Kategoriarkiv: Artiklar

Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland?

Alternative für Deutschland (AfD) grundades 2013 som en reaktion på etablerade partiers politik och har vuxit till att bli det största oppositionspartiet på federal nivå. AfD har ökat sitt stöd i Tyskland på grund av väljarnas missnöje med etablerade partiers politik, särskilt vad gäller ekonomi, migration och nationell säkerhet.


Partiet har profilerat sig som starkt kritiskt mot förd migrationspolitik och Berlinregeringens ekonomiska beslut. Partiet är Rysslandvänligt med historiska och ideologiska kopplingar till Ryssland.

AfD grundades 2013 som ett nationalkonservativt och EU-kritiskt parti. Med åren har migrationspolitiken och muslimhatet fått alltmer plats i förd politik.

I partiet förekommer interna strider mellan mer moderata medlemmar och den radikala, högerextrema falangen kallad Der Flügel.

Den tyska säkerhetstjänsten (Bundesamt für Verfassungsschutz, BFV) har klassat delar av AfD, särskilt vissa regionala avdelningar och ungdomsförbundet, som extremister och har, till följd av detta, övervakat dem.

AfD har kritiserats för att ha haft kontakter med nynazistiska grupper samt vissa företrädares bruk av nazistiskt inspirerade uttryck och symbolik. Partiets ledning  förnekar dock att partiet som helhet stöttar nazistiska idéer.

Samtidigt förnekar partiets ledning att partiet som helhet skulle stötta nazistiska idéer.

Experter inom extremism och historia understryker skillnaden mellan att vara högerextrem eller nationalist och att de facto vara supporter av nazism. AfD:s parti- och valprogram innehåller inte historiskt nazistiska mål, även om rättsextrema individer finns i partiet.

AfD nådde stora framgångar i valet 2026, särskilt i delstater som Sachsen-Anhalt, där partiet fick 43,8 %, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2021. Detta har lett till att partiet numer är största parti i flera regioner där tidigare kristdemokratiska CDU regerat. Valdeltagandet 2026 var högt, något som tydligt visar på starkt väljarengagemang i AfD:s kärnfrågor

Enligt experter är Tysklands ekonomiska utmaningar, inflation, höjda priser och missnöje med etablerade politiker och deras reformer viktiga faktorer bakom AfD:s framgång.

Andreas Umland, tysk politisk analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, menar att AfD trots det ökade väljarstödet kommer att få begränsat inflytande på nationell och internationell nivå.

Trots de stora framgångarna saknar AfD ofta egen majoritet. Detta innebär att partiet får rollen som vågmästare och kommer på så sätt att kunna påverka lokalt.

Likt många andra länder där högerextremism skördat framgångar är partiets hårda linje i frågor om migration, EU och nationell säkerhet något som lockar väljare som upplever att deras missnöje och oro inte tas på allvar av de etablerade partierna.

Framgångarna har skapat diskussion om partiets legitimitet och vilken påverkan AfD kan få vad gäller tyska reformprogram och EU-relationer. De etablerade partierna fortsätter konsekvent att vägra samarbete med partiet.

AfD:s ökade stöd speglar en trend av politiskt missnöje och sökande efter alternativa lösningar. Samtidigt fortsätter partiets kopplingar till högerextremismen att skapa politisk debatt i Tyskland. Valframgångarna är främst symboliska, men AfD kommer trots allt att få konkret inflytande på regional politik. Partiets politiska ambitioner begränsas fortfarande av brist på majoritet samt andra partiers motstånd till att samarbeta.


Källor:

EFN – Ekonomikanalen: EFN:s expert: Därför pratar alla om AFD:s framgångar i Sachsen Anhalt

Dagens.se: Högerextrema AfD dominerar delstatsval i Tyskland med överlägsen seger

TV4: AFD blir största parti: ”Vi har tagit tillbaka vårt land”

GP: Expert om AFD:s framgång: Jättegrej symboliskt

Utrikesmagasinet: Nej, Tyskland blir inte en fasciststat

YLE: ”Det är ett nazistparti” – tyska AFD deltog i möte som dryftade hur man ska fördriva migranter ut ur landet

SVT: AfD-politikern om anklagelserna: ”Inga nazister i vårt parti”

Argumentationsfel: ”Dra inte rasistkortet!”

