Etikettarkiv: böneutrop

Att förbjuda böneutrop är förbjudet


Att förbjuda böneutrop är diskriminering och strider mot religionsfriheten. Således är det olagligt att förbjuda böneutrop.


Böneutropsdebatten förefaller vara en ”neverending story”. Det går inte längre att räkna hur många gånger det har föreslagits att det ska vara förbjudet att sända ut religiösa budskap i det offentliga rummet. Tongångarna är av skiftande art. Det finns sakliga inlägg i debatten, men allt som oftast kännetecknas den av mer eller mindre främlingsfientliga och islamofobiska argument.

Senast ut i raden av mer uppsatta förbudsivrare är KD-ledaren Ebba Busch Thor. Motargument har berört hennes uttalande i en nyligen publicerad artikel och bemött de argument som hon använder.

Att Sverigedemokraterna vill se ett förbud mot böneutrop förvånar inte. I Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU34 läser vi följande:

Richard Jomshof m.fl. (SD) begär ett tillkännagivande om att förbjuda alla former av böneutrop från religiösa byggnader i motionerna 2016/17:793 och 2017/18:2351, med hänvisning bl.a. till religionsfrihetens rätt till frihet från religiösa budskap på offentlig plats.

Har Busch Thor, Jomshof och andra förbudsivrare missförstått vad religionsfrihet betyder? Eller är det deras egna åsikter, fördomar och islamofobi som är grunden i deras ställningstagande?

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 6 regeringsformen

är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad religionsfrihet. Religionsfrihet definieras enligt bestäm­melsen som frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Vi ska vara på det klara med att religionsfriheten enligt 2 kap. 20 § regeringsformen är den enda av de positiva opinionsfriheterna som inte får begränsas genom lag. Enligt 2 kap. 20 § regeringsformen kan yttrandefriheten, informations­friheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten begräns­as genom lag.

I förarbetena (prop. 1975/76:209 s. 114 f.) till regeringsformen anges att

uppgiften att utforma grundlagsregler till skydd för religionsfriheten är för­bunden med särskilda svårigheter på grund av att denna frihet innehåller betydande moment av andra fri- och rättigheter. Religionsfriheten anses t.ex. normalt inte bara innefatta en frihet att hysa viss religiös övertygelse och att enskilt utöva religion utan också frihet att sprida och ta del av religiös förkunnelse, att anordna och delta i gudstjänster samt att bilda och medverka i religiösa sammanslutningar.

Förbud mot böneutrop strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som Sverige ratificerade 4 februari 1952. I artikel 9 står följande:

  1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer

  2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter

Artikel 9 i Europakonventionen finns med i Svensk författningssamling som Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Lagen har samma status som svensk grundlag och står till och med över svensk grundlag. Eftersom den är författad och antagen av Europarådet så är den ingenting som Sverige kan sitta och skriva om efter eget behag ens om 100% av riksdagen ville det.

I Europarådet för mänskliga rättigheters Guide to article 9 – Freedom of thought, consciense and religion (sid. 71) finner vi en lista på rättsfall där denna rätt har fastslagits.

Enligt 1 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) är det diskriminering att förbjuda böneutrop:

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).

Enligt 1 kap. 3 § diskrimineringslagen (2008:567) är lagen tvingande:

Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förbud mot böneutrop strider mot religionsfriheten som den står i regeringsformen, det strider mot Europakonventionen och det är dessutom förbjudet enligt diskrimineringslagen.

Att förbjuda böneutrop är förbjudet.

Anser Ebba Busch Thor att ”religion är som en penis”?

Växjö kommun tillåter muslimska böneutrop. Detta beslut upprörde många, bland annat blev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor arg. Det är ”ett steg mot ett parallellsamhälle” som vi inte accepterar förklarade hon.

Parallellsamhälle? Jag skulle snarast säga att det är tvärtom. När moskéer syns och böneutrop hörs mitt ibland oss så är det ett tecken på att vi inkluderar muslimerna i vårt svenska samhälle. Att tillåta böneutrop betyder inte att man skapar parallellsamhällen. Att förbjuda dem betyder däremot att man exkluderar och förklarar att islam är något osvenskt och skapar ett parallellsamhälle.

Men för Busch Thor verkar det som det är nåt annat hon försöker förmedla: Att det skulle vara skadligt för barn och människor att se eller höra nåt muslimskt. Som om allt muslimskt ska hållas borta från offentlig plats.

