Alla inlägg av Tomas Ekroth

Jag har idag en examen vid Stockholms universitet i historiska studier med inriktning mot modern svensk politisk historia och närmare bestämt den politiska debatten som föranledde uppstarten och byggandet av barnrikehusen 1936. Jag är vidare politiskt aktiv i ett lokalpolitiskt parti där jag även sitter med i styrelsen och har ett flertal förtroendeuppdrag såsom ersättare i kommunfullmäktige, ledamot i valnämnden samt ledamot i kommittén för arvodes och partistödsfrågor. Jag har under de senaste månaderna 2018 valt att engagera mig i ett nystartat riksdagsparti som heter Asyl.nu där jag numera är partiledare.

Sverigedemokraternas drömmar kan bli lag

Sverigedemokraterna kan nu äntligen kasta ut oönskade personer eller grupper från Sverige. Andra punkter som Sverigedemokraterna önskar få uppfylla är särskilda visitationszoner och dubbla straff för vissa kriminella.


Richard Jomshof

Ett utskott är en specialiserad grupp kunniga inom området. En rapport från ett utskott blir ofta framröstad som lag, särskilt om riksdagens fördelning är densamma som rapporten är skriven av. Det är även ordförandens uppgift att lägga sitt avgörande om utskottet röstat jämnt.

Diskrimineringslagen vill SD, med Jomshof som ordförande i riksdagens justieutskott (och SD som ordförande i arbetsmarknadsutskottet), revidera eller helst ta bort. Vilka delar av diskrimineringslagen de vill ta bort och om det handlar om diskriminering mot etniska minoriteter och religioner andra än kristendomen, är i skrivande stund fortfarande oklart.

Diskrimineringslagen säger i korthet att:

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Källa: Riksdagen.se)

Samma sak gäller med SD:s tankar om vandel, vad betyder då ordet vandel. Enligt svenska Akademiens ordbok innebär vandel ”leverne” eller ”livsföring i (yttre) moraliskt hänseende”. Det är alltså en lag som dels bygger på ett gammalt språk, 1604 och som bygger på tolkningar av ordet från fall till fall där SD ges tolkningsutrymme och där den som döms för vandel också riskerar utvisning.

I en motion skriven av sverigedemokraterna Adam Marttinen, Katja Nyberg, Bo Broman och Ebba Hermansson, föreslås att det ska gå att hyra in sig på fängelse i främmande land:

För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar, och delvis avhjälpa den överbeläggning som finns för svensk kriminalvård idag, bör möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder utredas. Dessa ska delvis kunna användas för livstids­dömda, långtidsdömda eller utländska medborgare när det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland för att hålla nere kostnaderna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning. (Källa: Riksdagen.se)

SD vill även höja straffen och med hjälp av ytterligare kameraövervakning, avlyssning av samtal och polisövervakning av kriminella även de som redan avtjänat straff ska övervakas. I Sverigedemokraternas partiprogram ägnar man två hela stycken åt att berätta om invandrare under punkten brott och straff. Dels ska den dömde kunna sättas i förvar i främmande land. Här kan alltså till exempel gängkriminella (vars föräldrar inte är födda i Sverige) dels ges dubbla straff där de först sätts i fängelse i främmande land för att efter avtjänat straff bli utvisade på grund av bristande vandel.

Sverigedemokraterna vill även införa särskilda visitationszoner i specifika, läs utsatta, områden. I dessa områden ska vem som helst kunna utsättas för visitation utan misstanke om brott.

Vad kan utgöra vandel och vilka grupper kommer att sättas i fängelse, i ett främmande land? Invandrare kommer att vara den första högriskgruppen. Vilka andra kommer att anses vara de ”tärande” människorna som SD påstår är ”oförmögna att bidra till samhället”?


Källor:

Aftonbladet, visitationszoner

Arbetet, SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen

Riksdagen, diskrimineringslagen

Sverigedemokraterna, kriminalvårdsfrågor

Sverigedemokraterna, visitationszoner

Svenska akademiens ordbok, vandel

Varför detta fokus på muslimska friskolor?

Sverigedemokraternas Richard Jomshof sopar inte framför egen dörr innan han blint slår ut mot muslimska skolor vars indicier ofta visar sig vara rena missförstånd och ibland direkta lögner.


I en motion undertecknad Richard Jomshof (SD) görs det gällande att just muslimska konfessionella skolor ska förbjudas. Till stöd för motionen använder Jomshof några indicier gällande missförhållanden i några muslimska konfessionella skolor.