Att säga ”dra inte rasistkortet” i en diskussion är ett argumentationsfel, mer specifikt ett försök till avledning eller en variant av ad hominem. Ett argumentationsfel uppstår när slutsatsen inte på rätt sätt följer av premisserna, ofta pga att det finns brister i logiken, pga distraktion eller genom felaktig kritik mot person istället för att bemöta argumentet.


Så vilka är mekanismerna bakom argumentationsfelet ”dra inte rasistkortet”?

  • Ad hominem: Den som säger ”dra inte rasistkortet” bemöter inte själva sakfrågan, utan försöker istället ogiltigförklara den andre personens påpekande om rasism genom att insinuera att det skulle finnss en vilja av manipulation eller beräknande.
  • Avledningsmanöver: Uttalandet kan snedvrida den andra personens argument, genom att tolka ett berättigat påpekande av rasism med avsikt att vinna argument.
  • Irrelevant slutsats: Argumentationsfelet tenderar att ta fokus från huruvida ett faktiskt rasistiskt beteende eller uttalande har begåtts, till en diskussion om en påstådd taktik.

Om någon påpekar rasism och möts med ”dra inte rasistkortet” får vi en felaktig slutsats:

  1. Premiss: Personen hävdar att något är rasistiskt.
  2. Avledande påstående: Personen ”drar rasistkortet” i eget syfte.
  3. Slutsats: Påståendet om rasism blir ogiltigt.

Problemet är att slutsatsen ovan inte är logisk utifrån premisserna. Även om någon kan ha ett subjektivt motiv påverkar det inte det objektiva innehållet i sakfrågan. Detta är ett grundläggande sakfel – att misstro argumentets innehåll baserat på talarens motivation kallas ad hominem med personliga omständigheter.

Den direkta konsekvensen av detta förfarande är att det tenderar att tysta ner, dvs att människor börjar tveka kring att påpeka rasism pga rädsla av att bli anklagade för att manipulera.

Argumentationsfelet gör också att den sakliga diskussionen riskerar att försvinna. Diskussionen flyttas från faktiska problem med diskriminering och rasism till personliga attacker eller misstankar om motiv.

Vi kan konstatera att ”dra inte rasistkortet” är ett argumentationsfel eftersom det innebär att man inte bemöter sakfrågan, utan syftar istället till att ogiltigförklara en viss typ av argument (diskriminerande/rasistiska). Det sker genom attack mot personen eller hens påstådda motiv. Det riskerar att ta bort förutsättningarna för en saklig diskussion.

Om du vill inte vill bli kallad rasist, sluta uttryck dig rasistiskt.

Strukturell rasism i Sverige

Strukturell rasism, eller institutionell rasism, innebär att diskriminering är inbyggd i samhällets strukturer, regler och normer. Det sker inte alltid genom en individs avsiktliga handlingar. Det handlar om hur institutioner som skola, arbetsliv, polis och vård kan fungera på ett sätt som ger vissa grupper större möjligheter än andra. Strukturell rasism kan visa sig i t ex olika utbildningsmöjligheter, orättvisa anställningsprocesser eller skillnader i tillgång till samhällsstöd. Det leder inte sällan till att människor med minortietsbakgrund systematiskt missgynnas i jämförelse med majoritetsbefolkningen.


Ett exempel från utbildingssektorn är att elever med utländsk bakgrund i Sverige ofta går i lägre statusskolor, vilket påverkar deras akademiska resultat och sociala möjligheter.

Konsekvenser i olika samhällssektorer

  • Arbetsmarknad: Afrosvenskar har lägre löner och disponibel inkomst trots samma utbildning. Diskriminering kvarstår även vid jämförelse mellan yrkesnivåer.
  • Bostadsmarknad: Segregation, ”white flight” och diskriminerande attityder hindrar etniska minoriteter, t ex romer och personer med arabisk bakgrund, från att få tillgång till bostäder.
  • Rättsväsende: Personer med utländsk bakgrund är oftare misstänkta, men åtalas mindre frekvent, vilket är tecken på etnisk profilering och strukturell diskriminering.
  • Folkhälsa: Skillnader i förlossningskomplikationer och Covid-19-dödlighet mellan etniska grupper visar effekter av strukturella och socioekonomiska faktorer.

Historiska övergepp på bl a samer och romer kan vi se även i nutida samhällsstrukturer. Diskriminering i skolor, på arbetsplatser och inom bostadsförmedling visar hur strukturen upprätthåller ojämlikhet. FN har uppmärksammat Sverige på bristen av adekvata strategirer mot systematisk rasism.

