Etikettarkiv: frihet

Artiklar

Liberalism vs nationalism

Mot bakgrund av partiledare Simona Mohamssons (L) utspel att Liberalerna står närmare Sverigedemokraterna än Socialdemokraterna är det viktigt att förklara hur liberalism och nationalism i själva verket är ideologier som i många avseenden är varandras motsatser. SD har tidigare sett L, och även de andra partierna i riksdagen, som sina politiska motståndare, bl a eftersom inget annat parti är nationalistiskt. L var länge explicita med att de inte ville samarbeta med SD. Detta förändrades i samband med valet 2022, och fördjupades i det s k Sverigelöftet inför valet 2026.

Liberalism och nationalism står i konflikt med varandra eftersom liberalismen prioriterar individens rättigheter medan nationalism prioritera kollektiv identitet.

Liberalismens grundpelare

  • Individens rättigheter och friheter (åsikter, religion och jämlikhet står över lagen)
  • Universalism — rättigheter ska åtnjutas av alla oavsett gruppidentitet
  • Begränsat styre och skydd från godtycklig makt
  • Pluralism — acceptans av olika identiteter i samhället

Liberalismens universella och individuella fokus är motsatt ideologier som höjer en grupp över andra.

Nationalismens grundpelare

  • Kollektiv identitet — nationen som en kulturell, etnisk eller historisk gemenskap
  • Politiskt självbestämmande — nationen ska styra sig själv
  • Enhet och lojalitet till den egna nationen
  • Gränser — vilka som tillhör och vilka som inte gör det

Nationalismens gruppcentrerade logik kan stå i konflikt med liberalismens universalism.

Det finns ett par tydliga skillnader mellan liberalism och nationalism:

  • Individuell vs kollektiv prioritering: Liberalism skyddar individer, nationalism prioriterar nationens sammanhållning
  • Universell vs specifik: Liberalism ser rättigheter som universella, nationalism anser att rättigheter och skyldigheter är knutna till medlemskap i en specifik nation
  • Inkludering vs exkludering: Liberalism förespråkar öppna samhällen, nationalism kategoriserar ofta i de som tillhör och de som inte tillhör
  • Minoriteters rättigheter: Liberalism skyddar minoriteter, nationalism pressar minoriteter att assimilera sig eller så exkluderas de

Dessa spänningar är särskilt starka i etnisk nationalism, som definierar nationen mot bakgrund av arv eller kultur.

När liberalism och nationalism blir fiender

Liberalism och nationalism blir direkta antagonister när nationalismen är:

  • Etnisk (medlemskap baserad på blod eller arv)
  • Auktoritär (statsmakt används för att tvinga till likriktning)
  • Exkluderande (minoriteter eller invandrare är måltavlor)
  • Populistisk (hävdar att man representerar det riktiga folket i kontrast mot pluralism)

I dessa fall underminerar nationalism liberala rättigheter, institutioner och mångfald.

Trots att liberalismen och nationalismen ideologiskt är motsatser, har Liberalerna och Sverigedemokraterna intensifierat samarbetet sedan L släppte de röda linjerna 2022.

Källor:

SVT: Liberalernas SD-sväng – beskedet som skakar partiet

Expressen: SD och L överens – här är ”Sverigelöftet”

Institute for Humane Studies: Why Individual Freedom Is the Heart of Classical Liberalism

Easy Sociology: Liberalism: An Introduction

PolSci.Institute: Defining Nationalism: Identity, Ideology, and Politics

Catalyst Legal: What Is a Nationalist and the Ideology Behind Nationalism

Lästips:

Motargument: Terminologi – Nationalism (del 1)

Motargument: Terminologi – Nationalism (del 2)

Krönikor

Var saklig i argumentationen mot SD:s antimuslimska politik

Sverigedemokraternas alltmer uppskruvade retorik om islam och muslimer, samt konkreta, antidemokratiska förslag förtjänar ännu hårdare granskning.

Att sakligt kritisera religiösa idéer eller migrationspolitik är en sak – att generalisera om en hel grupp människor är något helt annat.

När muslimer gång efter gång utmålas som ett kollektivt problem riskerar det att öka misstänksamhet mot och fördomar om människor som bara vill leva sina liv som alla andra.

Skärmdump från Aftonbladet 260817.

