Etikettarkiv: SD

SD-vildar, ett år före valet

Motargument har tidigare publicerat räkningar av hela landets kommunfullmäktiges salar och stolar som blivit partipolitiskt oberoende eller gått över till ett annat parti. Nu uppdateras statistiken i oktober 2021.


Det är elva månader kvar till kommande, ordinarie valdag i Sverige.

Det är just nu: 94 politiska vildar, vilka har antingen sparkats ut ur SD och sitter kvar på sin stol i sin kommunfullmäktige, eller har gått ur SD och sagt upp sitt medlemskap, men ändå sitter kvar och ockuperar sitt mandat på obestämd tid.

Lägg märke till att vår sammanräkning och sammanställning har använt Sveriges kommuners egna offentliga uppgifter om politiker som valts in för SD, och som registrerat sig som oberoende eller partilös. Det kan alltså således vara ytterligare oberoende eller uteslutna, som vi ej kunnat räkna.

Det ser alltså återigen ut som om att SD kanske slår nya rekord i antal politiska vildar och tomma stolar.

Källor:

Valmyndigheten, www.val.se

Respektive kommuns officiella, offentliga webbsida har använts för att räkna politiska vildarna. (Mora kommun och Ovanåker kommun var otillgängliga att granska på grund av tekniska skäl med deras websidor)

Motarguments oändliga historia om vildar och tomma stolar för SD

Jomshof (SD) motionerar: ”Förbud mot heltäckande muslimsk slöja”

Sverigedemokraternas Richard Jomshof är kanske den i partitoppen som oftast uttrycker sitt muslimhat. I en motion signerad Jomshof 29 september 2021 uttrycker han att han vill se ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja. Ett sådant förbud bryter mot två nu rådande lagar: diskrimineringslagen och Europakonventionen, vilken är överordnad svensk lag. Detta innebär i praktiken att ett förbud enligt motionen är olagligt så som lagarna står skrivna idag.


I motionen läser vi bl a följande:

”Det är av största vikt att vi försvarar våra demokratiska, kulturella och sekulära värderingar mot alla försök att bekämpa dessa. Ett led i detta är att vi förbjuder den heltäckande och kvinnoförtryckande slöjan på alla offentliga platser.” (Källa: Riksdagen.se)

Det är sjätte gången som Jomshof lägger motionen om att han vill se ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja. I motionen argumenterar han utifrån att det finns motsvarande förbud i Danmark, Frankrike, Belgien, Lettland och Österrike. Vi på Motargument har berört ämnet slöjförbud vid ett flertal tillfällen. I länken här finner du dessa artiklar. Bl a tas den dom i EU-domstolen gällande ett ärende i Belgien om slöjförbud på en arbetsplats. Många har missuppfattat domen. Det finns en föreställning om att det inte finns några hinder mot t ex slöjförbud. Föreställningen har i förlängningen kommit att innefatta även krav på handhälsning och förbud mot att be på arbetstid.

Märk väl att Jomshof väljer att understryka att det är specifikt ”muslimsk” slöja han åsyftar. Detta är troligtvis ett medvetet förfarande. Det finns två nu rådande lagar i Sverige som förhindrar ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja på alla offentliga platser.

1. Diskrimineringslagen

Vi saxar följande ur diskrimineringslagen 1 kap. 3 § och 4 §:

”Lagen är tvingande

3 §   Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Diskriminering

4 §   I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet” (Källa: Riksdagen.se)

2. Europakonventionen står över svensk lag och ingår i regeringsformen

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja på offentlig plats strider mot två nu rådande lagar. I första hand strider ett sådant förbud mot diskrimineringslagen. Eventuella ändringar i diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen kan inte genomföras. Vidare strider ett förbud mot heltäckande muslimsk slöja på offentlig plats mot Europakonventionen. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och är således en grundlag och ingår dessutom i regeringsformen. Sverige får inte på egen hand ändra en enda bokstav eller ett enda kommatecken i Europakonventionen.

Jomshof har motionerat om förbud mot heltäckande muslimsk slöja på offentliga platser vid inte mindre än sex tillfällen. Hittills har motionen, som varit nästintill identisk vid alla tillfällen, avslagits. Mot bakgrund av att förslaget om helförbud mot slöja på offentliga platser bryter mot två nu rådande lagar, är det troligt att Jomshof får avslag på detta förslag en gång till.


