Alla inlägg av Tomas Ekroth

Jag har idag en examen vid Stockholms universitet i historiska studier med inriktning mot modern svensk politisk historia och närmare bestämt den politiska debatten som föranledde uppstarten och byggandet av barnrikehusen 1936. Jag är vidare politiskt aktiv i ett lokalpolitiskt parti där jag även sitter med i styrelsen och har ett flertal förtroendeuppdrag såsom ersättare i kommunfullmäktige, ledamot i valnämnden samt ledamot i kommittén för arvodes och partistödsfrågor. Jag har under de senaste månaderna 2018 valt att engagera mig i ett nystartat riksdagsparti som heter Asyl.nu där jag numera är partiledare.

Daesh jämförbara med SD?

Sverigedemokraternas radikala ideologi påminner i delar om Daesh. Likt terroristorganisationen skapar de förtryckta människor som sedan är så utsatta att de med löften om guds förlåtelse och till och med 72 jungfrur radikaliseras. När de väl utfört sina dåd så har det otänkbara redan skett.


Det förefaller ibland som om de två olika, och så vitt skilda ideologierna ändå grundar sig i närliggande radikal syn på skillnader mellan grupper i ”Vi mot dom”, och konservativa traditionella könsroller. Detta ser vi gott av exempel på där Sverigedemokraterna önskar ta bort eller åtminstone radikalt skära ner på aborträtten eller när de kallar nya svenskar för kackerlackor eller smuts.

Detta gäller även andra grupper populistiska extremister, som Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och andra radikaliserade grupper. Om en människa känner sig åsidosatt och ouppskattad är det lätt för den personen att fångas upp av radikala grupper som lockar med tillhörighet. Sedan fylls personen med hat som riktas åt en specifik grupp.

Jag gick för några år sedan en kurs vid Stockholms universitet som heter ”Is multiculturalism good for women?”. Kursen var givande och jag fick upp ögonen för nya aspekter kring multikulturalism som exempelvis att människor från samma länder ofta samlas inom samma geografiska område. Det kan ge möjlighet för exempelvis så kallade ”shariapoliser”, män som stirrar och registrerar vilka vanor kvinnor från samma land har. Detta ska på intet vis förminskas, men samtidigt ska det inte heller göras någon höna av en fjäder heller. Dessa så kallade ”shariapoliser” är inget som tillhör vardagen, men det skrivs väldigt mycket om de få fall som förekommer.

Vad SD inte inser är att deras politik skulle riskera att skapa en grogrund för nya terrorister, på liknande vis som hur Daeshs eller talibanernas ageranden skapar grogrund för nya terrorister

Det är nu oerhört viktigt att använda hjärnan inför nästa val. Vill ni verkligen skicka hela familjer tillbaka från vad de en gång flytt från? Eller kan det kanske vara så att även nya svenskar också kan vara ensamma galningar som det är så snabbt att hänvisa till om gärningsmannen är europeisk eller, gud förbjude, till och med svensk.

Vill ni skapa det som Sverigedemokraterna påstår redan pågår eller kan vi enas om att en rasistisk politik inte är rätt väg att gå?

Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.


Källor

Svenska dagbladet, Risk för att ”shariapoliser” blir fler

Utrikesdepartementet, Afghanistan

Hur kan man kritisera religion utan att bli kallad rasist?

Många gånger har man hört röster om att man inte kan kritisera religion i Sverige utan att bli anklagad för att vara rasist, men stämmer det eller beror det helt enkelt på hur man väljer att presentera sin så kallade kritik. Det talas ofta om att den som vill debattera religion blir censurerade om de blir emotsagda. Det är då viktigt att hålla två saker i huvudet, a) censur kan enbart utföras av staten mot en person, och b) att bli emotsagd är själva själen i att debattera.


Kritik är en viktig del av ett demokratiskt samhälle och debatterna går ofta varma, men tyvärr finns det alltför många som inte vet skillnad mellan saklig kritik och exempelvis hets mot folkgrupp (HMF).