Sverige behöver en politisk debatt där vi kan diskutera integration, religion och migration öppet, men utan att kollektivt skuldbelägga människor på grund av deras tro.

Skärmdump från SvD 260817.

Svensk demokrati bygger på att medborgarskap och rättigheter inte ska graderas efter etnisk eller religiös bakgrund. De grundläggande positiva friheterna i grundlagen, t ex religionsfriheten, gäller alla invånare i Sverige. SD har med obehaglig uppriktighet klargjort att de anser att det inte ska gälla den muslimska minoriteten.

En nationell identitet kan bygga på språk, historia, kultur och gemensamma demokratiska institutioner. Etnonationalism – som SD förespråkar, utifrån politiska förslag och uttalanden – riskerar däremot att göra människors härkomst till ett mått på hur ”svenska” de anses vara.

Skärmdump från Richard Jomshofs officiella X-konto 260817.

Demokrati innebär inte bara majoritetsstyre. En fungerande liberal demokrati innebär också att majoriteten inte fritt kan ta ifrån minoriteter deras grundläggande rättigheter. Detta är en helt avgörande faktor när debatten handlar om muslimer, invandrare eller andra minoriteter.

När någon, politiker eller vanliga människor, talar om ”muslimer”, ”invandrare” eller andra stora grupper som om de vore homogena, kan det vara effektivt att be dem precisera vilka människor och vilka problem de faktiskt menar. Det flyttar diskussionen från svepande generalister till konkret politik och argumentation.

Skärmdump från Dagens Nyheter 260817.

Jag vill egentligen inte tro att alla som röstar på SD är rasister, muslimhatare eller antidemokrater. Däremot anser jag att väldigt mycket av partiets politik och retorik ska kritiseras stenhårt. Med en sådan inställning blir det svårare för motdebattörer att vända debatten till en pseudodiskussion om huruvida vi förolämpar sverigedemokratiska väljare.

Det är helt nödvändigt att vi inte tröttnar på att kritisera SD:s politik, som är såväl antidemokratisk som etnonationalistisk. Kritiken bör vara saklig och syfta till att argumentera mot partiets konkreta förslag och medvetet spetsiga uttalanden. Det är när vi glömmer bort att vara sakliga och börjar misskreditera SD-väljare som grupp som vi dribblar bort möjligheten att kunna påverka just dem som väljer att lägga sin röst på SD.

På vår hemsida www.Motargument.se finns massor av artiklar som ger oss fakta och motargument som kan hjälpa oss att fortsätta vara sakliga i debatten mot Sverigedemokraterna.

#svpol #SDhaveri #val2026

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

Har alla jämförbar demokrati? – del 8

1 kommentar

VARFÖR DENNA SERIE ARTIKLAR SKREVS:

Det här är kärnan i anledningarna bakom varför Motargument sammanställde denna serie: avdemokratisering är inte en enskild lagjustering. Det är en avsiktlig, medveten inriktning. Ett samhälle där kontroll blir dygd, och rättighet blir misstanke. Där det alltid finns en grupp som ska “åtgärdas” — och där alla andra uppmanas att vara tysta för att de “sköter sig”.

Motionerna SD skrivit till riksdagshuset visar avslöjande exakt vad de vill utföra. Tidö-samarbetets beslut visar vad som blir möjligt när deras vilja görs regeringsduglig.

Det är så man ska förstå innehållet i videon om ”V-Dem-kurvorna”: inte som ett exotiskt undantag, utan som en varning om hur snabbt ett rikt land kan vänja sig vid undantag. Sverige ligger inte där än. Men vi har börjat gå på samma sorts stig: fler genvägar för staten, mer misstänkliggörande av vissa grupper, mer press på institutioner som ska stå fria.

Se videon, den är endast 6 minuter.

Demokratin dör sällan med ett brak. Den dör med hjälp av en bred agenda och lämnar spår i offentliga protokoll.

Artikelserien skrevs av David Fuentes, Motargument.se

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Artiklar

Har alla jämförbar demokrati? – del 7

1 kommentar

Medborgarskap – två sorters trygghet inför lagen

Det finns en princip som borde få varje demokrat att bli stel i ryggen: att staten eller regeringspartier vill skapa olika nivåer av skydd beroende på vem du är.

