Etikettarkiv: Muslimer

Krönikor

Anser Malcom Kyeyune att majoriteten har rätt att förtrycka minoriteten?

Är det ”rätt” att en majoritet stoppar och tystar en minoritet i demokratins namn? Allt oftare hör man svaret att det är ”rätt”. Som så ofta är det minoriteten muslimer som bör stoppas, ena dagen är det böneutrop som inte bör höras, och andra dagen är det moskéer som bör förbjudas.

Vilken rätt har en minoritet i en demokrati? Och vilken rätt har man att försöka stoppa eller tysta en minoritet i en demokrati? Det är en ganska komplicerad fråga. Det de flesta experter och statsvetare är överens om är att staten bör ingripa så lite som möjligt i demokratin och yttrandefriheten, eftersom det är farligt att låta majoriteter bestämma om minoriteter ska få existera.

Men inte alla har tänkt igenom saken totalt innan de yttrar sig.

Malcom Kyeyune skrev en artikel i Göteborgs-Posten den 2 juli, ”Demokratin är inte döende”.  Den handlar om ett av GP:s favoritämnen numera, nämligen att politikerna bör lyssna mer på Sverigedemokraterna och de invandringskritiska väljarna.

Kyeyune gör gällande att svenska politiker länge ignorerat majoriteten till förmån för minoriteterna. Det är i samband med det han skriver rakt upp och ned att vi borde lyssnat mer på de som vill förtrycka minoriteten.

”[…] författaren Lionel Shriver att modern litteratur älskar att behandla invandraren och dennes perspektiv, samtidigt som den är totalt ointresserad av perspektivet hos de personer vars hembygd transformeras. Tycker de om detta? Ville de ha detta? Vem fan bryr sig? Deras perspektiv spelar ingen roll; om de har en åsikt så är den antagligen rasistisk […].

Allt detta i ett demokratiskt system där en skalle, en röst gäller. Det mest fascinerande med vår tid är faktiskt hur otroligt förvånade våra politiker verkar vara över att deras värld nu faller sönder. Bygg en moské, baby! Ni som inte gillar moskéer kan dra åt helvete; alla de rättrådiga och goda skäms över att dela land med er.

Tänkte verkligen ingen på att man inte bara delar land utan också delar valurnor med dessa människor? Det är galet, men svaret verkar faktiskt ha varit nej. Tänkandet lyste med sin frånvaro. Att förhärliga minoriteter och snäsa åt majoriteter att göra bot för alla sina privilegier kanske tillfredsställer ideologiskt, men det är usel praktik.”

Idag ser vi i Sverige att denna majoritet kräver att få sin röst hörd. Det är bra, skriver han, och det är förenligt med demokratin och visar att demokratin inte är döende, som en del i debatten varnat.

”Man kan lyssna på majoriteten, eller så kan man få sparken och bli ersatt av politiker och partier som lyssnar. Att detta sker är inte ett tecken på att demokratin är döende.”

Kyeyune  anser alltså att vi bör lyssna på de som inte vill ha moskéer, dvs muslimerna. Att vi lyssnar på de rasister som vill förtrycka minoriteten anser han vara demokratiskt, om det är en majoritet som står bakom rasisterna. 

Men är det demokratiskt att stoppa minoriteter i namn av majoritetens makt och rätt?

Minoritetens rättigheter

Vad sker om denna majoritet inte vill bygga moskéer? Det är här det förrädiska i Kyeyunes resonemang visar sig. Utan skydd för minoriteternas rättigheter kommer minoriteterna att trampas på. Det kommer med andra ord inte att byggas några moskéer.

Att lyssna på majoriteten och att låta majoriteten styra betyder INTE att majoriteten har rätt att göra vad de vill. Det är INTE demokrati om en majoritet trampar på, eller tystar, en minoritet.

Det är inte demokratiskt om ett parti med 51% av rösterna förbjuder ett parti med 20% av rösterna. Det är inte heller demokrati att en majoritet förbjuder sådant som moskéer eller synagogor.

Kyeyune är svart. Om Kyeyune hade tänkt efter lite mer innan han skrev det han skrev hade han kanske insett att exakt samma argument som han för fram, har använts av rasister och personer med fördomar om just svarta.

Jag vet själv hur personer i min barndoms Höganäs frynte näsan åt svarta de såg och sa att det var galet att politiker inte brydde sig om majoritetssvenskarnas åsikter om att ”importera” en massa svarta till Sverige.

Borde man lyssnat på dessa fördomsfulla? Borde vi gjort det om de var en majoritet?

Men så långt tänkte inte Kyeyune.

Demokrati är något komplicerat, inte något enkelt.

Alla sunda demokratier skyddar minoriteters rättigheter, till och med rätten för grupper och organisationer man själv ogillar eller anser vara ett hot mot t ex demokratin. Det enda undantaget till detta som kan finnas är de som rör skyddet av medborgarnas liv och frihet. Men till och med där måste staten vara restriktiv. Så sent som på 60-talet ansågs sexualupplysning om homosexualitet hota medborgarnas liv och frihet och var förbjudet i Sverige.

Svaret jag fick då jag skickade denna krönika till Kyeyune (jag publicerade den på min egen blogg samma dag som GP publicerade).

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Krönikor

SD:s parallella universum – Traditionsutbytet

Är det förbjudet att sjunga nationalsången? Är det förbjudet att ha skolavslutning i kyrkan? Kommer korset i den svenska flaggan att bytas ut? Nej, nej och åter nej.

Sverigedemokraterna har en förkärlek för att måla upp en bild av Sverige i fritt fall, där det som många uppfattar som ”det svenska” raderas ut i expressfart.

SD tar ut svängarna ordentligt inför valet 9 september. Relativt nyrekryterade Gunilla Gomér är en av de som gärna slår på stora trumman. 2010 stod Gunilla Gomér som nummer tre på Kristdemokraternas riksdagslista i Västra Götalands norra, var den KD-kandidat som fick flest personkryss i distriktet och var nära en riksdagsplats. 2014 petades Gomér, hon fanns inte med på nomineringskommitténs förslag till riksdagslista. I en debattartikel i Nyheter24 skriven i november 2014 förklarar Gomér varför hon lämnar KD för SD.

I Motarguments artikelserie om det jag brukar benämna SD:s parallella universum spinner vi vidare med lite andra aspekter av SD:s Sverigebild. På många sätt befinner sig SD i ett parallellt universum, en egen bild av hur situationen ser ut i Sverige. Det är inte bara en övertygelse, det är också en framgångsrik populistisk taktik för att vinna väljarsympatier.

Sverige, ”det ryggradslösa landet”

Gomér har på senare tid blivit uppmärksammad för en rad uttalanden på sociala medier. Uttalandena präglas av en syn på Sverige som är verklighet för vissa, och en overklighet för andra. I ett Facebook-inlägg skrivet 19 maj i år läser vi:

”Du vet att du är i Sverige, det ryggradslösa landet. Där böneutrop är tillåtet, men inte att sjunga nationalsången eller att ha skolavslutning i kyrkan. Där ”Den blomstertid nu kommer” anser för religiös, men ramadan skall lanseras som en svensk tradition.”