Som argument använder Jomshof Skollagen 1 kap. 6 §, 7 §. I den första paragrafen läser vi:

Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. (Källa: Riksdagen.se)

I Skollagen 1 kap. 7 § läser vi:

Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. (Källa: Riksdagen.se)

Det Jomshof tydligen har missat är det andra stycket i § 7. Det står klart och tydligt att fristående skolor får ha konfessionella inslag om den undervisningen är frivillig. Om inte dessa undantag fanns med i lagens utformning skulle exempelvis inte samiska skolor få existera, ej heller kristna friskolor. Pennalism har varit ett stort bekymmer i alla friskolor då elever inte vågar vittna om missförhållanden och rektorerna menar att det aldrig rört sig om misshandel utan endast en del i strukturen där nykomna elever ska förstå att acceptera en viss hierarki. Vi minns kanske händelserna som utspelade sig i ishockeylaget Växjö Lakers.

År 2017 fanns det 65 konfessionella friskolor i grundskolan. Dessa friskolor hade 9 300 elever och av dessa 65 skolor var 10 muslimska konfessionella skolor. Detta ska ställas mot att det i samtliga grundskolor fanns 1 050 000 elever.

Den fråga man ställer sig om man köper Jomshofs argument är om alla friskolor kommer att förbjudas. Jomshof har inte tänkt över konsekvenserna om hans motion går genom. Det går inte att bara stänga ner de 10 muslimska friskolorna utan man måste formulera lagen så att den slår lika på alla konfessionella skolor. Allt annat är rasism och dubbelmoral.


Källor

Vem kan drabbas av ett liv i utanförskap?

Utanförskap delas främst in i två olika delar – den existentiella samt den sociala. Utanförskap är tragiskt oavsett vem den drabbar, och kan verka rent toxiskt om man hamnar i fel miljö.


För att svara på frågan behöver vi först definiera vad ett liv i utanförskap betyder. Enligt Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017) delas begreppet utanförskap upp i två undergrupper; existentiellt utanförskap och socialt utanförskap. Det existentiella utanförskapet betyder att det kan finnas människor omkring personen, men att det saknas sådant som personen kan knyta an till. Socialt utanförskap är den andra formen av ensamhet och bygger helt enkelt på att personen saknar ett nätverk att umgås i.

Utanförskap är ett psykologiskt påfrestande tillstånd som kan komma att manifesteras i somatiska tillstånd som sorg, ilska, depression och ångest – vilka i sin tur kan leda till malnutrition, fetma, diabetes mellitus samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Utanförskap kan drabba alla

Det är viktigt att ha i tankarna när man diskuterar utanförskap att det är ett tillstånd som kan drabba alla människor i samhällets samtliga lager. Särskilt då utanförskap direkt för tankarna till socioekonomiskt utsatta människor.

Det enklaste sättet att identifiera utanförskap är genom att se symptomen och arbeta sig igenom de olika lagren som finns, så väl synliga som osynliga. Om man börjar med att kika på vilka attribut som tar sig uttryck hos människan (fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och så vidare) för att därefter leta efter vilka känslor som kan tänkas leda till dessa symptom (sorg, ilska, depression eller ångest), då börjar vi närma oss att se den verkliga människan bakom lager av olika symptom, känslor och hur dessa kan ta sig uttryck.

Som jag tidigare nämnt är det lätt att tänka sig en person i utsatthet som en människa som tillhör exempelvis en minoritet eller som en brottsling. Men då har vi helt och hållet missat att analysera utsattheten metodiskt och efter evidens.

|- sorg

|- ilska

|- depression

|- ångest

|– diabetes mellitus

|– hjärt- och kärlsjukdomar

|– fetma

|— existentiellt utanförskap

|— socialt utanförskap

Utanförskap kan uppstå hos en person som tillsynes har en rik umgängeskrets, men där vissa frågor aldrig lyfts i rädsla för att bli utstött eller för att frågan och dess lösning tycks oöverbryggelig. Utanförskap kan också leda till att personen radikaliseras då radikala grupper ofta till en början verkar familjära och gruppens ledare ofta ses som en faders-/modersfigur. Detta är lika sant oavsett till vilken grupp man radikaliseras. När tilliten till gruppens ledare är etablerad bryts ofta de familjära banden och ersätts med en rädsla för att förlora sin nyvunna familj.

