Etikettarkiv: invandring

Krönikor

Tack, Jimmie!

Jimmie Åkesson (SD) valde att slutföra sin valspurt i sann ‘edgelord’-anda. Han tog sig därför till Rinkeby, ett område där det bor många människor som tillhör de minoriteter som Jimmie och Sverigedemokraterna demoniserat de senaste åren, för att lägga sin förtidsröst där.

Väl på plats kunde han inte undvika att spy ur sig lite förakt. Bland annat i form av uttalanden om att ”det inte kändes som han var i Sverige” osv.

Jag vet inte vad Jimmie tänkt han skulle kunna åstadkomma med sitt lilla jippo, men det verkar som att ödet kom tillbaks för att bita honom i hans bakdel.

En nära vän till mig som bor i Rinkeby berättade att Jimmies besök ledde till att flera människor som tidigare varit tveksamma att rösta, bestämde sig för att ta sig till vallokalen och lägga sin röst.

I efterhand kanske det är på sin plats att vi tackar Jimmie för hans insats.

Även om den bidrog till ett annat resultat än Jimmie sannolikt förväntat sig och var grundad på omdömeslöshet och destruktiva begär.

Någon kanske skulle ha förklarat för Jimmie att hans närvaro närmast kan liknas vid en fis i rymden, för människor som överlevt krig och enorma utmaningar, som går till vissa av arbetsmarknadens minst gynnsamma arbeten och som bidrar till samhället varje dag.

Det är mer än vad man kan säga om Jimmie som har högst frånvaro av alla riksdagsledamöter och samtidigt företräder sveriges mest kriminellt belastade parti.

De låga förväntningarnas politik

Vi behöver inte fastna vid prestationer eller avsaknaden av sådana, låt oss istället avsluta med ett positivt budskap.

Jag vill tacka dig för att du kom till Rinkeby och bidrog till att fler personer valde att rösta.

Du är välkommen tillbaks om du kan uppföra dig anständigt.

Kom bara ihåg: ingen människa är värd mer än någon annan.

Åsikter i krönika står skribenten helt och fullt för själv.

Myter

Myt: SD är som dåtidens S

Inte sällan använder sverigedemokrater sig av påståendet att Sverigedemokraterna skulle ha samma åsikter som svunna tiders socialdemokrater vad gäller synen på invandrare. Det är ett falskt narrativ som även drivs av aktiva SD-politiker. SD:s moderna syn på invandring betonar assimilation, kulturell och etnisk homogenitet, medan Socialdemokraterna på t ex 1960-talet fokuserade på inkluderande integration, jämlikhet och utbildning.

S retorik på 1960-talet betonade invandrares rättigheter och möjligheter att delta i samhället. Invandrare sågs som arbetskraftsresurser och skulle inkluderas i utbildning, arbetsliv och samhällsgemenskap på lika villkor. Motargument har tidigare berättat om att arbetskraftsinvandringen i mitten/senare delen av 1900-talet inte var så idyllisk som många vill göra sken av.

Socialdemokratins politik på 1960-talet gick bl a ut på att ge ALLA rätt till svenskundervisning samt att integrera nyanlända med stöd i arbetsmarknad, bostad och sociala strukturer.

I Socialdemokraternas Sverige var multikulturalism ett ideal, men huvudsyftet var att skapa jämlikhet och social sammanhållning. Retoriken var föränderlig och positiv, och målet var att minska diskriminering och utanförskap.

Om vi kikar på hur SD:s nuvarande retorik ser ut, kan vi se betydande skillnader mot hur S har uttryckt sig historiskt. SD framhåller behovet av assimilation till svensk kultur, minskad invandring och kontroll av samhällspåverkan. Invandrare betraktas oftast som en kostnad, potentiell farlighet eller negativ påverkan på samhället, snarare än vad de faktiskt bidrar med. SD bedriver en populistisk, etnonationalistisk politik, där ”vi och dom” är avgörande.