Den strukturella rasismen i Sverige kanske inte syns på ytan, men är en djupgående ojämlikhet som påverkar alla större samhällsstrektorer. Effekterna av strukturell rasism är såväl direkta som indirekta och förstärks över tid genom institutioner, sociala normer och individuella handlingar. Det har vidtagits många åtgärder för att förhindra strukturell rasism, t ex nationella planer mot rasism. Tyvärr visar forskning och rapporter att problemen kvarstår, och att det krävs långsiktiga antidiskrmineringsåtgärder samt ett perspektivskifte från individ- till strukturfokus.


Källor:

Antirasistiska akademin: Strukturell/institutionell rasism

Uppsala universitet: Rasism och rasismforskning: Vad är rasism?

Strukturell diskriminering i Sverige

Strukturell diskriminering i Sverige innebär att samhällets regler, normer och rutiner missgynnar vissa grupper, som personer med utländsk bakgrund eller etniska minoriteter.


Vad är strukturell diskriminering?

  • Omedvetna mönster: Processer som fungerar automatiskt utan att någon uttryckligen vill diskriminera.
  • Normer och regler kan verka neutrala, men de kan leda till indirekt diskriminering genom att drabba vissa grupper hårdare.
  • Historiska rötter: Vanor och strukturer som har byggts upp under lång tid i samhället.

Var syns den strukturella diskrimineringen i samhället?

  • Arbetsmarknaden: Personer med utländska namn eller bakgrund kallas mer sällan till arbetsintervjuer trots samma meriter.
  • Bostadsmarknaden präglas av svårigheter att få hyreskontrakt i vissa områden på grund av diskriminering baserat på ursprung eller namn.
  • Rättsväsendet: Risk för etnisk profilering av polisen i samband med kontroller.
  • Negativa stereotyper som sprids i den politiska debatten eller media utgör en viktig del av det offentliga samtalet.

Strukturell diskriminering innebär att samhällets invanda normer och rutiner systematiskt missgynnar vissa grupper, som personer med utländsk bakgrund. Det handlar inte om enskilda personers elaka avsikter, utan om inbyggda mönster som skapar ojämna villkor på till exempel arbets- och bostadsmarknaden.


Källor:

Regeringen: Slutsatser av kunskapsredovisningen

Lunds universitet: Strukturell diskriminering

NTG Tema asyl & integration: Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige

Diskrimineringsombudsmannen: Indirekt och direkt diskriminering

Institutet för mänskliga rättigheter: FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge

#EU: Vad innebär den nya migrations- och asylpakten?

Etableringen av det gränsnära mottagningscentret i Malmö markerar ett direkt praktiskt genomförande av EU:s nya migrations- och asylpakt som officiellt började tillämpas i hela unionen den 12 juni 2026. Centret är strategiskt placerat i Malmö och utgör ett av totalt fyra mottagningscenter i Sverige – de övriga ligger i Mölndal, Märsta och Boden.


Följande förändringar sker nu i asylprocessen:

  • Gemensam screening: Asylsökande genomgår omedelbara id-, säkerhets-, sårbarhets- och hälsokontroller vid ankomst.
  • Samlokaliserade myndigheter: Migrationsverket och Polismyndigheten arbetar tillsammans på plats för att korta handläggningstiderna.
  • Snabbare gränsförfaranden: Personer med låg sannolikhet att få asyl prövas i ett påskyndat förfarande direkt vid centret.
  • Kollektivt boende: De sökande ska under den inledande processen bo på dessa tillfälliga mottagnings- och återvändandecenter.

Två sidor av debatten

Kritiker har uttryckt djup oro för att de snabba processerna kan leda till rättsosäkerhet. De varnar även för att kollektiva, obligatoriska boendeformer skapar otrygga miljöer för sårbara grupper.

Migrationsverket och förespråkare framhåller å sin sida att systemet är nödvändigt för att skapa en enhetlig process inom hela EU. Myndigheten betonar att boendeperioden är strikt tillfällig samt att alla kontroller utförs inom ramen för ett rättssäkert regelverk.


