Den radikaliserade tangentbordskrigaren

I en inläggskommentar på Anders Olins (SD Malmö) Facebookinlägg där han och SD ljuger om att nyanlända skulle få lyxbostäder i Malmö går en privatperson bärsärk.

Kommentaren osar generaliseringar baserade på rasistiska fördomar, hat, rena lögner och overifierbara händelser. Hon anför anekdotisk bevisföring som argument för att Malmö ”tvångsblandas”. Hon skriver att hon inte delar upp i ”vi och dom”, men påpekar just hur annorlunda andra människor än hon själv är och att de ”vill ha sina parallellsamhällen”. Hon pekar svepande ut alla människor från Mellanöstern och norra Afrika, som ”helt olika oss” och därför klandervärda. De vill, enligt kvinnan, inte arbeta eller integreras, lever efter egna lagar och traditioner och lär sig inte språket (inte ens i andra generation!). Kvinnan avslutar med att spela på människors rädslor och känsla av otrygghet, genom att påstå att stadsdelen (Limhamn) skulle ha försämrats och att man inte skulle våga gå ut på kvällarna, eftersom man ”kan rånas om tillfälle ges!”.

Radikaliserade tangentbordskrigare finns det tyvärr gott om. Samma personer blir upprörda av att kallas rasister. Men det är enkelt, sluta bete dig rasistiskt, så kommer vi sluta kalla dig rasist.

Personen verkar tro att Internet glömmer, men Internet glömmer aldrig. Inte ens när du skriver på en SD-politikers sida.

Skärmdump från Anders Olins (SD) Facebooksida 260705.

Länk till inlägget: https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=pfbid0RWHvB9qRWsC5YtGrRvhN3nmaSQ8cNcswsuCkqGFPTLD8UbiAgQEnVcZSmfVwQAhUl&id=100006572415900

SD Malmö ljuger om nyanlända och lyxbostäder

Sverigedemokraterna Malmös officiella Facebookkonto sprids just nu en lögn om att nyanlända med försörjningsstöd i Malmö som en skänk från ovan får ”nyproducerade lyxlägenheter”.

Skärmdump från Sverigedemokraterna Malmös officiella Facebookkonto 260704.

Motargument vill med denna artikel informera om att nyanlända med försörjningsstöd i Malmö inte har rätt till lyxlägenheter; bostadsförmedlingen följer socialtjänstens normer och prioriterar mer normala hyresnivåer.

Kommunens boendepolicy

Malmö stad ansvarar för att ordna tillfälligt boende för nyanlända, det kan handla om hyreslägenheter, bostadsmoduler eller gruppboenden. Boendet är tidsbegränsat, vanligtvis upp till fyra år, med målet att hushållen ska få ett förstahandskontrakt på sikt. Kommunen erbjuder stöd och vägledning för att underlätta etablering och bostadssökning via Boplats Syd, men det finns inga särskilda regler som ger nyanlända med försörjningsstöd förtur till exklusiva eller dyra lägenheter.

Försörjningsstöd och bostadsbidrag

Personer som får försörjningsstöd måste följa aktivitetskrav och delta i aktiviteter som leder mot arbete eller studier. Nyanlända kan även ansöka om bostadsbidrag från Försäkringskassan, vilket hjälper till att täcka boendekostnader. Bidraget beräknas utifrån hyra, hushållets inkomst och antal barn, och gäller samma regler som för övriga invånare. Etableringsersättning räknas som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.

Begränsningar för lyxlägenheter

Enligt Malmö stads nya bostadspolicy ska högst tio procent av nya lägenheter kunna förmedlas till personer med försörjningsstöd, och dessa lägenheter måste följa socialtjänstens normer för hyresnivå. Kommunalrådet Andreas Schönström (S) betonar att det inte är meningen att nyanlända med försörjningsstöd ska få lyxlägenheter. Syftet är att undvika hög koncentration av försörjningsstödstagare i vissa områden och främja integration.

Nyanlända med försörjningsstöd i Malmö får stöd för boende och kan ansöka om bostadsbidrag, men de har ingen rätt till lyxlägenheter. Kommunen arbetar för att erbjuda rimliga hyresnivåer och stöd för att hitta långsiktiga bostadslösningar, samtidigt som integration och spridning av hushåll med låg inkomst prioriteras.