För att kunna debattera och kritisera religion är det därför viktigt att du som debattör undviker argumentationsfel och att man tänker på att det är religion du debatterar samt att du är medveten och ödmjuk inför att det finns människor som vet mer än du i olika delar av ämnet. Allt ska kunna debatteras och bli kritiserat, men att bli emotsagd är det som själva debatterandet går ut på. Eller som en person en gång sade, om du bemöts av ett argument som inte motsvarar vad du själv tänkt, så kan du tänka att, ”aha, så man kan alltså se på saken på det viset också.” Är du så pass ödmjuk i ditt debatterande så kommer du att känna dig mer tillfreds med ditt liv och det kommer också att hålla ditt blodtryck lågt och fint.

Att kritisera en religion är alltså fullt möjligt, men gör dig inte till en sanningens riddare rustad med alla svar på komplexa frågor. Känner du dig osäker på en fråga i ämnet, ställ då en öppen och inlyssnande fråga så kommer du att få svar som förklarar hur det ligger till inom just den frågan. Tänk också på att oavsett vilken religion du önskar kritisera så finns det miljoner följare av denna religion och i många fall lika många svar på frågan.

En annan sak att tänka på när man kritiserar oavsett vad det kan handla om är att ställa sig frågan är det en person eller en företeelse som jag håller på att kritisera. Om vi tar ett ämne som länge varit uppe för debatt så är det islam. Du kan aldrig börja en mening i en debatt med att alla muslimer är si eller så, däremot bör detta argument föras fram liknande islam är si eller så. Dock är det viktigt att tänka på att det finns många grenar inom islam som kan skilja sig drastiskt åt. Detsamma kan sägas om kristendomen och även judendomen. Var även beredd på att du kommer att få mothugg även här, var därför ödmjuk inför att det kan finnas människor som vet bättre än du. Det går heller inte att gripa ett kort stycke ur en sura (avsnitt i koranen) och säga att titta här så här står det i koranen. Ofta behöver man läsa flera stycken både före och efter det text avsnitt som du vill debattera/kritisera. För att fullständigt förstå en religiös text behöver du dels läsa hela boken flera gånger och dels behöver du förstå kontexten under vilken den religiösa texten en gång skrevs.

Många menar att koranens begrepp ”kuffar” syftar till alla med en religion annan än islam, vilket givetvis är fel och att koranen därför uppmanar till att döda kristna och judar. Med ”kuffar” menar man dyrkan av flera gudar eller avgudadyrkan med andra ord en som inte tror på samma gud som de gör. Inom teologin så har vi tre stora religioner som sorteras under abrahamitiska religioner (judendomen, kristendomen och islam). Dessa tre religioner menar att de samtliga är söner och döttrar av Abraham samt att de alla tre ber till samma gud. Vidare så ingår Jesus i den islamiska tron som en äkta profet och är högt älskad av muslimer.

Vänder vi blicken mot bibeln ser vi även där ord som ”Du ska inga andra gudar hava utom mig” gud bestraffade även de som börjat med avguda dyrkan av en gyllene kalv samt dränkte hela jorden i syndafloden bara för att rädda två av varje art som han såg som trogna hans bud.

Det går med andra ord visst att kritisera religioner och även islam utan att bli kallad rasist. Det är bara viktigt att tänka sig för om det är en person eller en företeelse som man kritiserar samt att kritiken inte ringaktar religionen på ett sådant sätt att utövaren känner att kritiken egentligen är riktad mot hen som person.


Vill du läsa mer om fallgropar inom debatteknik så har jag en artikel som behandlar de flesta och mest vanligt förekommande i en tidigare artikel som du hittar här.

Strukturell rasism

Vad skulle en bättre invandrarkvot (Sverigedemokraternas uttryck för antalet invandrare som kommer in i landet) ge Sverige? Skulle det innebära en fullständig kollaps eller skulle det fungerande förlösande? Ett omval skulle ge oss ungefär de samma siffror som vi fick senast eftersom de flesta jag frågat vid mina bokbord (uttryck för när politiker möter väljarna på olika offentliga platser), för mitt lokala parti, svarat att de är övertygade inom deras skrå. Sverigedemokraterna stegar fram, men jag hoppas att ljusets krafter ska segra.