Om vi kikar på hur Socialdemokraternas retorik ser ut i modern tid ser vi att de har anpassat sig efter Sverigedemokraternas politik. S anpassar sig numera efter SD:s politik, genom att betona en mer kravfokuserad och restriktiv linje. Det kvarstår fortsatt en skillnad i grundtonen: SD beskriver invandrare som problem, medan S fortsatt försöker hålla en humanitär människosyn.

Att SD idag skulle vara som S i historien är en myt. Sammanfattningsvis är skillnaden mest tydlig i ton, syn på invandrare och metodik: Socialdemokraterna förr i tiden såg inkluderande integration som en rättighet och resurs, medan SD:s retorik idag fokuserar på begränsning, krav och kulturell homogenitet.

Källor:

Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås: Integrationspolitiken i Sverige -Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna synsätt på integration utifrån två idealtyper

Institutet för framtidsstudier: Framtider En negativ syn på invandring, riksdag och samhällsförändringar förenar Sverigedemokraternas väljare

Stockholms universitet: “Språket är nyckeln!”: Språkideologier och problemrepresentationer i Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas diskurser om språk kopplat till integration och invandring

Artiklar

#EU: Vad innebär den nya migrations- och asylpakten?

Etableringen av det gränsnära mottagningscentret i Malmö markerar ett direkt praktiskt genomförande av EU:s nya migrations- och asylpakt som officiellt började tillämpas i hela unionen den 12 juni 2026. Centret är strategiskt placerat i Malmö och utgör ett av totalt fyra mottagningscenter i Sverige – de övriga ligger i Mölndal, Märsta och Boden.

Följande förändringar sker nu i asylprocessen:

  • Gemensam screening: Asylsökande genomgår omedelbara id-, säkerhets-, sårbarhets- och hälsokontroller vid ankomst.
  • Samlokaliserade myndigheter: Migrationsverket och Polismyndigheten arbetar tillsammans på plats för att korta handläggningstiderna.
  • Snabbare gränsförfaranden: Personer med låg sannolikhet att få asyl prövas i ett påskyndat förfarande direkt vid centret.
  • Kollektivt boende: De sökande ska under den inledande processen bo på dessa tillfälliga mottagnings- och återvändandecenter.

Två sidor av debatten

Kritiker har uttryckt djup oro för att de snabba processerna kan leda till rättsosäkerhet. De varnar även för att kollektiva, obligatoriska boendeformer skapar otrygga miljöer för sårbara grupper.

Migrationsverket och förespråkare framhåller å sin sida att systemet är nödvändigt för att skapa en enhetlig process inom hela EU. Myndigheten betonar att boendeperioden är strikt tillfällig samt att alla kontroller utförs inom ramen för ett rättssäkert regelverk.

Källor:

https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-pact-migration-asylum/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/XMdn97/eu-s-asylpakt-trader-i-kraft-svensk-lag-saknas

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/forberedelser-i-malmo-infor-eus-nya-migrations-och-asylpakt

https://www.annette-rosengren.se/2026/06/28/mer-om-eus-migrationspakt-och-sverige/

https://asylrattscentrum.se/utbildningar/eus-migrations-och-asylpakt/

https://www.svd.se/a/j0KMve/eu-s-asylpakt-trader-i-kraft-svensk-lag-saknas

https://www.sverigesradio.se/artikel/har-blir-historiska-migrationspakten-verklighet-i-malmo

https://www.migrationsverket.se/kontakta-oss/besok-oss/mottagningsarenden.html

Korta motargument, Myter

Myt: ”Invandrare har mer i bidrag än svenskar”

Påståendet är falskt. Det finns inga särskilda regler som ger invandrare eller utrikes födda högre bidrag eller mer pengar än inrikes födda. Alla bidrag och ersättningar i Sverige styrs av fasta lagar, lika regler och individuell behovsprövning oavsett ursprung.

Hur fungerar reglerna?

  • Samma belopp: Riksnormen för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) är exakt likadan för alla som uppfyller villkoren, baserat på hushållets sammansättning och inte på etnicitet eller bakgrund.
  • Individuella prövningar: Socialtjänsten och myndigheter tittar på faktiska inkomster, tillgångar och utgifter i varje enskilt fall.