Tomma SD-stolar ett år före val

Motargument återkommer ännu en gång med statistisk information om Sverigedemokraternas ständiga och återkommande problem med att få sina folkvalda kandidater att stanna hela mandatperioderna.


Det är elva månader kvar till kommande, ordinarie valdag.

SD har i skrivande ögonblick hela 49 tomma stolar i hela landets kommunfullmäktigesalar sammanlagt. 49!

Motargument har många gånger förr räknat samman antal stolar som SD-väljare röstat in en representant till, men som står tom utan politiker, då ingen kandidat fanns från SD i den kommunen för att representera de SD-väljarna. Det är ett återkommande problem, det är återigen på väg mot rekordhög nivå under denna mandatperiod.

Sverigedemokraterna går ut med stora löften, före varje val, att de kommer kunna placera en kompetent och erfaren politiker på varje mandat, så fortsätter det ändå i varje mandatperiod, med oförminskad takt, att bli massor av tomma kommunfullmäktigemandat i Sverige.

Källa:

Valmyndigheten www.val.se (excelfil: Tomma stolar hämtad 13/10 2021)

Jomshof (SD) motionerar om slöjförbud i skolan

Sverigedemokraternas Richard Jomshof är kanske den i partitoppen som oftast uttrycker sitt muslimhat. I en motion signerad Jomshof 29 september 2021 uttrycker han att han vill se ett slöjförbud i för- och grundskola. Förbudet ska gälla såväl lärare som elever. Ett slöjförbud i skolan bryter mot fyra nu rådande lagar, vilket i praktiken betyder att ett förbud enligt motionen är olagligt så som lagarna står skrivna idag.


I motionen läser vi bl a följande:

”Det är illa nog att vuxna kvinnor utsätts för detta förtryck, med övriga partiers goda minne. Det är dock än värre när barn utsätts för detsamma. Barn som utsätts för muslimskt förtryck i hemmet måste få chansen att i varje fall slippa detta under skoltid. Det är vår skyldighet att se till att dessa barn tillåts vara just barn, med möjlighet att växa upp till självständiga och kritiskt tänkande individer. Förfarandet strider dessutom mot Barnkonventionen, i vilken det talas om barns integritet, fria uttryck och självbestämmande. Jag menar därför att det ska införas ett förbud mot muslimsk slöja i den svenska för- och grundskolan. Detta förbud ska gälla såväl lärare som elever.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi på Motargument har vid ett flertal tillfällen redovisat varför slöjförbud i skolan inte är lagligt. Det finns fyra lagar att beakta då vi diskuterar slöjförbud i skolan:

1. Skollagen

Vi saxar följande ur 1 kap. 8 § i skollagen:

”Lika tillgång till utbildning

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960).” (Källa: Riksdagen.se)

2. Diskrimineringslagen

Vi saxar följande ur diskrimineringslagen 1 kap. 3 § och 4 §:

”Lagen är tvingande

3 §   Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Diskriminering

4 §   I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet” (Källa: Riksdagen.se)

I diskrimineringslagen 2 kap. 5 § läser vi:

”Utbildning

Diskrimineringsförbud

5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.
Lag (2014:958).” (Källa: Riksdagen.se)

Som jag nämnde tidigare så kan Sverige utan större åthävor ändra i såväl skollag som diskrimineringslag. Däremot finns ytterligare lagar att ta hänsyn till. En av dem är Barnkonventionen.

3. Barnkonventionen

I Barnkonventionen artikel 2 läser vi följande:

  • ”Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.
  • Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro” (Källa: Unicef)

Och i Barnkonventionen artikel 14 läser vi följande:

”1. Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

2. Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.