Invandrare står inför ett dilemma som vi vanliga svenskar inte behöver bemöta. Jag har en vän som jag väljer att kalla Ahmed. Han skickade in ett antal CV till olika företag i två identiska exemplar, ett med namnet Ahmed och ett med namnet Johansson. Han fick noll svar på de CV i sitt egna namn, medan han fick svar på flertalet med Johansson. De CV som han skickade in var identiska med varandra sånär som på namnen, vilket innebär att han sökte med exakt samma utbildning som tekniker, men han fick enbart svar och återkoppling på de ansökningar som var signerade med Johansson. Vad detta handlar om är den osynliga men strukturella rasism som råder i landet.

I landet finns det ett antal motbevis som står mellan fakta och myt. Just i detta fall finns det en myt om att alla invandrare lyfter en högre eller lika hög pension som personer som verkat för att bygga upp samhället. Vad det egentligen handlar om är att flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har rätt till garantipension, och i vissa fall även har rätt att räkna upp sin pension till en standard som motsvarar den svenska garantipensionen. Detta eftersom dessa personer annars hamnar under existensmedium. Detta är dock något som bekostas av grundtrygghetsförmåner som inte kommer bekostas av pensionssystemet. Dock kommer denna kostnad att skjutas framåt eftersom de flesta flyktingar är unga och har många år på sig att fylla på pensionskassan genom de skatter de betalar.

Det är ett ytterst litet fåtal som har rätt att räkna upp den pension som faller under garantipension, och de flesta har dessutom arbetat under flera år inom svenskt näringsliv.

 

Vad säger vetenskapen om strukturell rasism? Detta står att läsa på ARA om strukturell rasism, att strukturell rasism uppstår när samhällskulturer exkluderar människor på exempelvis arbetsmarknaden, den politiska marknaden eller utbildningssystemet på urvalet av vilken etnicitet eller namn en person har. Här sker rasismen på ett mer sublimt sätt och agerar dolt från allmänheten genom att slå undan fötterna på fullt arbetsföra invandrare. Strukturell rasism, eller som den också kallas institutionell rasism, hindrar alltså medborgare med annan härkomst än svensk att komma åt utbildningsplatser och arbetsplatser. Här ska man vara medveten om att det även kan handla om vardagsrasism eller kulturell rasism. Jag väljer att kalla de två senaste som individuell rasism då dessa handlar om kränkande särbehandling av människor på individnivå. Strukturell- eller institutionell rasism sker med andra ord på mer svåråtkomligt då den agerar inom samhällsramar och mot underordnade och överordnade grupper inom samhället, medan den individuella rasismen som riktar in sig på underordnade grupper av människor.

Frågan är egentligen ganska enkel, önskar vi att invandrare integrerar sig med den svenska kulturen eller är den högsta önskan att bli av med oönskade etniciteter och kulturer? Kan svensken tänka sig att finna sig i att det i vissa butiker finns svenskt halalgodkänd mat i köttdisken och att det på vissa platser sker böneutrop som är relativt hårt reglerade, särskilt om man jämför med städer som Istanbul? Eller handlar protesterna mer om någon form av tjurskallighet mot att släppa in nya element i vår kultur? Vad händer när just din kultur hotas att bli svartlistad på Sverigedemokraternas altare? Det enklaste sättet att inkludera invandrare i samhället är genom att börja samtala med dem.

Källor:

Antirasistiska akademin, Antirasistisk Strukturell rasism

Boverket, Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder

Pensionsmyndigheten, vanliga missuppfattningar

SD om vård, jämställdhet och kriminalitet

Läser man i Sverigedemokraternas budget så vill de avsätta 1,15 miljarder till LSS.

Vad gäller kvinnors hälsa så vill man satsa 0,21 miljarder, främst på screening av livmoderhalscancer.

De vill också ge polisen betalt under utbildningen till en kostnad av 1,15 miljarder kronor. (Varför görs inte samma satsning för t ex sjuksköterskestudenter, undrar jag?)