Statistik om bidrag och försörjning

  • Ekonomiskt bistånd: Enligt Socialstyrelsen är en majoritet (runt 57–60 procent) av de vuxna mottagarna av ekonomiskt bistånd utrikes födda.
  • Orsak till överrepresentation: Statistik visar att detta beror på att utrikes födda oftare står utanför arbetsmarknaden eller har kortare tid i Sverige, vilket gör dem mer sårbara för långvarig arbetslöshet – inte på grund av högre ersättningsnivåer.
  • Sveriges totala bidragstagare: Den stora massan av personer som försörjs av sociala ersättningar och bidrag i Sverige (såsom sjuk- och aktivitetsersättning eller a-kassa) utgörs av både inrikes och utrikes födda.

Källor:

Kunskapsguiden: Om ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsen: Allt färre personer får ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsen: Statistik om ekonomiskt bistånd

Kunskapsguiden: Särskilt utsatta grupper

Ekonomifakta: Försörjning och bidrag

Artiklar

SD:s ”integrationsidé” lägger allt ansvar på individen

Sverigedemokraterna ser ingen idé med att ha någon integrationspolitik, de har klargjort att de vill ”lägga exakt noll kronor på integrationen”. Istället anser de att det ligger helt på individen att integreras. De fokuserar på att invandrare ska anpassa sig till svensk kultur, språk och normer, vilket har kritiserats för att vara exkluderande och fördomsfullt.

SD:s ”integrationsidé” går ut på att invandrare bör anpassa sig till svenska normer, språk och lagstiftning som ett sätt att underlätta integration och självförsörjning. De föreslår krav på begränsade rättigheter för asylsökande och personer som vistas i landet utan giltiga tillstånd. Partiet menar att invandrare ska känna gemenskap, ansvar och delaktighet i det svenska samhället. En central del är att lära sig språket, förstå svenska lagar, normer, sociala koder och värderingar. Det innebör bl a att deltagande i samhällsintroduktion oh språkkurser priroteras, och att vissa offentliga tjänster, som tolkhjälp, ska betalas av individen i första hand.

SD vill även införa försörjningskrav vid anhöriginvandring och strama åt såväl arbetskrafts- som asylinvandringen, och understryker att Sverige ska anpassa sig till EU-rättens minimikrav. De vill att tilllgång till välfärdssystemet, t ex sjukvård, kopplas till självförsörjning och egen insats. Partiet motsätter sig att invandrare automatiskt ska omfattas av samma rättigheter som svenska medborgare utan att uppfylla dessa kriterier.

SD har varit drivande i genomförandet av vandelsprövning, hälsokontroll och kännedom om villkor för att säkerställe att invandrare inte utgör ett hot mot samhället. De ser dessa krav som en del av integrationen och som ett sätt att minimera socialt utanförskap och olaglig verksamhet.

Som en del av assimilationspolitiken som SD driver propagerar man aktivt för att få människor att återvända frivilligt till sina hemländer. SD har varit drivande i att pengen för återvandring ökat från 10 000 kronor till 350 000 kronor för att motivera en (1) person till att återvända.

Kritiker, som t ex Amnesty och Rädda Barnen, menar att SD:s ”integrationsidé” misstänkliggör arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare och asylsökande. SD:s politik riskerar att splittra familjer och kan strida mot såväl mänskliga rättigheter som Barnkonventionen.

Akademiska analyser visar också att partiets retorik kan uppfattas som exkluderande och kulturbaserad, vilket kan förstärka ”vi och dom”-mentaliteten i samhället.

SD:s assimilationspolitik handlar om att ställa krav på invandrare inom ramarna för svensk kultur, arbete och lagar. Problemet är att sådan politik riskerar att marginalisera vissa grupper, skapa sociala klyftor och kan leda till att rätten till skydd och familjeåterförening begränsas. Diskussionen om assimilation blir en fråga om såväl kultur och etik som rättsliga och humanitära konsekvenser.