Moderater har motionerat om återkallande av medborgarskap. Motion 2021/22:3644. (riksdagen.se)

Moderater har motionerat om att svenska medborgarskapet ska bli indraget vid brott, om den skyldiga har två medborgarskap. Motion 2025/26:2045. (riksdagen.se)

Och Tidö-regeringen har tillsatt utredning om återkallelse/fråntagande kopplat till dubbelt medborgarskap och säkerhetsfrågor.

När man väl accepterat principen att vissa kan bli av med sin tillhörighet — att vissa är “svenskar på prov”, att medborgarskap i Sverige kan anses vara ”tillfälligt” för vissa — då har man också accepterat att likhet inför lagen inte längre är en självklarhet utan en politisk förmån.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/aterkallande-av-medborgarskap_h9023644/

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/indraget-dubbelt-medborgarskap-vid-brott_hd022045/

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Artiklar

Har alla jämförbar demokrati? – del 5

1 kommentar

Det är inte de enskilda orden som har risker — utan sammanlagda konsekvenserna av totalen av alla förslag — om de skulle bli gällande lag i Sverige.

Följ alla delar i denna viktiga artikelserie.

Demonstrationsfrihet – när ”säkerhet” blir ett veto

Demonstrationsfriheten brukar aldrig vilja avskaffas. Den görs istället villkorad. Den görs dyr. Den görs osäker. Den görs beroende av en myndighetsbedömning av risk.

Regeringen har lagt fram propositionen Prop. 2025/26:133 om stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som ger förändringar i riktning mot mer ingripande verktyg kring demonstrationer. (riksdagen.se)

Och i riksdagen kan vi se en linje från ledamöter i regeringspartierna, där “aktivism” görs till ett problem att lagstifta mot — ett tillkännagivande om skärpt lagstiftning mot det som kallas “samhällsfarlig aktivism”. (riksdagen.se)

Det börjar alltid med att man säger att det gäller de farliga. Sedan räcker det att du blir besvärlig.

Serien är skriven av David Fuentes. Läs alla delar.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/skarpt-lagstiftning-mot-samhallsfarlig-aktivism_hd021742/

https://data.riksdagen.se/fil/AB53D5CE-4B42-49EF-B187-5AD32B34D819

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/rattsvasendets-tillampning-av-lagstiftning_hd11234/

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Artiklar

Har alla jämförbar demokrati? – del 4

1 kommentar

Organisationsfrihet – när fredliga civilsamhällets humanism och medmänsklighet görs till ett misstänkt och klandervärt projekt.

Nästa steg vi synar i denna artikelserie är där SD kräver att göra civilsamhället mycket mer nervöst. Mer kontrollerat. Mer granskat. Helst genom att peka ut en grupp som få vill försvara, så att metoden kan testas utan större motstånd.

SD har motionerat om en återgång till en sorts anmälningslogik: återinförd anmälningsskyldighet vid upplåtelse av bostad till “vissa utlänningar” och anmälningsplikt vid anställning av utlänning. Motion 2024/25:1765, yrkanden 5–6. (riksdagen.se)

Citat ur motionen: ”Vi vill därför göra det olagligt i samtliga fall att gömma, eller på liknande sätt underlätta för illegala invandrare att hålla sig undan den svenska rättsskipningen, på ett sätt som motsvarar vad som anges i brottsbalken om skyddande av brottsling.”

Det är ett av de gamla knepen: gör vardagen till kontroll. Gör vanliga människor och verksamheter till en förlängning av staten. Det fungerar alltid. Framför allt för den som vill att samhället ska präglas av rädsla och tystnad snarare än tillit.

Fortsätt följ vår artikelserie, skriven av David Fuentes.
Fler delar kommer.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/krafttag-mot-illegal-migration-for-ett-sakrare_hc021765/

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Artiklar

Har alla jämförbar demokrati? – del 1

1 kommentar

Artikelserie av David Fuentes, http://www.Motargument.se Detta är inledningen och vi kommer publicera en ny del varje dag i en vecka.

Sverige har utvecklat sin demokrati under flera sekler. Det finns en sorts svensk trygghetsreligion: en allmänt spridd uppfattning om att demokratin är något man ‘har’ — som att man har den för alltid, per automatik — demokrati är väl inget man ‘gör’? Som ett personnummer. Som en köksfläkt. De bara existerar, och den som antyder motsatsen betraktas som antingen alarmist, okunnig eller oartig.

