Etikettarkiv: statistik

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (bonus)

1 kommentar

BONUS

På tio år har egendomsbrotten minskat med 9 procent

Som vi kan se av graferna så har egendomsbrotten minskat totalt sett med 9 % de senaste tio åren.

Samtidigt kan vi se att det är brotten enligt kapitel 8 som står för den största delen av minskningen. Från 5 572 per 100 000 inv till 3 616.

Vad det är som har minskat har jag tidigare beskrivit – bl a har jag visat att cykelstölderna inte har minskat lika mycket som övriga stölder och rån.

Sannolikt har minskningen av stölder liksom övergången till bedrägerier en relation till det ökade säkerhetstänkandet.

Tyvärr finns det ännu ingen sådan utredning gjord varken av BRÅ eller Näringslivet. Istället fortsätter näringslivet sprida lögner om att stölderna och rånen ökar.

Minskningen av egendomsbrotten är en del av den minskande brottsligheten.

Tål vi sanningen?

Att brottsligheten minskar?

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 5)

1 kommentar

Sexualbrott

Brottsbalkens sjätte kapitel beskriver de brott som vi räknar som sexualbrott.

En dryg tredjedel av alla sexualbrott är våldtäkt och polisanmälningarna har ökat. Närmare hälften av alla sexualbrott är sexuellt ofredande och där har polisanmälningarna minskat.

Under de senaste tio åren har de polisanmälda sexualbrotten mot barn ökat markant.

År 2021 uppvisade de högsta siffrorna i alla kategorier. De två åren därefter har det minskat något.

Men hur mycket av dessa förändringar handlar om benägenhet att anmäla, det så kallade mörkertalet? Alldeles för litet forskning har gjorts kring detta men några saker vet vi.

När det gäller polisanmälningar om våldtäkt är mörkertalet större när förövaren är en bekant som våldtar inomhus. Den förutfattade meningen om den typiska våldtäkten – en obekant som våldtar utomhus – har knappt något mörkertal.

I nästa graf ska jag göra en djupdykning i siffrorna kring detta som vi numera vet ganska mycket om.

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 4)

1 kommentar

Del fyra i serien ”Brottsligheten minskar”

Vi kan inte säga att det inte förekom några våldtäkter inom äktenskapet på 1950-talet. Det blev kriminellt när det lagstiftades 1965, men även innan dess blev kvinnor våldtagna av sina män.

Men detta spelar roll för frågan om den totala polisanmälda brottsligheten ökar.

Ett stort antal brott enligt fjärde kapitlet i Brottsbalken instiftades under de senaste tio åren. När vi tittar närmare på dessa brott så är den ökning i kapitlet som vi kan konstatera helt och hållet ett resultat av dessa nya brott.

Däribland olovlig ID-användning, ett brott som tillkom 2016.

De polisanmälda brotten har inte ökat jämfört med tidigare eftersom dessa ”nya” brott inte var lagstiftade om.

I nästa del kommer jag att beröra Brottsbalkens kapitel sex – Sexualbrott.

När jag har lagt ut alla delar hoppas jag kunna samla alla i ett inlägg eftersom jag vet att det kan vara svårt att hitta dem annars.

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 3)

Misshandel är ett brott som utgör 93 % av alla polisanmälningar enligt Brottsbalken kapitel 3 (Brott mot liv och hälsa). Här återfinns också brott som mordförsök och vållande till annans död, mord och dråp.

Varje år genomför BRÅ en särskild granskning av alla polisanmälningar om dödligt våld och kommer med sin rapport i slutet av mars.

Som jag tidigare har visat är statistiken tydlig – det dödliga våldet har ökat men är ändå långt ifrån den högsta nivå kring 1990.

Det siffrorna över polisanmäld misshandel visar är en nedåtgående trend. Den högsta nivån under de senaste tio åren var 2016 med 893 fall per 100 000 invånare.

Jag återkommer till två ämnen:

1. Varför de polisanmälda brotten enligt kapitel 4 har ökat.
2. Sexualbrott

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 2)

1 kommentar

Som vi kunde se i förra grafen så har de polisanmälda egendomsbrotten i Brottsbalkens kap 8-12 minskat kraftigt de senaste tio åren. Men brott mot person (Brottsbalkens kap 3-7) har inte minskat lika mycket. 2017 – 2021 låg brottsligheten på en högre nivå än förra året.

Låt oss titta närmare på vad detta handlar om. Nästan nio av tio brott mot person (88 %) hittar vi i kap 3 (brott mot liv och hälsa) och kap 4 (brott mot frihet och frid).

Sexualbrotten i kap 6 återkommer jag till.

Om vi tittar på graferna ser vi att kapitel 3 har minskat medan brotten i kapitel 4 har ökat kraftigt.

Från 1375 år 2015 till 1669 år 2021. En ökning på 21 %. Men vilket brott har minskat och vilket brott är det som har ökat?

Det ska vi titta närmare med hjälp av nästa graf.

Min ambition är att bemöta alla argument som påstår att den polisanmälda brottsligheten ökar.

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 1)

1 kommentar

Eftersom det finns somliga som vill tro att brottsligheten ökar när den inte gör det utan minskar, väljer jag att återkomma till detta. Någon gång ska väl poletten trilla ner.

De närmaste dagarna tänker jag lägga ut fem delar där jag uppmärksammar denna myt om den ökande brottsligheten. Jag tänker bemöta de särskilda argument som har lagts fram. Och jag tänker visa att de smulas sönder till ingenting.

