws. Under 1600- och 1700-talen begränsade brittiska myndigheter katolikers religionsutövning. Registrering och övervakning av katolska gudstjänstplatser användes som ett verktyg för kontroll och repression, även om situationen varierade över tid.

Historiker brukar peka på att religiösa byggnader ofta får en särskild betydelse i förföljelsekampanjer eftersom de:

  • Gör en minoritets närvaro synlig i det offentliga rummet.
  • Har stark symbolisk betydelse för gruppens identitet.
  • Kan angripas för att signalera dominans eller utplåna en grupps kulturella och historiska närvaro.

Det är dock viktigt att skilja mellan att “lyfta fram” religiösa platser för skydd, representation eller kulturarvsändamål och att göra det i syfte att möjliggöra kontroll eller förföljelse. I de historiska exemplen ovan var kartläggningen eller exponeringen kopplad till en bredare politik av diskriminering, tvångsassimilering, etnisk rensning eller folkmord.

Svenska moskéer som attackerats med brandbomber och anlagda mordbränder:

  • Trollhättans moské brändes ner i augusti 1993.
  • Eskilstuna (2014): Brand anlades i moské, fem personer skadades.
  • Eslöv (2014): En moské utsattes för en anlagd brand, som polisen misstänkte var mordbrand.
  • 2015: Rapporter om tio till tolv misstänkta mordbränder vid befintliga eller planerade asylboenden, men även moskéer var mål för attacker.
  • Örebro (2017): En person anhölls misstänkt för mordbrand efter en brand i en moské.
  • Medieanalys 2018: Aftonbladet rapporterade att moskéer i Sverige utsatts för flera angrepp av olika slag, inklusive brandattacker och skadegörelse.
  • Systematiska attacker 2021: Under året rapporterades att moskéer utsattes för systematiska attacker, i genomsnitt en per månad. Dessa inkluderade bränder, klotter och krossade fönsterrutor.
  • Luleå (oktober 2025): En moské i bostadsområdet Hertsön stod i lågor efter en anlagd brand. Polisen misstänkte mordbrand och hatbrott.
  • Uddevalla (april 2025): En person misstänktes för mordbrand efter en brand i en moské, åtalades för mordbrand.
  • Stockholm (december 2025): En koran med hål och ett hotfullt meddelande hittades fastkedjad vid Stockholms moské på Södermalm. Händelsen klassades som hot om våld.
  • Örebro (augusti 2025): Två personer anhölls efter en skjutning vid en moské.

En studie från 2025 visar att sju av tio religiösa församlingar i Sverige utsatts för någon form av brott under det senaste året. Våldsbrott, dvs brott som riktas mot personer, har drabbat drygt fyra av tio församlingar under samma period. Den vanligast förekommande formen av våldsbrott är hot och hat i digitala miljöer.

Lästips:

Populär historia: Civila var måltavlor i Bosnienkriget

Globalis: Rohingyer – Myanmar

Mänsklig säkerhet: Förtrycket mot uigurerna i Xinjiang 

The Moscow Times: ‘Godless Utopia: The Anti-Religious Campaign In Russia’

Historia Nu: Balkankrigen 1912-13 – Upptakten till första världskriget

About History: Centuries of War Between Christianity and Islam: Reconquista Period

BBC: Babri mosque: The build-up to a demolition that shook India

BBC: Kosovo: Why is violence flaring between ethnic Serbs and Albanians?

Afro Discovery: The Legacy of Colonialism: Understanding Algeria’s Fight for Independence

Världens Historia: Kristallnatten: Hitler gjorde judarna fredlösa

Law Shun: Penal Laws’ Impact: Catholic Suppression And Resistance In Ireland

MCHS: Ny studie visar omfattande utsatthet bland trossamfund i Sverige

Artiklar

”Vad är det bästa med islam?”

Som aktiv antirasist får man ibland frågan ”Vad är det bästa med islam?” Frågeställaren är egentligen inte intresserad av något svar. Frågan är oärlig och ett retoriskt knep för att nå slutsatsen att muslimer är dåliga och att islams eventuella fördelar skulle vägas upp av nackdelarna. I själva verket har judendomen, kristendomen och islam samma ursprung och många likheter. Religionerna har liknande syn på moral och värderingar, samt att se livet som en gåva från Gud.

Islam, kristendom och judendom har fler likheter än skillnader. Judar, kristna och muslimer tillber samma Gud, skaparen av världen, men tolkar och relaterar till Gud på olika sätt.