Oavsett vem som drabbas av utanförskap eller varför är det tragiskt för människan och kan leda till att personen hamnar i olika radikala grupper. Om du misstänker att din vän drabbats av utanförskap, sträck ut din hand och var en äkta vän.


Källor

Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap (4:e upplagan). Stockholm: Liber.

Endast ett parti behöver populism

Det finns partier som lever med lögnen att utländska människor, framför allt de med en brunare hudton än de själva har, att de inte ska få tillåtas att beblanda sin ”främmande” kultur med den inrikes kulturen.


Det handlar om envåldshärskare eller män som drömmer om att leva i en enpartistat där inga andra partier existerar eller fungerar – som en falsk version av demokrati då envåldshärskaren får alla röster genom valfusk.

Sådana ledare har som mål att få total makt och att fylla sina fickor med pengar stulna ur statens skattkistor. De roffar åt sig allt de kan och pekar ut en folkgrupp som envåldshärskaren valt att vara syndabock och säger till sitt folk att de ska skynda sig att ta smulorna som finns innan syndabockarna kommer stjäla dem.

Några exempel på populistiska ledare:

  • Pol Pot, diktator i Kambodja. Pol Pot föddes den 19:e Maj 1925 under namnet Saloth Sar. Pol Pot grundade den totalitära regimen Röda khmererna, år 1976 och genomförde folkmord på meningsmotståndare. Det blinda hatet mot västvärlden i allmänhet och i synnerhet mot USA var mycket mer än urspårad ideologisk tolkning. Det berodde mest på att stora delar av kambodjanska befolkningen hade bombats och mördats i hundratusental av USA:s bombflyg. Blodtörsten och jakten på alla som misstänktes vara kollaboratörer med USA var stor. På så sätt kan man säga att Röda khmererna och deras ledare Pol Pot var populister.
  • Nicolae Ceaușescu, diktator i Rumänien, Nicolae Ceaușescu lyckades knipa makten år 1965 och 1967 lyckades han även bli statsöverhuvud och populariteten hos folket genom sin oberoende nationalistiska politik. Med sin hemliga polis motarbetade och fängslade han opposition mot hans makt och han höll den fria pressen i ett järngrepp.
  • Saddam Hussein, diktator i Irak. Saddam Hussein var son till en bondefamilj i närheten av staden Tikrit i norra Irak. Han anslöt sig tidigt till partiet Ba’ath under 1957 och 1959 deltog han i ett misslyckat försök att mörda premiärministern. Efter flera år i fängelse rymde Saddam Hussein från fängelset och kom till sist att bli ledare för Ba’ath-partiet och lyckades, via en kupp, att börja förstatliga företag i Irak.
  • Adolf Hitler, diktator i Tyskland och grundare av nazismen. 1920 engagerade sig Hitler inom sitt parti Nationalsocialistiska Tyska arbetarpartiet (Nazi). Hans framgångar inom partiet hade starka kopplingar till det enorma ekonomiska misslyckande som landet dragit på sig under första världskriget.
  • Benito Amilcare Andrea Mussolini, grundare av fascismen i Italien. 1919 steg Mussolini till partiledare och 1922 hade fascisterna tagit makten över Italien och brände ner fackföreningslokaler och förhindrade vänsterorienterande partier att få fäste inom politiken. Mussolini närde drömmen om ett nytt Romarrike där det ingick att skapa ett kolonialvälde i Afrika.

Ej att förglömma; Jimmie Åkesson, partiledare för det populistiska partiet Sverigedemokraterna. Olika sverigedemokrater har själva sagt att de önskar leva i en enpartistat där de själva har makten. Vill vi leva i ett land likt de ovan angivna eller är vårt demokratiska land bättre? De driver en linje där de endast vill ha partipolitiskt trogna domare och poliser. De vill avskaffa presstödet, förbjuda konst som de inte förstår sig på och de vill ha en television som ständigt basunerar ut hur fantastiska Sd är.

Populism kan verka lockande för människor då de populistiska partierna förslår enkla lösningar på svåra och komplexa problem. Det man får när man röstar på ett populistiskt parti är noll och intet. Det populistiska partiets enkla förslag till komplexa problem kommer aldrig att fungera och istället skrämmer de befolkningen med en partisympatisk milis som mördar motståndare och får de att försvinna. Vill vi att historien ska upprepas än en gång eller ska vi ta lärdom av historien och kasta populismen i papperskorgen en gång för alla?


Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.


Källor

Adolf Hitler, diktator i Tyskland och grundare av nazismen

Benito Amilcare Andrea Mussolini, grundare av fascismen i Italien

Nicolae Ceaușescu, diktator i Rumänien

Pol Pot, diktator i Kambodja

Saddam Hussein, diktator i Irak

Sverigedemokraterna, Pavel Gamov

Daesh jämförbara med SD?

Sverigedemokraternas radikala ideologi påminner i delar om Daesh. Likt terroristorganisationen skapar de förtryckta människor som sedan är så utsatta att de med löften om guds förlåtelse och till och med 72 jungfrur radikaliseras. När de väl utfört sina dåd så har det otänkbara redan skett.


Det förefaller ibland som om de två olika, och så vitt skilda ideologierna ändå grundar sig i närliggande radikal syn på skillnader mellan grupper i ”Vi mot dom”, och konservativa traditionella könsroller. Detta ser vi gott av exempel på där Sverigedemokraterna önskar ta bort eller åtminstone radikalt skära ner på aborträtten eller när de kallar nya svenskar för kackerlackor eller smuts.

Detta gäller även andra grupper populistiska extremister, som Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och andra radikaliserade grupper. Om en människa känner sig åsidosatt och ouppskattad är det lätt för den personen att fångas upp av radikala grupper som lockar med tillhörighet. Sedan fylls personen med hat som riktas åt en specifik grupp.

Jag gick för några år sedan en kurs vid Stockholms universitet som heter ”Is multiculturalism good for women?”. Kursen var givande och jag fick upp ögonen för nya aspekter kring multikulturalism som exempelvis att människor från samma länder ofta samlas inom samma geografiska område. Det kan ge möjlighet för exempelvis så kallade ”shariapoliser”, män som stirrar och registrerar vilka vanor kvinnor från samma land har. Detta ska på intet vis förminskas, men samtidigt ska det inte heller göras någon höna av en fjäder heller. Dessa så kallade ”shariapoliser” är inget som tillhör vardagen, men det skrivs väldigt mycket om de få fall som förekommer.

Vad SD inte inser är att deras politik skulle riskera att skapa en grogrund för nya terrorister, på liknande vis som hur Daeshs eller talibanernas ageranden skapar grogrund för nya terrorister

Det är nu oerhört viktigt att använda hjärnan inför nästa val. Vill ni verkligen skicka hela familjer tillbaka från vad de en gång flytt från? Eller kan det kanske vara så att även nya svenskar också kan vara ensamma galningar som det är så snabbt att hänvisa till om gärningsmannen är europeisk eller, gud förbjude, till och med svensk.

Vill ni skapa det som Sverigedemokraterna påstår redan pågår eller kan vi enas om att en rasistisk politik inte är rätt väg att gå?

Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.


Källor

Svenska dagbladet, Risk för att ”shariapoliser” blir fler

Utrikesdepartementet, Afghanistan

Hur kan man kritisera religion utan att bli kallad rasist?

Många gånger har man hört röster om att man inte kan kritisera religion i Sverige utan att bli anklagad för att vara rasist, men stämmer det eller beror det helt enkelt på hur man väljer att presentera sin så kallade kritik. Det talas ofta om att den som vill debattera religion blir censurerade om de blir emotsagda. Det är då viktigt att hålla två saker i huvudet, a) censur kan enbart utföras av staten mot en person, och b) att bli emotsagd är själva själen i att debattera.


Kritik är en viktig del av ett demokratiskt samhälle och debatterna går ofta varma, men tyvärr finns det alltför många som inte vet skillnad mellan saklig kritik och exempelvis hets mot folkgrupp (HMF).

För att kunna debattera och kritisera religion är det därför viktigt att du som debattör undviker argumentationsfel och att man tänker på att det är religion du debatterar samt att du är medveten och ödmjuk inför att det finns människor som vet mer än du i olika delar av ämnet. Allt ska kunna debatteras och bli kritiserat, men att bli emotsagd är det som själva debatterandet går ut på. Eller som en person en gång sade, om du bemöts av ett argument som inte motsvarar vad du själv tänkt, så kan du tänka att, ”aha, så man kan alltså se på saken på det viset också.” Är du så pass ödmjuk i ditt debatterande så kommer du att känna dig mer tillfreds med ditt liv och det kommer också att hålla ditt blodtryck lågt och fint.