Källor:

Sverigedemokraterna Malmös offiiciella Facebookkonto

Malmö stad: Asylsökande och nyanlända

Malmö stad: Nya regler för försörjningsstöd

Malmöhem: Bostadsbidrag för nyanlända

Varför vill SD förbjuda slöja men inte giftermål?

I ett debattsvar till Bilan Osman skriver Sara Gille (SD) följande om tvångsgiftermål:

”Att de flesta äktenskap ingås frivilligt är inget argument mot att förbjuda tvångsäktenskap. Det är därför lagen skyddar dem som aldrig fått välja. Samma princip måste gälla här. Vi bär ett ansvar att skydda dem som lever under tvång och kontroll, även om andra gör fria val.” (Källa: Expressen)

Men problemet är att det inte alls blir samma princip som enligt Sverigedemokraterna ska gälla här.

SD:s lösning på att vissa kvinnor tvingas bära slöjor är inte att förbjuda tvånget i sig utan att förbjuda alla kvinnor från att bära slöja oavsett om de blir tvingade eller inte.

SD:s lösning på att vissa kvinnor tvingas gifta sig är dock inte att förbjuda giftermål för alla kvinnor oavsett om de blir tvingade att gifta sig eller inte. I det fallet nöjer de sig med att förbjuda själva tvånget.

Så hur kommer det sig att SD vill förbjuda slöja, ett förbud som bara drabbar muslimska kvinnor, men inte förbjuda giftermål, ett förbud som drabbar alla kvinnor inklusive vita svenska icke-muslimska kvinnor?

Svaret är tyvärr mycket enkelt: SD är ett rasistiskt anti-muslimskt parti som struntar fullständigt i muslimska kvinnors friheter och rättigheter.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Lästips:

Expressen: Bilan Osman: SD:s slöjförbud är något annat än islamofobi

Expressen: Sara Gille: Slöjförbudet handlar inte om dig

Expressen: Bilan Osman: Hon bryr sig inte om kvinnor

SD och ”Den Heliga Heliumledaren”

Det auktoritära partiet Sverigedemokraterna har nu tagit sin personkult till en nivå som får historiska diktaturer att framstå som blygsamma.

I går presenterade de sin nya nationella symbol: En 60 meter hög luftballong formad som ledarens huvud, komplett med rörliga ögon, högtalare och en inbyggd dimkanon som sprutar ut “nationell anda”.

Ballongen, officiellt kallad “Den Heliga Heliumledaren”, är enligt partiet “ett uttryck för den fascistiska agendan om total närvaro, kontroll och en total uppblåsbarhet”.

Ledaren som svävande övergud:

Ballongen är så groteskt stor att den:

Kastar skugga över hela stadsdelar. Får kyrktorn att se ut som tandpetare. Triggar flyglarm varje gång den passerar en flygplats.

Partiet beskriver detta som: “En naturlig del av vår fascistiska vision: ledaren ska alltid vara över folket: både bildligt och bokstavligt.”

Ballongen följer medborgare automatiskt: Tack vare avancerad (och helt fiktiv) teknik kan ballongen: Låsa sig på individer som uttryckt “otillräcklig lojalitet”.

Hovra över oppositionens möten som en heliumdriven domedagsprofet. Spela upp ledarens röst i surroundljud:

“Medborgare, du är fri, så länge du lyder.” Det är fascismens panoptikon, fast i ballongformat.

Den fascistiska agendan i latex:

Ballongen är inte bara ett spektakel, den är ett program.

Den representerar:

Total ledarkult, övervakning och en total estetisk dominans.

Enligt en högt uppsatt partifunktionär: ”Vi har testat aggressivt dominansbeteende och trollfabriker innan och detta tycker vi är ett utmärkt komplement till det. Plus ska den ge ett sken av total infantilisering av politiken samt total kitsch som maktmedel. Jag vet att jag har sagt ordet total många gånger nu. Och det är det som vi försöker förmedla: det totala”.

Partiets ideologer förklarar lite mera försiktigare:

“Fascism handlar om att ersätta verklighet med symboler.”