Judendomen är den äldsta av de abrahamitiska religionerna och har sina rötter i Abraham och de tidiga israeliterna. Kristendomen uppstod senare som en gren av judendomen med Jesus som central figur, medan islam är den yngsta religionen och grundades av profeten Muhammed i 600-talet e Kr. Religionerna kallas ibland ”syskonreligioner”, på grund av deras gemensamma ursprung och liknande berättelser. De erkänner en enda Gud som skapare och herre över världen.

Alla tre religionerna betonar människans ansvar och frihet, och att människan har förmågan att skilja mellan gott och ont .

Gud har gett livsregler och vägledning för att hjälpa människor leva rättfärdigt och förvalta skapelsen.

Ett par likheter mellan de tre religionerna är:

  • Monoteism: Tron på en enda Gud som skapare och moralisk vägledare. Judendomen och islam betonar Guds enhet, medan kristendomen också lär om Treenigheten – Fadern, Sonen och den Helige Ande
  • Abraham/Ibrahim: Betraktas som stamfader och profet, central i berättelser och läror.
  • Etik och moral: Betoning på rättvisa, välgörenhet och bön. Livet ses som en gåva från Gud.
  • Heliga platser: Jerusalem är helig för alla tre religioner.
  • Vissa ritualer: Fastan förekommer i alla tre religioner, och det finns ceremonier för livets olika skeden, som dop, konfirmation, vigsel och begravning (varierar mellan religionerna)
  • Heliga skrifter: Judendomen har Tanakh (inklusive Tora), kristendomen Bibeln (Gamla och Nya testamentet) och islam Koranen.
  • Profeter: Abraham är central i alla tre religioner, och profeter som Moses och David är viktiga i judendom och islam, medan kristendomen ser Jesus som Guds son.

Ett par skillnader mellan de tre religionerna är:

  • Synen på Jesus: Kristendomen ser Jesus som Messias och Guds son, islam betraktar honom som den näst sista profeten och Guds sändebud, och judendomen ser honom som en vanlig människa.
  • Synd och frälsning: Kristendomen lär om arvsynd och behovet av frälsning genom Jesus, medan judendomen och islam inte har begreppet arvsynd och ser människan som i grunden god.
  • Religiös praxis: Judendomen firar Sabbat och högtider som Pesach, kristendomen firar jul och påsk, och islam praktiserar fredagsbön och Ramadan.
  • Treenighet vs enhet: Kristendomen betonar Treenigheten, medan judendom och islam strikt betonar Guds singularitet.

Trots skillnader i teologi, ritualer och syn på profeter, delar de historiska rötter, etiska principer och en grundläggande människosyn, vilket gör dem nära besläktade syskonreligioner.

Det finns saker med islam som man skulle kunna anföra som bra saker, t ex:

  • Förbud mot alkohol och droger: Alkohol och droger är kopplat till en stor del av våldsbrott, trafikolyckor, familjevåld, misshandel, sjukvårdskostnader, sjukskrivningar. Om fler människor avstod från alkohol skulle samhällets kostnader sannolikt minska betydligt.
  • Stark betoning på familjen: Islam betonar ansvar för föräldrar, barn, äldre släktingar. I teorin kan detta minska belastningen på offentliga omsorgssystem eftersom familjer förväntas hjälpa varandra ekonomiskt och socialt.
  • Välgörenhet (Zakat): En av islams fem pelare är zakat, en obligatorisk välgörenhet för den som har ekonomiska möjligheter. Syftet är att hjälpa fattiga, minska extrem fattigdom, stärka social sammanhållning. Det kan ses som ett komplement till samhällets sociala skyddsnät.
  • Förbud mot spel om pengar: Islam förbjuder hasardspel. Spelberoende leder ofta till skuldsättning, familjeproblem, psykisk ohälsa, sociala kostnader. Mindre spelberoende innebär mindre belastning på socialtjänst och sjukvård.
  • Personligt ansvar: Islam lägger stor vikt vid ärlighet, att hålla avtal, att betala skulder, att inte stjäla eller bedra. Om dessa normer följs stärker de tilliten i samhället, vilket ekonomer ofta ser som en viktig faktor för ett välfungerande samhälle.
  • Gemenskap och socialt stöd: Moskéer fungerar ofta som sociala mötesplatser, hjälpcenter för behövande, stöd vid sjukdom och kriser. Starka sociala nätverk kan minska ensamhet och psykisk ohälsa.
  • Betoning på arbete och försörjning: I islam uppmuntras arbete och egen försörjning. Att kunna försörja sig själv och sin familj ses som något positivt och hedervärt.