Inlägget andas hopplöshet, ilska och förtvivlan över att Sverige håller på att ge efter för illvilliga och onda krafter. Politiker och delar av samhället och etablissemanget har kapitulerat inför mångkultur, ”islamisering” och ”massinvandring”. Gomér har förvisso rätt i att böneutrop är tillåtet i Sverige, helt i linje med den än så länge oantastliga religionsfriheten.

Däremot skulle jag vilja veta när det blev olagligt att sjunga nationalsången. Jag måste ha missat något där, jag har inte läst eller sett något som tyder på att en lag om nationalsångsförbud har stiftats.

Jag skulle också vilja veta när det blev olagligt att ha skolavslutning i kyrkan.  Det har aldrig funnits ett förbud mot skolavslutning i kyrkan, och 2016 klubbade Riksdagen igenom att avslutningar med religiösa inslag är tillåtna. Detta är inte ett bevis för att det skulle ha varit otillåtet tidigare. Syftet var att vara tydliga med att det fortsatt är tillåtet, eftersom det ideligen blossar upp som ett populistiskt argument i debatten.

Jag har inte heller blivit varse att ”Den blomstertid nu kommer” inte får sjungas på skolavslutningar, mot bakgrund av att den uppfattas som religiös. Gomér använder sig av argumentationsfelet anekdotisk bevisföring i ett annat Facebook-inlägg från 14 juni i år, då hon refererar till en skolavslutning hon bevistat. På denna avslutning sjöngs en låt med nyligen bortgångne Avicii och ”Idas sommarvisa”. Detta är tydligen ett argument för att ”Den blomstertid nu kommer” inte längre får sjungas på avslutningar.

Gamla och nya traditioner

Den muslimska fastemånaden ramadan blir varje år ett livligt debatterat ämne i främlingsfientliga krafter. När Svenska kyrkan i samband med att ramadan började i år föll offer för det ”muslimska övertagandet” à la Eurabiamyten genom att önska ”God ramadan våra muslimska vänner” rann bägaren över för många ”sverigevänner”. Att vi har goda relationer över religionsgränserna kan väl aldrig vara något dåligt?

Att ramadan lanseras som en svensk tradition är verkligen fruktansvärt. Det är också något som blåsts upp till ett obehagligt scoop av ”sverigevänner” och ”invandringskritiker”. Här är det viktigt att påpeka att det finns inget som hindrar någon från att säga att ramadan är en svensk tradition, ordet är fritt så länge man håller sig inom lagens ramar.

Definitionen av tradition är, enligt Nationalencyklopedin, ”det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från släkte till släkte”. De första muslimerna kom till Sverige troligtvis redan på vikingatiden.  Den första strömmen av muslimer inträffade under 1960-talet, då turkiska sunniter arbetskraftsinvandrade. Detta innebär att ramadan kan sägas uppfylla kriteriet i NE:s definition.

Traditioners popularitet varierar. Ramadan firas av fler svenskar än t ex surströmmingspremiären, kyndelsmässodagen eller jaktsäsongen. Gomérs partikollega Richard Jomshof utvecklar sin syn på ramadan och islam i några bevingade Twitter-inlägg:

”Nej, ramadan är ingen svensk tradition. Islams vanföreställningar har lika lite i Sverige att göra som nazism och kommunism.”

”Ni som försvarar den våldsförespråkande och antidemokratiska ideologin islam. Gör ni detsamma med nazismen och kommunismen?”

Den 17 maj i år ställer Gomér, som ett inslag i böneutropsdebatten en polariserande och retorisk fråga i ytterligare ett Facebook-inlägg:

”Tänk om jag skulle lämna in en ansökan om att få kalla till bön varje fredag. Ett utrop där Jesus proklameras som Herre, och att staden intas av Israels Gud, den allsmäktige. Halleluja!
Tror ni jag får tillstånd?”

Vän av ordning vill återigen betona att i Sverige råder religionsfrihet. Så ja, du hade fått tillstånd, Gunilla.

Vi går vidare i tokigheterna.

Den 21 maj i år konspirerar Gomér återigen utan täckning, denna skärmdump är från Twitter:

Föga förvånande har Gomér inga belägg för att det som påstås i tweeten skulle stämma överens med verkligheten – SD:s parallella universum.

Kommer korset i vår flagga att bytas ut mot en halvmåneskära?

På nationaldagen i år använder Gomér återigen sitt Facebook-konto som populistisk plattform: Det målande budskapet är en formidabel uppvisning i svulstig nationalism, samt ett visst mått av historielöshet och okunnighet:

”I dag är det den 6 e juni och Sveriges nationaldag. Jag har i morgonstund hissat den vackra blå, gula flaggan med det lysande korset. Korset som symboliserar Sverige som ett kristet land. Jag blir så varm i hjärtat och så stolt när jag ser flaggan vaja i försommar vinden.

Tänker på alla som bidragit på olika sätt till landets uppbyggnad. Den äldre generationen som slet och plikttroget skötte gårdarna ute på landet. Där alla hjälptes åt att hänga gräset att torka på hässjor. Tider då soldater var beredda att försvara landets gränser och upprätta en känsla av trygghet hos befolkningen. Tacksamt tänker jag på alla dem som offrat sina liv i tjänsten att försvara vårt land. Män vars namn förlängesedan är glömda. Och vars utrustning i viss mån går att beskåda på något museum.

Mina tankar går också till alla dem som plikttroget gått till sitt arbete, varje dag, till fabriken, bärandes sin lilla kontorsväska, innehållandes lunchsmörgåsen och en kaffetermos. Generationen som inte ville ligga samhället till last.

Tillbaka till korset i flaggan. Det finns de som vill ta bort korset ur flaggan. De som tycker att det är en förlegad symbol, i ett sekulariserade land som Sverige. Ett tidens tecken, där allt skall bytas ut i i politisk korrekthet och humanistisk favör.
Hotet om att korset en dag tas bort eller rent av byts ut till en halvmåne skära, får mig att skälva. Det är då jag reser mig i full kraft till försvar. Ställer mitt liv till förfogande, i tjänst som en soldat, i strid, på barrikaden. Gör vad jag kan i demokratins namn, för att försvara det som tidigare generationer försvarat med sina liv. Det är min skyldighet och plikt. I respekt mot dem som gav mig de förutsättningarna och den välfärd som funnits fram tills idag.
Korset i flaggan symboliserar att kristendomen råder i vårt land. Nationaldagen påminner oss om att fira vår fina flagga och vara stolta över vårt fosterland. Känna samhörigheten till varandra och tacksamhet till tidigare generationers strävan.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Önskar er alla en riktigt fin nationaldag!
Gunilla Gomér”

Gomér väljer att avsluta sitt Facebook-inlägg med storsvulstig bravur, genom att citera Finlands (sic!) nationalskald Johan Ludvig Runeberg och dennes ”Bevara, Gud, vårt fosterland”. Den nationalromantiska och pompösa texten får du om du klickar på denna länk.