Om vi tittar på siffrorna över den polisanmälda brottsligheten så kan vi se att brott som faller under Brottsbalken har minskat sedan 2014. Mellan 2015 och 2022 minskade den totala polisanmälda brottsligheten med 13 %. 2014 – 2015 och 2022 – 2023 ökade brottsligheten något men fortfarande är det en minskning 2014 – 2023 med 5 %.

… men vilken typ av brott har minskat?

Vi kan se att egendomsbrott (kap 8-12) totalt sett har minskat med närmare en femtedel. Den som vill sprida det falska narrativet om att brottsligheten har ökat väljer att fokusera på Brott mot person, kap 3-7.

I det följande tänker jag titta närmare på detta.

Faktum kvarstår:

Den polisanmälda brottsligheten har minskat de senaste tio åren…

Myter

1 av 25 uppehållstillstånd uppehållstillstånd beviljas utomeuropeiska flyktingar

1 kommentar

Motargument har under flera år fortlöpande redovisat statistik från Migrationsverket. Orsaken är att vi vill att människor ska ha tillgång till korrekt fakta i den migrationspolitiska debatten. Vi vill också att våra artiklar ska ge ammunition mot mytspridning och falska antaganden vad gäller migrationen till Sverige.

Totalt har 28 586 uppehållstillstånd hittills beviljats under 2024. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 8 591
  • Arbete 9 637
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 5 323
  • EU/EES: 2 424
  • Studier 2 323
  • Verkställighetshinder 288

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 999 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (5), anhörig till övriga (7 496), samt personer med synnerliga skäl anknytning (91), totalt 7 592. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 25 uppehållstillstånd går till utomeuropéer

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 5 323 + 999 + 288 personer = 6 610 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 4 066. Medan den totala siffran på 2024 års beviljade uppehållstillstånd är 28 586. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 23 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså knappt ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 1 257. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 4 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 25: 1/25.

Vi påminner om att 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Detta är en spinoff på artikeln Myten om alla uppehållstillstånden (2024). Där finns adekvata länkar till Migrationsverket.

Myter

1 av 4 uppehållstillstånd är asyl-/ flyktinggrundat

1 kommentar

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vi påminner om att 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1 av 4 beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 var asyl-/flyktinggrundade.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt har 28 586 uppehållstillstånd hittills beviljats under 2024. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 8 591
  • Arbete 9 637
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 5 323
  • EU/EES: 2 424
  • Studier 2 323
  • Verkställighetshinder 288

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 999 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (5), anhörig till övriga (7 496), samt personer med synnerliga skäl anknytning (91), totalt 7 592. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1/25 av uppehållstillstånden går till utomeuropeiska flyktingar

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 5 323 + 999 + 288 personer = 6 610 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 4 066. Medan den totala siffran på 2024 års beviljade uppehållstillstånd är 28 586. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 23 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså knappt ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 1 257. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 4 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 25: 1/25.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2024

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Myten om alla uppehållstillstånden (2024)”.

Myter

Myten om alla uppehållstillstånden (2024)

1 kommentar

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vi påminner om att 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär 1 av 4 beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 är asyl-/flyktinggrundade.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019, siffrorna för 2020, siffrorna för 2021, siffrorna för 2022 och siffrorna för 2023 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt har 28 586 uppehållstillstånd hittills beviljats under 2024. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 8 591
  • Arbete 9 637
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 5 323
  • EU/EES: 2 424
  • Studier 2 323
  • Verkställighetshinder 288

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 999 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (5), anhörig till övriga (7 496), samt personer med synnerliga skäl anknytning (91), totalt 7 592. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 4 uppehållstillstånd är asyl- och flyktinggrundat

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 5 323 + 999 + 288 personer = 6 610 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 4 066. Medan den totala siffran på 2024 års beviljade uppehållstillstånd är 28 586. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 23 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså knappt ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 1 257. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 4 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 25: 1/25.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså  nästan tre av 5: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2022 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid två av fem: 2/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2023 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ett av fem: 1/5.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Under 2022 ökade andelen till ”rekordnivåer”. Detta har delvis sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet. Under 2023 och 2024 har andelen minskat igen. Det har också delvis sin orsak i att svensk asyl- och migrationspolitik har stramats åt under senare år.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2024

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar

SD-problemet i kommunerna

Mandaten som politiska partier SD erhållit i de senaste kommunvalen 2014, 2018, 2022 har inte det partiets kommungrupper lyckats behålla fullt ut under hela mandatperioderna. Kommer partiledare Jimmie våga utlova vallöfte en gång till om ”inga tomma stolar”?

2014 erhöll SD 1324 mandat i landets alla kommunfullmäktige.

81 tomma stolar hade SD i kommunernas KF i slutet av den mandatperioden. (Vi har ej hittat någon pålitlig summering av de partipolitiskt oberoende ’vildarna’ från slutet av sommaren 2018)

2018 erhöll SD 1806 mandat i kommunerna.

2022 erhöll SD 2091 mandat i landets kommuner. De har under blott de första 18 månaderna, redan tappat politisk kontroll över 4% av de mandaten i landets kommunfullmäktige. 31 tomma stolar och 53 vildar.

Källhänvisning:

http://www.val.se redovisar tomma stolar och avgående ledamöter.

Metodbeskrivning över partipolitiskt oberoende:
Motarguments frivilliga volontärer gick till alla landets kommuners offentliga web-register över förtroendevalda och summerade de som valts in på SD-stol, och som nu sitter kvar i KF utan att vara medlem i SD.