Etikettarkiv: statistik

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbetsmarknad.

Migrationsverket släpper månadsvis siffrorna för beviljade uppehållstillstånd.

Totalt har 68 055 uppehållstillstånd beviljats under perioden januari-augusti 2020 (sju månader). Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 22 625 
  • Arbete 25 619
  • Asyl 6 901
  • EU/EES 4 318
  • Studier 8 592

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4 462 personer beviljades uppehållstillstånd på flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (24), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (6 258) samt ”övriga” (11 181). I denna grund ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, s k ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd får vi fram siffran 11 363. Den totala siffran på beviljade uppehållstillstånd under perioden januari-september 2020 var alltså 68 055. Om vi räknar på detta i procent ser vi att knappt 17 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg motsvarande procentsiffra på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg motsvarande procentsiffra på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.


En längre version av denna korta finner du här: Myten om alla uppehållstillstånden (jan-sep 2020)

Länksamling: Samhällsnytts lögner, vinklingar och #fakenews

Motargument har genom åren skrivit en hel del artiklar som avslöjar Samhällsnytts lögnaktiga journalistiska värv. Samhällsnytt följer inte de pressetiska reglerna. I slutet av denna artikel kommer en sammanställning av de artiklar vi har uppmärksammat genom åren. Tyvärr har vi inte tid att granska allt som Samhällsnytt publicerar, det hade krävt en heltidstjänst.


De högerextrema propagandabloggarna förmedlar alternativa sanningar. De kännetecknas av sin monotona och enkelspåriga agenda. Inte sällan spelar artiklarna på dessa bloggar på såväl medvetna som omedvetna fördomar som sprids i debatten, på nätet och ute i stugorna. Verktygen som man medvetet använder sig av är #fakenews, alternativ fakta, lögner och (medvetna?) sakfel.

Den 1 september 2017 lanserades en ny alternativ nyhetssajt. Den fick det förtroendeingivande namnet Samhällsnytt.

Vad är Samhällsnytt?

På hemsidan kan vi läsa följande:

”Samhällsnytt tar ett brett publicistiskt grepp. Vi specialbevakar de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser, men fokuserar också brett på allmän nyhetsjournalistik. Dessutom gör vi regelbundet granskande och grävande filmreportage.

Vår målsättning är att vara den publicistiska produkt som framtidens samhällsintresserade mediekonsumenter vill ha och har rätt att kräva.”

Samhällsnytt är i stora drag samma som Avpixlat, som la ner samtidigt som Samhällsnytt startade upp.

Varför bytte Mats Dagerlind et al namn? Innan nyhetssajten 2011 antog namnet Avpixlat gick man under namnet Politiskt Inkorrekt. Den enklaste förklaringen var att man känner sig ha förbrukat sin trovärdighet efter några år. Politiskt Inkorrekt, sedermera Avpixlat, var populärt hos redan frälsta, men de bar på ett stigma som hindrade dem att nå ut till icke-frälsta.

I och med namnbytet såg man möjlighet att vinna nytt territorium. Vi som dagligen hänger med i den politiska debatten och följer såväl gammelmedia som alternativ media har sett igenom denna taktik.

Samhällsnytt består, enligt hemsidan, av:

  • Mats Dagerlind, politisk chefredaktör och ansvarig utgivare. Skriver artiklar. Dagerlind skriver inte sällan antimuslimska/islamofobiska texter. Dagerlind uttrycker sig inte sällan homofobiskt.
  • Egor Putilov, mest känd för den s k ”Putilov-affären”. Skriver artiklar. Putilov är numer bortplockad från hemsidan, men han har skrivit 608 artiklar för Samhällsnytt.
  • Kent Ekeroth, f d sverigedemokratisk riksdagsledamot som under tiden i riksdagen också arbetade administrativt med Avpixlat, sedermera Samhällsnytt. Skriver artiklar och krönikor. Ekeroth var också delaktig i den s k ”järnrörsskandalen”. Ekeroth har genom åren varit föremål för många skandaler.
  • Simon Kristoffersson beskrivs som redaktör för sociala medier, ”grävande” journalist och redaktör. Skriver artiklar.
  • Mira Aksoy, nationalkonservativ skribent och utbildad modekommunikatör i Italien. Har en politisk bakgrund i Moderaterna och Ungsvenskarna. Skriver artiklar.
  • Jan Tullberg, docent i företagsekonomi, samhällsdebattör och författare. Skriver krönikor. Han ifrågasätter i denna filosofiska text begreppet ”allas lika värde”. Tullberg är numer bortplockad från sidan, oklart varför.