Det vi får till oss är sedvanliga, sverigedemokratiska retoriken som går ut på att vi ska ha kredd för vad våra förfäder har gjort.

Personligen har jag svårt att ta åt mig äran av vad människor som levt före mig har gjort. Det ger också en fadd eftersmak, då andemeningen blir att människor vars förfäder INTE har ”byggt” Sverige inte har samma plats i vårt land. De av oss som har ”svenskt blod” i ”våra ådror” anses lite bättre, och mer värdiga att vara en del av samhället. ”Svenskarna” är att betrakta som första klassens medborgare, medan människor med annat ”blod i ådrorna” betraktas som andra, eller tredje, klassens medborgare. Till syvende och sist är det så att vi inte kan påverka vilka som blir våra föräldrar eller far- och morföräldrar.

För att verkligen understryka att SD och Gomér befinner sig i ett parallellt universum drar hon fram ett trumfkort ur rockärmen. Flaggan. Flaggan är en viktig spelare i den ”sverigevänliga” argumentation och Sverigebilden. Gomér hävdar att det finns ”Det finns de som vill ta bort korset ur flaggan”, eller att det kan komma att bytas ut mot en halvmåneskära.

När jag konfronterar påståendet på Twitter svarar hon med en tre år gammal länk där medlemmar i Liberalernas ungdomsförbund har fört en diskussion, och sedermera omröstning, kring korsets vara eller icke vara. Med tanke på att vi inte har blivit tilldelade mer i denna fråga, verkar det som om vi får behålla korset i alla fall ett tag till.

Gomérs, och SD:s, politiska värv går ut på att skrämma och polarisera. Att man väljer bort källkritik och sunt förnuft och istället använder sig av myter, lögner och fördomar är inget man verkar bry sig om. Det är ju verkligheten. SD:s parallella universum.

Skärmdumpar hämtade från Interasistmen.se



Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

Fotboll och rasism: från ”judejävel” 1933 till ”muslimjävel” 2018

 

Rasism är ett problem inom fotbollen. Det visar hatet mot svenske fotbollsspelaren Jimmy Durmaz efter matchen i lördags. Det finns många likheter mellan hatet mot muslimer och judar i fotbollen idag och hatet mot judar i 1930-talets Nazityskland.

Tyskland vann över Sverige i fotbolls-VM. Efter matchen fylls sociala medier av hat mot muslimer i allmänhet och Jimmy Durmaz i synnerhet. Han gör ett misstag i matchen och möts av hat och hot.

”Dö!”

”Äckliga blatte!”

”Jävla taliban”

”Muslimjävel!”

”Vi kastar ut er snart, Sd 2018”

”Muslimapa!”

Att skriva ”jävla sopa” om en fotbollsspelare är en sak. Att kalla hen ”muslimapa” eller ”äcklig blatte” är nåt annat, nämligen hat och rasism.

Jag har skrivit mycket om likheter mellan antisemitism och islam- och muslimhat. Att sprida hat mot fotbollsspelare är en av likheterna.

Nu är Durmaz kristen. Men det spelar mindre roll. Hatet han möter är islamofobiskt. Det antas att han måste vara muslim.

Durmaz har utländsk bakgrund. Det räcker för att hatet ska spridas. På 1930-talet spreds liknande hat mot judar. Den gången var det nazisterna som stod bakom hatet.

Nazisterna förföljde judar även inom sportvärlden. ”Arianiseringen”, dvs undanträngandet av judar och andra grupper från samhället, skedde även inom sporten.

Så även inom fotbollen. Det vardagliga hatet mot judiska fotbollsspelare växte i takt med nazisternas valframgångar. Att vara ”jude” på planen var lika med att spela som en sopa. Eller ännu värre: vara ett hot mot tysk fotboll.

Det fanns fotbollsklubbar med många judar i, eller som drevs av judar. Dessa kallade nazisterna för ”judeklubbar”.

Några av dessa hatade judeklubbar var Bayern München, Austria Wien, Eintracht Frankfurt och FSV Frankfurt.

Bayern München vann sitt första tyska mästerskap 1932. Om man studerar nazipressen från det året ser man mycket hat mot dem. Deras ordförande var juden Kurt Landauer, deras ungdomstränare juden Otto Beer och tränaren juden Richard ”Dombi” Kohn. Dessa tvingades lämna klubben under arianiseringen 1933.

Förintelsen hade en förhistoria. Och en del av förintelsens förhistoria var det hat man kastade mot judiska fotbollsspelare.

Som Jenö Konrad i klubben FC Nürnberg som drevs bort av hat och hot 1932-33. ”Juden Konrad”…

Hatet mot judar inom fotbollen lever kvar, antisemitism är ännu ett problem. Men hatet mot muslimer, som vi sett sen matchen i lördags, är besläktat med hatet mot judar. Och stoppas inte det kan det få samma konsekvenser som då.

PS

 

I fokus

#källkritik: När något låter för bra för att vara sant…

”Sverigevänliga” aka ”invandringskritiska” aka rasistiska aka muslimhatande forum har som mål att vara extremt aktiva och se till att sprida så mycket ”sanningar”, halvsanningar och #fakenews som möjligt. I Facebook-gruppen Stå upp för Sverige delas massvis av sådana inlägg varje dag.

Denna 8 år gamla bild cirkulerar med jämna mellanrum på sociala medier och bloggar, såväl svenska som utländska. Senast den delades i något större svenskt sammanhang var den 11 juni delade f d chefredaktören och ansvarige utgivaren för SD:s webbtidning Samtiden Jan Sjunnesson den i Facebook-gruppen Stå upp för Sverige.

Problemet med bilden är att den inte har något att göra med den tillhörande texten.

Bilden är tagen för 8 år sedan på en skola i Kristianstad. I Dagens Nyheter kan vi läsa följande:

Mer specifikt kommer bilden från ett tidningsreportage om ett så kallat skolutbyte mellan två skolor i Kristianstad, där eleverna lärde varandra om sina respektive traditioner. I artikeln framgår att eleverna på bilden fått lära sig mer om islam genom att de provat muslimska huvudbonader och bett mot Mecka.

Bilden har cirkulerat på diverse obskyra och rasistiska nätforum som 4chan och nazistiska Daily Stormer. Ibland har bilden påståtts vara från Storbritannien.

Twitterkontot Onlinemagazin, med nästan 74 000 följare, twittrade 15 november 2017 ut bilden med en text på engelska:

”#Sweden: In some Swedish schools, Islam and Muhammad are already being worshipped and celebrated”.

Facebook-gruppen Stå upp för Sverige (tidigare Stå upp för Peter Springare) har i skrivande stund 167 447 medlemmar.

