Etikettarkiv: myt

Den antisemitiska moskékartan

Den här bilden går varm i sociala medier (igen). Det första man kan säga om den är att den är extremt dåligt gjord. Vem som än gjorde bilden satte ut de röda prickarna helt på måfå. När jag sett denna få kritik är just detta det första man reagerar på. Kanske för att det är så uppenbart att det liksom gör att hela budskapet med bilden blir sekundärt. Men låt oss ändå titta på vad det är avsändaren försöker få sagt: ”Det pågår en islamisering av väst”.


Kort och gott, bilden är del i den antisemitiska konspirationsteorin om ett ”folkutbyte”. Antisemitisk eftersom en grundsten i teorin är att det skulle vara judarna som orkestrerar detta ”utbyte” från Israel och att syftet är att rasera västvärlden genom att få in tillräckligt mycket muslimer här. Att judarna skulle vilja rasera väst bygger i sin tur på exakt samma antisemitism som Hitler närde när han pekade ut judarna som ett hot mot Tyskland. Trots dessa extremt tydliga antisemitiska grunder kan bilder som denna delas och teorin om folkutbyte t o m användas som politiskt argument ända upp till vår fd vice statsminister Ebba Busch. Rubrikerna om denna extrema konspirationsteori förblir ljumma som mest. Om det alls genererar en reaktion.

Skärmdump av den på sociala medier virala moskékartan.

Bevisar då bildens källa Pew Research Center att det sker en islamisering av väst? Ett folkutbyte om man så vill? Ja, om man med detta menar att det nu är fler muslimer i väst. Nej, om vi utgår ifrån att människors migration som skett i alla tider (det är trots allt skälet till att det alls finns människor här i Norden) inte automatiskt innebär ett problem. Ja, det finns fler moskéer för att det finns fler muslimer här idag än för 70+ år sedan. Detta är det naturliga resultatet av västvärldens krigande, klimatkris, vapenexporter osv som resulterat i att människor tvingats flytta på sig. Att man dessutom räknar in bönerum i det hela har enbart som syfte att dra upp siffrorna för att skrämma de som är rädda för muslimer ännu mer. Givetvis ska vi också ignorera hur vanligt det är med multireligiösa bönerum.

I slutändan kommer vi tillbaka till frågan om vi ser muslimer som människor eller ej. Om svaret är ja, de är människor som alla andra, då är det inte ett problem med fler moskéer. Då faller bildens försök att skrämmas.

Myt: ”Islam är en vedervärdig religion”

Det florerar många myter om islam. Många av dessa bygger på missförstånd. Etablerad forskning fastslår att religionen är mångfacetterad och tolkas på olika sätt i olika samhällen.

Islam är en monoteistisk världsreligion som uppstod på Arabiska halvön under 600-talet. Islam bygger på tron på en Gud (Allah) och att Muhammed är den sista profeten.

Den bygger på tron på en Gud (Allah) och på att Muhammed är den sista profeten.

Koranen och profetens sunna utgör det centrala i islam. Islam är idag världens näst största religion med omkring två miljarder anhängare.

Myter om islam uppstår ofta pga att man blandar ihop kulturella traditioner, politiska system samt enskilda gruppers handlingar med den grundläggande läran. Forskning fastslår att islam praktiseras på olika sätt beroende på historiska, sociala samt geografiska faktorer. Myterna blir till sanning i den antimuslimska propagandan.


Lästips:

Motargument: Falska korancitat politisk lögnpropaganda

Motargument: SD och myten om ”islamisering”

Motargument: Myter om muslimer: Ett eller många islam?

Myten om det judiska världsherraväldet

En av de mest spridda antisemitiska konspirationsteorierna är den om att judar i hemlighet skulle styra världens medier, banker, regeringar och stora politiska skeenden.

Myten bygger till stor del på Sions vises protokoll, en rysk förfalskning från tidigt 1900-tal som skapades för att smutskasta judar.

Skriften, ursprungligen stulen från en fransk satirisk text, fungerar som en mall för hat och används av extremister för att sprida konspirationsteorier om en hemlig världselit.

Judar är en liten, heterogen minoritet med vitt skilda politiska, ekonomiska och personliga intressen, utan något centralt organ som styr världen.

Konspirationsteorin om att judar vill ha ett världsherravälde, alltså styra hela världen, lever kvar än i dag. Myten började spridas redan på medeltiden och blev allt mer etablerad i och med den växande nationalismen i början av 1900-talet.