Vi noterar att det är stor omsättning bland medarbetarna på Samhällsnytt.

Motargument avslöjar Samhällsnytt gång på gång

Motargument har under flera år arbetat med att publicera artiklar som avslöjar Samhällsnytts, och tidigare Avpixlats, agenda som allra helst tar sig uttryck i  lögner, vinklade nyheter, alternativ fakta och #fakenews. Samhällsnytts kall är att bekräfta fördomar. Och man gör det utan skrupler, och gör avkall på etik och moral. Bloggens medarbetare har inga betänkligheter kring att publicera komprometterande uppgifter och foton på icke dömda, misstänkta, gärningsmän.

Då vi har avslöjat felaktigheter i Samhällsnytts nyhetsrapporteringar har vi varje gång uppmärksammat Dagerlind et al på det. Ett tag svarade de på tilltal via Twitter. Vid några tillfällen tog man till sig av våra konfrontationer och förstod att det är allvarligt att sprida lögner, #fakenews och sakfel. Då valde man att uppdatera, ändra och radera i ett par av sina artiklar.

På senare tid har man valt att svara med tystnad. Vi får inga svar på Twitter, och man gör heller inte längre några ändringar i de felaktiga artiklarna. Detta innebär att Samhällsnytts artikelbibliotek är fyllt av artiklar som är #fakenews, lögner och dessutom innehåller sakfel. Detta verkar inte längre bekomma Dagerlind och hans stab. Samhällsnytts läsare bedriver sällan, eller aldrig, källkritik. Inte heller väljer man att faktagranska det som publiceras på bloggen. Läsarna förefaller vara nöjda med att nyhetsrapporteringen bekräftar de fördomar som de själva besitter. Lögnerna blir till sanning, oavsett.

Nyhetsartiklar, som är write-offs på andra nyhetsförmedlares nyhetsartiklar, är ofta osakliga då de färgas av skribentens åsikter och fördomar. Ofta läggs, för nyheten, irrelevant fakta till i texten.

Vi som arbetar med Motargument har begränsad tid att avslöja Samhällsnytts, och andra alternativa mediebloggars, lögner och #fakenews. Det hade behövts en heltidsanställd för att hinna med att bemöta allt. Denna sammanställning är enbart en bråkdel av alla de artiklar som vi skulle vilja bemöta om vi bara hade förutsättningarna.

Bristen på etik och moral

Samhällsnytt följer inte de pressetiska reglerna. Detta är en anledning till att man inte erhåller presstöd. Bloggen finansieras av donationer. För den som är intresserad av att få inblick i de pressetiska reglerna och därefter kunna dra slutsatsen att Samhällsnytt inte följer de pressetiska reglerna kan läsa om det på PO-PONs (Allmänhetens pressombudsman/Pressens opinionsnämnd) hemsida.

Samhällsnytt uttryckte i samband med lanseringen av bloggen hösten 2017 att man hade för avsikt att bredda sin journalistik och bevaka även andra saker än muslimer, invandrare, migration och flyktingar. Med facit i hand har vi blivit varse att man inte har lyckats med den föresatsen.

Samhällsnytt är inget nytt. Det är samma enformiga, hatiska och främlingsfientliga mantra om och om igen. Samhällsnytt bedriver samma ”journalistik” som dess föregångare Politiskt Inkorrekt och Avpixlat har gjort. Det som är nytt är namnet, designen på hemsidan och några skribenter.

Gå inte på den lätte.


Dela gärna denna länksamling när ni får frågan om vad i Samhällsnytts artiklar som är vinklat, lögner eller #fakenews.