Kommentarerna till inlägget är en fantastisk uppvisning i avsaknad av källkritik. Vi kan läsa mycket hat riktat mot såväl muslimer som politiker. I kommentarsfältet till bilden som Sjunnesson delade kan vi hitta i alla fall några som verkar skeptiska.

”Alltså, det här måste vara ”ryckt ur ett sammanhang”? Det finns ingen som ”tvingar” andra barn att göra så här. Troligen så låter man dessa barn att prova på hur muslimerna gör när de ber. Och låt mig förtydliga mig INNAN alla påhopp….. jag är svensk och gillar våra svenska traditioner. Jag är inte för att moskéer ska få byggas var som helst. Men vi måste acceptera att vi är olika, och tycker olika. Jag säger så här: Låt dem vara/stanna här, men låt dem inte förändra vårt samhälle i grunden.”

”ÄR NI PÅ RIKTIGT SÅ KORKADE ATT NI GÅR PÅ DETTA???😂😂😂😂😂”

De allra flesta kommentarerna är dock skrivna med avsaknad av källkritik:

”Dom smyger sig in överallt!! För att sedan ta över Sverige, RÖSTAR vi inte rätt, så kommer detta att bli verklighet. Det man ser på bilden är fruktansvärt,och jag hoppas att föräldrarna reagerar. SD.”

”Fy fan, och vi svenskar får inte ha gudstjänst i skolan, men vi ska följa deras SKIT?! Ne fy fan, skulle mina barns skola tvinga mina barn att be och bär slöja så skulle jag bränna ner skiten med lärarna kvar i byggnaden!”

”Folk är så jävla dumma så dom accepterar det.”

”Det är inte just detta som är farligt, utan helheten. Att det kryper sig på, normaliseras och vinner mer och mer mark. Tack gode gud att det är val i år…”

”Imamen har lovat Löven att han ska få bli mulla se´n..”

”Fy fan tvinga små barn till detta,nu måste det bli en ändring på denna skiten vi har i Sverige,vi måste agera NU!!!!😡”

”Detta är ett djävulskt påfund. Regeringen och Lövet bör anmälas till Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna. Och även personalen på skolan. Var är detta????”

”Detta är redan där, men barnen kan inte säja nånting hemma! Du kommer bara se några sekund innan din barn kommer att knivar din hals! Allahu akbar sa dom samtidigt !”

”How about fuck this bullshit. No thank you this is sweden you don’t like it? Oh sorry don’t let the door hit you in the ass as we kick your ass out!
Jag har levt utomlands nu i många år o det är helt ofattbart hur svag svensk inställning är att behålla det som gjorde våran bsckgrund o Sverige så stark. Man skäms!
Skulle jag o min familj föröka trängs på Mexiko min idé om hur det skall vara så går det åt helvete för oss inte dom. Det är deras land o kultur.!!!
Kom igen Sverige stå up å bli räknad inte smälta o bli överkörd av en Kult!”

När något låter för bra för att vara sant, är det allt som oftast inte sant.

Vi på Motargument vill återigen påpeka hur viktigt det är med källkritik innan vi delar vidare texter, bilder och memer.

Lästips:

Den parasiterande muslimen

Artiklar

Eurabia, muslimhatarnas favoritkonspirationsteori

Den konspirationsteori som islamofober/muslimhatare/counterjihadister framför allt använder sig av när de legitimerar sitt hat är konspirationen om Eurabia – det muslimska övertagandet av Europa. De allra flesta experter och forskare dömer ut myten.

Vad är myten om Eurabia?

För att vara pedagogisk kommer jag att redovisa den i punktform:

  • En serie avtal slöts mellan Europa, USA och arabvärlden, i hemlighet, på 1970-talet om att Europa i utbyte mot olja skulle islamiseras och förslavas av muslimsk massivandring
  • Europa koloniseras av muslimer (framför allt araber)
  • Europa ockuperas av muslimer och blir ett kalifat
  • Europa blir politisk satellit för islam
  • Inom några decennier är islam dominerande ”ideologi” i Europa
  • Den västerländska demokratin kommer att elimineras
  • Politiker i väst har allierat sig med arabvärlden
  • Politiker i väst har accepterat arabvärldens illvilja gentemot USA och Israel
  • Muslimer som kommer till Europa föder medvetet många barn
  • Införandet av sharialagar som allenarådande lagstiftning
  • Muslimer blir inom en snar framtid majoritet i Europa

I Europa marknadsförs konspirationsteorin om Eurabia av parlamentariska partier som Sverigedemokraterna, Fidesz (Ungern), FPÖ (Österrike), Fremskrittspartiet (Norge), Dansk Folkeparti (Danmark), Lag och ordning (Polen), Front National (Frankrike), PVV (Nederländerna), UKIP (Storbritannien), Lega Nord (Italien) och Vlaams Belang (Belgien).

11 september-attentaten (9/11) 2001 gav myten nytt liv. 2005 skrevs den första boken om konspirationsteorin av amatörhistorikern Bat Ye´or. I en intervju med FrontPage Magazine 2004 (läs gärna hela intervjun här) beskriver hon Eurabia som följer:

Eurabia represents a geo-political reality envisaged in 1973 through a system of informal alliances between, on the one hand, the nine countries of the European Community (EC)which, enlarged, became the European Union (EU) in 1992 and on the other hand, the Mediterranean Arab countries. The alliances and agreements were elaborated at the top political level of each EC country with the representative of the European Commission, and their Arab homologues with the Arab League’s delegate. This system was synchronised under the roof of an association called the Euro-Arab Dialogue (EAD) created in July 1974 in Paris. A working body composed of committees and always presided jointly by a European and an Arab delegate planned the agendas, and organized and monitored the application of the decisions.

Terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik omfamnade Eurabiamyten i sitt manifest som han publicerade strax innan han utförde terrorattentaten i Oslo 2011. Breivik är en stor beundrare av ”islamkritikern”, författaren och bloggaren Fjordman.

Eurabiamyten kallas också ”den muslimska flodvågen” och döms ut av en majoritet av experter och forskare världen över.

Kuriosa: De islamofobiska konspirationsteorierna har stora likheter med de antisemitiska konspirationsteorierna.

Lästips:

Läs mer om Eurabiamyten på Motargument

Front Page Magazine: Interview with Bat Ye´or, författare av ”Eurabia: The Euro-Arab Axis”

The Muslim Tide

Dagens Arena: Avklädning av Eurabia

Fjordman: Eurabia Code

Anders Behring Breivik Manifesto

Krönikor

Återvandringen: Står SD:s stövlar putsade i garderoben ännu?

Återvandring är ett begrepp vi lär höra mer av framöver. Partierna Alternativ för Sverige (AfS), och Sverigedemokraterna (SD), har börjat propagera för detta i år. Kort och gott har det blivit en del av valdebatten att vilja kasta ut hundratusentals personer med svenskt medborgarskap eller permanenta uppehållstillstånd. I denna artikel beskriver jag faran med detta.