Ballongen används nu som disciplinärt verktyg:

Enligt partiets nya initiativ “Lydnad genom Lufttryck” kommer ballongen att:

Dyka upp vid arbetsplatser för att kontrollera “ideologisk hållning”. Och sväva över skolor och mäta “nationell entusiasm”, följa efter individer som går för snabbt, för långsamt eller för neutralt.

Dessutom spela nationalsången varje gång någon försöker tänka självständigt.

Enligt partiet är detta “en mild form av fascistisk vägledning”.

Oppositionen: “Det här är inte politik, det är heliumteokrati”

Oppositionspartierna försökte hålla en presskonferens, men ballongen sänkte sig långsamt bakom dem som en gigantisk latexmåne och viskade: “Ni är irrelevanta.” och presskonferensen avbröts.

Partiets svar: “Det är helt normalt i en modern fascistisk stat”.

Sverigedemokraterna avfärdar all kritik:

“Det är viktigt att folket känner ledarens närvaro”, säger propagandaansvarige.

“Om ledaren inte svävar över er i 60 meters höjd, hur ska ni då veta att ni är trygga?”

På frågan om ballongen är farlig, svarar propagandaoraklet:

“Endast för dem som tänker fel.”

#LydnadGenomLufttryck #UppblåsbarAuktoritet #KitschSomKontroll #Latexkulten #Satir #PolitiskSatir

Kvinnors rätt att välja slöja eller inte

Principen att kvinnor ska täcka sitt hår finns i alla tre abrahamitiska religionerna islam, kristendomen och judendomen även om det finns variationer. Inom judendomen så finns principen att gifta kvinnor ska täcka sitt hår, även om tolkningarna varierar mellan de olika judiska inriktningarna. Inom kristendomen så finns principen att kvinnor som ber i kyrkan ska täcka sitt hår (Bibeln 1 Korinthierbrevet 11).


För oss som har växt upp i väst de senaste årtionden är det lätt att tro att det här konceptet inte finns alls inom kristendomen men det är en ytlig förståelse då det har funnits väldigt länge i praktiken under kristendomens historia och det är först på senare tid som många kristna inriktningar mer eller mindre har slutat med det. Samtidigt som ett antal olika mer traditionella kristna inriktningar har fortsatt med det, så som ortodoxa och amish.

Slöjförbud är en uppenbar rasistisk politik och dessutom en auktoritär och kvinnoförtryckande sådan.

Vilket är ironiskt med tanke på att de som förespråkar slöjförbud låtsas göra det för att skydda kvinnors frihet.

I själva verket har dessa personer inga problem med kvinnlig ofrihet och auktoritärt förtryck – så länge det inte är deras folkgrupp eller tro som förtrycks.

Vill man på riktigt göra något åt de fall där kvinnor de facto tvingas täcka sig så får man göra rationella insatser mot just de individer som tvingar och hotar kvinnor på det sättet, vilket är ett lagbrott redan idag. Man får inte hota och tvinga kvinnor att klä sig på ett visst sätt. Och det blir inte mer moraliskt rätt när politiker vill agera klädpoliser och tvinga av kläder från kvinnor.

Men man måste också förstå att det idag finns ett enormt tryck mot kvinnor att INTE ha på sig slöja, både från rasistiska politiker, rasistiska medborgare, rasistiska rekryterare på arbetsintervjun men även från muslimska kvinnors egna oroliga familjer som kan vara rädda för att deras dotter genom att ta på sig slöjan ska riskera att bli utsatt för rasism, misshandel och mord. Forskning visar att just muslimska kvinnor med slöja som pga slöjan är lätta för rasister att identifiera som muslimer är särskilt utsatta för rasism och olika rasistiskt motiverade övergrepp.

Detta är ett säkerhetshot mot svenska muslimska kvinnor som måste börja tas på största allvar. För oss som vill fortsätta leva i en fri demokrati där auktoritär politik bekämpas och folkgrupper inte kollektivt bestraffas så vore ett slöjförbud en katastrof.