3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, rättsordningens grunder, folkhälsan eller den allmänna moralen eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.” (Källa: Unicef)

Likt Europakonventionen, är Barnkonventionen ”ett rättsligt bindande  internationellt avtal”. Detta innebär att det i princip kommer att bli omöjligt för Sverige att på egen hand ändra i avtalet. Således kommer det som står i Barnkonventionen från och med 1 januari 2020 vara rättsligt bindande. (Källa: Unicef)

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

4. Europakonventionen står över svensk lag och ingår i regeringsformen

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Europakonventionen utgör svensk lag sedan 1995. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och ingår därmed i den svenska grundlagen. Detta innebär att det i princip är omöjligt för Sverige att göra ändringar i denna lag. Det innebär också att eventuella förändringar i skollagen respektive diskrimineringslagen som strider mot Europakonventionen inte går att genomföra. Europakonventionen ingår i regeringsformen.

I regeringsformen 1 kap. 2 § läser vi följande:

”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

[…]

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.” (Källa: Riksdagen.se)

Vi saxar följande ur regeringsformen 2 kap. 1 §:

 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen 2 kap. 12 § hittar vi följande stycke:

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Lag (2010:1408). (Källa: Riksdagen.se)

I regeringsformen  2 kap. 19 § läser vi följande om Europakonventionen:

”19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).” (Källa: Riksdagen.se)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att slöjförbud i skolan strider mot en mängd lagar. I första hand strider förbud mot slöja i grundskolan respektive förskolan mot skollagen och diskrimineringslagen. Eventuella ändringar i dessa lagar som strider mot Europakonventionen kan inte genomföras. Vidare strider ett slöjförbud mot såväl Barnkonventionen som Europakonventionen. Europakonventionen är överordnad svensk lag, och är således en grundlag och ingår dessutom i regeringsformen. Sverige får inte på egen hand ändra en enda bokstav eller ett enda kommatecken i vare sig Barnkonventionen eller Europakonventionen. Svensk lag (i detta fall Skollagen och Diskrimineringslagen) påverkas av Barnkonventionen såtillvida att den påverkar rättstillämpningen på alla nivåer i offentlig verksamhet.


Jomshof har motionerat om slöjförbud i skolan vid inte mindre än sex tillfällen. Hittills har motionen, som varit nästintill identisk vid alla tillfällen, avslagits. Mot bakgrund av att en ny lag om slöjförbud i skolan bryter mot fyra nu rådande lagar, är det troligt att Jomshof får avslag även denna gång.

SD och synen på islam

I en intervju i TV4 Nyhetsmorgon 14 september 2021 fastslår Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att partiet inte har någon särskild syn på religion i allmänhet, eller islam i synnerhet. Motargument granskar huruvida Åkessons påstående om SD:s syn på islam håller.


Reporter i TV4 Nyhetsmorgon 2021-09-14:

“Vad har egentligen SD för syn på religionen islam?”

Jimmie Åkesson:

”Vi har ingen syn på någon religion egentligen. Det tycker jag är viktigt att vi som politiskt parti egentligen, att vi är inte religiöst bundna på det sättet. Däremot så pratade ju Richard Jomshof i det här sammanhanget om islamismen.

Även om han inte använder det begreppet så är det ju uppenbart om man ser det i sin kontext. Han pratar om länder som styrs av sharia och muslimsk lagstiftning.

Han pratade om hur människor i de här länderna har drabbats av den typen av system och han vill inte se det i Sverige. Och jag håller med om att det är avskyvärda system och som begränsar människor, som gör stark skillnad mellan könen, som behandlar djur på ett väldigt ovärdigt sätt…” (Källa: TV4.se)

Ur SD:s principprogram från 2019 saxar vi följande citat:

”Den svenska staten kan inte, och bör inte, vara religiöst neutral. Sverige har varit ett kristet land i över tusen år.” (Källa: sid, 17, under rubriken ”Sverigedemokraterna och religionen”, Sverigedemokraternas principprogram 2019)

”Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren är enligt Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning som visat sig ha svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islamismens inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket starkt begränsad.” (Källa: sid, 17, under rubriken ”Sverigedemokraterna och religionen”, Sverigedemokraternas principprogram 2019)

Motargument ställer sig här frågan om inte ovanstående citat visar på att SD har en tydlig syn på religion i allmänhet, samt kristendom och islam i synnerhet?

Att SD ser Sverige som ett kristet land, och att de anser att den svenska staten inte ska vara religiöst neutral, är svårt att bortse från.

Det är inte förvånande att islam är den religion som nämns i SD:s principprogram. Islam och muslimer utpekas i citatet ovan som icke-integrerbara, samt att invandring från muslimska länder bör begränsas kraftigt.