Källor:

FOI: Antisemitiska stereotyper i digitala medier

Svenska kyrkan: Myten om det judiska världsherraväldet

Lästips:

Motargument: Sions vises protokoll, lögnen som blev de antisemitiska konspirationsteoriernas ABC

Antiromska myter: Nomadmyten

Myten om ”vandringsdriften” (ofta kallad nomadmyten) är idén om att romer flyttade runt på grund av en medfödd, romantisk längtan efter frihet och ett liv på vägarna. I verkligheten var det inte en genetisk drift, utan en påtvingad livsstil orsakad av systematisk förföljelse och lagstiftning.


Här är de historiska och juridiska fakta som krossar myten:

  • Inreseförbud och utvisningar: Redan på 1500-talet infördes lagar i Sverige som krävde att romer skulle lämna landet. Mellan 1914 och 1954 rådde det ett totalt inreseförbud för romer till Sverige, vilket splittrade familjer och tvingade dem till ständig flykt.
  • Förbud mot fast boende: Kommuner använde sig av lokala ordningsstadgar för att göra det omöjligt för romer att slå sig ner. Det var vanligt med tältningsförbud och regler som förbjöd romska familjer att stanna mer än några få dagar på samma plats.
  • Vägrat medborgarskap: Fram till 1950-talet var majoriteten av de svenska romerna inte folkbokförda. Utan folkbokföring hade de inga medborgerliga rättigheter, kunde inte köpa eller hyra bostäder, och barnen fick inte gå i skolan.
  • Tvångsförflyttningar: När romska familjer försökte etablera sig eller hitta arbete kördes de regelbundet bort av polis eller lokala myndigheter, vilket tvingade ut dem på vägarna igen.

När diskriminerande lagar slutligen avskaffades och rätten till bostad och skolgång säkrades under 1950- och 1960-talen, valde den absoluta majoriteten av romerna i Sverige att bli bofasta.

Den historiska rörligheten var en ren överlevnadsstrategi, inte ett fritt kulturval.


Källor:

Minoritet.se

Forum för levande historia

Myt: SD är som dåtidens S

Inte sällan använder sverigedemokrater sig av påståendet att Sverigedemokraterna skulle ha samma åsikter som svunna tiders socialdemokrater vad gäller synen på invandrare. Det är ett falskt narrativ som även drivs av aktiva SD-politiker. SD:s moderna syn på invandring betonar assimilation, kulturell och etnisk homogenitet, medan Socialdemokraterna på t ex 1960-talet fokuserade på inkluderande integration, jämlikhet och utbildning.


S retorik på 1960-talet betonade invandrares rättigheter och möjligheter att delta i samhället. Invandrare sågs som arbetskraftsresurser och skulle inkluderas i utbildning, arbetsliv och samhällsgemenskap på lika villkor. Motargument har tidigare berättat om att arbetskraftsinvandringen i mitten/senare delen av 1900-talet inte var så idyllisk som många vill göra sken av.

Socialdemokratins politik på 1960-talet gick bl a ut på att ge ALLA rätt till svenskundervisning samt att integrera nyanlända med stöd i arbetsmarknad, bostad och sociala strukturer.

I Socialdemokraternas Sverige var multikulturalism ett ideal, men huvudsyftet var att skapa jämlikhet och social sammanhållning. Retoriken var föränderlig och positiv, och målet var att minska diskriminering och utanförskap.

Om vi kikar på hur SD:s nuvarande retorik ser ut, kan vi se betydande skillnader mot hur S har uttryckt sig historiskt. SD framhåller behovet av assimilation till svensk kultur, minskad invandring och kontroll av samhällspåverkan. Invandrare betraktas oftast som en kostnad, potentiell farlighet eller negativ påverkan på samhället, snarare än vad de faktiskt bidrar med. SD bedriver en populistisk, etnonationalistisk politik, där ”vi och dom” är avgörande.

Om vi kikar på hur Socialdemokraternas retorik ser ut i modern tid ser vi att de har anpassat sig efter Sverigedemokraternas politik. S anpassar sig numera efter SD:s politik, genom att betona en mer kravfokuserad och restriktiv linje. Det kvarstår fortsatt en skillnad i grundtonen: SD beskriver invandrare som problem, medan S fortsatt försöker hålla en humanitär människosyn.

Att SD idag skulle vara som S i historien är en myt. Sammanfattningsvis är skillnaden mest tydlig i ton, syn på invandrare och metodik: Socialdemokraterna förr i tiden såg inkluderande integration som en rättighet och resurs, medan SD:s retorik idag fokuserar på begränsning, krav och kulturell homogenitet.