För att i en fri demokrati så har kvinnor rätten både att ha på sig och ta av sig slöjan.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Lästips:

Motargument: SD:s falska narrativ om slöjförbud och kvinnorättigheter

Motargument: SD vill totalförbjuda slöja

Motargument: SD och slöjförbud: Vad du behöver veta

SD:s moskékarta: Historisk metod för förföljelse och diskriminering

Sverigedemokraterna har myligen uppdaterat sin webbsida migrationskartan.se med ett moskéfilter som påstås illustrera framväxten av moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Att markera ut religiösa gudstjänsplatser har i en historisk kontext visat sig leda till diskriminering, kontroll, förföljelse samt etnisk rensning.


Det finns många historiska exempel där moskéer har blivit måltavlor för förföljelse, diskriminering, krigföring eller försök att undertrycka muslimska samhällen. Motiven har varierat – från religiös intolerans och etnisk rensning till kolonial kontroll och nationalistiska projekt.

  • Bosniska moskéer under Bosnienkriget (1992–1995). Under kampanjer av etnisk rensning i Bosnien markerades och förstördes hundratals moskéer av bosnienserbiska och bosnienkroatiska styrkor i områden där bosniska muslimer fördrevs. Förstörelsen av religiösa byggnader var en medveten strategi för att undanröja spår av en grupps historiska närvaro. Förstörelsen var ofta avsiktlig och kopplad till etnisk rensning av bosniska muslimer. Ett känt exempel är Ferhadija-moskén, som sprängdes 1993.
  • Förföljelsen av rohingyer i Myanmar. I samband med förföljelsen och våldet mot den muslimska rohingyabefolkningen har moskéer och religiösa skolor vandaliserats, bränts eller stängts. Angreppen på religiösa byggnader har ofta sammanfallit med fördrivning av lokalbefolkningen.
  • Uiguriska moskéer i Xinjiang i Kina. Under 2010- och 2020-talen dokumenterade forskare, journalister och människorättsorganisationer omfattande kartläggning och övervakning av moskéer samt att ett stort antal moskéer skadats, rivits eller förändrats inom ramen för den kinesiska statens politik gentemot uigurer och andra muslimska minoriteter. Religiösa platser har varit en del av ett bredare system för kontroll av den uiguriska muslimska minoriteten.
  • Sovjetunionens antireligiösa kampanjer. Under särskilt 1920- och 1930-talen stängdes många moskéer i Centralasien, Kaukasus och andra muslimska områden. Religiösa ledare förföljdes och moskéer omvandlades till lagerlokaler, skolor eller andra statliga verksamheter.
  • Balkankrigen 1912–1913. När Osmanska rikets territorier på Balkan erövrades förekom förstörelse av moskéer och andra muslimska institutioner i flera områden. Detta skedde parallellt med omfattande flyktingströmmar bland muslimska befolkningar.
  • Reconquista och tiden efteråt i Spanien. Efter de kristna kungadömenas erövring av muslimska områden omvandlades många moskéer till kyrkor. Ett berömt exempel är Mezquita-katedralen i Córdoba. Under senare perioder begränsades eller förbjöds muslimsk religionsutövning för många tidigare muslimska invånare.
  • Indien under regionala konflikter. Moskéer har vid flera tillfällen blivit måltavlor i religiösa konflikter mellan hinduer och muslimer. Det mest kända exemplet är rivningen av Babri Masjid 1992, vilket ledde till omfattande våldsamheter.
  • Krigen i det forna Jugoslavien i Kosovo. Under och efter kriget utsattes religiösa byggnader från flera grupper för angrepp. Bland annat förstördes eller skadades ett betydande antal moskéer i samband med konflikterna.
  • Koloniala konflikter i Nordafrika. Under den franska kolonialtiden förekom övervakning, kontroll och ibland beslagtagande av moskéer och religiösa stiftelser. Religiösa institutioner sågs ofta som centra för politiskt motstånd.

Historiskt har moskéer ofta angripits eftersom de:

  • Är centrala samlingsplatser för lokalsamhällen.
  • Symboliserar en grupps närvaro och identitet.
  • Kan fungera som utbildnings- och organisationscentrum.
  • Har högt symbolvärde för både angripare och försvarare.