De vill vidare satsa på fler ordningsvakter till en kostnad av 3,2 miljarder kronor.

De vill också hyra plats på anstalter utomlands (för personer som dömts i svenska domstolar) till en kostnad av 2,69 miljarder kronor.

Vidare vill de förenkla skadestånd till brottsoffer genom att staten direkt ska betala ut det för att sedan inkräva beloppet av förövaren, detta till en beräknad kostnad på 0,13 miljarder kronor.

Detta ger ett underskott i budgeten på 7,3 miljarder kronor.

Källor

Sverigedemokraternas budget

SD-budget: Pension från hemlandet ska inte tillgodoräknas

Sverigedemokraterna vill att kvalificeringsregeln ska avskaffas. Detta ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet. Vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.

Källor

Pensionsmyndigheten

Sverigedemokraternas budget

SD-budget: Försämrad miljö

Om vi tar en titt på miljösatsningar så vill Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag sänka skatten på drivmedel till en kostnad av 0,53 miljarder kronor. De vill samtidigt pausa trängselavgifter i trafiken till en kostnad av 1,35 miljarder kronor. De vill också avskaffa flygskatten till en kostnad av 1,9 miljarder kronor.

Totalt handlar det om skattesänkningar på 3,78 miljarder kronor.

Källor

Sverigedemokraternas budget

SD-budget: Synen på utbildning, ett tecken på ojämlikhet

Sverigedemokraterna vill öka det statliga utjämningssystemet med 10 miljarder kronor. Vidare vill de höja taket för a-kassan, höja garantipensionen samt slopa hemspråksundervisningen motsvarande 1,9 miljarder kronor. Detta trots att det finns vetenskaplig evidens för att barn som får läsa modersmål snabbare lär sig det nya språket snabbare. Mer om modersmålsundervisning finns att läsa på Skolverket. Så här motiverar Skolverket syftet med modersmål:

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. (Källa: Skolverket)

Särskilt viktig roll menar man att formell undervisning spelar för barns möjligheter att utveckla läs- och skrivfärdigheter i ett minoritetsspråk, där möjligheterna att möta och använda språket kan vara begränsade. Här ser man tydligt hur ojämställt det slår när Sverigedemokraterna sätter sin budget samt att allt de är ute efter är att rycka mattan under fötterna om du är invandrare och allra helst med flyktingstatus. (Källa: Regeringen, modersmålsundervisning)

Källor

Regeringen, modersmålsundervisning

Skolverket, modersmålsundervisning

Sverigedemokraternas budget

Vi måste vara mer tacksamma över våra invandrare

Vad skulle en något bättre invandrarkvot ge Sverige? Skulle det innebära en fullständig kollaps eller skulle det kanske fungera förlösande? Ett omval skulle ge oss ungefär de samma siffror som vi fick senast eftersom de flesta jag frågat vid bokbord svarat att de är övertygade inom deras skrå.
Sverigedemokraterna stegar fram, men jag hoppas att ljusets krafter ska segra.


Invandrare står inför ett dilemma som vi vanliga svenskar inte behöver bemöta. Jag har en vän som jag väljer att kalla Omar, han skickade in ett antal CV till flera olika företag i två likadana exemplar, ett med namnet Omar och ett med namnet Eriksson. De CV som han skickade in var identiska med varandra, sånär som på namnen, vilket innebär att han sökte med exakt samma utbildning som tekniker. Han fick inget svar på sitt eget CV som han sände in i sitt eget namn, medan han fick svar och återkoppling på flertalet som var signerade med Eriksson.

Vad detta handlar om är den mer osynliga men strukturella rasism som råder. I landet finns det ett antal motbevis som står mellan fakta och myt. Just i detta fall finns det en myt om att alla invandrare lyfter en högre eller lika hög pension som personer som verkat för att bygga upp samhället. Vad det egentligen handlar om är att flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har rätt till pension och i vissa fall även har rätt att räkna upp sin pension till en standard som motsvarar den svenska garantipensionen. Detta eftersom dessa personer annars hamnar under existensminimum, detta är dock något som bekostas av grundtrygghetsförmåner som inte kommer bekostas av pensionssystemet. Dock kommer denna kostnad att skjutas framåt eftersom de flesta flyktingar är under 40 år då de fått uppehållstillstånd och har många år på sig att fylla på pensionssparandet och betala skatter.