Partiet Alternativ för Sverige (AfS) bildades mars 2018 av avhoppare från Sverigedemokraterna (SD). En av de punkter som står på deras dagordning är ”återvandring” eller som det kallas ibland ”repatriering”, dvs att man ska börja skicka hem invandrare. AfS själva har beskrivit detta med att personer som bott här sen 80-talet inte ska känna sig säkra. Det rör sig om hundratusentals som de vill skicka hem.

Men inte bara AfS utan även SD har börjat prata om återvandring i stor skala.

SD drev kampanjer om detta förr i tiden, det var faktiskt en av huvudfrågorna för de nazister och nazisympatisörerna som bildade partiet på 80-talet. Man har aldrig tagit avstånd från återvandringen, men har hållit låg profil med denna frågan länge. I februari började man prata om återvandring igen i samband med partiets framtidsdagar.

Eftersom SD redan har en nollvision för asylmottagande är det svårt att skärpa den politiken, enligt Åkesson. Men det kan vara dags att driva på om återvandring, som Åkesson beskriver som nästa stora strid i migrationspolitiken.
– Vi ska tvinga fram de andra partierna på den banan, sade Åkesson och tillade att partiet har många förslag hur människor ska återvända till länder ”där de bör bo”. (Källa)

Det finns skillnader mellan AfS och SD. AfS vill gå längre och antyder att även de med osvenskt beteende, som muslimer, bör skickas ”hem”. AfS-aktivister har dessutom pratat om att skicka ”hem andra generationens invandrare”. AfS är nog mer fokuserade på återvandring genom tvång och SD:s retorik handlar ännu oftast om återvandring som ska ske frivilligt. Men båda är överens om att återvandring ska ske och att tvångsmetoder ska användas, speciellt mot de som kommit hit på s k ”felaktiga grunder”.

Intressant nog är det den förment ”liberale” Paula Bieler som SD valt att göra till inofficiell talesperson för dessa återvandringsfrågor.

”Felaktiga grunder”

Det är inte s k ”illegala flyktingar” eller afghanska ensamkommande AfS och SD tänker på. Inte heller kriminella flyktingar. Båda partierna vill gå längre. Både SD och AfS vill börja ompröva asylbeslut och beslut om uppehållstillstånd. Nyckelordet här är ”felaktiga grunder”. ”Många har kommit hit på felaktiga grunder”, som SD skrev på Twitter.

Det som menas här är att börja leta efter alla som angett felaktig information då de sökte asyl, eller alla som använt falska ID-kort eller påhittade identiteter. Ofta inkluderas de som tagit sig in här ”illegalt”, dvs med hjälp av smugglare. Det är just här det börjar bli riktigt farligt och knepigt. Det finns nämligen få flyktingar som lyckats ta sig till Sverige utan att använda smugglare och/eller falska identitetshandlingar.

EU har murar. EU är så gott som stängt. Det saknas lagliga vägar in. Det gör att de som vill fly, av vilken anledning det än må vara, ekonomi, att de är homosexuella, eller politiskt förföljda, måste använda metoder utanför lagar och regler, för att överhuvudtaget kunna ta sig hit. Ibland anger de fel födelseland också för att öka chanserna att komma in. Det är t ex lättare att komma in i EU som somalier än som en person från Djibouti. Anledningen till detta är att det finns extremt få lagliga vägar in i EU.

Den som kan sin historia vet att det varit på samma sätt förr. Många av de judar som flydde Nazityskland var tvungna att skaffa falska ID- handlingar för att kunna lämna landet eller för att kunna stanna i de länder de flydde till.

Ett bra exempel på detta är den tysk-svensk-judiska konstnären Lotte Laserstein. Hon flydde från Nazityskland 1937 genom att delta i en konstutställning i Stockholm. För att få ut även möbler och all sin konst från Tyskland tvingades hon skaffa falska handlingar. När hon väl kom hit arrangerades ett giftermål mellan Lotte och en gammal man i skärgården i Sverige. Efter giftermålet sågs ”makarna” aldrig mer. Det var ett arrangerat äktenskap, men hade hon inte gift sig hade hon troligen hamnat i gasugnarna även hon, som var lesbisk och judinna. Knappast några bra odds för att lyckas överleva.

Om man tänker sig att börja kasta ut personer som kommit in hit med falska handlingar och genom smugglare kommer man att behöva kasta ut nästan alla som kommit hit överhuvudtaget, utom kanske en del som kommit hit via FN. Det är just det som är livsfarligt! Speciellt eftersom man redan börjat återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap i flera länder i EU.

Norge har redan börjat återkalla uppehållstillstånd och kasta ut de mest extrema exemplen på ”falska identiteter”. T ex har flera personer som angett Somalia som ursprungsland visat sig komma från andra länder, t ex Djibouti, och därmed har de både förlorat medborgarskap och fått besked om att de måste kastas ut.

När man kastar ut människor för att de ljugit om ålder, ursprungsland, eller för att de använt falska ID eller smugglare, så bortser man från hur människorna är. Att kasta ut brottslingar som mördar är nåt annat än att kasta ut de som kommit hit med falskt ID. Man bortser också från de murar som EU har rest. Det är lika snurrigt att kasta ut människor på dessa grunder som det är att kasta ut människor som har arbetstillstånd för att de tjänat några kronor för mycket något år.

Mer triangulering?

SD är väldigt medvetna om att flera av de gamla partierna, speciellt Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Moderaterna, håller på att anpassa sin retorik och politik för att vinna tillbaka SD-väljare. SD kallar detta en seger.

Som det stod på SD:s Facebook tidigare i år:

Gårdagens fake news är dagens sanningar. Både media och övriga partier börjar sakta anpassa sin retorik efter verkligheten och den sverigedemokratiska verklighetsbeskrivningen. Lögner som att ”invandringen är lönsam” och ”tiggeriet är inte organiserat” hörs inte lika ofta längre. Moderaterna gör sitt bästa för att väljarna ska glömma ”öppna era hjärtan”-retoriken och kopierar nu vår politik så gott de kan.

Jimmie Åkesson menar att nästa strid inom migrationspolitiken kommer handla om återvandring. Många har kommit till Sverige på felaktiga grunder och vi behöver underlätta för dem att återvända till sina hemländer.

Även rumsrena partier i Europa har betonat detta med att skicka tillbaka de med avslag. Socialdemokraterna i Nederländerna pratade mycket om detta under sitt katastrofval förra året (Läs mer om detta i min artikel här.) Det är inte att gå så långt som AfS eller SD eller andra rasistiska partier ute i Europa. Men det är triangulering, dvs att anpassa retorik och politik efter motståndaren för att vinna tillbaka väljare från dem. Att ”rumsrena” partier överbetona att ”nu ska minsann asylsökande som får avslag skickas hem” i en situation när rasistiska partier driver återvandringsfrågan är livsfarligt!