Källor:

https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-pact-migration-asylum/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/XMdn97/eu-s-asylpakt-trader-i-kraft-svensk-lag-saknas

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/forberedelser-i-malmo-infor-eus-nya-migrations-och-asylpakt

https://www.annette-rosengren.se/2026/06/28/mer-om-eus-migrationspakt-och-sverige/

https://asylrattscentrum.se/utbildningar/eus-migrations-och-asylpakt/

https://www.svd.se/a/j0KMve/eu-s-asylpakt-trader-i-kraft-svensk-lag-saknas

https://www.sverigesradio.se/artikel/har-blir-historiska-migrationspakten-verklighet-i-malmo

https://www.migrationsverket.se/kontakta-oss/besok-oss/mottagningsarenden.html

SD:s ”integrationsidé” lägger allt ansvar på individen

Sverigedemokraterna ser ingen idé med att ha någon integrationspolitik, de har klargjort att de vill ”lägga exakt noll kronor på integrationen”. Istället anser de att det ligger helt på individen att integreras. De fokuserar på att invandrare ska anpassa sig till svensk kultur, språk och normer, vilket har kritiserats för att vara exkluderande och fördomsfullt.


SD:s ”integrationsidé” går ut på att invandrare bör anpassa sig till svenska normer, språk och lagstiftning som ett sätt att underlätta integration och självförsörjning. De föreslår krav på begränsade rättigheter för asylsökande och personer som vistas i landet utan giltiga tillstånd. Partiet menar att invandrare ska känna gemenskap, ansvar och delaktighet i det svenska samhället. En central del är att lära sig språket, förstå svenska lagar, normer, sociala koder och värderingar. Det innebör bl a att deltagande i samhällsintroduktion oh språkkurser priroteras, och att vissa offentliga tjänster, som tolkhjälp, ska betalas av individen i första hand.

SD vill även införa försörjningskrav vid anhöriginvandring och strama åt såväl arbetskrafts- som asylinvandringen, och understryker att Sverige ska anpassa sig till EU-rättens minimikrav. De vill att tilllgång till välfärdssystemet, t ex sjukvård, kopplas till självförsörjning och egen insats. Partiet motsätter sig att invandrare automatiskt ska omfattas av samma rättigheter som svenska medborgare utan att uppfylla dessa kriterier.

SD har varit drivande i genomförandet av vandelsprövning, hälsokontroll och kännedom om villkor för att säkerställe att invandrare inte utgör ett hot mot samhället. De ser dessa krav som en del av integrationen och som ett sätt att minimera socialt utanförskap och olaglig verksamhet.

Som en del av assimilationspolitiken som SD driver propagerar man aktivt för att få människor att återvända frivilligt till sina hemländer. SD har varit drivande i att pengen för återvandring ökat från 10 000 kronor till 350 000 kronor för att motivera en (1) person till att återvända.

Kritiker, som t ex Amnesty och Rädda Barnen, menar att SD:s ”integrationsidé” misstänkliggör arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare och asylsökande. SD:s politik riskerar att splittra familjer och kan strida mot såväl mänskliga rättigheter som Barnkonventionen.

Akademiska analyser visar också att partiets retorik kan uppfattas som exkluderande och kulturbaserad, vilket kan förstärka ”vi och dom”-mentaliteten i samhället.

SD:s assimilationspolitik handlar om att ställa krav på invandrare inom ramarna för svensk kultur, arbete och lagar. Problemet är att sådan politik riskerar att marginalisera vissa grupper, skapa sociala klyftor och kan leda till att rätten till skydd och familjeåterförening begränsas. Diskussionen om assimilation blir en fråga om såväl kultur och etik som rättsliga och humanitära konsekvenser.


Källor:

Motargument: Åkesson (SD) vill ”lägga exakt noll kronor på integrationen”

SVT: SVT förklarar: Här är migrationsförslagen som SD inte kommer att få igenom

Riksdagen: Motion 2021/22:2550 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) En ansvarsfull migrationspolitik

Riksdagen: Motion 2021/22:3704 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) Sverigedemokraternas integrationspolitik – med fokus på anpassning, självförsörjning och frihet under ansvar

Expo: SD:s integrationspolitik får hård kritik

M-politik på SD-vis: ”Vi och dom”

Gästinlägg av Viktoria Sterner

Ytterligare ett steg mot ett ”vi och dom”-samhälle från Moderaterna, med en politik som alltmer präglas av SD:s sätt att dela upp människor i grupper.