Det är ytterst litet fåtal som har rätten att räkna upp sin pension upp till garantipension, för många har arbetat flera år inom svenskt näringsliv. Vad ordet garanti innebär här är en garanti att nivå vid garantipension är garanterad för alla, med andra ord så innebär den nya skatten att nya och gamla svenskar betalar för att säkerställa en nivå på pensionen för kommande pensionärer. Det rör sig helt enkelt om kvinnor och invandrare som utan garantipension skulle få en väldigt låg pension. De flesta flyktingar som kommer till Sverige är förhållandevis unga, mellan 18 och 39 år, så dessa kommer att fylla på pensionskassan långt innan deras ålderdom.

halal 2

Vad säger vetenskapen om strukturell rasism? Detta står att läsa på ARA om strukturell rasism: uppstår när samhällskulturer exkluderar människor på exempelvis arbetsmarknaden, den politiska marknaden eller utbildningssystemet, på urvalet av vilken etnicitet eller namn en person har. Här sker rasismen på ett mer sublimt sätt och agerar dolt från allmänheten genom att slå undan fötterna på fullt arbetsföra invandrare.

Strukturell rasism eller som den också kallas institutionell rasism hindrar alltså personer med annan härkomst än svensk att komma ut på arbetsplatser. Här ska man vara medveten om att det även kan handla om vardagsrasism eller kulturell rasism. Jag väljer att kalla de två senaste som individuell rasism då dessa handlar om kränkande särbehandling av människor på individnivå. Strukturell- eller institutionell rasism sker med andra ord på ett mer svåråtkomligt vis då den agerar inom samhällsramar och mot underordnade och överordnade grupper inom samhället, medan den individuella rasismen som riktar in sig på underordnade grupper av människor.

Nyamko_Sabuni.0c194_1236
Nyamko Sabuni, Källa: Wikipedia

Politiska indelningsskalan GAL-TAN började användas 1999 och i Sverige är den relativt känd sedan 2016. Kan det vara så att den kommunistiska sidan, även kallad TAN, kan ha några svar att bjuda på? Skalan är en vidareutveckling av den klassiska vänster-höger-skalan av politiska ideologier, till att allt mer beskrivas med GAL-TAN. Första ledet ”GAL” står för Grön, Alternativ och Liberal eller (libertarian) medan ”TAN” är Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. I allt högre grad är moderaterna nära den ultra-höger som är konservativ och social-nationalistisk i TAN-sidan. Vi ser dessutom gamla öst-blocket i Europa i en TAN-rörelse. Här finner vi M, KD och SD i den skalan. Kanske även L, då deras partiledare Sabuni uttalat sig i flytande termer om att invandrar-föräldrar inte ska ha rätt till föräldraledighet, och att invandrare inte ska bli bidragsberoende.


Frågorna är egentligen ganska enkla, önskar vi att invandrare integrerar sig med den svenska kulturen, eller är den högsta önskan att assimilera, för att bli av med oönskade etniciteter och kulturer? Kan svensken tänkas finna sig i att det i butiker finns halalmärkt mat i köttdisken? Kommer vi klara av att höra böneutrop, som i Sverige är relativt hårt reglerade, särskilt om man jämför med städer som Istanbul? Eller handlar diskriminering mer om någon form av tjurskallighet mot att släppa in nya element på ”vår arbetsplats”? Vad händer när just ditt kultur-intresse hotas att bli reglerad eller svartlistad av Sverigedemokraterna? Det enklaste sättet att inkludera personer in i samhället är genom att börja samtala och jobba tillsammans med dem.


Källor:

Antirasistiska akademin, Antirasistisk Strukturell rasism

Pensionsmyndigheten, vanliga missuppfattningar

Wikipedia, GAL-TAN

SD-budget: Dubbla måttstockar gällande utlandssvenskar och invandrare

Vad gäller SD:s syn på invandrare kontra syn på utlandssvenskar använder de sig av dubbla måttstockar.