Källor:

Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås: Integrationspolitiken i Sverige -Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna synsätt på integration utifrån två idealtyper

Institutet för framtidsstudier: Framtider En negativ syn på invandring, riksdag och samhällsförändringar förenar Sverigedemokraternas väljare

Stockholms universitet: “Språket är nyckeln!”: Språkideologier och problemrepresentationer i Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas diskurser om språk kopplat till integration och invandring

Myt: ”S var ensamt ansvariga för svenska koncentrationsläger”

Under andra världskriget upprättade Sverige strängare internerings- och arbetsläger för politiskt ”opålitliga” individer. Dessa läger har i debatten och av vissa historiker kallats svenska “koncentrationsläger”.


Officiellt kallades dessa läger för internerings- eller arbetsläger för värnpliktiga. Historikern Niclas Sennerteg belyser dock i sin bok “Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga” att 14 av dessa läger fungerade som rena interneringsläger där människor placerades utan rättegång.

Fångarna inkluderade kommunister, syndikalister, nazister, utländska flyktingar, tyska desertörer och värnpliktiga som militären ansåg vara politiskt opålitliga.

Syftet med lägren var internering och tvångsarbete under beredskapstiden, och inte för massmord eller förintelse som i Nazityskland. Därför har debatten om huruvida det är korrekt att benämna lägren som ”koncentrationsläger”. Kritiker menar att den benämningen ingår i myten och syftar till att misskreditera Socialdemokraterna i retrospekt.

Den blivande socialdemokratiska statsministern Tage Erlander är den som enligt myten skulle ha varit enskilt ansvarig för inrättandet av lägren.

Fakta är att de svenska interneringslägren under andra världskriget upprättades och drevs av dåtida samlingsregeringen där samtliga riksdagspartier, utom Svenska Kommunistpartiet (dagens Vänsterpartiet), var delaktiga.

Myten om att S och Tage Erlander ensamt skulle varit ansvariga för interneringslägren, i kombination med benämningen ”koncentrationsläger” sprids för att framställa S i dålig dager.

Detta och andra exempel på att S skulle haft egenansvar för företeelser före och under andra världskriget är en del i främst Sverigedemokraternas narrativ för att ducka ansvar för sin egen historia.


Källor:

SvD: Läger i Norrland lösningen på stora kommunistrisken

Statens historiska museer: Läger för befriade koncentrati­ons-lägerfångar 1945. Att följa olika källor och spår

Forskning och framsteg: Svenska koncentrationsläger

Sharia-myten

Huruvida muslimer stöder sharia beror på hur man definierar “sharia” och vilken muslim man frågar. Sharia är inte en enhetlig lagbok, utan en omfattande religiös och moralisk vägledning som tolkas på olika sätt globalt.


De flesta muslimer i sekulära länder, inklusive Sverige, vill inte ersätta landets lagar med ett islamiskt rättssystem.

Vad innebär sharia för majoriteten av muslimer?

För en genomsnittlig muslim handlar sharia i vardagen mer om personlig religiositet än om politik eller strafflagar. Det fungerar som en etisk kompass för att leva ett gott liv enligt islam:

  • Hur man ber och fastar.
  • Att ge till välgörenhet (zakat).
  • Att äta halalmat.
  • Hur man behandlar sina föräldrar och grannar med respekt.

De flesta praktiserande muslimer stöder sharia i dess privata och moraliska bemärkelse.

Skärmdump från Richard Jomshofs (SD) officiella X-konto 260824.

Politisk islam förespråkar sharia som statlig lag

När det gäller sharia som statsskick eller straffrätt (inklusive stening, piskrapp och begränsningar av religionsfriheten) är åsikterna starkt delade världen över.

En liten minoritet av världens muslimer, ofta kallade islamister, förespråkar att sharia ska vara landets högsta lag och styra hela samhället, likt i länder som Saudiarabien, Iran eller under talibaner i Afghanistan.

En stor majoritet av världens muslimer, inklusive sekulära och moderata, förespråkar demokrati och sekularism. De anser att religion är en privatsak och att statens lagar ska gälla lika för alla, oavsett religiös tillhörighet.

Skärmdump från Richard Jomshofs (SD) officiella X-konto 260824.

Hur ser situationen ut i Sverige och Europa?