Lunds domkyrka nordsidan 2010. Attribution: Antoniah. https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.en

”Då för Sverige sedan tidigare främmande religioner och religiösa uttryck tar allt större utrymme i vårt land och i vår samhällsdebatt, och då allt färre svenskar betraktar sig som kristna bör kyrkan bli mer offensiv och entusiastisk i sin inhemska mission.

Sverigedemokraterna anser också att Svenska kyrkan bör överväga att inrätta ett nationellt hjälpcenter för konvertiter från islam och andra trosläror med totalitära drag, som drabbas av förföljelse på grund av sin förändrade trosinriktning.” (Källa: sid. 17, Sverigedemokraternas kyrkopolitiska valplattform 2021)

I citatet ovan saxat ur SD:s kyrkopolitiska valplattform inför kyrkovalet 2021 framgår det med all önskvärd tydlighet hur SD ser på andra religioner än kristendomen. Partiet ser gärna att kyrkan ska satsa hårt på att missionera, dvs påverka och omvända människor till att bli kristna. Citatet påvisar att SD har vida skillnader i sin syn på olika religioner.

Det Åkesson påstår i intervjun i TV4 Nyhetsmorgon är inte hållbart. Däremot kan det ses som en populistisk flört med väljarskaror som tidigare inte övervägt att rösta på partiet.

/David Ehle och Thabo ‘Muso

Parlamentariska läget

Om Moderaternas partiledare Ulf Kristersson vill kunna få stöd från SD för att vinna statsministeromröstning och budgetomröstning, då är det naturligtvis inte endast Jimmie Åkessons personliga åsikter som han behöver förhandla med.


Partiet Sverigedemokraterna kommer att kräva att få igenom flera krav på olika punkter inom alla politiska områden i ungefärlig proportion till hur stort väljarstöd SD anser att de har, förmodligen med någon modell som liknar nyligen nedlagda Januariavtal, eller den tidigare skrotade Decemberöverenskommelsen.

Varje parti som tänker sig att det skulle gå att förhandla med SD om budget eller politikinnehåll utan att behöva ge dem någon enda eftergift eller behöva gå med på deras krav i några politiska sakfrågor, de kan självklart glömma att få behövliga stödröster från SD:s riksdagsledamöter. SD har sedan många år uttalat att de alltid är beredda att fälla varje regering som ej går med på att införa SD:s politiska förslag – där de kan. Partier som inte vill ge SD någon makt, de bör försöka se till att SD inte får någon sådan chans att hela tiden fälla statsministrar och orsaka mer kris.

Varje parti som därför tror de kan bjuda in Jimmie Åkesson till förhandlingsbordet kommer per automatik behöva böja sig för en rad av hans olika krav. Vi kan faktiskt alla redan nu läsa en hel del smakprov ur sådana kommande krav, för att de finns i klartext i SD:s budgetpropositioner och demokratifientliga riksdagsmotioner.


Krönika skriven av Johan Löfström, en av de ideella redaktörerna och en av medgrundarna till Motargument.se

Bokrecension: Den hotade demokratin

Olle Wästbergs senaste bok “Den hotade demokratin. Så kan den räddas i populismens tid” är en viktig läsning för alla i Sverige som vill bidra till att demokratin blir bättre som när det kommer till engagemang, medborgarskap och samtalsprocesser. Boken innehåller också  analyser om Sverigedemokraterna och varnande budskap rörande partiets odemokratiska historia och agerande i modern tid. 

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har bland annat uttalat sig om att han gick med i partiet under 1990-talet på grund av dåvarande nej till EU-kampanjen. På den tiden var SD ett nynazistiskt parti med biologiskt föreställd rasism i sin agenda. Partiet har fortfarande inte gjort upp med sin historia samtidigt som partiets medlemmar och sympatisörer till och med har försökt förneka partiets historia genom åren. 