Därför förekommer angrepp på moskéer ofta i samband med etnisk rensning, nationalistiska konflikter, kolonial repression eller statliga försök att kontrollera religiösa minoriteter. Liknande mönster har också drabbat synagogor, kyrkor, tempel och andra religiösa byggnader i olika delar av världen. Några välkända fall är:

  • Judiska synagogor i Nazityskland – Kristallnatten. Under 1930-talet kartlade och övervakade nazistiska myndigheter judiska institutioner, inklusive synagogor. Detta underlättade senare angrepp under Kristallnatten 1938, då hundratals synagogor vandaliserades eller brändes. Synagogorna fungerade inte bara som religiösa centra utan också som symboliska mål för förföljelsen av judar.
  • Katolska kyrkor i Irland under vissa perioder av de antikatolska lagarna – Penal Laws. Under 1600- och 1700-talen begränsade brittiska myndigheter katolikers religionsutövning. Registrering och övervakning av katolska gudstjänstplatser användes som ett verktyg för kontroll och repression, även om situationen varierade över tid.

Historiker brukar peka på att religiösa byggnader ofta får en särskild betydelse i förföljelsekampanjer eftersom de:

  • Gör en minoritets närvaro synlig i det offentliga rummet.
  • Har stark symbolisk betydelse för gruppens identitet.
  • Kan angripas för att signalera dominans eller utplåna en grupps kulturella och historiska närvaro.

Det är dock viktigt att skilja mellan att “lyfta fram” religiösa platser för skydd, representation eller kulturarvsändamål och att göra det i syfte att möjliggöra kontroll eller förföljelse. I de historiska exemplen ovan var kartläggningen eller exponeringen kopplad till en bredare politik av diskriminering, tvångsassimilering, etnisk rensning eller folkmord.

Svenska moskéer som attackerats med brandbomber och anlagda mordbränder:

  • Trollhättans moské brändes ner i augusti 1993.
  • Eskilstuna (2014): Brand anlades i moské, fem personer skadades.
  • Eslöv (2014): En moské utsattes för en anlagd brand, som polisen misstänkte var mordbrand.
  • 2015: Rapporter om tio till tolv misstänkta mordbränder vid befintliga eller planerade asylboenden, men även moskéer var mål för attacker.
  • Örebro (2017): En person anhölls misstänkt för mordbrand efter en brand i en moské.
  • Medieanalys 2018: Aftonbladet rapporterade att moskéer i Sverige utsatts för flera angrepp av olika slag, inklusive brandattacker och skadegörelse.
  • Systematiska attacker 2021: Under året rapporterades att moskéer utsattes för systematiska attacker, i genomsnitt en per månad. Dessa inkluderade bränder, klotter och krossade fönsterrutor.
  • Luleå (oktober 2025): En moské i bostadsområdet Hertsön stod i lågor efter en anlagd brand. Polisen misstänkte mordbrand och hatbrott.
  • Uddevalla (april 2025): En person misstänktes för mordbrand efter en brand i en moské, åtalades för mordbrand.
  • Stockholm (december 2025): En koran med hål och ett hotfullt meddelande hittades fastkedjad vid Stockholms moské på Södermalm. Händelsen klassades som hot om våld.
  • Örebro (augusti 2025): Två personer anhölls efter en skjutning vid en moské.

En studie från 2025 visar att sju av tio religiösa församlingar i Sverige utsatts för någon form av brott under det senaste året. Våldsbrott, dvs brott som riktas mot personer, har drabbat drygt fyra av tio församlingar under samma period. Den vanligast förekommande formen av våldsbrott är hot och hat i digitala miljöer.


Lästips:

Populär historia: Civila var måltavlor i Bosnienkriget

Globalis: Rohingyer – Myanmar

Mänsklig säkerhet: Förtrycket mot uigurerna i Xinjiang 

The Moscow Times: ‘Godless Utopia: The Anti-Religious Campaign In Russia’

Historia Nu: Balkankrigen 1912-13 – Upptakten till första världskriget

About History: Centuries of War Between Christianity and Islam: Reconquista Period

BBC: Babri mosque: The build-up to a demolition that shook India

BBC: Kosovo: Why is violence flaring between ethnic Serbs and Albanians?