Långt ner i SD-budgeten föreslår de att den så kallade SINK-skatten (Särskild inkomst-skatt) ska återställas från nuvarande 25 % till 20 % med en kostnad om 0,4 miljarder kronor. Detta motiveras med att svenskar som bor i utlandet inte nyttjar svensk sjukvård i samma utsträckning som andra svenskar. Nu är det ju så att många utlandssvenskar kommer i flock till den billiga svenska sjukvården när kroppen väl börjar ge vika. Hjärtproblem? Inga problem det är bara att åka till Sverige och ställa krav. Gråstarr, givetvis ska de ha en operation, det är ju billigare att ta flyget hem än att utföra kirurgin i det skatteparadis dit de slussat kronorna.

Källor

Sverigedemokraternas budget

Hur finansierar SD sin budget?

Att lägga en budget innebär att man måste förhålla sig till faktiska intäkter för att bekosta utgifter. För den som någon gång har arbetat med en budget är detta en självklarhet. Sverigedemokraternas budget för 2021 är enbart ett fantasifoster för att låtsas att de satsar mer än regeringen. Vi vet dessutom att Sverigedemokraterna om och om igen röstat mot regeringens budgetförslag och motarbetat alla förslag som skulle innebära förbättringar för pensionärer, lärare, polis och andra samhällsbärande funktioner.


I Sverigedemokraternas budgetförslag för 2021 påstås de göra satsningar i mångmiljardbelopp större än regeringen. Det de inte nämner är att de kallar arbetsgivaravgiften för en skatt som drabbar arbetsgivaren när det i själva verket är en avstådd löneavgift som står hos löntagaren.

Vidare vill de utöka ROT-avdraget till 50%, ett avdrag/bidrag som mest nyttjas av de rikaste. I deras budget kan vi se följande satsningar.

Satsningar på kommunsektorn 10,00
Nedsatta arbetsgivaravgifter 23,30
Centralt administrerat stöd till hushållen 82,00
Höjt ROT-avdrag 4,50
Satsningar på transportinfrastruktur 19,50
Satsningar på ökad trygghet 11,16
Totalt 150,46

Sverigedemokraternas budgetförslag
Synen på utbildning, ett tecken på ojämlikhet

Utöver detta vill de öka det statliga utjämningssystemet med 10 miljarder kronor. Vidare vill de höja taket för a-kassan, höja garantipensionen samt slopa hemspråksundervisningen motsvarande 1,9 miljarder kronor trots att det finns vetenskaplig evidens för att barn som får läsa modersmål snabbare lär sig det nya språket. Mer om modersmålsundervisning finns att läsa på Skolverket. Så här motiverar Skolverket syftet med modersmål:

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. (Källa: Skolverket)

Vad säger då forskningen om modersmålsundervisning? Så här säger en utredning som noga gått igenom forskningen på ämnet:

Särskilt viktig roll menar man att formell undervisning spelar för barns möjligheter att utveckla läs- och skrivfärdigheter i ett mino- ritetsspråk, där möjligheterna att möta och använda språket kan vara begränsade. (Källa: Regeringen, modersmålsundervisning)

Vård och jämställdhet

Läser man vidare i deras budget så vill SD avsätta 1,15 miljarder till LSS. Vad gäller kvinnors hälsa så vill man satsa 0,21 miljarder, främst på screening av livmoderhalscancer. De vill också ge polisen betalt under utbildningen till en kostnad av 1,15 miljarder kronor. (Varför görs inte samma satsning för t ex sjuksköterskestudenter, undrar jag?) De vill vidare satsa på fler ordningsvakter till en kostnad av 3,2 miljarder kronor. De vill också hyra plats på anstalter utomlands (för personer som dömts i svenska domstolar) till en kostnad av 2,69 miljarder kronor. Vidare vill de förenkla skadestånd till brottsoffer genom att staten direkt ska betala ut det för att sedan inkräva beloppet av förövaren, detta till en beräknad kostnad på 0,13 miljarder kronor.