Källor:

Motargument: Åkesson (SD) vill ”lägga exakt noll kronor på integrationen”

SVT: SVT förklarar: Här är migrationsförslagen som SD inte kommer att få igenom

Riksdagen: Motion 2021/22:2550 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) En ansvarsfull migrationspolitik

Riksdagen: Motion 2021/22:3704 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) Sverigedemokraternas integrationspolitik – med fokus på anpassning, självförsörjning och frihet under ansvar

Expo: SD:s integrationspolitik får hård kritik

Myter

Myten om ”importerad valboskap”

2 kommentarer

Det medvetet nedsättande begreppet ”importerad valboskap” används ibland i politiska debatter för att påstå att makthavare medvetet ökar invandringen för att få fler väljare som röstar på ett visst parti. Detta är en konspirationsteori som saknar vetenskapligt stöd. Forskning om röstmönster visar att nyanlända människor i demokratiska länder ofta inte har rösträtt i nationella val förrän efter flera år, och att deras politiska preferenser varierar stort.

För att illustrera hur begreppet ”importerad valboskap” kan användas även av partier som påstår sig vara seriösa och vilja Sveriges bästa citerar vi Sverigedemokraterna på sitt officiella Facebook-konto:

”Det var alltid Socialdemokraternas plan för att säkra makten.

Deras mångåriga kamp för ökad invandring från den muslimska världen har aldrig varit en slump. Tvärtom tycks det vara en långsiktig strategi.

Vallöftet från Magdalena Andersson att ge uppåt 100 000 invandrare medborgarskap, utifrån det gamla och kravlösa regelverket, ska ses i samma ljus.

Det handlar inte om solidaritet eller medmänsklighet – det handlar om makt. När svenska väljare flyr partiet behöver man röster från annat håll och då verkar massinvandring från den muslimska världen vara ett attraktivt sätt att runda svenska folkets vilja.” (Källa: SD:s officiella Facebookkonto 260826)

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto 260826. Modifierad av Motargument.

Föreställningen om s k ”importerat valboskap” grundar sig i den antisemitiska konspirationsteorin om ett påstått ”folkutbyte”. Myten om ”folkutbytet” bygger på idén att en befolkning systematiskt ersätts av en annan genom invandring och högre födelsetal bland vissa grupper. Teorin formulerades av den franske författaren Renaud Camus, men har av forskare och journalister avfärdats som ogrundad. Statistik från exempelvis SCB visar att befolkningens sammansättning förändras över tid, men detta är en naturlig följd av migration, globalisering och demografiska trender – inte en styrd plan.

Skärmdump från Globeknot 260831.

Mytbildningen kring ”importerat valboskap” och ”folkutbytet” är uttryck för människors rädsla för förändring snarare än om verkliga politiska processer. Historien visar att samhällen alltid har förändrats genom migration, handel och kulturellt utbyte. När dessa förändringar sker snabbt kan de upplevas som hotfulla, och myter uppstår för att skapa en enkel förklaring till komplexa skeenden.

Problemet är att sådana myter ofta bygger på ett “vi och dom”-tänkande som förstärker polarisering. I stället för att se migration som en del av mänsklighetens långa historia, framställs den som ett medvetet angrepp. Filosofiskt sett är detta ett exempel på hur människor söker kontroll genom berättelser – även när berättelserna inte stämmer med fakta.

Skärmdump från Globeknot 260831.

Tänk dig att någon säger: ”De tar hit människor bara för att vinna val!” eller ”Vi håller på att bytas ut!”

Det låter dramatiskt – men är det sant? Nej. Det är ett narrativ som sprids för att väcka rädsla och ilska. Den bortser från att migration sker av många skäl: krig, arbete, studier, kärlek. Den bortser från att demokratiska rättigheter som rösträtt inte delas ut över en natt.