Afro Discovery: The Legacy of Colonialism: Understanding Algeria’s Fight for Independence

Världens Historia: Kristallnatten: Hitler gjorde judarna fredlösa

Law Shun: Penal Laws’ Impact: Catholic Suppression And Resistance In Ireland

MCHS: Ny studie visar omfattande utsatthet bland trossamfund i Sverige

Guilt by association-rasism på sociala medier

Jag har skrivit många gånger om det falska i att prata om ”bra” och ”skötsamma” invandrare vs de ”dåliga” som är okej att utvisa. Hur rasismen som följer på debatten när invandrare, speciellt muslimer, i allt större utsträckning öppet får omtalas om problem, faror, kriminella, skadliga för samhället osv. För rasismen drabbar aldrig bara de kriminella och farliga invandrarna. Det drabbar alla som inte blir läst som vita svenskar.

För vi bär liksom inga skyltar som säger ”adopterad”, ”laglydig”, ”har jobb”, ”välutbildad företagare” osv osv. Vi bedöms i vardagen bland främmande människor inte utifrån vilka vi faktiskt är och vad vi gjort eller gör. Utan utifrån hur vi ser ut. Därför blir det för rasisten självklart att om jag står upp för unga invandrare så måste det vara för att jag är en arbetslös bidragstagare. För i rasistens värld är det givet att alla som inte ser svensk ut är en parasit på det svenska samhället. Här enbart för att ställa till problem.

Samtidigt är det intressant att se den enorma skillnaden mellan Facebook och Instagram. Det är uppenbart att rassetrollen föredrar Facebook där algoritmerna i ännu större utsträckning tillåter deras skit att blomstra än på Instagram. Rasisternas kommentarer följer alla samma mönster:

Ingen kunskap om hur processen för asyl eller uppehållstillstånd faktiskt fungerar. Ingen kunskap om vad som sker vid avslag. Ingen kunskap om hur föräldrarna kan få asyl medan barnen utvisas så fort de blivit vuxna. Gott om fördomar och rasistiska stereotyper. Samt såklart noll förståelse för hur snabbt Sverige skulle implodera om alla invandrare faktiskt kastades ut så som de önskar.

På riktigt, är det inte dags att vi går ut i storstrejk likt homosexuella gjorde en gång i tiden? Bara en 2-3 dagar sådär så får de se hur väl samhället klarar sig utan oss ”kulturberikare” de menar ändå bara förstör oavsett vem vi är och vad vi gör? Inte för att rasisterna kommer ändra sig, men kanske för att alla andra ska vakna upp och inse att SD:s retorik och rasismen de gett växtkraft måste motarbetas, på riktigt.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

”Vad är det bästa med islam?”

Som aktiv antirasist får man ibland frågan ”Vad är det bästa med islam?” Frågeställaren är egentligen inte intresserad av något svar. Frågan är oärlig och ett retoriskt knep för att nå slutsatsen att muslimer är dåliga och att islams eventuella fördelar skulle vägas upp av nackdelarna. I själva verket har judendomen, kristendomen och islam samma ursprung och många likheter. Religionerna har liknande syn på moral och värderingar, samt att se livet som en gåva från Gud.


Islam, kristendom och judendom har fler likheter än skillnader. Judar, kristna och muslimer tillber samma Gud, skaparen av världen, men tolkar och relaterar till Gud på olika sätt.

Judendomen är den äldsta av de abrahamitiska religionerna och har sina rötter i Abraham och de tidiga israeliterna. Kristendomen uppstod senare som en gren av judendomen med Jesus som central figur, medan islam är den yngsta religionen och grundades av profeten Muhammed i 600-talet e Kr. Religionerna kallas ibland ”syskonreligioner”, på grund av deras gemensamma ursprung och liknande berättelser. De erkänner en enda Gud som skapare och herre över världen.

Alla tre religionerna betonar människans ansvar och frihet, och att människan har förmågan att skilja mellan gott och ont .

Gud har gett livsregler och vägledning för att hjälpa människor leva rättfärdigt och förvalta skapelsen.