Att kritisera en religion är alltså fullt möjligt, men gör dig inte till en sanningens riddare rustad med alla svar på komplexa frågor. Känner du dig osäker på en fråga i ämnet, ställ då en öppen och inlyssnande fråga så kommer du att få svar som förklarar hur det ligger till inom just den frågan. Tänk också på att oavsett vilken religion du önskar kritisera så finns det miljoner följare av denna religion och i många fall lika många svar på frågan.

En annan sak att tänka på när man kritiserar oavsett vad det kan handla om är att ställa sig frågan är det en person eller en företeelse som jag håller på att kritisera. Om vi tar ett ämne som länge varit uppe för debatt så är det islam. Du kan aldrig börja en mening i en debatt med att alla muslimer är si eller så, däremot bör detta argument föras fram liknande islam är si eller så. Dock är det viktigt att tänka på att det finns många grenar inom islam som kan skilja sig drastiskt åt. Detsamma kan sägas om kristendomen och även judendomen. Var även beredd på att du kommer att få mothugg även här, var därför ödmjuk inför att det kan finnas människor som vet bättre än du. Det går heller inte att gripa ett kort stycke ur en sura (avsnitt i koranen) och säga att titta här så här står det i koranen. Ofta behöver man läsa flera stycken både före och efter det text avsnitt som du vill debattera/kritisera. För att fullständigt förstå en religiös text behöver du dels läsa hela boken flera gånger och dels behöver du förstå kontexten under vilken den religiösa texten en gång skrevs.

Många menar att koranens begrepp ”kuffar” syftar till alla med en religion annan än islam, vilket givetvis är fel och att koranen därför uppmanar till att döda kristna och judar. Med ”kuffar” menar man dyrkan av flera gudar eller avgudadyrkan med andra ord en som inte tror på samma gud som de gör. Inom teologin så har vi tre stora religioner som sorteras under abrahamitiska religioner (judendomen, kristendomen och islam). Dessa tre religioner menar att de samtliga är söner och döttrar av Abraham samt att de alla tre ber till samma gud. Vidare så ingår Jesus i den islamiska tron som en äkta profet och är högt älskad av muslimer.

Vänder vi blicken mot bibeln ser vi även där ord som ”Du ska inga andra gudar hava utom mig” gud bestraffade även de som börjat med avguda dyrkan av en gyllene kalv samt dränkte hela jorden i syndafloden bara för att rädda två av varje art som han såg som trogna hans bud.

Det går med andra ord visst att kritisera religioner och även islam utan att bli kallad rasist. Det är bara viktigt att tänka sig för om det är en person eller en företeelse som man kritiserar samt att kritiken inte ringaktar religionen på ett sådant sätt att utövaren känner att kritiken egentligen är riktad mot hen som person.


Vill du läsa mer om fallgropar inom debatteknik så har jag en artikel som behandlar de flesta och mest vanligt förekommande i en tidigare artikel som du hittar här.

Strukturell rasism

Vad skulle en bättre invandrarkvot (Sverigedemokraternas uttryck för antalet invandrare som kommer in i landet) ge Sverige? Skulle det innebära en fullständig kollaps eller skulle det fungerande förlösande? Ett omval skulle ge oss ungefär de samma siffror som vi fick senast eftersom de flesta jag frågat vid mina bokbord (uttryck för när politiker möter väljarna på olika offentliga platser), för mitt lokala parti, svarat att de är övertygade inom deras skrå. Sverigedemokraterna stegar fram, men jag hoppas att ljusets krafter ska segra.


Invandrare står inför ett dilemma som vi vanliga svenskar inte behöver bemöta. Jag har en vän som jag väljer att kalla Ahmed. Han skickade in ett antal CV till olika företag i två identiska exemplar, ett med namnet Ahmed och ett med namnet Johansson. Han fick noll svar på de CV i sitt egna namn, medan han fick svar på flertalet med Johansson. De CV som han skickade in var identiska med varandra sånär som på namnen, vilket innebär att han sökte med exakt samma utbildning som tekniker, men han fick enbart svar och återkoppling på de ansökningar som var signerade med Johansson. Vad detta handlar om är den osynliga men strukturella rasism som råder i landet.