Motarguments artiklar som avslöjar Samhällsnytt:

Samhällsnytt sprider #fakenews om ensamkommande och #vistårinteut

Myt: Regeringen och Vänsterpartiet är för barnäktenskap

Samhällsnytt och Fria tider använder psykiskt funktionsvarierade som politiskt slagträ

Samhällsnytt ljuger om migranter på Medelhavet

Samhällsnytts Mats Dagerlind skriver artikel på hörsägen

Samhällsnytt: Är Försäkringskassan nazister?

Samhällsnytt sprider falsk information om belgisk julmarknad

Samhällsnytt och den falska Sverigebilden (del 1)

Samhällsnytt återpublicerar föråldrad statistik

Myt: Sverige har aldrig varit mångkulturellt

News Flash: Människor vill flytta till andra länder

Vad i Toblerone är halal?

Samhällsnytt bluffar om klimatstrejkaren Greta Thunberg

Samhällsnytt och den falska Sverigebilden (del 2)

Samhällsnytt ljuger igen: ”Sverige mest korrupta land i Skandinavien”

Samhällsnytt: ”Kriminaliteten i Sverige liknar alltmer inbördeskrig”

När Samhällsnytt påvisar ”hyckleri”

Samhällsnytt och den falska Sverigebilden (del 3)

Samhällsnytt avslöjar reklamfilm på utländskt språk – Motargument gräver djupare

Samhällsnytt avslöjar fysisk omöjlighet: ”Afghanledaren Omid har två födelsedagar”

Samhällsnytt ljuger om branden i Notre Dame

Samhällsnytt: Ronneby farligare än Chicago

Tullbergs myter och fiktioner

Diskrepansen mellan anmält brott och faktiskt brott

Angående orosanmälan gjord mot Greta Thunbergs föräldrar

Rustas kyrka utan kors skapar folkstorm

Bjuder Malmöpolisen kriminella på pizza?

Polis tas ur tjänst, Samhällsnytt hittar på varför

Myt: ”Anhöriginvandringen ökar med Barnkonventionen”

Samhällsnytt påstår: ”Inbrott i fritidshus och bedrägeri är avkriminaliserat”

Utlänningar finansierar pensionerna för svenskarna

De med utländsk bakgrund är med och finansierar pensionerna till dem som är över 65 år – som till 86% har svensk bakgrund.

Det kan vara intressant att se hur många vi är som har utländsk bakgrund och hur många vi är som har svensk bakgrund.

Min utgångspunkt är densamma som svenska myndigheter har haft sedan 2001. Den som har svensk bakgrund är född inrikes OCH har minst en förälder född inrikes.*

Inte helt förvånade är andelen med utländsk bakgrund som högst bland den grupp som förvärvsarbetar (nästan 30%) medan de är minst andel av dem som är över 65 år, och pensionerade, 14 %.

Detta betyder att de med utländsk bakgrund med sitt arbete är med och finansierar de personer som är pensionerade – som till största andelen (86%) har svensk bakgrund.
—-

* på så sätt slipper man också den absurda situationen att alla vuxna i kungafamiljen (utom Daniel) är av utländsk bakgrund.

Källa: SCB

Myten om alla uppehållstillstånden (jan-sep 2020)

I debatten talas det ofta svepande om att Sverige beviljar massvis med uppehållstillstånd. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som beviljas uppehållstillstånd. Motargument har ännu en gång kontrollerat siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete.


I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges invandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har tidigare granskat siffrorna för 2018 och siffrorna för 2019 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Sammanfattningsvis konstaterade vi att siffran 132 696 (totala antalet beviljade uppehållstillstånd 2018) innefattade 41 755 personer – en knapp tredjedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder. Vi konstaterade att siffran 119 568 (antalet beviljade uppehållstillstånd 2019) innefattade 26 551 personer – en femtedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 68 055 uppehållstillstånd under perioden januari-september 2020 (dvs åtta månader). Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 22 625 
  • Arbete 25 619
  • Asyl 6 901
  • EU/EES 4 318
  • Studier 8 592

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4  462 personer beviljades uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (24), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (6 258) samt ”övriga” (11 881), totalt 18 163. I gruppen ”Anknytning – övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 6 901 + 4 462 personer = 11 363. Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – augusti var 68 055. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 17 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av 6: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.

Siffrorna sjunker i faktiskt antal och i procentandel.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.


Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade upphållstillstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd jan-aug 2020

Dödligt våld i fyra nordiska länder

Eftersom jag ser att det sprids en massa rykten om att Sverige är värst när det gäller dödligt våld så kan det kanske vara värdefullt att få fakta.

Jag ska återkomma till de mer absurda påståendena om att Sverige skulle vara värst i Europa och världen, och nu bara koncentrera mig på fyra nordiska länder – Finland, Danmark, Sverige och Norge.

Perioden är 2010-talet.

Som synes så är Finland hårdast drabbat. I början av 2010-talet låg Finland över 2 per 100 000 invånare – en nivå som Sverige inte har haft sedan före 1750. Sedan dess har det dödliga våldet minskat i Finland, och sedan 2015 stabiliserats mellan 1,3 och 1, 5 per 100 000 invånare – vilket fortfarande är betydligt högre än något av de övriga länderna.

Norge ligger på motsvarande sätt lägst i statistiken. Efter 2014 ligger de på ett genomsnitt kring 0,5 per 100 000 invånare.

Återstår Danmark och Sverige.

Dessa två länder har legat relativt nära varandra – men Danmark ligger genomsnittligt över Sverige. 2014 års danska nivå på 1,31 har Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talet.

Genomsnitt 2010-talet (dödligt våld per 100 000 invånare/år):

Finland: 1,654
Danmark: 1,035
Sverige: 0,978

Norge: 0,583 (förutom terrordådet 2011)

EDIT:

Den uppmärksamma läsaren lägger nu märke till att Breiviks 77 mord 2011 finns med i den norska statistiken.

Detsamma gäller terrordådet på Drottninggatan med fem döda i den svenska statistiken för 2017.

Medlemsminskning i SD

SD:s påståenden om antal medlemmar granskas av Motargument. Partiet har fortfarande i dag, i skrivande stund kvar sina gamla skryttexter på sin webbsida med : ”Vi växer så det knakar” och:  ”Vi växer snabbare än någonsin och är på god väg att bli Sveriges största parti.”

För kalenderåret 2019 ska partierna ha skickat in anmälan till Kammarkollegiet med samtliga uppgifter om partibidrag och partistöd senast den första juli 2020. Redan idag går det att läsa några partiers redovisning. Motargument upptäckte att intäkterna som SD får från medlemsavgifterna har minskat från 2018 till 2019.

Enligt deras egen redovisning fick partiet SD in 6 875 650 kronor från sina medlemmar i medlemsavgifter för hela kalenderår 2018. (Notera att det var ett valår)

För år 2019 har SD fått in 6 744 201 kronor i medlemsavgifter.

Ett tapp på ungefär 131 000 kronor på ett år kan verka vara marginell skillnad, men för partiet som ständigt hävdat de haft konstant medgång och tillväxt så kan detta vara en extra detalj som bidrar till de varningsklockor om allt fler avgående och uteslutna kommunpolitiker runtom i hela landet och det som de kraftigt sjunkande opinionssiffrorna visat sedan november 2019.

SD har ett medlemskap, som kostar 200:- per medlem per år. Och de har också i många år haft ett ”livstidsmedlemskap” för en fast engångssumma. Den var tidigare på 1 500:- per medlem, numera har den höjts till 2 000:- i en engångskostnad för att bli medlem i resten av sitt liv. (Motargument misstänker att man trots det kan ansöka om att gå ur partiet)

Ett missnöjesparti som i mer än ett halvår haft sjunkande popularitet, allt färre sympatisörer och förtroendevalda, de tappar nu även medlemmar. Det går dåligt för SD, som har stor procentandel ”missnöjesväljare”.

Väljare som röstat för att ”röra om i grytan” eller i protest mot sittande regering eller ”sjuklövern” är lättrörliga. Är de inte nöjda med sitt förra val, så kan de bli soffliggare, röstskolkare eller tänka sig att flytta sin röst till något annat alternativ. Så skedde med Ny Demokrati och Svenskarnas Parti – och Motargument minns deras spektakulära och snabba splittring.

Källor:

Partiinsyn 2018

Partiinsyn 2019

SD.se/blimedlem

Opinionsmätningar: val.digital

Rasism mot svarta vanligare i Sverige än EU-genomsnittet

Rasism mot svarta kallas också afrofobi.