Ett par likheter mellan de tre religionerna är:

  • Monoteism: Tron på en enda Gud som skapare och moralisk vägledare. Judendomen och islam betonar Guds enhet, medan kristendomen också lär om Treenigheten – Fadern, Sonen och den Helige Ande
  • Abraham/Ibrahim: Betraktas som stamfader och profet, central i berättelser och läror.
  • Etik och moral: Betoning på rättvisa, välgörenhet och bön. Livet ses som en gåva från Gud.
  • Heliga platser: Jerusalem är helig för alla tre religioner.
  • Vissa ritualer: Fastan förekommer i alla tre religioner, och det finns ceremonier för livets olika skeden, som dop, konfirmation, vigsel och begravning (varierar mellan religionerna)
  • Heliga skrifter: Judendomen har Tanakh (inklusive Tora), kristendomen Bibeln (Gamla och Nya testamentet) och islam Koranen.
  • Profeter: Abraham är central i alla tre religioner, och profeter som Moses och David är viktiga i judendom och islam, medan kristendomen ser Jesus som Guds son.

Ett par skillnader mellan de tre religionerna är:

  • Synen på Jesus: Kristendomen ser Jesus som Messias och Guds son, islam betraktar honom som den näst sista profeten och Guds sändebud, och judendomen ser honom som en vanlig människa.
  • Synd och frälsning: Kristendomen lär om arvsynd och behovet av frälsning genom Jesus, medan judendomen och islam inte har begreppet arvsynd och ser människan som i grunden god.
  • Religiös praxis: Judendomen firar Sabbat och högtider som Pesach, kristendomen firar jul och påsk, och islam praktiserar fredagsbön och Ramadan.
  • Treenighet vs enhet: Kristendomen betonar Treenigheten, medan judendom och islam strikt betonar Guds singularitet.

Trots skillnader i teologi, ritualer och syn på profeter, delar de historiska rötter, etiska principer och en grundläggande människosyn, vilket gör dem nära besläktade syskonreligioner.

Det finns saker med islam som man skulle kunna anföra som bra saker, t ex:

  • Förbud mot alkohol och droger: Alkohol och droger är kopplat till en stor del av våldsbrott, trafikolyckor, familjevåld, misshandel, sjukvårdskostnader, sjukskrivningar. Om fler människor avstod från alkohol skulle samhällets kostnader sannolikt minska betydligt.
  • Stark betoning på familjen: Islam betonar ansvar för föräldrar, barn, äldre släktingar. I teorin kan detta minska belastningen på offentliga omsorgssystem eftersom familjer förväntas hjälpa varandra ekonomiskt och socialt.
  • Välgörenhet (Zakat): En av islams fem pelare är zakat, en obligatorisk välgörenhet för den som har ekonomiska möjligheter. Syftet är att hjälpa fattiga, minska extrem fattigdom, stärka social sammanhållning. Det kan ses som ett komplement till samhällets sociala skyddsnät.
  • Förbud mot spel om pengar: Islam förbjuder hasardspel. Spelberoende leder ofta till skuldsättning, familjeproblem, psykisk ohälsa, sociala kostnader. Mindre spelberoende innebär mindre belastning på socialtjänst och sjukvård.
  • Personligt ansvar: Islam lägger stor vikt vid ärlighet, att hålla avtal, att betala skulder, att inte stjäla eller bedra. Om dessa normer följs stärker de tilliten i samhället, vilket ekonomer ofta ser som en viktig faktor för ett välfungerande samhälle.
  • Gemenskap och socialt stöd: Moskéer fungerar ofta som sociala mötesplatser, hjälpcenter för behövande, stöd vid sjukdom och kriser. Starka sociala nätverk kan minska ensamhet och psykisk ohälsa.
  • Betoning på arbete och försörjning: I islam uppmuntras arbete och egen försörjning. Att kunna försörja sig själv och sin familj ses som något positivt och hedervärt.

Något rasister ofta tar upp är att kvinnor ska stenas. Ingenstans i Koranen står något vare sig om att stena kvinnor eller ens att kvinnor ska täcka sitt huvud och ansikte. Det senare är som så ofta något män kommit på i efterhand för att styra kvinnor. Att stena kvinnor står däremot i Bibeln (5:e Mosebok) ett straff som ska användas vid otrohet eller om någon arbetar på en söndag. I en diskussion fick jag höra att det är en del som kristendomen tagit bort. Enligt den logiken är kristendom föremål för cherrypicking medan Koranen ska tydas bokstav för bokstav.