Undersökningar och forskning, inklusive studier från Pew Research Center, visar att muslimer i västvärlden i hög grad accepterar det sekulära demokratiska systemet.

Inom islam finns en stark teologisk princip som betonar vikten av att muslimer respekterar och följer lagarna i det land där de bor, förutsatt att de har frihet att utöva sin tro privat.

Många muslimer i Sverige är sekulära eller kulturella muslimer, och praktiserar inte sin religion aktivt i vardagen, på samma sätt som många svenskar är sekulära eller kulturella kristna.

Att påstå att alla muslimer förespråkar sharia i politisk mening är felaktigt. För de flesta är sharia en fråga om personlig tro och moral. Idén om att införa sharia som statlig lag drivs av extremistiska eller strikt islamistiska grupper, som inte representerar den muslimska befolkningen i stort.

Antimuslimska rasister tjänar på att sprida myten att en majoritet av världens muslimer vill ha sharia-lagar som sitt lands högsta lag. I Sverige är det främst Sverigedemokraterna som driver detta falska narrativ. Det är en bekväm och förenklad sanning som många tyvärr går på.


Lästips:

Motargument: Sharia för dummies

Källor:

Pew Research: What Role Should Religion play in Muslim and Jewish Majority Countries?

Pew Research: The World’s Muslims: Religion, Politics and Society

Forskning & Framsteg: Åsikter i den muslimska världen

Islam.se: Vad är sharia? Betydelse, källor och fiqh

Svenska Afghanistankommittén: Skilda tolkningar när islam styr

SD och myten om ”islamisering”

Begreppet ”islamisering” används oftast som politisk propaganda, men forskning och statistik visar att det inte existerar något systematiskt eller överhängande hot mot svenska värden från varken islam eller muslimer. Framför allt är det högerextrema och antimuslimska rörelser som under en längre tid byggt narrativet om att Sverige skulle vara under en påstådd ”islamisering”. Det enda svenska riksdagsparti som driver konspirationsteorin om den påstådda ”islamiseringen av Sverige” i sin politiska propaganda är Sverigedemokraterna. För partiet är denna konspirationsteori den enskilt viktigaste frågan.


Den enskilt starkaste förespråkaren av konspirationsteorin om ”islamiseringen” är riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD), som nyligen släppt den antimuslimska boken ”Kafir”, en propagandaskrift som syftar till att sprida konspirationsteorin, på partiledaren Jimmie Åkessons (SD) eget förlag. I en reel på SD:s sociala medier hör vi honom tala om hur den s k ”islamiseringen” skulle vara ett hot mot demokratin samt ”förändrar, förstör och fördärvar” Sverige.

Skärmdump från Aftonbladet 260816.

Vi ska vara på det klara med att islam, precis som andra religioner, inte är en homogen religion och att det finns många inriktningar och läror. Tolkningarna av Koranen och religiöst liv varierar mycket mellan människor på såväl grupp- som individnivå, precis som är fallet i andra religioner.

Skillnad mellan islam och islamism

Att en religion blir mer synlig i offentliga rummet innebär inte per automatik att det skulle finnas en politisk agenda för att vilja göra samhället religiöst styrt. Det vanliga är att en person är troende muslim och samtidigt fullt ut står bakom sekulär demokrati, svensk lag och mänskliga rättigheter. Begreppet ”islamisering” är en del av ett narrativ som t ex SD förmedlar för att skapa en ”vi och dom”-mentalitet, förenkla integrationsproblem och vinna politiska poäng.

Fakta är att de islamistiska rörelserna i Sverige utgör en mycket liten minoritet och de påverkar inte samhällsnivån i Sverige.

I svensk kontext existerar felaktiga föreställningar om skolor och offentliga institutioner systematiskt skulle ”islamiseras”. Dessa föreställningar är i stor utsträckning politiskt motiverade. De undersökningar som finns tillgängliga visar att anpassningar, som respekt för fasta eller att erbjuda halalkött, sker inom ramen för religionsfriheten och förändrar inte den grundläggande sekulära strukturen i samhället.

I historisk och global kontext är det konstaterat att faran för en global ”islamisering” är kraftigt överdriven. Muslimska grupper deltar inte sällan i politiska system, främjar sociala tjänster och eftersträvar reformer snarare än våldsam erövring.

Forskning visar att majoriteten av muslimer lever fredligt och följer lagar i sina respektive länder. Demografiska framskrivningar visar inte på att islam kommer att utgöra en majoritet av Sveriges befolkning inom överskådlig tid. Tvärtom är trenden att religiositeten hos troende i Sverige avtar för varje generation.