Det är därför avdemokratisering tyvärr fungerar som smort här. Den kommer inte i uniform. Den kommer i politiska propositioner. I ideologiskt motiverade utredningar. I många trend-ord som låter som hederlig omtanke: “trygghet”, “ordning”, “säkerhet” och ”sverigevänner”. Vi kan faktiskt identifiera en lång, obehaglig rad av många små, till synes rationella, undantag som blivit till en slags vardag i morgontidnignarna. En politisk kultur där människor har börjat lära sig att kalla rättigheter för “naivitet”.

Organisationen V-Dem och flertalet andra demokratiforskare tittar inte på känslor. De tittar på grundlagsskyddade friheter och mänskliga rättigheter som urholkas: rösträtt, yttrandefrihet och fri media, organisering och demonstrationsfrihet, och ett rättsväsende som bör stå självständigt, neutralt, när makten blir otålig.

Och det är här Sverige har blivit extremt intressant — inte på ett särskilt positivt sätt. Inte för att vi plötsligt skulle vara som Ungern eller USA, utan för att vi nu, år 2026, har en politisk konstruktion där Sverigedemokraterna, via Tidö-samarbetet, och L:s Sverigelöfte har fått en sorts indirekt regeringsmakt. Alla de vanliga riksdagsledamöterna trycker på knapparna, SD anas bakom alla ordch pekar på instrumentpanelen. SD säger vilken varningslampa som alla måste ignorera och förringa (alltså, alla de sakkunniga experterna i alla remissinstanserna som SD svartmålar som politiska motståndare).

Låt oss gå igenom det, rättighet för rättighet. Inte med moralpanik, utan med faktabaserade dokument och källhänvisningar. Följ med i vår artikelserie i en vecka.

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

En artikelserie med många källhänvisningar, skapad av David Fuentes, Motargument.se

Debatt, Krönikor

SD vill lägga ner jämställdheten

Det finns något djupt oroväckande i att höra ledande företrädare för Sverigedemokraterna avfärda jämställdhetsarbete som ”marxistisk ideologi”. Som om årtionden av forskning, samhällsutveckling och politiska framsteg vore ett slags olycksfall i historien. Som om det vore en slump att Sverige under lång tid ansetts – och fortfarande anses – vara ett av världens mest jämställda länder.

Men det är inte en slump. Det är resultatet av målmedveten politik, av vetenskapliga studier som gång på gång visat hur strukturer påverkar människors liv, och av en lyhördhet inför kvinnors faktiska villkor och förutsättningar. När kvinnor höjde sina röster valde Sverige att lyssna. När forskningen pekade på ojämlikhetens konsekvenser valde Sverige att agera. Det är så ett modernt samhälle rör sig framåt.

SD däremot… ja, de fortsätter romantisera en tid som varit. En tid då kvinnors frihet var begränsad, då deras utrymme i politiken, arbetslivet och samhället var kraftigt beskuret. Det är i grunden en nostalgisk blick bakåt – men majoriteten av Sveriges befolkning vill inte tillbaka till ett samhälle där kvinnor reduceras till andra klassens medborgare. Vi vet vilket pris som har betalats för framstegen, och vi tänker inte tumma på dem.

Att investera i jämlikhet är att investera i rättvisa, i trygghet och i livskvalitet. Det är att stärka det solidariska samhälle som byggt Sverige starkt. Det är därför direkt motsägelsefullt – ja, rentav märkligt – att höra SD-företrädare tala om patriarkatet samtidigt som de motsätter sig just de insatser som syftar till att motverka det. Man kan inte både förneka ojämlikhetens strukturer och samtidigt påstå sig vilja lösa de problem som följer av dem.

Det finns en anledning till att Sverige ligger i topp när det gäller jämställdhet. Den anledningen stavas kunskap, politisk vilja och en orubblig tro på att kvinnors frihet inte är förhandlingsbar.

Länk till SD-politikernas debattartikel i Samnytt (sparad i webbarkiv för att inte ge klick/trafik):

Samnytt: SD-politiker: Lägg ner Jämställdhetsmyndigheten!