Tro är något som förenar, skapar trygghet och mening för många av oss. Islam, kristendomen och judendomen har många likheter, men också en del olikheter. Grundläggande moraliska värderingar är en gemensam nämnare. Den retoriska frågan ”Vad är det bästa med islam?” är aldrig genuint ärlig. Den syftar enbart till att svartmåla och demonisera.


Källor:

Inhemsk.se: Likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna

Youtube: De abrahamitiska religionernas likheter och olikheter

Koranen & Sunnah

Bibeln.se: 5 Moseboken

SD:s falska narrativ om slöjförbud och kvinnorättigheter

Sverigedemokraterna proklamerade nyligen att de tänker gå till val på att Sverige ska stifta en ny lag om att totalförbjuda slöjor. Partiet har länge försökt bygga ett falskt narrativ som går ut på att de skulle värna utsatta och förtryckta kvinnor som tvingas bära slöja. I själva verket är SD:s häxjakt på muslimer, i detta fall muslimska kvinnor, ett uttryck för deras etnocentrism och -nationalism. De som inte ser ut som eller passar in i den mall som partiet förespråkar har helt enkelt inget existensberättigande i Sverige.


Från SD-politiker hör vi ofta det eviga mantrat att om galoscherna inte passar kan man åka hem till sitt hemland. Hur rimmar detta med att de skulle värna de utsatta och förtryckta kvinnorna? Det finns ju ingen förutsättning för att de skulle kunna ta av sig slöjan i hemlandet. SD:s taktik är att avhumanisera och demonisera invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet.

Sara Gille (SD), talesperson i jämställdhets- och hederspolitiska frågor, kallar i en intervju med SR Ekot slöjan ”ett islamistiskt plagg”. Eftersom traditionen att täcka håret inte specifikt är en muslimsk tradition, så har hon fel i sak. När hon får frågan om de kvinnor som faktiskt vill bära slöja svarar hon:

”– Vill man göra det så finns det ju andra länder att åka till där man faktiskt tillåter det, helt enkelt. Så säger jag.” (Källa: TV4)

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto 260611.

Syftet med utspelet om slöjförbud är således varken att värna kvinnorätten eller att stärka jämställdheten. Högst troligt genomskådar även SD-sympatisörer det falska narrativet, men det spelar mindre roll. Människor är indoktrinerade i partiets etnocentrism och -nationalism samt den antimuslimska retoriken, och har svårt att se att partiet de sympatiserar med skulle kunna ha fel.

Att SD nu går till val på att lagstifta om slöjförbud är dessvärre ett naturligt steg i partiets intensifierade häxjakt på muslimer. Det går inte att, mot bakgrund av tidigare utspel samt nu denna nya giv, undvika spekulationer om att partiet inte kommer att ge upp sin dröm om att göra Sverige fritt från muslimer, allra helst ett etniskt homogent Sverige.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Källa:

SVT: Sverigedemokraterna vill se totalt förbud mot slöja i Sverige

Lästips:

Motargument: SD vill totalförbjuda slöja

Motargument: SD och slöjförbud: Vad du bör veta

1 av 33 uppehållstillstånd beviljas utomeuropeiska flyktingar (2026)

2025 var det år med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl på över 40 år. I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete.


Totalt har 34 126 uppehållstillstånd beviljats hittills under 2026. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 10 797
  • Arbete 10 942
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 4 532
  • EU/EES: 3 427
  • Studier 4 081
  • Verkställighetshinder 347

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 892 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (4), anhörig till övriga (9 801), samt personer med synnerliga skäl anknytning (100), totalt 9 905. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 33 uppehållstillstånd går till utomeuropeiska flyktingar

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 4 532 + 892 + 347 personer = 5 771. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2026 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 3 587. Medan den totala siffran på 2026 års beviljade uppehållstillstånd är 34 126. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 17 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl/skydd och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ett av sex: 1/6.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 945. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 3 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 33: 1/33.

Vi påminner om att 2025 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl på över 40 år.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.


Detta är en spinoff på artikeln Myten om alla uppehållstillstånden (2025). Där finns adekvata länkar till Migrationsverket.