Jag tror på alla människors lika värde. Ett samhälle ska inte ställa människor mot varandra – den som har arbete mot den som är arbetslös, den som är frisk mot den som är sjuk eller den som är född i Sverige mot den som är född någon annanstans.

Att skuldbelägga människor som är beroende av bidrag eller annat stöd är dessutom oanständigt när det kommer från ett parti som ofta har starkt stöd bland de mest välbärgade i samhället.

Skärmdump från Moderaternas officiella Facebookkonto 260825.

För att vara tydlig – det finns INGET parti som är för bidrag. Självklart ska fusk motverkas. Precis som skattefifflande miljonärer ska motverkas. Men det är en enorm skillnad mellan att bekämpa fusk och att misstänkliggöra människor som faktiskt behöver samhällets stöd.

Lite fakta för den som inte känner till nivåerna:

Dagersättning för asylsökande:
En ensamstående vuxen asylsökande som saknar egna pengar kan få 61-71 kronor per dag i dagersättning. Det ska bland annat räcka till mat, hygien, telefon och andra personliga utgifter. Asylsökande omfattas inte av riksnormen för försörjningsstöd, och får alltså nöja sig med 1 800 kronor i månaden.

Riksnormen för försörjningsstöd:
För en ensamstående vuxen är riksnormen 5 220 kronor per månad. För sammanboende är den 8 510 kronor per månad. Riksnormen gäller människor som uppfyller villkoren för försörjningsstöd – oavsett bakgrund. (gäller ALLA i Sverige.)

Så till Moderaterna – försök leva på de här nivåerna. Och då menar jag inte bara att försöka få pengarna att räcka till mat och det allra mest nödvändiga. Jag menar att faktiskt leva ett värdigt liv på den summan, utan att vara hungrig.

Politik handlar inte bara om siffror.

Det handlar om människor.

Och ett anständigt samhälle bygger inte på att vi ställer människor mot varandra.

Svensk nog att köra Sverige till jobbet – men inte att kalla Sverige sitt hem

Det finns en gammal föreställning i svensk politik om att alla riksdagspartier i grunden är jämförbara. De vill olika saker, använder olika slogans och bråkar om skatter, vård, skola, kriminalitet och migration. Sedan går väljarna hem och röstar. Det är en behaglig föreställning. Problemet är bara att den ibland inte stämmer.


Det blev tydligt i Skaraborg när Sverigedemokraterna satte upp valreklam på bussar med budskapet:

”Saknar du Mogadishu? Återvandringsbidraget hjälper dig hem.” (Källa: Aftonbladet)

Ett tjugotal bussförare med somaliska rötter sjukskrev sig i protest. Västtrafik beslutade därefter att ta ner reklamen och konstaterade att man inte hade förutsett den arbetsmiljörisk som uppstod.

Och där borde diskussionen egentligen börja. För det här handlar inte om att någon blev upprörd över en valaffisch. Människor blir upprörda över valaffischer varje dag. Det tillhör demokratins enklare nöjen. Det handlar om någonting annat. Bussen är förarens arbetsplats och arbetsredskap. Föraren kan inte byta kanal, bläddra vidare eller lägga reklamen åt sidan. Han ska köra den, timme efter timme.

Om föraren själv har somalisk bakgrund blir situationen närmast absurd. Han förväntas utföra sitt arbete i ett fordon som samtidigt meddelar människor med hans bakgrund att det finns ekonomisk hjälp att få om de vill åka ”hem”. Det är svårt att föreställa sig en motsvarande situation med något annat riksdagsparti. En moderat kan naturligtvis tvingas köra en buss med socialdemokratisk reklam och tycka att budskapet är fullständigt fel. En socialdemokrat kan på motsvarande sätt köra omkring med moderata budskap om skattesänkningar. Men ingen av dem behöver fundera på om reklamen samtidigt ifrågasätter deras rätt att betrakta Sverige som sitt hem.

Det är skillnaden, och det är därför den vanliga invändningen – ”alla partier annonserar ju” – är så ointressant. Ja, alla partier annonserar. Men alla partier gör inte människors ursprung och tillhörighet till en del av själva budskapet.

Det är dessutom inte första gången SD:s reklam i kollektivtrafiken skapar problem för dem som arbetar där. Under valrörelsen 2022 protesterade tunnelbaneförare i Stockholm mot ett helt tåg täckt av SD-reklam. Fackförbundet Seko krävde riskbedömning och pekade både på personalens mående och på risken för konflikter och säkerhetsproblem. Fyra år senare har budskapet blivit betydligt mindre diskret. Nu står det Mogadishu på bussen.