Miljö

Tar vi en titt på miljösatsningar så vill Sverigedemokraterna sänka skatten på drivmedel till en kostnad av 0,53 miljarder kronor. De vill samtidigt pausa trängselavgifter i trafiken till en kostnad av 1,35 miljarder kronor. De vill också avskaffa flygskatten till en kostnad av 1,9 miljarder kronor. Samtidigt vill de att kvalificeringsregeln ska avskaffas som ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet, vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.

Dubbla måttstockar

Vad gäller SD:s syn på invandrare kontra syn på utlandssvenskar använder de sig av dubbla måttstockar.

Längre ner i SD-budgeten föreslår de att den så kallade SINK-skatten (Särskild inkomst-skatt) ska återställas från nuvarande 25 % till 20 % med en kostnad om 0,4 miljarder kronor. Detta motiveras med att svenskar som bor i utlandet inte nyttjar svensk sjukvård i samma utsträckning som andra svenskar. Nu är det ju så att många utlandssvenskar kommer i flock till den billiga svenska sjukvården när kroppen väl börjar ge vika. Hjärtproblem? Inga problem det är bara att åka till Sverige och ställa krav. Gråstarr, givetvis ska de ha en operation, det är ju billigare att ta flyget hem än att utföra kirurgin i det skatteparadis dit de slussat kronorna.

Om vi summerar SD-budgeten och tar en titt på hur den skulle slå så ser den ut så här.

Kostnadsläge Miljarder kronor
Satsningar i trygghet och höjt ROT-avdrag 150,46
Utjämningssystemet 10
Slopad modersmålsundervisning -1,9
Höjt tak för LSS 1,15
Satsningar på screening av livmoderhalscanser 0,21
Återställ SINK-skatten 0,4
Fler ordningsvakter 3.2
Hyra in sig för platser på anstalter utomlands 2,69
Skadestånd utbetalt av staten 0,13
Minskad skatt på drivmedel 0,53
Paus i trängselavgiften 1,35
Avskaffande av flygskatt 1,9
Slopande av kvalificeringsregeln -0,8
Summa 169,32
Summa ökade kostnader 172,02
Summa förmodade kostnader 2,7
Enligt Sverigedemokraternas egen budget så drar de in 2,7 miljarder kronor på kostnader kopplade till invandrare samtidigt som man ökar kostnaderna med 172,02 miljarder kronor.

En budget i obalans

Enligt statens balansräkning för 2021 har staten ett underskott i statsbudgeten på -67,2 miljarder kronor, vilket innebär att Sverigedemokraterna har en helt ofinansierad budget eller menar de att en förmodad nedskärning i budgeten på 2,7 miljarder kronor ska täcka de ökade kostnaderna på 172,02 miljarder kronor. Det är klart att man i opposition kan skryta om att man satsar mest, men en budget måste balansera kostnader mot intäkter för att gå ihop. Året innan hade regeringen en balansräkning som låg på -296,5 miljarder kronor, de lyckades minska underskottet åtskilligt, men det är långt från vad som skulle krävas från Sverigedemokraterna för att klara av att finansiera sitt eget budgetförslag.

Det är lätt att slå sig för bröstet och påstå att man är bäst och kommer genomföra mest – när man samtidigt vet att man inte behöver leverera enligt det budgetförslag som man skrivit. Det är viktigt att ta med sitt skeptiska tänkande när man läser budgetförslag och tänker kritiskt om hur partiet tänkt finansiera det.

Att hävda att man som parti för en linje som skulle vara mer ”vänster” när man lagt en budget (som saknar finansiering) blir inte automatiskt sann bara för att man påstått det. Samtliga neddragningar i Sverigedemokraternas budget drabbar dessutom enbart människor med invandrarbakgrund och förbättringarna är endast chimärer för att rikta bort fokus från det verkliga syftet, att dra mattan under fötterna för människor med invandrarbakgrund.

Referenser:

Pensionsmyndigheten, invandrare och pension

Regeringen, balansräkning

Regeringen, modersmålsundervisning

Skolverket, modersmålsundervisning

Sverigedemokraternas budget