Myterna om ”folkutbytet” och ”importerad valboskap”, är inte bara felaktiga – de har också använts av extremister för att rättfärdiga våld. Därför är det viktigt att vi bemöter den med fakta, men också med berättelser som visar hur människor från olika bakgrunder kan bygga något gemensamt.

Kuriosa: ca 200 000 (2,6 %) av ca 8 000 000 röstberättigade i riksdagsvalet är muslimer.

Lästips:

Motargument: Myten om ”folkutbytet”

SCB: Befolkningsstatistik

Malmö universitet: Forskning: Migration – samhällsförändringar och konsekvenser

Inlägg på Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto

Motargument: Myt: Livmoderbomben

Globeknot: Fördelning religion Novus väljarbarometer

Korta motargument, Myter

Myt: ”De som får stanna i Sverige tar hit hela släkten”

Påståendet ”De som får stanna i Sverige tar hit hela släkten” är just en myt.

Vem som räknas till familj när det handlar om anhöriginvandring är reglerat i lagen och det är kärnfamiljen, dvs make/maka/sambo/registrerad partner och barn. Det kan i vissa fall gälla även föräldrar och annan familjemedlem (om de är ekonomiskt beroende av anknytningspersonen).

Källa:

https://www.migrationsverket.se/du-vill-ansoka/medborgare-i-eu-ees-eller-norden/familj-till-eu-ees-medborgare.html

https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/beslut/beslut-skarpta-villkor-for-anhoriginvandring_hdc320260813sfu37/

Myter

Myt: ”Invandrare integrerades snabbt och lätt förr i tiden”

Många tror felaktigt att invandrare förr integrerades snabbt och problemfritt. Historisk forskning visar dock att integration alltid har varit en långsam och utmanande process, präglad av oro, oavsett tidsperiod.

I en diskussion på Facebook fick jag en kommentar som jag vill dela med er:

”ja, vi har ju aldrig tagit emot folk ifrån andra länder förr, för tänk om dom hade lyckats integreras ändå trotts att dom inte fick några bidrag!”

Personen anser att invandrare förr i tiden snabbt och enkelt integrerade sig i samhället utan ekonomiskt stöd. Denna syn är dock en grov förenkling som lätt kan ifrågasättas.

Hög- och lågkonjunkturer, ursprungsland och rådande politik har alltid påverkat integrationsprocessen. Varje tidsperiod har bjudit på unika utmaningar, och definitionen av lyckad integration har förändrats avsevärt genom historien.

Historiska utmaningar

Även under tidigare omfattande flykting- och arbetskraftsinvandringar var det en process att lära sig språket och få fasta anställningar.

De sociala klyftorna blev tydliga då ”nysvenskar” ofta hamnade i mindre attraktiva bostadsområden, samtidigt som majoritetsbefolkningen ofta uttryckte skepsis mot invandrarna.

Barnen till tidigare invandrare har oftast fullt ut integrerats språkligt och socialt, medan den första generationen har haft det betydligt tuffare.

Varför fortlever myten?

Vårt selektiva minne får oss att glömma historiska konflikter och istället minnas en förenklad och harmonisk version av det förflutna.

Dagens arbetsmarknad kräver formell utbildning. Under arbetskraftsinvandringens tid (1940- till 1970-talen) behövde svensk industri arbetskraft och ställde inga krav på formell utbildning. Detta gjorde det möjligt för invandrarna att börja arbeta direkt. Även om den ekonomiska integrationen gick snabbt, tog den sociala integrationen lång tid och präglades ofta av utanförskap.

Sveriges invandringspolitik skiftade från arbetskraftsinvandring till asylsökande under 1970-talet och framåt, vilket förändrade förutsättningarna för integration. Att integreras utan ett direkt jobb på en föränderlig arbetsmarknad visade sig vara både svårare och mer tidskrävande.

Fram till 1970-talet byggde svensk integrationspolitik på “assimilering”, där invandrare förväntades anpassa sig helt och bli “svenska”.

År 1975 beslutade riksdagen att invandrare skulle behandlas lika, ges möjlighet att samarbeta och uppmuntras att bevara sitt språk och sin kultur.