Nästan samtidigt uppstod en annan konflikt kring SD:s valreklam, denna gång på Stockholms centralstation. Där hade partiet placerat delar av sin kampanj på stationens dörrar. Budskapet byggde på en så kallad ”två dörrars politik”, där vissa människor markerades som icke önskvärda. Jernhusen tog ner delar av kampanjen och uppgav bland annat att reklamen kunde uppfattas som att vissa resenärer inte var välkomna på stationen. SD invände mot den beskrivningen och mot hur godkännandeprocessen hade hanterats.

Det intressanta här är inte att fallen är identiska, för det är de inte. Det intressanta är mönstret. På Centralstationen kunde budskapet uppfattas som att vissa människor inte var välkomna. På bussarna erbjuds människor med koppling till Somalia ekonomisk hjälp för att åka ”hem”. Samtidigt går SD till val under det betydligt mjukare huvudbudskapet ”Vi gör Sverige till Sverige igen.”

Det är skicklig reklam. Lite nostalgi, lite folkhem, en antydan om att någonting har gått förlorat och nu ska återställas. Men slogans av det slaget fungerar bara så länge ingen ställer den uppenbara frågan: När slutade Sverige vara Sverige? Vad var det som gjorde landet mindre Sverige? Och vilka människor förknippas med denna förändring?

Frågan blir särskilt intressant med tanke på Sverigedemokraternas historia. I partiets politiska förhistoria finns Bevara Sverige Svenskt, BSS. Dagens slogan är naturligtvis inte densamma. ”Bevara Sverige Svenskt” och ”Vi gör Sverige till Sverige igen” är två olika formuleringar och det vore ohederligt att påstå något annat. Men tankefiguren har en påfallande familjelikhet: Sverige har förändrats, någonting har gått förlorat och landet måste återställas.

Sedan kommer de andra kampanjerna och hjälper till med tolkningen. På den stora valaffischen finns nostalgin. På bussen står Mogadishu.

SD:s idéer om återvandring är inte nya. De har funnits länge. Det som har förändrats är hur öppet och konkret delar av politiken kommuniceras. Det handlar inte längre bara om migrationsvolymer, integration eller hur många människor Sverige kan ta emot. Budskapet riktas till människor som redan bor och arbetar här. ”Saknar du Mogadishu?”

Det är där ordet ”hem” blir så viktigt. För vem avgör var en annan människas hem ligger? En person kan vara född i Somalia och ha sitt hem i Skövde. Han kan arbeta här, betala skatt här, ha sina barn här och köra tusentals andra människor till jobbet varje vecka. Ändå placerar den politiska reklamen hans tänkta hem i Mogadishu.

Det är etnifierande politik. När människors tillhörighet till Sverige på detta sätt görs beroende av ursprung blir det rasistisk politik i praktiken. Och när samma människa dessutom förväntas köra omkring med budskapet under sin arbetsdag blir den politiska teorin plötsligt en arbetsmiljöfråga.

Det är därför bussförarnas protest är mer avslöjande än många timmars partiledardebatt. Den gör den abstrakta diskussionen om nationalism konkret. En människa sitter bakom ratten och gör exakt det som politiker ständigt säger att invandrare ska göra: arbetar, försörjer sig, håller samhället igång och kör resten av oss till jobbet. På sidan av hans buss står samtidigt ett politiskt budskap som pekar mot ett annat land och kallar det ”hem”.

Där finns hela motsägelsen. Svensk nog för att köra Sverige till jobbet, men tydligen inte självklar nog för att kalla Sverige sitt hem.

Det är inte en vanlig konflikt mellan höger och vänster. Det är inte en strid om några procentenheter i kommunalskatten. Det handlar om vem som anses höra till.

SD vill gärna betraktas som ett parti bland andra. De sitter i riksdagen, förhandlar med regeringen och köper reklamplats precis som alla andra. Men parlamentarisk normalisering förändrar inte innehållet i politiken. Ibland räcker det med en buss för att påminna oss om det.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Källa:

Aftonbladet: SD:s valreklam tas ner efter protest

Stegrud (SD) ljuger om Pride

Jessica Stegrud (SD) och andra sverigedemokrater samt -sympatisörer gör sitt yttersta för att svartmåla Pride. Även den antisemitiska och högerextrema nätbloggen Fria tider hoppar på desinformationståget.