I landet finns det ett antal motbevis som står mellan fakta och myt. Just i detta fall finns det en myt om att alla invandrare lyfter en högre eller lika hög pension som personer som verkat för att bygga upp samhället. Vad det egentligen handlar om är att flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har rätt till garantipension, och i vissa fall även har rätt att räkna upp sin pension till en standard som motsvarar den svenska garantipensionen. Detta eftersom dessa personer annars hamnar under existensmedium. Detta är dock något som bekostas av grundtrygghetsförmåner som inte kommer bekostas av pensionssystemet. Dock kommer denna kostnad att skjutas framåt eftersom de flesta flyktingar är unga och har många år på sig att fylla på pensionskassan genom de skatter de betalar.

Det är ett ytterst litet fåtal som har rätt att räkna upp den pension som faller under garantipension, och de flesta har dessutom arbetat under flera år inom svenskt näringsliv.

 

Vad säger vetenskapen om strukturell rasism? Detta står att läsa på ARA om strukturell rasism, att strukturell rasism uppstår när samhällskulturer exkluderar människor på exempelvis arbetsmarknaden, den politiska marknaden eller utbildningssystemet på urvalet av vilken etnicitet eller namn en person har. Här sker rasismen på ett mer sublimt sätt och agerar dolt från allmänheten genom att slå undan fötterna på fullt arbetsföra invandrare. Strukturell rasism, eller som den också kallas institutionell rasism, hindrar alltså medborgare med annan härkomst än svensk att komma åt utbildningsplatser och arbetsplatser. Här ska man vara medveten om att det även kan handla om vardagsrasism eller kulturell rasism. Jag väljer att kalla de två senaste som individuell rasism då dessa handlar om kränkande särbehandling av människor på individnivå. Strukturell- eller institutionell rasism sker med andra ord på mer svåråtkomligt då den agerar inom samhällsramar och mot underordnade och överordnade grupper inom samhället, medan den individuella rasismen som riktar in sig på underordnade grupper av människor.

Frågan är egentligen ganska enkel, önskar vi att invandrare integrerar sig med den svenska kulturen eller är den högsta önskan att bli av med oönskade etniciteter och kulturer? Kan svensken tänka sig att finna sig i att det i vissa butiker finns svenskt halalgodkänd mat i köttdisken och att det på vissa platser sker böneutrop som är relativt hårt reglerade, särskilt om man jämför med städer som Istanbul? Eller handlar protesterna mer om någon form av tjurskallighet mot att släppa in nya element i vår kultur? Vad händer när just din kultur hotas att bli svartlistad på Sverigedemokraternas altare? Det enklaste sättet att inkludera invandrare i samhället är genom att börja samtala med dem.

Källor:

Antirasistiska akademin, Antirasistisk Strukturell rasism

Boverket, Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder

Pensionsmyndigheten, vanliga missuppfattningar

SD om vård, jämställdhet och kriminalitet

Läser man i Sverigedemokraternas budget så vill de avsätta 1,15 miljarder till LSS.

Vad gäller kvinnors hälsa så vill man satsa 0,21 miljarder, främst på screening av livmoderhalscancer.

De vill också ge polisen betalt under utbildningen till en kostnad av 1,15 miljarder kronor. (Varför görs inte samma satsning för t ex sjuksköterskestudenter, undrar jag?)

De vill vidare satsa på fler ordningsvakter till en kostnad av 3,2 miljarder kronor.

De vill också hyra plats på anstalter utomlands (för personer som dömts i svenska domstolar) till en kostnad av 2,69 miljarder kronor.

Vidare vill de förenkla skadestånd till brottsoffer genom att staten direkt ska betala ut det för att sedan inkräva beloppet av förövaren, detta till en beräknad kostnad på 0,13 miljarder kronor.

Detta ger ett underskott i budgeten på 7,3 miljarder kronor.

Källor

Sverigedemokraternas budget

SD-budget: Pension från hemlandet ska inte tillgodoräknas

Sverigedemokraterna vill att kvalificeringsregeln ska avskaffas. Detta ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet. Vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.

Källor

Pensionsmyndigheten

Sverigedemokraternas budget

SD-budget: Försämrad miljö

Om vi tar en titt på miljösatsningar så vill Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag sänka skatten på drivmedel till en kostnad av 0,53 miljarder kronor. De vill samtidigt pausa trängselavgifter i trafiken till en kostnad av 1,35 miljarder kronor. De vill också avskaffa flygskatten till en kostnad av 1,9 miljarder kronor.

Totalt handlar det om skattesänkningar på 3,78 miljarder kronor.

Källor

Sverigedemokraternas budget