Sedan 1990-talet har integrationspolitiken fokuserat på just integration, snarare än assimilering. Detta innebär en ömsesidig process, även om utmaningar som segregation och långa tider till självförsörjning kvarstår.

Vad är bra integrationspolitik?

Integration delas vanligtvis in i fyra samverkande processer av forskare.

  • Strukturell integration omfattar arbetsmarknad, utbildning, bostad och hälsa.
  • Social integration omfattar sociala relationer, broar till majoritetsbefolkningen och andra grupper, samt länkar till myndigheter, samhällsinstitutioner och politiska strukturer.
  • Kulturell och identitetsmässig integration: Värderingar och språk.
  • Politisk och rättslig integration syftar till att tydliggöra individens rättigheter och skyldigheter, vilket inkluderar permanent trygghet, medborgarskap och möjlighet att delta i den politiska processen.

Modern forskning betonar att framgångsrik integration är en tvåvägsprocess.

  • Individens starka vilja och drivkraft.
  • Samhällets förmåga att integrera utlänningar, inklusive arbetsgivares och bostadsmarknadens inställning, samt förutsättningar för mänskliga möten.

Tanken att invandrare historiskt i Sverige har integrerats enkelt och smärtfritt är en idyllisk samhällsbild som bygger på vårt selektiva minne, förändrade krav och strukturella faktorer.

Källor:

EFN: En annan berättelse om integration

SO-rummet: Invandring till Sverige under 1900-talet

Vänstra stranden: Den misslyckade integrationen är en myt

SVT: Invandrarmyter skapar fördomar

Tidningen Syre: Alla måste räknas för att integrationen ska fungera

Handelsbanken Foundations: Ny forskning: Integrationen går åt rätt håll

Delmi: Integration av unga ur ett flerdimensionellt perspektiv

Omni: Forskare: Integration kräver mer än bara tid i Sverige

Forskning: Migration och integration

Riksdagen: Regeringens proposition om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

Krönikor

Var saklig i argumentationen mot SD:s antimuslimska politik

Sverigedemokraternas alltmer uppskruvade retorik om islam och muslimer, samt konkreta, antidemokratiska förslag förtjänar ännu hårdare granskning.

Att sakligt kritisera religiösa idéer eller migrationspolitik är en sak – att generalisera om en hel grupp människor är något helt annat.

När muslimer gång efter gång utmålas som ett kollektivt problem riskerar det att öka misstänksamhet mot och fördomar om människor som bara vill leva sina liv som alla andra.

Skärmdump från Aftonbladet 260817.

Sverige behöver en politisk debatt där vi kan diskutera integration, religion och migration öppet, men utan att kollektivt skuldbelägga människor på grund av deras tro.

Skärmdump från SvD 260817.

Svensk demokrati bygger på att medborgarskap och rättigheter inte ska graderas efter etnisk eller religiös bakgrund. De grundläggande positiva friheterna i grundlagen, t ex religionsfriheten, gäller alla invånare i Sverige. SD har med obehaglig uppriktighet klargjort att de anser att det inte ska gälla den muslimska minoriteten.

En nationell identitet kan bygga på språk, historia, kultur och gemensamma demokratiska institutioner. Etnonationalism – som SD förespråkar, utifrån politiska förslag och uttalanden – riskerar däremot att göra människors härkomst till ett mått på hur ”svenska” de anses vara.

Skärmdump från Richard Jomshofs officiella X-konto 260817.

Demokrati innebär inte bara majoritetsstyre. En fungerande liberal demokrati innebär också att majoriteten inte fritt kan ta ifrån minoriteter deras grundläggande rättigheter. Detta är en helt avgörande faktor när debatten handlar om muslimer, invandrare eller andra minoriteter.

När någon, politiker eller vanliga människor, talar om ”muslimer”, ”invandrare” eller andra stora grupper som om de vore homogena, kan det vara effektivt att be dem precisera vilka människor och vilka problem de faktiskt menar. Det flyttar diskussionen från svepande generalister till konkret politik och argumentation.