”Människor ska inte återkommande få höra Allahu akbar ropas ut över sina bostadsområden”

Är religion som en penis?

För att beskriva hur knasigt Busch Thor tänker måste jag dra en parallell med ett uttryck som cirkulerar mycket i sociala medier. Ibland säger en del extrema ateister att religion ”är som en penis”.

Så här brukar det låta:

”Religion är som en penis.
Det är okej att ha en och det är okej att vara stolt över den,
men snälla, dra inte fram den ute bland folk och börja vifta omkring med den.
Och SNÄLLA försök inte trycka ner den i halsen på mina barn.”

Med detta menar de att religion ska vara en ”privatsak”. Religion ska inte synas eller höras offentligt, för då påtvingar man människor något de ska slippa se eller höra. Religionsfrihet definieras som ”rätten att slippa se och höra religion” i det offentliga rummet.

Har ni någonsin undrat varför Katolska Domkyrkan ligger gömd bakom Medborgarhuset i Stockholm? När det huset byggdes tänkte beslutsfattarna att ”katoliker är som penisar” och dolde domkyrkan bakom huset. För många herrans år sen kollade jag vad beslutsfattarna bakom bygget på 30-talet i Stadshuset sa och tänkte om andra religioner än den svenska protestantiska. De hade fördomar mot katoliker. De gav t ex avslag då katolska kyrkan ville genomföra processioner runt kyrkan. ”Katolikerna var ju som penisar” som skulle döljas och inte synas offentligt. ”Religion är en privatsak” sa man och gav avslag åt katoliker som ville göra processioner, eller bygga kloster och smällde upp Medborgarhuset framför deras domkyrka. En gång var frikyrkor särbehandlade i svensk lagstiftning. De hade precis blivit lagliga men de tolererades inte. Man såg frikyrkor som något ”osvenskt” som inte skulle synas eller höras. Samma sak var det med katolicismen då den växte sig stark i Sverige. Katolikerna skulle inte synas och höras på offentlig plats.

När frikyrkorna började växa på 1800-talet var det också många som reagerade på samma sätt. De tyckte att frikyrkorna ”var som en penis”. De skulle inte synas för mycket. Om ni undrar varför frikyrkor inte använder klockor så är det för att Svenska kyrkans pastorer hade inflytande i socknarna. Det ansågs fel och störande att frikyrkor skulle få ha samma rätt att ringa med klockor som statskyrkan.

Busch Thor har en bakgrund i Livets Ord. Det var samma debatt när Livets Ord skulle bygga sitt stora centrum i Uppsala på 80-talet. Då var det Livets Ord ”som var som en penis”. Det fanns politiker som tyckte det bygget var alldeles för stort. De skulle synas alldeles för mycket. ”Tänk på barnen”, sa många då. ”Barnen, och vuxna också för övrigt, ska inte behöva Livets Ords åsikter nertryckta i halsen”.

Om man tänker efter så hittar man mycket annat som har hanterats på samma sätt. Personer med funktionsnedsättningar gömdes undan för att de inte skulle synas för mycket i offentligheten. Homosexuella fick höra att de skulle sluta ”provocera” folk genom att kyssas offentligt eller hålla varandra i handen. Judar ansågs provocera genom att bära kippan synligt.

Idag är det muslimerna som inte ska få synas eller höras offentligt. I allafall om politiker som Ebba Busch Thor får bestämma. Eller som hon själv uttrycker det:

”Människor ska inte återkommande få höra Allahu akbar ropas ut över sina bostadsområden”

Exakt samma sak har sagts om många grupper genom tiderna.

Inte frihet

Ofta anser de som säger att religion ska vara en ”privatsak” att de är toleranta. De tolererar ”det andra”, men vill bara inte att det ska synas offentligt. Det är så som Sovjets ateister såg på religionen. Den skulle inte ses eller höras offentligt.

Men så fungerar inte ett fritt samhälle.

I ett fritt och öppet samhälle tillåts människor bli vad de vill, så länge de inte skadar andra. I denna rätt ingår rätten att på lika villkor med andra offentligt visa att man är den man är. Om religion eller sexuell läggning reduceras till enbart en privatsak blir följden att de med religionen eller läggningen diskrimineras. Om man kan visa sin heterosexuella kärlek offentligt på stan men inte sin homosexuella kärlek, är det då frihet? Kan man visa upp att man är ateist eller sosse men inte att man är muslim eller jude på Stortorget i Malmö, är det då frihet?