Att kasta ut invandrare har blivit en valfråga 2018, genom Alternativ för Sverige och Sverigedemokraterna. SD försöker ofta säga att de numera är ett rumsrent parti och att de tar avstånd från sin gamla politik och retorik. Bl a den från den tid då nazisterna härjade i partiet. Ett exempel på den politik som man försökt hålla låg profil om är just återvandringen. Att SD dammar av denna gamla fråga visar att partiet inte står långt från sina gamla nazirötter än idag. SD visar att de svarta klackstövlarna, med nazisymbolerna på, ännu står putsade i deras garderob.

Lästips:

SD: ”Tack för allt, men nu är det dags att åka hem”

 

Diverse skärmdumpar från AfS

Jeff Ahl sitter i riksdagen för AfS, som avhoppare från SD.
När ni läser uttalandena från de f d SD-medlemmarna ska ni minnas att SD en gång i tiden försvarade dessa medlemmar då de anklagades för rasism.

‘

Lästips:

Artiklar, I fokus

Att förbjuda böneutrop är förbjudet

2 kommentarer

Att förbjuda böneutrop är diskriminering och strider mot religionsfriheten. Således är det olagligt att förbjuda böneutrop.

Böneutropsdebatten förefaller vara en ”neverending story”. Det går inte längre att räkna hur många gånger det har föreslagits att det ska vara förbjudet att sända ut religiösa budskap i det offentliga rummet. Tongångarna är av skiftande art. Det finns sakliga inlägg i debatten, men allt som oftast kännetecknas den av mer eller mindre främlingsfientliga och islamofobiska argument.

Senast ut i raden av mer uppsatta förbudsivrare är KD-ledaren Ebba Busch Thor. Motargument har berört hennes uttalande i en nyligen publicerad artikel och bemött de argument som hon använder.

Att Sverigedemokraterna vill se ett förbud mot böneutrop förvånar inte. I Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU34 läser vi följande:

Richard Jomshof m.fl. (SD) begär ett tillkännagivande om att förbjuda alla former av böneutrop från religiösa byggnader i motionerna 2016/17:793 och 2017/18:2351, med hänvisning bl.a. till religionsfrihetens rätt till frihet från religiösa budskap på offentlig plats.

Har Busch Thor, Jomshof och andra förbudsivrare missförstått vad religionsfrihet betyder? Eller är det deras egna åsikter, fördomar och islamofobi som är grunden i deras ställningstagande?

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 6 regeringsformen

är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad religionsfrihet.

Religionsfrihet definieras enligt bestäm­melsen som frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Vi ska vara på det klara med att religionsfriheten enligt 2 kap. 20 § regeringsformen är den enda av de positiva opinionsfriheterna som inte får begränsas genom lag. Enligt 2 kap. 20 § regeringsformen kan yttrandefriheten, informations­friheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten begräns­as genom lag.

I förarbetena (prop. 1975/76:209 s. 114 f.) till regeringsformen anges att

uppgiften att utforma grundlagsregler till skydd för religionsfriheten är för­bunden med särskilda svårigheter på grund av att denna frihet innehåller betydande moment av andra fri- och rättigheter. Religionsfriheten anses t.ex. normalt inte bara innefatta en frihet att hysa viss religiös övertygelse och att enskilt utöva religion utan också frihet att sprida och ta del av religiös förkunnelse, att anordna och delta i gudstjänster samt att bilda och medverka i religiösa sammanslutningar.

Förbud mot böneutrop strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som Sverige ratificerade 4 februari 1952. I artikel 9 står följande:

  1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer

  2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter

Artikel 9 i Europakonventionen finns med i Svensk författningssamling som Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Lagen har samma status som svensk grundlag och står till och med över svensk grundlag. Eftersom den är författad och antagen av Europarådet så är den ingenting som Sverige kan sitta och skriva om efter eget behag ens om 100% av riksdagen ville det.

I Europarådet för mänskliga rättigheters Guide to article 9 – Freedom of thought, consciense and religion (sid. 71) finner vi en lista på rättsfall där denna rätt har fastslagits.

Enligt 1 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) är det diskriminering att förbjuda böneutrop:

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).

Enligt 1 kap. 3 § diskrimineringslagen (2008:567) är lagen tvingande:

Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förbud mot böneutrop strider mot religionsfriheten som den står i regeringsformen, det strider mot Europakonventionen och det är dessutom förbjudet enligt diskrimineringslagen.

Att förbjuda böneutrop är förbjudet.

P.S. Decibel-argumenten (böneutrop kräver polistillstånd) angående förbud mot böneutrop är den enda chansen som ”islamkritiker” har för att hävda sitt muslimhat. ”Ljudnivån” är ett verktyg, muslimhatet är drivkraften.

I fokus, Krönikor

Anser Ebba Busch Thor att ”religion är som en penis”?

Växjö kommun tillåter muslimska böneutrop. Detta beslut upprörde många, bland annat blev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor arg. Det är ”ett steg mot ett parallellsamhälle” som vi inte accepterar förklarade hon.

Parallellsamhälle? Jag skulle snarast säga att det är tvärtom. När moskéer syns och böneutrop hörs mitt ibland oss så är det ett tecken på att vi inkluderar muslimerna i vårt svenska samhälle. Att tillåta böneutrop betyder inte att man skapar parallellsamhällen. Att förbjuda dem betyder däremot att man exkluderar och förklarar att islam är något osvenskt och skapar ett parallellsamhälle.

Men för Busch Thor verkar det som det är nåt annat hon försöker förmedla: Att det skulle vara skadligt för barn och människor att se eller höra nåt muslimskt. Som om allt muslimskt ska hållas borta från offentlig plats.

”Människor ska inte återkommande få höra Allahu akbar ropas ut över sina bostadsområden”

Är religion som en penis?

För att beskriva hur knasigt Busch Thor tänker måste jag dra en parallell med ett uttryck som cirkulerar mycket i sociala medier. Ibland säger en del extrema ateister att religion ”är som en penis”.

Så här brukar det låta:

”Religion är som en penis.
Det är okej att ha en och det är okej att vara stolt över den,
men snälla, dra inte fram den ute bland folk och börja vifta omkring med den.
Och SNÄLLA försök inte trycka ner den i halsen på mina barn.”

Med detta menar de att religion ska vara en ”privatsak”. Religion ska inte synas eller höras offentligt, för då påtvingar man människor något de ska slippa se eller höra. Religionsfrihet definieras som ”rätten att slippa se och höra religion” i det offentliga rummet.

Har ni någonsin undrat varför Katolska Domkyrkan ligger gömd bakom Medborgarhuset i Stockholm? När det huset byggdes tänkte beslutsfattarna att ”katoliker är som penisar” och dolde domkyrkan bakom huset. För många herrans år sen kollade jag vad beslutsfattarna bakom bygget på 30-talet i Stadshuset sa och tänkte om andra religioner än den svenska protestantiska. De hade fördomar mot katoliker. De gav t ex avslag då katolska kyrkan ville genomföra processioner runt kyrkan. ”Katolikerna var ju som penisar” som skulle döljas och inte synas offentligt. ”Religion är en privatsak” sa man och gav avslag åt katoliker som ville göra processioner, eller bygga kloster och smällde upp Medborgarhuset framför deras domkyrka. En gång var frikyrkor särbehandlade i svensk lagstiftning. De hade precis blivit lagliga men de tolererades inte. Man såg frikyrkor som något ”osvenskt” som inte skulle synas eller höras. Samma sak var det med katolicismen då den växte sig stark i Sverige. Katolikerna skulle inte synas och höras på offentlig plats.