Skärmdump från Dagens Nyheter 260817.

Jag vill egentligen inte tro att alla som röstar på SD är rasister, muslimhatare eller antidemokrater. Däremot anser jag att väldigt mycket av partiets politik och retorik ska kritiseras stenhårt. Med en sådan inställning blir det svårare för motdebattörer att vända debatten till en pseudodiskussion om huruvida vi förolämpar sverigedemokratiska väljare.

Det är helt nödvändigt att vi inte tröttnar på att kritisera SD:s politik, som är såväl antidemokratisk som etnonationalistisk. Kritiken bör vara saklig och syfta till att argumentera mot partiets konkreta förslag och medvetet spetsiga uttalanden. Det är när vi glömmer bort att vara sakliga och börjar misskreditera SD-väljare som grupp som vi dribblar bort möjligheten att kunna påverka just dem som väljer att lägga sin röst på SD.

På vår hemsida www.Motargument.se finns massor av artiklar som ger oss fakta och motargument som kan hjälpa oss att fortsätta vara sakliga i debatten mot Sverigedemokraterna.

#svpol #SDhaveri #val2026

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar, Krönikor

Svensk nog att köra Sverige till jobbet – men inte att kalla Sverige sitt hem

Det finns en gammal föreställning i svensk politik om att alla riksdagspartier i grunden är jämförbara. De vill olika saker, använder olika slogans och bråkar om skatter, vård, skola, kriminalitet och migration. Sedan går väljarna hem och röstar. Det är en behaglig föreställning. Problemet är bara att den ibland inte stämmer.

Det blev tydligt i Skaraborg när Sverigedemokraterna satte upp valreklam på bussar med budskapet:

”Saknar du Mogadishu? Återvandringsbidraget hjälper dig hem.” (Källa: Aftonbladet)

Ett tjugotal bussförare med somaliska rötter sjukskrev sig i protest. Västtrafik beslutade därefter att ta ner reklamen och konstaterade att man inte hade förutsett den arbetsmiljörisk som uppstod.

Och där borde diskussionen egentligen börja. För det här handlar inte om att någon blev upprörd över en valaffisch. Människor blir upprörda över valaffischer varje dag. Det tillhör demokratins enklare nöjen. Det handlar om någonting annat. Bussen är förarens arbetsplats och arbetsredskap. Föraren kan inte byta kanal, bläddra vidare eller lägga reklamen åt sidan. Han ska köra den, timme efter timme.

Om föraren själv har somalisk bakgrund blir situationen närmast absurd. Han förväntas utföra sitt arbete i ett fordon som samtidigt meddelar människor med hans bakgrund att det finns ekonomisk hjälp att få om de vill åka ”hem”. Det är svårt att föreställa sig en motsvarande situation med något annat riksdagsparti. En moderat kan naturligtvis tvingas köra en buss med socialdemokratisk reklam och tycka att budskapet är fullständigt fel. En socialdemokrat kan på motsvarande sätt köra omkring med moderata budskap om skattesänkningar. Men ingen av dem behöver fundera på om reklamen samtidigt ifrågasätter deras rätt att betrakta Sverige som sitt hem.

Det är skillnaden, och det är därför den vanliga invändningen – ”alla partier annonserar ju” – är så ointressant. Ja, alla partier annonserar. Men alla partier gör inte människors ursprung och tillhörighet till en del av själva budskapet.

Det är dessutom inte första gången SD:s reklam i kollektivtrafiken skapar problem för dem som arbetar där. Under valrörelsen 2022 protesterade tunnelbaneförare i Stockholm mot ett helt tåg täckt av SD-reklam. Fackförbundet Seko krävde riskbedömning och pekade både på personalens mående och på risken för konflikter och säkerhetsproblem. Fyra år senare har budskapet blivit betydligt mindre diskret. Nu står det Mogadishu på bussen.