Artiklar

Hotet mot akademisk frihet i Sverige

Sverige har länge betraktats som en trygg plats för fri forskning. Men något har förändrats. I en tid när vetenskapens oberoende borde värnas mer än någonsin, ser vi nu tecken på att den akademiska friheten i Sverige är på tillbakagång – inte bara i auktoritära stater, utan här, i ett av världens mest demokratiska länder.

Enligt Universitetskanslersämbetet upplever hälften av landets forskare och doktorander att den akademiska friheten är hotad. I en ny rapport framkommer det att många har börjat censurera sig själva. De undviker kontroversiella ämnen, ändrar forskningsfokus eller avstår från att publicera resultat som kan uppfattas som politiskt känsliga. Det handlar inte om slumpmässiga förändringar – det är en strukturell utveckling driven av ökad politisk press.

Sverigedemokraternas påverkan

Ett parti som särskilt aktivt försöker påverka forskning och utbildning är Sverigedemokraterna. Deras agenda, både i principprogram och motioner, visar en tydlig vilja att styra innehållet i undervisning, forskning och medier:

  • De vill avskaffa public service i dess nuvarande form och ersätta det med ett system under politisk kontroll, eftersom de anser att det nuvarande har en “vänsterpolitisk slagsida” (Motion 2020/21:604 av Josef Fransson, SD).
  • I en annan motion föreslår de ett förbud mot muslimska friskolor, samtidigt som kristna friskolor inte nämns. Det visar en ideologisk styrning av religionsfriheten och utbildningslandskapet (Motion 2019/20:2687 av Richard Jomshof, SD).
  • De vill förbjuda politiska organisationer från att tillhandahålla utbildningsmaterial i svenska skolor. Detta skulle exempelvis kunna stoppa antirasistiska och feministiska organisationers närvaro i undervisningen (Motioner-3, UTB-15, Landsdagarna, 2021)
  • I deras principprogram från 2023 görs det klart att mångkultur och värdepluralism är oförenliga med partiets vision om ett “kulturellt enhetligt samhälle” (Sverigedemokraternas Principprogram 2023).
  • De kräver även nationella riktlinjer och kontrollmekanismer för fristående skolor, vilket ger staten möjlighet att kontrollera skolornas innehåll och pedagogik på ideologisk grund (Motioner-3, UTB13, Landsdagarna 2021)

Den röda tråden är tydlig: forskning och utbildning ska i SD:s Sverige underställas en nationalistisk, konservativ ideologi.

Den globala trenden – och Sveriges fall

Det som händer i Sverige är inte unikt. I länder som Ungern, Polen och Turkiet har vi sett liknande mönster där regeringar underminerar akademiska institutioner som inte passar deras agenda. Men Sverige ska inte gå i samma riktning. Det är nu vi måste stå upp för forskares rätt att ifrågasätta, undersöka och avslöja – även när sanningen är obekväm för makthavare.

Glädjande nog finns motkrafter. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har uttryckt stor oro för utvecklingen och regeringen har tillsatt en utredning för att analysera om lagstiftningen behöver skärpas till skydd för akademisk frihet. Det är ett steg i rätt riktning – men mycket mer behövs.

Demokratins kanariefågel

Akademisk frihet är inte ett isolerat ideal. Den är en grundbult i varje levande demokrati. När forskare tystas, när ämnen förbjuds och när akademin tvingas följa politiska direktiv, då är det inte bara vetenskapen som förlorar. Då är det demokratin som blöder.

Det är dags att säga ifrån – med kraft. Vi kan inte låta fruktan, populism och ideologisk styrning urholka den frihet som generationer före oss kämpat för. Forskningens frihet är vår frihet.

Källor:

Universitetskanslersämbetet: Akademisk frihet i Sverige

Riksdagen: Motion 2020/21:604 Avskaffande av public service i dess nuvarande form

Riksdagen: Motion 2019/20:2687 Förbud mot muslimska friskolor

SD: Landsdagarna 2021, Motioner UTB15

SD: Landsdagarna 2021, Motioner UTB13

SUHF: Samverkansgrupp kring akademisk frihet

Regeringen: Forskares frihet ska stärkas – utredning tillsätts

Lästips:

Tidningen Curie: Även i demokratiska länder hotas forskningens frihet

I fokus

Tillbaka till DDR 2024: #vistelseförbud

I ett pressmeddelande 22 december 2023 presenterade Justitedepartementet att regeringen och SD kommer att införa vistelseförbud i Sverige. Detta i kombination med Tidöregeringens nya giv om visitationszoner, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning utan brottsmisstanke samt Jimmie Åkessons (SD) förslag om att kunna låsa in personer utan brottsmisstanke på obestämd tid är signifikativa för hur regeringen och SD arbetar med kriminalpolitiken. Åtgärderna för tankarna bakåt i tiden, till socialistdiktaturens Östtyskland (DDR) och fascistdiktaturer.