Den manipulerade skärmdumpen som Stegrud (SD) och andra sprider.
Originalet från Stockholm Prides hemsida.
Skärmdump från Stockholm Prides hemsida.

Genom att använda sig av en manipulerad skärmdump sprids desinformation och HBTQ-hat på bred front i ”sverigevänliga” sociala medier. Det påstås att 15-17-åringar bjudits in att prova på att bli bundna och smiskade på Pride Kinkys workshops.

På hemsidan är det tydligt att alla workshops hos Pride Kinky har 18-årsgräns.

Huruvida Stegrud medvetet valt att sprida desinformationen och budskapet låter vi vara osagt. Motargument har flera gånger uppmärksammat henne på att skärmdumpen är manipulerad, utan resultat. Budskapet passar hur som helst hemnes och partiets narrativ, vilket kan bidra till att hon låter lögnen vara kvar på hennes sociala medier.


Paula D:s reel som dissekerar Stegruds (SD) lögnaktiga reel om Pride: https://www.facebook.com/share/v/18iXn9eDpd/

Stegruds (SD) lögnaktiga reel om Pride: https://www.facebook.com/share/r/14kFpYrYWBb/

Fria tider: Stockholm Pride: Prova bli piskad – halva priset för barn

Källa:

Stockholm Pride: https://www.stockholmpride.org/festivalen/pride-kinky/

Skärmdumpar från Pride Kinkys hemsida och Jessica Stegruds (SD) officiella X-konto.

#SDhaveri #val2026

#val2026: Rösträtt i kommun/region för personer utan medborgarskap

Så här i valtider stormas det återigen om att personer som inte är svenska medborgare har rätt att rösta i kommun- och regionval. Sverigedemokraterna vill avskaffa rösträtten och valbarheten helt för personer utan svenskt medborgarskap, medan Moderaterna och Kristdemokraterna vill se över lagstiftningen. Det finns ett flertal anledningar till att det är en lagstadgad rätt för nysvenskar utan medborgarskap att rösta i två av tre val.


Personer utan svenskt medborgarskap har rösträtt i kommun- och regionvalen om de fyllt 18 år senast på valdagen, är folkbokförda i Sverige sedan tre år i rad, men de saknar rösträtt i riksdagsvalet.

Lokalt inflytande och demokrati

  • Skattebetalning: Personer som bor och arbetar i en kommun betalar lokal skatt och bör därför få påverka hur pengarna används.
  • Vardagspolitik: Kommunala beslut rör skola, omsorg och kollektivtrafik, vilket påverkar alla invånare direkt i deras vardag.
  • Demokratiskt underskott: Att exkludera en stor grupp permanenta invånare från lokala val minskar valdeltagandet och försvagar demokratins legitimitet.

Integration och delaktighet

  • Snabbare integration: Rösträtt ger ett politiskt ansvar som uppmuntrar personer utan medborgarskap att engagera sig och lära sig hur det svenska samhället fungerar.
  • Känsla av samhörighet: Att få rösta skapar en starkare koppling till hemorten och en känsla av att vara del av samhället.
  • Politisk representation: När utländska medborgare får rösta måste partierna lyssna på deras behov och inkludera dem i sina politiska program.

Följande gäller för kommun- och regionval: Medborgare från EU, Island och Norge behöver bara vara folkbokförda. Medborgare från andra länder eller statslösa måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i rad före valdagen.

Följande gäller för riksdagsval: Kräver svenskt medborgarskap, vilket innebär att icke-medborgare inte får rösta till riksdagen.

Den som har rösträtt i kommun- och regionvalen är också valbar till respektive fullmäktige.

SD vill helt avskaffa rösträtten och valbarheten för personer utan svenskt medborgarskap. M och KD har uttryckt att de vill se över rösträtten för icke-medborgare. Övriga partier värnar rösträtten och valbarheten i kommun och regionval för personer utan svenskt medborgarskap.


Källor:

https://www.val.se/sa-rostar-du/din-rostratt-och-ditt-rostkort/rostratt-for-dig-som-bor-i-sverige

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-kd-vill-se-over-invandrares-ratt-att-rosta

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/rostrattens-koppling-till-medborgarskap_hd021764/