Förvisso har SD förändrats sedan slutet av 2000-talet men partiets agenda är till stor del oförändrad. Detta har i sin tur lett till diskussioner, ofta präglade av olika överdrifter och myter, i stilen om att SD vore ett “parti som alla andra”. I forskningen om högerpopulism finns belägg och argument att partier som SD förvisso är demokratiskt valda genom parlamentariska processer samtidigt som sådana partier är mer eller mindre etnokratiska

Till skillnad från demokrati som är ett samtalsbaserat styrelsesätt genom respekten för friheter, rättigheter och pluralism är etnokrati bland annat tanken om en etnisk nation. I en sådan nation ska bara människor av en viss etnicitet vara medlemmar och kunna bestämma men utan hänsyn till åsiktsmångfald, föreningsbildning eller världens utveckling. Inom EU har bland annat Ungerns premiärminister Viktor Órban uttalat sig i stilen att “ungrare inte är en samling individer” och att politisk opposition inte behövs i “den illiberala demokratin” som Órban förespråkar.

Órban har i sin tur hyllats av högerpopulister och nationalister i Europa, även av SD:s politiker som ser Órbans korrupta och odemokratiska styre som ett föredöme. En ny bok som förklarar SD:s odemokratiska agerande är  “Den hotade demokratin. Så kan den räddas i populismens tid” av författaren, aktive liberalen och den tidigare ansvarige för Demokratiutredningen Olle Wästberg

Boken handlar framför allt om att demokratins tillstånd i Sverige har försämrats under de senaste åren, bland annat med tanke på att antalet individer som är medlemmar i politiska partier och intresseföreningar är mycket lägre idag jämfört med för 30 år sen. En central tes i Wästbergs bok är att populismens framväxt där man delar upp människor i föreställningen om “korrumperade eliter och det ädla folket” beror även på att etablerade partier har blivit för elitistiska och slutna organisationer samtidigt som fler i Europa och på andra håll upplever att man inte kan påverka politiken och göra sin röst hörd på seriöst sätt. 

Wästberg förklarar bland annat paradoxen i att SD, trots sin retorik om “sjuklövern” och “vänsterliberaler”, faktiskt är det mest slutna och centralstyrda partiet i Riksdagen. 

I boken finns även ett helt kapitel om SD:s historia och nuvarande utveckling. Som faktumet att det fortfarande heilades (Hitlerhälsning) på möten när dagens partiledare Jimmie Åkesson blev medlem under 1990-talet. 

SD har, enligt Wästberg, ändrat sina ord i kommunikationen från “sparka ut svartskallarna” men de har fortfarande samma ambitioner genom andra metoder som att säga “stoppa all invandring från etniskt avlägsna kulturer”. Wästberg skriver även vad som skulle kunna hända om SD skulle ta makten och genomföra sin agenda. I scenariot med egen majoritet skulle inte SD införa diktatur på en gång, utan i första hand skulle de stoppa all invandring och skapa kontroll över offentliga medier och centrala institutioner som domstolar och polis. 

Att SD till exempel har föreslagit att asylsökande, som individer utan svenskt medborgarskap, inte ska kunna demonstrera och yttra sig är direkt odemokratiskt. Boken är också intressant eftersom Wästbergs budskap är att inom demokratins och parlamentarismens spelregler är det OK att ignorera partier som SD samtidigt som övriga partier behöver lösa olika problem och utmaningar i samhället som finns idag. 

SD har trots sin status som tredje största parti endast en mindre del av kärnväljare medan majoriteten av SD-väljarna i grunden ogillar partiet men väljer att proteströsta på andra. Men framför allt är det viktigt att demokratin i stort förnyas om Sverige i framtiden ska kunna vara en välfungerande och digitaliserad demokrati.

Varning för Samhällsnytt!

Samhällsnytt, tidigare Avpixlat och Politiskt Inkorrekt, är en högerextrem nätblogg med nära koppling till Sverigedemokraterna. Bloggen är opinionsbildande och arbetar för att rapportera om sådant som ”etablissemangsmedia” (gammelmedia) inte vågar skriva om. Det som utmärker Samhällsnytt är att artiklarna som publiceras ofta är osakliga, då de färgas av skribentens åsikter och spekulationer.

Bloggen blev nyligen beviljad redaktionsstöd på drygt 1 miljon kronor, trots att den inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna, bl a att följa pressetisk sed.


Den 1 september 2017 lanserades en ”ny” högerextrem nätblogg. Den fick det förtroendeingivande namnet Samhällsnytt.