Vi lever med föreställningen att Sverige är ett av världens minst rasistiska länder.

En studie genomförd av FRA (EU:s byrå för grundläggande rättigheter) genomförd 2017 och publicerad 2018 visar att det fortfarande är en lång väg att gå, även i Sverige, vad gäller rasism, diskriminering, hat och hot gentemot svarta.

Rapporten visar att rasismen mot svarta i Sverige är mer utbredd än EU-snittet. (EU-28 är EU:s 28 medlemsländer)

Dubbelklicka för större bild.

I rapporten läser vi bl a följande:

  • 41% av svarta i Sverige svarar att de har blivit rasistiskt trakasserade under den senaste 5-årsperioden (Genomsnittet för EU-28 ligger på 30%)
  • 7% av svarta i Sverige svarar att de har utsatts för rasistiskt motiverat våld under den senaste 5-årsperioden (Genomsnittet för EU-28 är 5%)
  • 26% av svarta i Sverige svarar att en familjemedlem eller vän har utsatts för rasistiska förolämpningar under de senaste 12 månaderna (Genomsnittet för EU-28 är 20%)
  • 13% av svarta i Sverige svarar att en familjemedlem eller vän har utsatts för rasistiskt motiverat våld under de senaste 12 månaderna (Genomsnittet för EU-28 är 7%)
  • 60% av svarta i Sverige svarar att de utsattes för s k ”rasprofilering” senaste gången de stoppades av polis (Genomsnittet för EU-28 är 44%)
  • 38%, respektive 51%, av svarta i Sverige svarar att de känt sig diskriminerade mot bakgrund av sin hudfärg senaste 12 månaderna, respektive senaste 5-årsperioden (Genomsnittet för EU-28 är 24% respektive 39%)

För den som vill ta del av hela rapporten går den att finna här:

FRA: Being Black in the EU/Second European Union Minorities
and Discrimination Survey (2018)

Opinionssvep efter Corona, del 2

Motarguments artikelserie om opinionsstödet för högerpopulism och euro-skeptiska grupperingar i Norden fortsätter här med en kort uppdatering av vår tidigare utblick till ett fåtal länder i nordvästra Europa.

Tyskland: Alternative für Deutschland/AfD hade en topp vid 16-18% under hösten 2018, har sedan gått i en sjunkande trend, för att under maj 2020 ligga på 9 – 12%.

Storbritannien: UKIP är oerhört litet numera. ”Brexit party” verkar också tappat allt stöd, under 4% hela detta år. Labour är enda parti som ökar våren 2020.

Nederländerna: Partij Voor de Vrijheid/PVV hade i gallupundersökningarna en temporär topp under augusti 2017 på 22%, men föll sedan stort till ca 8% våren 2019. De pendlar nu i mars-maj 2020 mellan 13 och 19%.

Belgien: Vlaams Belang/VB åtnjuter en uppåttrend, sedan en rödgrön koalition vann i senaste valet, i maj 2019, nu ligger de i området 24,5% – 28% och förefaller vara största belgiska parti.
Partie Populaire/PP har försvunnit ner till 0 – 3,6% sedan maj 2019.

Källor:
Wikipedia: Opinion Polling UK

Wikipedia: Opinion Polling Nederländerna

Wikipedia: Opinion Polling Belgien

Wikipedia: Opinion Polling Tyskland

Opinionssvep i Norden

Motargument håller er uppdaterade på det aktuella opinionsläget i Norden, på lite längre sikt. Vad har förändrats i förtroendet för regeringspartierna under Corona-pandemin och hur skiftar stödet för partierna i våra grannländer och i Sverige? (uppdaterad måndag 8/6 2020)

Vi har i en rad artiklar på Motargument visat diagram och analyserat de så kallade ”högervindar” och ”populistpartiers uppstickarförsök”. Det är nu en tid sedan vi sist gjorde ett svep över våra grannländer i Norden.

Såhär ser maj månads politiska opinionsundersökningar om hur partisympatierna har rört sig i jämförelse med ett par år bakåt:

Danmark:
Regeringsledande Socialdemokraterna går uppåt mot 35% (i folketingsvalet 2019 fick partiet 25,9%). Dansk Folkeparti fortsätter att tappa och är nu nere vid 6-7% i maj 2020.