När frikyrkorna började växa på 1800-talet var det också många som reagerade på samma sätt. De tyckte att frikyrkorna ”var som en penis”. De skulle inte synas för mycket. Om ni undrar varför frikyrkor inte använder klockor så är det för att Svenska kyrkans pastorer hade inflytande i socknarna. Det ansågs fel och störande att frikyrkor skulle få ha samma rätt att ringa med klockor som statskyrkan.

Busch Thor har en bakgrund i Livets Ord. Det var samma debatt när Livets Ord skulle bygga sitt stora centrum i Uppsala på 80-talet. Då var det Livets Ord ”som var som en penis”. Det fanns politiker som tyckte det bygget var alldeles för stort. De skulle synas alldeles för mycket. ”Tänk på barnen”, sa många då. ”Barnen, och vuxna också för övrigt, ska inte behöva Livets Ords åsikter nertryckta i halsen”.

Om man tänker efter så hittar man mycket annat som har hanterats på samma sätt. Personer med funktionsnedsättningar gömdes undan för att de inte skulle synas för mycket i offentligheten. Homosexuella fick höra att de skulle sluta ”provocera” folk genom att kyssas offentligt eller hålla varandra i handen. Judar ansågs provocera genom att bära kippan synligt.

Idag är det muslimerna som inte ska få synas eller höras offentligt. I allafall om politiker som Ebba Busch Thor får bestämma. Eller som hon själv uttrycker det:

”Människor ska inte återkommande få höra Allahu akbar ropas ut över sina bostadsområden”

Exakt samma sak har sagts om många grupper genom tiderna.

Inte frihet

Ofta anser de som säger att religion ska vara en ”privatsak” att de är toleranta. De tolererar ”det andra”, men vill bara inte att det ska synas offentligt. Det är så som Sovjets ateister såg på religionen. Den skulle inte ses eller höras offentligt.

Men så fungerar inte ett fritt samhälle.

I ett fritt och öppet samhälle tillåts människor bli vad de vill, så länge de inte skadar andra. I denna rätt ingår rätten att på lika villkor med andra offentligt visa att man är den man är. Om religion eller sexuell läggning reduceras till enbart en privatsak blir följden att de med religionen eller läggningen diskrimineras. Om man kan visa sin heterosexuella kärlek offentligt på stan men inte sin homosexuella kärlek, är det då frihet? Kan man visa upp att man är ateist eller sosse men inte att man är muslim eller jude på Stortorget i Malmö, är det då frihet?

Om man inte tillåts visa fritt vad man är offentligt, är man fri då? Var frikyrkornas medlemmar helt fria vid den tid då de inte tilläts visa sin tro offentligt?

Så frågan är om Ebba Busch Thor håller med de extrema ateisterna om att religion ”är som en penis”?

PS

Om nu händelsevis Ebba Busch Thor tror att kyrkklockor inte har ett ”religiöst budskap”, rekommenderar jag henne att läsa inskriften på Uppsala Domkyrkas stora klocka. Som synes ansågs den klockan ha en massa budskap.

 

Krönikor

Den högerextrema identitetspolitiken

Ett försvar av den naturliga men svartmålade identitetspolitiken samt ett nytt perspektiv på den multikulturella högerextremismens identitetspolitik.

I den svenska samhällsdebatten har det förekommit mycket kritik mot vad som kallas ”identitetspolitik”. Kritiker och försvarare av identitetspolitik verkar dock inte överens om vad identitetspolitik är.

Vad exakt är då identitetspolitik?

Identitetspolitik är politisk teori och praktik baserad på erfarenheterna och intressena hos en viss grupp människor där den gemensamma nämnaren kan vara t ex klass, kön, yrke, religion, kultur, könsidentitet, partitillhörighet, etnicitet, sexuell läggning, etc. (Källa)

Ett exempel på identitetspolitik kan då alltså vara arbetarrörelsen, som ska driva frågor för och ta tillvara intressena hos arbetare.

Ett annat exempel är feminismen, som ska driva frågor för och ta tillvara intressena hos kvinnor.

Ett tredje exempel är HBTQ-rörelsen som ska driva frågor för och ta tillvara intressena hos HBTQ-folk.

Ett fjärde exempel är Svenskt Näringsliv som ska driva frågor för och ta tillvara intressena hos svenska företagsledare.

Identitetspolitik är alltså en naturlig del av politiken.

Det är först nu på senare år när identitetspolitik som metod  används mer och mer av rasifierade människor (dvs de som ofta eller alltid bedöms som icke-svenskar pga exempelvis sin hudfärg) som  ”identitetspolitik” har kritiserats riktigt hårt. Inte alla som ”kritiserar identitetspolitik” är rasister givetvis, men att denna kraftiga ökning av ”kritik mot identitetspolitik” skett just nu i denna kontext är för mig ett uppenbart symptom av den normaliserade rasismen i samhället. Det finns krafter i samhället som inte vill att de som utsätts för rasism ska organisera sig, för de vet att organisering betyder inflytande och gör skillnad.

Högerextrem identitetspolitik

Högerextrem identitetspolitik är då enligt samma definition ovan, politik som ska driva frågor för och ta tillvara intressena hos högerextremister.

Men det finns en aspekt av identitetspolitik som har en intressant funktion inom högerextrem identitetspolitik.

En väldigt vanlig del av identitetspolitiken är att det krävs respekt för viss personlig bakgrund hos de som är en del av rörelsen. Det behöver inte vara något konstigt, utan självklara saker som t ex att en homosexuell person oftast vet bättre än en heterosexuell person hur det är att utsättas för homofobi.

Eller att en kvinna oftast vet bättre än en man om hur det är att utsättas för sexistiskt förtryck.

Eller att en fabriksarbetare oftast vet bättre än en fabriksägare hur slitsamt och hårt fabriksjobb kan vara.

Oftast, men inte alltid givetvis.

Multikulturell högerextremism

Den högerextrema identitetspolitiken använder i sin tur folk med invandrarbakgrund, gärna med samma eller liknande bakgrund som de som högerextremisterna vill demonisera, i syfte att legitimera sina egna fördomar och hat. Det kan t ex handla om iranska invandrare som delar högerextremisters avsky för araber. Det kan handla om kurder som delar högerextremisters muslimhat.  Det kan handla om somalier som delar högerextremisters flyktingfientlighet. Dessa invandrare blir då en del av den högerextrema rörelsen. Detta kan man tycka är konstigt, eftersom många är kvar i gammalt tänk om rasism, dvs att det endast handlar om vita mot svarta. Men man måste förstå att de rasistiska rörelserna idag är på många sätt ironiskt nog multikulturella, dvs rörelserna kan bestå av folk med många olika sorters bakgrunder, och de samarbetar och nätverkar ofta över landsgränserna världen över. 