Om man inte tillåts visa fritt vad man är offentligt, är man fri då? Var frikyrkornas medlemmar helt fria vid den tid då de inte tilläts visa sin tro offentligt?

Så frågan är om Ebba Busch Thor håller med de extrema ateisterna om att religion ”är som en penis”?

PS

Om nu händelsevis Ebba Busch Thor tror att kyrkklockor inte har ett ”religiöst budskap”, rekommenderar jag henne att läsa inskriften på Uppsala Domkyrkas stora klocka. Som synes ansågs den klockan ha en massa budskap.

 

Ann Heberlein och myten att kyrkklockor ”inte har ett andligt budskap”

Ann Heberlein påstod nyligen i en artikel i SVD att böneutrop strider mot religionsfriheten.  I den artikeln definieras religionsfrihet som rätten att slippa religion offentligt. Dessutom påstår Heberlein att kyrkklockorna, till skillnad från böneutropen, är utan religiöst budskap. I två artiklar ska vi bemöta dessa myter.

I den förra artikeln bemötte jag påståendet att religionsfriheten är friheten att slippa religion i det offentliga rummet. Det påstår nämligen Heberlein.

Men Heberlein är inte konsekvent. När hon menar att man ska ha rätt att slippa möta religion i det offentliga rummet pratar hon om att hon vill ha rätt att slippa höra muslimska böneutrop. Kyrkklockor anser hon ska ha rätt att ringa på som vanligt – eftersom de inte har ett ”andligt budskap”.

Kyrkklockors budskap

Ann Heberlein påstår i sin artikel att  kyrkklockor inte har ett andligt budskap.

 ”Till skillnad från kyrkklockor innebär böneutrop inte bara en uppmaning till bön – nej, böneutropet är bön. I den bön som proklameras från minareter, sägs att ”Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud” och ”jag vittnar att Muhammed är Guds profet”. Det uttalade syftet med böneutrop, är att både troende och icketroende ska få ta del av islams andliga budskap. Böneutrop går alltså inte att jämställa med de kristna kyrkornas klockringning.”

Ack, ack ack. Vi lever i en religiöst sett analfabetisk tid. Dessutom är historiekunskapen ganska låg i Sverige. Svensken i gemen vet ganska lite hur människor fungerade förr i tiden. Speciellt om det rör religion.

Traditionellt sett har kyrkklockor alltid varit sprängfyllda med budskap. Budskapet har varit att man ska hylla och frukta Gud. Att visa att den kristna Guden styr och att hålla det onda borta. Ofta har budskapet också varit att man ska frukta och lyda den världsliga staten.

Detta är grundläggande kunskap i kyrkorummets historia.

Hålla det onda borta

Mycket av den kristna kyrkans teologi förr handlade om att hålla det onda borta, med dop, nattvard, amuletter och bön skulle man hålla det onda stången. Kyrkobyggnaden konstruerades som en fristad, då man trädde in skulle man lämna det onda bakom sig i kyrkans förhall och träda in i det rena kyrkorummet.

Klockorna höll demonerna och det onda borta.

Kyrkklockorna, som kallades ”Guds basuner”, kunde höras en mil eller mer.

– Klangen av kyrkklockor är ett levande kulturarv, som vi hör dagligen men sällan reflekterar över, säger Petter Ljunggren. Nu berättar vi hur de tillverkades, döptes, fick hjälp av böner, runor och magiska bilder för att skrämma medeltidens demoner med sin klang och kalla de troende till kyrkan. (källa)

Ett exempel på detta är att man ofta brukade ringa med klockorna då det åskade.

”The practice of ringing church bells to dissipate lightning storms and prevent their deleterious effects had a long tradition in Europe and had been a concomitant to the general belief in the diabolical agency manifested in storms. … Typical inscriptions on church bells described their powr to ”ward off lightning and malignant demons”; stated that ”the sound of this bell vanquishes tempests, repels demons, and summons men,” or exhorted it to ”praise God, put to flight the coulds, affright the demons, and call the people”; or noted hat ”it is I who dissipate the thunders.” (Cohen, I. Bernard (1990). Benjamin Franklin’s Science. Harvard University Press. p. 119. )

Klockornas budskap

Vill man se vilket budskap klockringningen traditionellt sett haft kan man läsa vad som står på olika kyrkklockor runt om i världen eller i Sverige. När klockmakarna göt klockor förr i tiden skrev de nämligen ofta in vilket budskap klockorna skulle förmedla på dem när de göt dem. Och detta skedde långt in på vår tid.