Finland:
Socialdemokraterna rör sig en aning uppåt till 22%, de gick igenom en kris under hösten 2019 då de såg ut att gå ner till 14% (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,7% av rösterna). Sannfinländarna tappar efter en rejäl uppåtgång under hela år 2019 tillbaka ner till ungefär 18% maj 2020 (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,5% av rösterna).

Norge:
Oppositionspartiet Höyre ökar till 26%, Socialdemokraterna ligger nu kring 25,5% och Fremskrittspartiet ligger i en zon mellan 8-12%. (I stortingsvalet 2009 fick de 22,9%)

Sverige:
Socialdemokraterna har senaste månaden ökat tillbaka upp till ca 30-33,7%. Sverigedemokraterna har tappat till 17-19,7%, för ett par månader sedan var de uppe på all time high, vid ca 24-25% (senaste riksdagsvalet hade de 17,53%). (Uppdaterad med SCB, 8/6 2020)

Island har en svåranalyserad situation, kanske mestadels för att regeringen består av 4 mindre, ganska jämnstora partier. De går samtliga något sakta nedåt, men det är möjligen endast en del av en längre rörelse vilket beror på annat än Corona. Island har i skrivande stund endast 10 bekräftat avlidna i Covid-19. Det parti som förefaller röra sig lite uppåt i opinionen är Independence, (konservativa, euro-skeptiska). 

Källor:
Covid-19 https://www.ecdc.europa.eu/en/geographical-distribution-2019-ncov-cases

Danmark:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Danish_general_election

Finland:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Finnish_parliamentary_election

Norge:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2021_Norwegian_parliamentary_election

Sverige:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2022_Swedish_general_election

SD i opinionen under 5 år

Det prognostiserade väljarstödet för olika politiska partier – i form av förändringar uppåt eller neråt – går att följa på många olika ställen, inte bara i dagstidningarna.

Ett par av de webbsidor som visualiserar opinionsundersökningarnas prognoser är Wikipedia och val.digital. Eftersom det är privatpersoner som uppdaterar dessa sidor efter det att tidningar publicerat siffror från respektive opinionsinstitut, är det en viss eftersläpning i inrapporteringen.

Den webbsida som Motargument anser har den mest översiktliga och lättmanövrerade historiken är val.digital :

Visualisering av opinionsundersökningarna över en tidsperiod om 5 år på https://val.digital/Party-SD/ (några gallupar valdes bort i denna skärmdump med anledning av att de inte utkommer frekvent)

På val.digital kan man i den översta menyn byta mellan de olika partierna och ställa in valfri längd på historik med en kalenderfunktion.

Det finns även några personer som sammanställer och offentliggör partiernas väljarprognoser, bland annat https://twitter.com/statistiskO

Lägg märke till att Sentio inte uppdaterats här. Enligt Wikipedia-sammanställningarna hade SD en prognos om 22,2 % i maj 2020.

Motargument vill råda alla att i huvudsak betrakta att väljarstödet för de politiska partierna i landet är som rösträkningen efter valdagen. I alla nyhetsartiklar där väljarstödet definieras i siffror i procent och tiondels procent, kan de ytligt sett verka vara mycket vetenskapliga fakta och en sanning. Så är inte alltid fallet. Opinionsundersökningar är endast prognoser.

Lägg därför inte för stor vikt vid en enstaka månads enkät. Undvik att överdriv värdet av en enda månads gallup från ett enda företag, för den kan aldrig vara en riktigt pålitlig indikator för hur hela landets väljare kommer att rösta på nästa valdag.

För att kunna uttyda längre tendenser bör man både följa historik över längre tidsperiod och att göra någon avvägd kombinerad kompott av de olika instituten. Till exempel som detta nya valforskningsprogram från Göteborgs Universitet.

Wikipedia-sammanställning på svenska:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Opinionsunders%C3%B6kningar_inf%C3%B6r_riksdagsvalet_i_Sverige_2022

Länk till samma Wikipedia-artikel på engelska, som vi anser har lite smidigare upplägg:

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2022_Swedish_general_election

Länk till många andra länders prognoser på Wikipedia:

https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Opinion_polling_for_future_elections