Nästan samtidigt uppstod en annan konflikt kring SD:s valreklam, denna gång på Stockholms centralstation. Där hade partiet placerat delar av sin kampanj på stationens dörrar. Budskapet byggde på en så kallad ”två dörrars politik”, där vissa människor markerades som icke önskvärda. Jernhusen tog ner delar av kampanjen och uppgav bland annat att reklamen kunde uppfattas som att vissa resenärer inte var välkomna på stationen. SD invände mot den beskrivningen och mot hur godkännandeprocessen hade hanterats.

Det intressanta här är inte att fallen är identiska, för det är de inte. Det intressanta är mönstret. På Centralstationen kunde budskapet uppfattas som att vissa människor inte var välkomna. På bussarna erbjuds människor med koppling till Somalia ekonomisk hjälp för att åka ”hem”. Samtidigt går SD till val under det betydligt mjukare huvudbudskapet ”Vi gör Sverige till Sverige igen.”

Det är skicklig reklam. Lite nostalgi, lite folkhem, en antydan om att någonting har gått förlorat och nu ska återställas. Men slogans av det slaget fungerar bara så länge ingen ställer den uppenbara frågan: När slutade Sverige vara Sverige? Vad var det som gjorde landet mindre Sverige? Och vilka människor förknippas med denna förändring?

Frågan blir särskilt intressant med tanke på Sverigedemokraternas historia. I partiets politiska förhistoria finns Bevara Sverige Svenskt, BSS. Dagens slogan är naturligtvis inte densamma. ”Bevara Sverige Svenskt” och ”Vi gör Sverige till Sverige igen” är två olika formuleringar och det vore ohederligt att påstå något annat. Men tankefiguren har en påfallande familjelikhet: Sverige har förändrats, någonting har gått förlorat och landet måste återställas.

Sedan kommer de andra kampanjerna och hjälper till med tolkningen. På den stora valaffischen finns nostalgin. På bussen står Mogadishu.

SD:s idéer om återvandring är inte nya. De har funnits länge. Det som har förändrats är hur öppet och konkret delar av politiken kommuniceras. Det handlar inte längre bara om migrationsvolymer, integration eller hur många människor Sverige kan ta emot. Budskapet riktas till människor som redan bor och arbetar här. ”Saknar du Mogadishu?”

Det är där ordet ”hem” blir så viktigt. För vem avgör var en annan människas hem ligger? En person kan vara född i Somalia och ha sitt hem i Skövde. Han kan arbeta här, betala skatt här, ha sina barn här och köra tusentals andra människor till jobbet varje vecka. Ändå placerar den politiska reklamen hans tänkta hem i Mogadishu.

Det är etnifierande politik. När människors tillhörighet till Sverige på detta sätt görs beroende av ursprung blir det rasistisk politik i praktiken. Och när samma människa dessutom förväntas köra omkring med budskapet under sin arbetsdag blir den politiska teorin plötsligt en arbetsmiljöfråga.

Det är därför bussförarnas protest är mer avslöjande än många timmars partiledardebatt. Den gör den abstrakta diskussionen om nationalism konkret. En människa sitter bakom ratten och gör exakt det som politiker ständigt säger att invandrare ska göra: arbetar, försörjer sig, håller samhället igång och kör resten av oss till jobbet. På sidan av hans buss står samtidigt ett politiskt budskap som pekar mot ett annat land och kallar det ”hem”.

Där finns hela motsägelsen. Svensk nog för att köra Sverige till jobbet, men tydligen inte självklar nog för att kalla Sverige sitt hem.

Det är inte en vanlig konflikt mellan höger och vänster. Det är inte en strid om några procentenheter i kommunalskatten. Det handlar om vem som anses höra till.

SD vill gärna betraktas som ett parti bland andra. De sitter i riksdagen, förhandlar med regeringen och köper reklamplats precis som alla andra. Men parlamentarisk normalisering förändrar inte innehållet i politiken. Ibland räcker det med en buss för att påminna oss om det.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källa:

Aftonbladet: SD:s valreklam tas ner efter protest