På Rödöns lillklocka, gjuten under kung Gustav den 5.e regeringstid under 1900talets början  står texten:

I kristen tro och redlig vandel går vägen över gruset mot höjden. Så länge vi frukta Gud, ära konungen och icke förgäta fädrens maningar och gärningar skola Rödöns klockor ringa för ett lyckligt och fritt folk i älskad hembygd. Gläds min själ.”

På kyrkan i Norrbo, Hälsingland från 1500-talets sista år, kan man läsa att klockans syfte är att uppväcka människan till att höra Guds ord.

”KLOCKAN ÄR THER TIL GIORD TIL
UPVECKIA MENNISKIAN AT HÖRA GUDZ ORD. ANNO DOMINI 1595”,

Näshults storklocka är från Oskar den andres tid, 1800-talets sista år. Den klockan sjunger ”skaparens ära”…

Jag manar till heliga fester
härligt med lockande ljud
kommen till kyrkan, I gäster
klädda i helgedagsskrud.
Skaparens ära jag sjunger
kraftigt med tunga och malm.
Stäm då med lefvande tunga
in i min fästliga psalm.”

Kyrkklockor har ofta sådana budskap även om det också är vanligt förekommande att namnen på de som donerade kyrkklockorna står skrivna på klockan. Men att klockorna hade ett budskap var utan minsta tvivel. På medeltiden men även under den protestantiska tiden.

Mellanklockan i Lunds domkyrka är från 1774. På den kan man läsa:

NÄR MAN I TIDENS BOK
SKREV SJUTTONHUNDRAFYRA
OCH SJUTTIO DERTILL, FRÅN
VÅR FÖRSONING DYRA:
JAG STÖPTES OM PÅ NYTT
OCH ÖKTES TILL MIN VIKT,
FÖR ATT MED HÖGRE RÖST,
PÅMINNA DIG MIN PLIKT.
UPPMÄRKSAM VID MITT
LIUD, DU PLÄR LÄTTSINNIGT
FRÅGA
OM DÖDEN INBROTT
GJORDT? OM VÅDELD BÖRJAT
LÅGA?
OM GUDSTIENST ÄR FÖR
HAND? OM DOMPREDIKAN
SKER?
OM UPPROR ÄR I LAND? OM
LIKFÄRD SIG FRAMTER?
LYSS HELLRE TIL OCH LÄR,
AF MINA GÄLLA THONER
HUR DÖD OCH DOM ÄR NÄR,
DIG INGENDERA SKONER.

Intresserade rekommenderas att botanisera i Riksantikvarieämbetets samling av skriftserien ”Sveriges kyrkor”. Där kan man läsa vad som står inskrivet i Sveriges olika kyrkklockor.

På detta kanske Ann Heberlein skulle svara att ”folk idag inte kopplar samman kyrkklockor med något budskap”.

Jag tror att många troende kristna i svenska skulle protestera ljudligt. För troende är kyrkklockorna en del av gudstjänsten och i allra högsta grad något med ett religiöst och andligt budskap.

Visst har både böneutropet och kyrkklockorna ett budskap. Ann Heberlein har rätt att de innebär att ett andligt budskap sprids i det offentliga rummet. Men hon har helt fel när hon påstår att det är annorlunda för klockorna i Svenska kyrkans kyrkor.

Ann Heberlein och religionsfrihet utan religion

Ann Heberlein påstod nyligen i en artikel i SVD att böneutrop strider mot religionsfriheten.  I den artikeln definieras religionsfrihet som rätten att slippa religion offentligt. Dessutom påstår Heberlein att kyrkklockorna, till skillnad från böneutropen, är utan religiöst budskap. I två artiklar ska vi bemöta dessa myter. Först ut är idén att religionsfrihet betyder frihet från religion i det offentliga rummet.

Ann Heberlein påstår i en artikel i SvD ”[…] att religionsfriheten även innebär rätten att slippa religion, exempelvis i det offentliga rummet”. Hennes argument är att i det offentliga rummet väger rätten att slippa religion tyngre än rätten att få utöva sin religion:

”Religionsfriheten skyddar rätten att tro – och rätten att inte tro. Man får aldrig, under några omständigheter, tvinga någon att ansluta sig till en religiös åskådning eller underkasta sig religiösa påbud… Den enes rätt att slippa oönskad religiös påverkan väger… tyngre än den andres rätt att utöva sin religion.