Något rasister ofta tar upp är att kvinnor ska stenas. Ingenstans i Koranen står något vare sig om att stena kvinnor eller ens att kvinnor ska täcka sitt huvud och ansikte. Det senare är som så ofta något män kommit på i efterhand för att styra kvinnor. Att stena kvinnor står däremot i Bibeln (5:e Mosebok) ett straff som ska användas vid otrohet eller om någon arbetar på en söndag. I en diskussion fick jag höra att det är en del som kristendomen tagit bort. Enligt den logiken är kristendom föremål för cherrypicking medan Koranen ska tydas bokstav för bokstav.

Tro är något som förenar, skapar trygghet och mening för många av oss. Islam, kristendomen och judendomen har många likheter, men också en del olikheter. Grundläggande moraliska värderingar är en gemensam nämnare. Den retoriska frågan ”Vad är det bästa med islam?” är aldrig genuint ärlig. Den syftar enbart till att svartmåla och demonisera.

Källor:

Inhemsk.se: Likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna

Youtube: De abrahamitiska religionernas likheter och olikheter

Koranen & Sunnah

Bibeln.se: 5 Moseboken

Artiklar

SD och slöjförbud: Vad du bör veta

1 kommentar

Apropå Sverigedemokraternas utspel om att de går till val på totalförbud mot slöja och hijab råder det oklarheter om vad slöja och hijab egentligen är.

Det finns ofta blandning och missförstånd mellan olika typer av huvud- och ansiktstäckande plagg:

  • Slöja är ett begrepp som kan användas mer generellt för olika typer av huvud- eller ansiktstäckande plagg, inklusive hijab, niqab och chador. Slöjan syftar ofta till att markera blygsamhet enligt religiösa eller kulturella normer, men utseende och omfattning varierar. I Sverige används ibland ”slöja” som ett samlingsnamn för dessa plagg, där specifik typ ofta beskrivs med andra termer.
  • Hijab är den mest allmänna termen för huvudduk och refererar oftast till ett plagg som täcker håret, öronen och nacken men lämnar ansiktet synligt. Den används för att uppfylla islams krav på modest klädsel och kan komma i olika färger och stilar. Hijab är vanlig i många länder och anses ofta vara ett personligt val som kombinerar religion och mode.
  • Niqab är en ansiktstäckande slöja som normalt lämnar endast ögonen synliga. Den bärs tillsammans med traditionellt klädda klädplagg som täcker kroppen, ofta en lång klänning eller abaya. Niqab används framförallt i vissa regioner av Mellanöstern och Sydasien och är kopplat till mer konservativa religiösa tolkningar.
  • Burka är det mest heltäckande plagget och täcker hela kroppen inklusive ansiktet. För ögonen finns en nätliknande tygdel som gör det möjligt att se ut, men ansiktet är annars helt dolt. Burka är mest känd från Afghanistan och vissa delar av Pakistan och används enligt strikta tolkningar av islams regler om kvinnlig blygsamhet.

Vanliga missförstånd

Inskränkningar i debatten: I diskussioner om lagstiftning, som de senaste förslagen från SD i Sverige, används ofta termerna slöja och hijab omväxlande med burka och niqab, vilket kan leda till förvirring. Ett förslag kan t ex utgå från heltäckande plagg men sedan utvidgas till att omfatta även hijab (som i praktiken bara täcker håret).

Symbolik: Många antaganden kopplar plaggen till kvinnors underordning eller socialt tvång. Detta stämmer inte generellt, eftersom många kvinnor bär hijab frivilligt av religiösa, kulturella eller personliga skäl.

Politisk laddning: Diskussioner om förbud tenderar att förenkla eller missrepresentera skillnaderna mellan plaggen, vilket gör att både allmänhet och media kan blanda ihop betydelsen av hijab, burka, niqab och generellt ”slöja”.

Missförstånd uppstår när man inte skiljer mellan olika typer av täckande plagg, deras kulturella och religiösa bakgrunder eller graden av ansiktstäckning. Att använda termerna korrekt är centralt för att föra en nyanserad diskussion om religionsfrihet, lagstiftning och individens val i Sverige.