Vad är Samhällsnytt?

På hemsidan kan vi läsa följande:

Samhällsnytt tar ett brett publicistiskt grepp. Vi specialbevakar de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser, men fokuserar också brett på allmän nyhetsjournalistik. Dessutom gör vi regelbundet granskande och grävande filmreportage.

Vår målsättning är att vara den publicistiska produkt som framtidens samhällsintresserade mediekonsumenter vill ha och har rätt att kräva. (Källa: Samhällsnytt)

Samhällsnytt är i stora drag samma som Avpixlat, som la ner samtidigt som Samhällsnytt startade upp.

Varför byter Mats Dagerlind et al namn? Innan bloggen 2011 antog namnet Avpixlat gick man under namnet Politiskt Inkorrekt. Den enklaste förklaringen är att man känner sig ha förbrukat sin trovärdighet efter några år.

Politiskt Inkorrekt, sedermera Avpixlat, var populära hos redan frälsta, men de bar på ett stigma som hindrade dem att nå ut till icke-frälsta.

Politiskt Inkorrekt och sedermera Avpixlat har, med vissa avbrott, haft starka band till SD. 2010 var ”PI SD:s bästa valarbetare” och SD-politiker använde Politiskt Inkorrekt som inofficiellt partiorgan, där de kunde driva personvalskampanjer, och SD-pressmeddelanden och artiklar skrivna av SD-politiker publicerades alltid.

I och med namnbytet såg man möjligheter att vinna nytt territorium. Vi som dagligen hänger med i den politiska debatten och följer såväl gammelmedia som alternativ media ser igenom denna taktik.

Intressant att notera är att Kent Ekeroth, och hans förening Sverigevänliga intressen, är den som registrerat det nya domännamnet, samnytt.se. Ekeroth, f d sverigedemokratisk riksdagsledamot, har varit kopplad till Samhällsnytts föregångare också. Ekeroth har använt sitt eget bankkonto till att samla in pengar för Avpixlats – och tidigare Politiskt Inkorrekts – räkning, något som ledde till att han straffbeskattades då han inte redovisade intäkterna i deklarationen. Han har också redaktionellt inflytande på bloggen. Sedan sommaren 2018 är Ekeroth själv en flitig skribent, krönikör och videoproducent på bloggen.

Att ett par av personerna på bloggens redaktion har arbetat för eller nära Sverigedemokraterna är ingen överraskning. Fram till och med 2018 var Erik Almqvist (f d riksdagsledamot för SD) en av bloggens krönikörer. Almqvist är mest känd för att ha varit drivande i järnrörsskandalen, som ledde till hans fall, då han åtminstone officiellt uteslöts ur SD. Egor Putilov, alias Tobias Lagerfeldt, alias Martin Dahlin, alias Alexander Fridback, alias Yuri Popov, alias Alexander Yarovenko, är sedan 1 februari 2021 chefredaktör på bloggen. Putilov, som är en flitig skribent på Samhällsnytt, uppmärksammades 2016 då han i egenskap av frilansjournalist och f d asylhandläggare på Migrationsverket skrev debattartiklar i media, men undanhöll att han i själva verket arbetade på SD:s riksdagskansli.

Namnändringen har medfört att medarbetare kommit och gått. Formaliteter som att Mats Dagerlind ändrat titel från redaktör till politisk chefredaktör och är ansvarig utgivare är ytterligare ett sätt att försöka framstå som en seriös nyhetskälla.

Simon Kristoffersson är sedan hösten 2018  ”vår redaktör för sociala medier och kommer även jobba med grävande journalistik samt fortlöpande redaktionellt arbete”.

Mira Aksoy är f d moderat och f d sverigedemokrat, men är numera obunden och skribent för bloggen. Aksoy beskriver sig som nationalkonservativ.

I sanningssägaren och företagsekonomen Jan Tullberg tycker man sig ha det hela på det torra, då Tullberg ses som en aktad och seriös krönikör.

Sedan Samhällsnytts födelse (eller snarare reinkarnation i ”ny skepnad”) har många skribenter kommit och gått. Ända sedan Politiskt Inkorrekt startade, via Avpixlat-åren, så har det varit en genomgående trend för bloggen att skribenterna inte är särskilt långvariga.