Lagen om vistelseförbud vann laga kraft 1 februari 2024. I Lag (2024:7) om preventiva vistelseförbud läser vi bl a att

  • Personer över 15 år kan förbjudas att beträda ett avgränsat område.
  • För att säkerställa att vistelseförbudet efterlevs kan det bli aktuellt med elektronisk övervakning.
  • Ett vistelseförbud kan gälla upp till sex månader.
  • Allmän åklagare prövar vistelsförbud, på skriftlig anmälan från Polismyndigheten.
  • Om en person med vistelseförbud bryter mot förbudet kan det ge upp till ett års fängelse.

Trots stark kritik drog regeringen och SD igenom lagändringen om vistelseförbud. Kritikerna framför ett antal punkter som motargument:

Inskränkningarna i fri- och rättigheter, fri rörlighet, privat- och familjeliv samt likabehandlingsprincip måste uppfylla ett antal krav, som inbegrips i svensk grundlag och Sveriges internationella åtaganden. Europakonventionen implicerar att vistelseförbud ska ha stöd av lag, och ska endast genomföras i ett demokratiskt samhälle då den har ett godtagbart syfte.

Kritiker menar vidare att den nya lagen om vistelseförbud kräver en proportionalitetsbedömning. Det påpekas att vistelseförbud inte står i proportion till intrånget det innebär för den enskilde vad gäller rörelsefrihet, privat- och familjeliv samt likabehandlingsprincip. För att lagförslaget ska stå i proportion till detta intrång krävs att vistelseförbudet svarar mot det förväntade ändamålet, dvs att minska brottslighet. I proportionalitetsbedömningen ska även avskärmning från skola, arbete, fritidsaktiviteter, vårdcentral, bostad och familj beaktas.

Civil Rights Defenders menar att utredningen inte innehåller bevis på att införande av vistelseförbud är vare sig brottsförebyggande eller effektiv brottsbekämpning. Det är framför allt skjutningar och sprängningar som utredningen fokuserar på. Det finns inga belägg för att dessa företeelser är spontana. Det finns inte heller några belägg för att en person som meddelats vistelseförbud inte kan främja eller begå brott även om denne befinner sig utanför det avgränsade området.

Kritiker nämner också oskuldspresumtion, dvs den grundläggande rättsprincipen att en brottsmisstänkt är oskyldig tills motsatsen bevisats. Lagen om vistelseförbud riktar in sig på personer som inte är dömda, anklagade eller misstänkta för brott. I detta fall handlar det om att åklagare ska gissa hur en individ kommer att agera i framtiden.

Att införa vistelseförbud, visitationszoner, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning och att låsa in människor på obestämd tid, allt utan brottsmisstanke, är företeelser som vi förknippar med kalla krigets Östtyskland och fascistiska diktaturer. Regeringen och SD satsar massor av tid och resurser på kriminalpolitiken. Det finns stora risker med de förändringar som de vill göra och redan har gjort. Sverige närmar sig alltmer en polisstat.

Källor:

Regeringen: Vistelseförbud ett kraftigt verktyg mot den organiserade brottsligheten

Riksdagen: Lag (2024:7) om preventiva vistelseförbud

Civil Rights Defenders: Vistelseförbud

Dagens juridik: Skarp advokatkritik mot förslag om vistelseförbud

SR: Kritik mot vistelseförbuden: ”Allvarligt och rättsosäkert”

BRIS: BRIS kritisk till vistelseförbud mot barn

MRInstitutet: Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser

Barnombudsmannen: Vistelseförbud på allmänna platser och vissa andra platser

Dagens juridik: Regeringen går fram med förslag om preventiva vistelseförbud