Den mytiska retoriken om påstådd ”islamisering” används som politisk propaganda, och syftar till att skapa rädsla och avsky gentemot muslimer, som i sin tur leder till antimuslimsk diskriminering.

Det är avgörande att vi skiljer mellan verkliga politiska och religiösa fenomen och förenklade föreställningar om ett hotfullt ”islamiskt inflytande”.

”Islamisering” som hot i Sverige saknar empiriskt stöd. Föreställningen reflekterar istället rädsla, fördomar eller politiska syften snarare än verkliga samhällsprocesser. Istället för att använda sig av propagandistisk terminologi och sprida konspirationsteorier är det snarare korrekt att diskutera religionsfrihet, integration och demokrati.


Källor:

Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto: Richard Jomshof om ”islamisering”

Motargument: Jomshof (SD) om fredliga muslimer: ”De kan ju sluta vara muslimer för det första”

Forum för levande historia: Islam och muslimer i Sverige

Motargument: Myter om muslimer: Radikal islamism och islam

Signum: Hotet från islam: myt eller verklighet?

GP: ”Islamisering finns inte i verkligheten”

Motargument: Myt: ”Sverige håller på att bli ett muslimskt land”

Myten om att S ensamt skulle bära ansvar för Rasbiologiska institutet

Inte sällan talar framför allt sverigedemokrater om att Socialdemokraterna ensamt skulle bära ansvar för att Rasbiologiska institutet grundades. Det är en myt skapad för att svartmåla dåtidens och nutidens S, samtidigt som SD vill tvätta sin historiska byk. Fakta är att Rasbiologiska instiftades efter att dåvarande Riksdagen 13 maj 1921 enhälligt (dvs alla partier) röstade för en motion skriven gemensamt av såväl socialdemokratiska som liberala och konservativa politiker.

Syftet med att sprida myten om att S ensamt skulle bära ansvar för Rasbiologiska institutet är naturligtvis att med hjälp av det retoriska tricket whataboutism – ett argumentativt “men dom då!?” – flytta fokus från SD:s egna nazismkopplingar, som med rätta är besvärande för partiet, till S egna och nära kopplingar till statsfinansierad rasbiologi. Men förutom att vara ett tomt motargument i sakfrågan (den om SD:s kopplingar till nazism) så är det alltså inte en korrekt historiebeskrivning.

Samtliga politiska riktningar i riksdagen vid denna tid var alltså med i beslutstagandet om att instifta Rasbiologiska institutet och arbetade aktivt för att underblåsa vad man skulle kunna kalla statsunderstödd rasbiologi.


Lästips:

Motargument: What about Rasbiologiska institutet?

Motargument: Argumentationsfel: ”Men du då?”

Myt: ”Invandrare har mer i bidrag än svenskar”

Påståendet är falskt. Det finns inga särskilda regler som ger invandrare eller utrikes födda högre bidrag eller mer pengar än inrikes födda. Alla bidrag och ersättningar i Sverige styrs av fasta lagar, lika regler och individuell behovsprövning oavsett ursprung.


Hur fungerar reglerna?

  • Samma belopp: Riksnormen för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) är exakt likadan för alla som uppfyller villkoren, baserat på hushållets sammansättning och inte på etnicitet eller bakgrund.
  • Individuella prövningar: Socialtjänsten och myndigheter tittar på faktiska inkomster, tillgångar och utgifter i varje enskilt fall.

Statistik om bidrag och försörjning

  • Ekonomiskt bistånd: Enligt Socialstyrelsen är en majoritet (runt 57–60 procent) av de vuxna mottagarna av ekonomiskt bistånd utrikes födda.
  • Orsak till överrepresentation: Statistik visar att detta beror på att utrikes födda oftare står utanför arbetsmarknaden eller har kortare tid i Sverige, vilket gör dem mer sårbara för långvarig arbetslöshet – inte på grund av högre ersättningsnivåer.
  • Sveriges totala bidragstagare: Den stora massan av personer som försörjs av sociala ersättningar och bidrag i Sverige (såsom sjuk- och aktivitetsersättning eller a-kassa) utgörs av både inrikes och utrikes födda.

Källor:

Kunskapsguiden: Om ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsen: Allt färre personer får ekonomiskt bistånd

Socialstyrelsen: Statistik om ekonomiskt bistånd

Kunskapsguiden: Särskilt utsatta grupper

Ekonomifakta: Försörjning och bidrag