Samhällsnytt säger sig vilja fokusera brett på allmän nyhetsjournalistik. Under rubriken ”Senaste nytt” 16 december 2020 finner vi islamistiska terrorister, brittiske högerextremisten Nigel Farage med en konspirationsteori om Kina och Joe Biden, ”pedofilskandal i Centerpartiet”, Annie Lööfs jultal, invandringens ”konsekvenser”, Pakistan, Stureplansmördaren, stöldligor, Tjernobyl på Unescos världsarvslista, gravskändning, en mördare som rymt från rättspsyk, Wilmas mördare Tishko Ahmed, corona, ”Federley-skandalen”, barnvåldtäktsman, lyxlägenheter till kriminella.

Är detta att ”fokusera brett på allmän nyhetsjournalistik”?

Genomgående för Samhällsnytts artiklar är att de inte sällan är s k rewrites på befintliga nyheter skrivna av andra nyhetsförmedlare. Det är sällan som artiklarna på bloggen är neutrala. Det finns en vilja att framföra egna åsikter, fördomar och spekulationer, trots att Dagerlind et al menar att de bedriver nyhetsrapportering. Detta gör att resultatet alltför ofta blir osakligt. Vad beträffar krönikorna på bloggen är det naturligt, mot bakgrund av vilka medarbetarna är och vad bloggen och dess föregångare står för, att de genomsyras av fördomar, främlingsfientlighet och intolerans.

Samhällsnytt är inget nytt. Det är samma enformiga, hatiska och främlingsfientliga mantra om och om igen.  Samhällsnytt bedriver samma ”journalistik” som dess föregångare Politiskt Inkorrekt och Avpixlat har gjort. Det som är nytt är namnet, designen på hemsidan och några skribenter.

Gå inte på den lätte.


Samhällsnytt fick 1 192 119 kr i beviljat redaktionsstöd 2020 av Mediestödsnämnden på Myndigheten för press, radio och TV, trots att de inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna;

  • följer god medieetisk sed
  • främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning

Motargument kompletterar fortlöpande en länksamling där vi granskar Samhällsnytts journalistiska värv:

Länksamling: Samhällsnytts lögner, vinklingar och #fakenews

SD Botkyrka kastar sten i glashus

SD är inte ett parti som alla andra.

SD Botkyrka tycker inte om s k ”etniska inslag” i föreningsnamn.

SD Botkyrka menar att (av lokalpartiets företrädare påhittade) föreningsnamn som t ex ”Norska Naturklubben” och ”Iranska Brändbollsförening” (sic!) är exkluderande.

SD Botkyrka glömmer bort att det egna partinamnet är exkluderande.

SD är förkortning för ”Sverigedemokraterna”, och exkluderar enligt den egna logiken alla som inte, enligt dem, är ”svenska”.


Källa:

Botkyrka.se: Protokoll 210517

SD:s dubbla budskap om kontanter

Sverigedemokraterna vill tvinga butiker att hantera kontanter. Samtidigt kan nya medlemmar inte betala sitt medlemskap i kontanter.


Det var i höstas, närmare bestämt 6 oktober 2020, som SD:s riksdagsledamot Ann-Christine From Utterstedt lade motionen ”Värna kontanterna”. I motionen läser vi bl a följande:

”På senare tid har det blivit allt vanligare att konsumenter möts av informationen om att en butik är kontantfri.” (Källa: Riksdagen)

”När nu de kontantfria butikerna blir fler och fler är det dags att se över lagstiftningen så att även butiker tvingas ta emot kontanter.” (Källa: Riksdagen)

Via The World News får vi till oss att i en s k ”PLUS-artikel” i den SD-kopplade nätbloggen Samhällsnytt står att läsa om en läsare som velat betala sitt medlemskap i partiet kontant. Personen, som vid flera tillfällen nekats medlemskap eftersom partiet inte tar emot kontanter, uttrycker följande:

”Jag vill inte att min bank ska ha att göra med vad jag betalar”. (Källa: The World News)

SD ger oss dubbla budskap då de inte lever som de lär. Att kräva att butiker hanterar kontanter samtidigt som de själva inte tar emot kontanter är en annorlunda taktik.