Saker jag väldigt ofta hört av vita högerextremister, efter att en person tillhörande en invandrargrupp t ex skriver en rasistisk status på Facebook om muslimer, är olika variationer av följande:

”Så bra att du vågar säga sanningen om detta! Hade jag sagt det så hade jag kallats för rasist!”

Sen delas statusen gärna friskt av vita högerextremister och invandrarens bakgrund används som en slags sköld för att skydda budskapet och ge det legitimitet. I samma anda kan sen vita antirasister pekas ut som naiva och oerfarna och att de borde lyssna på den här invandraren som ”faktiskt vet hur muslimer är på riktigt!”.

Men borde då inte detta identitetspolitiska fenomen ge rasistiska budskap legitimitet?

Borde t ex inte en ex-muslim ”veta sanningen” om hur ”sjuka och onda” muslimer är?

Borde inte en före detta flykting veta hur ”lögnaktiga och vidriga” flyktingar som kommer till Sverige är?

Borde inte en invandrare från Mellanöstern veta sanningen om hur ”aggressiva och äckliga” araber är?

Nej självklart inte! En invandrare kan ha precis lika mycket fel som en infödd svensk om muslimer, araber, svarta, flyktingar och andra! En invandrare kan självklart vara lika rasistisk som vilken infödd svensk som helst!

Detta är givetvis något som högerextrema identitetspolitiker vill undvika att prata om i samband med att de visar upp invandrares rasistiska åsikter som stöd för sina egna rasistiska åsikter.

Däremot är högerextremister ofta väldigt ivriga med att uppmärksamma rasistiska invandrare så länge rasismen kommer från en muslim och är riktad mot judar! I det fallet talas det gärna om att invandrare minsann också kan vara rasister, gärna med rubriker som ”Vi måste våga tala om …”, och ofta med en ytlig och falsk omtanke om judar, som ofta avslöjas.

Antisemitismen i Malmö är något som har uppmärksammats väldigt mycket både i Sverige och världen över, och det är bra i sig. Vi kan dock inte låta samhällsdebatten fokusera enbart på VISSA rasistiska invandrare, vi ”måste även våga prata om” t ex islamofober med kurdisk, iransk, somalisk, afghansk och andra bakgrunder. Detta är en grupp som den högerextrema identitetspolitiken har stor nytta av, och detta fenomen med högerextrem identitetspolitik måste avslöjas och kritiskt granskas betydligt mer än vad som görs idag! 

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Myter

Myt: Idag kommer antisemitismen från muslimer

Det finns en myt om att dagens antisemitism i Sverige kommer från muslimer. Faktum är dock att de allra flesta med antisemitiska åsikter i Sverige idag är ickemuslimer!

Ett vanligt påstående från rasister är att det idag är muslimer som antisemitismen kommer från.  Detta påstående används som en del i en rasistisk demoniseringsprocess mot muslimer samtidigt som det förminskar den totala antisemitismen som idag i Sverige är skrämmande stor.

Vi ska titta på forskningen och ta reda på hur det verkligen ligger till.

Först ska vi definiera vad som faktiskt sägs. Två konkreta påståenden kan utläsas:

  1. Att ALLA muslimer som kommer till Sverige från Mellanöstern är antisemiter.
  2. Att antisemitismen idag INTE kommer från svenska ickemuslimer.

MYT: Alla muslimer är antisemiter

Punkt 1 kan tyckas så självklart falsk att den inte behöver bevisas, men det ska vi göra ändå.

Enligt en undersökning så har 55 % av svenska muslimer i gymnasieåldern en konsekvent negativ inställning till judar. En alldeles för hög andel givetvis, men utan tvekan långt ifrån alla muslimer. 45 % av dem har det inte.

Punkt 1 är därmed motbevisad.

MYT: Svenska ickemuslimer är inte antisemiter

Punkt 2 förnekar antisemitismen hos dagens ickemuslimska svenskar.

Från samma undersökning som hänvisas till i bemötandet av punkt 1 så konstateras att 18 % av samtliga gymnasielever har en konsekvent negativ inställning mot judar. Hur många av dessa 18 % är då ickemuslimska svenskar?

Statistik på hur många som är av en viss religion förs inte i Sverige, men det finns uppskattningar. Antalet muslimer i Sverige idag har uppskattas till allt från runt 100 000, 500 000 hela vägen upp till en miljon, beroende på hur man definierar vem som är muslim. I denna artikel utgår jag från 500 000 muslimer i Sverige, samtidigt som Sverige idag har en folkmängd på totalt 10 135 303 personer enligt SCB. 

Om man extrapolerar undersökningsresultatet för gymnasieeleverna och applicerar det på hela Sveriges befolkning, dvs antar att resultatet för gymnasieeleverna skulle ungefärligt motsvara resultatet hos hela befolkningen, så har vi idag alltså ungefär 275 000 muslimer med konsekvent negativ inställning mot judar.

Hur många antisemiter finns det i Sverige totalt?

Som sagt så hade totalt 18 %  av undersökta gymnasieelever i svenska skolor en konsekvent negativ inställning mot judar. Om man skulle extrapolera även det undersökningsresultatet på Sveriges befolkning så innebär det att vi i Sverige idag har ungefär 1,8 miljoner människor med konsekvent negativ inställning mot judar.

Av dessa 1,8 miljoner så var som sagt ungefär 275 000 muslimer. Detta innebär att av alla med konsekvent negativ inställning mot judar i Sverige så utgör alltså muslimer endast 15 % av dem, 275 000 muslimer, samtidigt som ickemuslimer utgör 85 % av dem, 1 525 000 ickemuslimer.

De allra flesta antisemiter i Sverige idag är alltså ickemuslimer!

Punkt 2 är därmed motbevisad.

Det finns olika siffror och undersökningar att utgå från, men trots en viss variation i undersökningsresultat så förändrar det inte det faktum att påståendet om att dagens antisemitism kommer från muslimer – är falskt.

All antisemitism, oavsett var den kommer från, är förkastlig. Att då bara peka ut en minoritetsgrupp i Sverige som antisemiter är inte bara demoniserande av den minoritetsgruppen – det är också att ignorera den största gruppen antisemiter vi har i Sverige idag, nämligen den som består av ickemuslimer.

Jag låter Henrik Bachner, doktor i idéhistoria som forskat på ämnet antisemitism i Sverige, avsluta artikeln:

Bachner varnar också för att attackerna mot svenska judar utnyttjas av ”den antimuslimska opinionen, högerpopulistiska grupper och partier som Sverigedemokraterna”.

– I alla dessa kretsar hittar man antisemitiska uppfattningar men samtidigt är de väldigt intresserade att exploatera frågan för att kunna stigmatisera muslimer. Vi måste vara vaksamma mot generaliseringar, säger Bachner.