Därför är det inte hållbart att hänvisa till religionsfriheten för att få igenom krav på böneutrop. I själva verket strider böneutrop tydligt mot religionsfriheten.”

Att tillåta böneutrop i det offentliga rummet betyder att man kränker religionsfriheten för de som inte vill ta del av religion, menar Heberlein.

”Det är fullt möjligt för en troende muslim att utöva sin religion utan böneutrop – men den ickemuslim som befinner sig i närheten av böneutropen kommer inte undan. Dennes rätt att slippa oönskade religiösa inslag i offentlighet kränks därmed.”

Religionsfriheten handlar både om att få slippa religion och att få slippa vara religiös. Så långt har Ann Heberlein rätt. Ann Heberlein pratar i artikeln, och på andra ställen, om att hon förespråkar det sekulariserade samhället. Traditionellt sett betyder iden om ett sekulariserat samhälle, ett samhälle som inte domineras av religion.

Så långt är allt som det ska, få vill ha tillbaka gamla tiders samhälle som styrdes av religiösa diktat. Men betyder detta med sekularism då att religionen inte ska synas i ”offentligheten”? Nej, då är det inte sekularism utan ateism.

Sekularism är inte samma sak som ateism. Sekularism handlar om att varken religioner eller ateism ska få dominera det offentliga rummet. Det Heberlein refererar till är det ateistiska system som bl a Sovjetunionen hade. Där tilläts inte religion i det offentliga rummet.

Det Heberlein pratar om är att hon vill att det offentliga rummet ska vara ateistiskt, dvs religionsfritt. Men ett sekulariserat samhälle är inte samma sak som ett ateistiskt, dvs religionsbefriat, samhälle utan handlar om att skydda samhälle och stat från BÅDE idén om den religiösa och ateistiska staten.

Sovjetunionen, och idén om det ateistiska samhället och den ateistiska staten, var ingen bra förebild. Där ansåg man att religion var något man bara skulle få utöva privat, inte offentligt. Sekularismen skyddar både religiösa och ateister och går ut på att både ateister och religiösa har lika rätt till det offentliga rummet.

Den som vill se mer om hur begreppet sekularism definieras rekommenderas att läsa domarna från US Supreme Court; Reynolds v. U.S., samt Everson v. Board of Education of Ewing TP, som fastslår separationen mellan religiösa församlingar och statsmakten. Av domarna framgår att US Supreme Court både tog avstånd från en ateistisk stat lika mycket som en religiös stat. USA på 60-talet såg inte på Sovjetunionens och kommunismens ateistiska stat, där religion inte skulle synas i det offentliga rummet, som något bra. Tvärtom. Därför står det i domarna att varken ateism eller religion ska dominera staten eller samhället.

Jämför gärna med idén om yttrandefrihet och idén om politisk frihet. Yttrandefrihet betyder inte att man ska ha frihet att slippa höra vissa åsikter i det offentliga rummet. Politisk frihet betyder inte att man ska slippa att se partier man ogillar i det offentliga rummet.

Vad Avpixlat vill tuta i oss…

Avpixlat och Exponerat försöker göra poänger av att en person ”åtalas för att ha tutat” utanför moskén i Fittja.

Det finns en liten sidoväg intill Fittjamoskén. En bil körde förbi under pågående fredagsbön som inleddes med böneutrop och föraren tutade ihållande. Bilisten identifierades och åtal väcktes. Enligt åklagaren tutade han i syfte att störa bönen och utropet.

Avpixlat skriver:

Big Brass Band!
peasap / Foter / CC BY

Den formella anklagelsen är “störande av förrättning”. Brottet kan ge böter eller i grova fall fängelse i upp till sex månader. Mannen nekar till brott. Kuriosa i sammanhanget är förstås att många svenskar anser att böneutropen i sig är störande och frågan är om man kan störa en störning. En annan aspekt är att det uppenbarligen är helt i sin ordning att störa Sverigedemokratiska torgmöten genom att tuta i platstrumpeter men straffbart att tuta i protest mot störande böneutrop.

För det första: Om samma personbil hade kört på en gata en annan kväll i vilken annan stad som helst och tutat kontinuerligt i några minuter hade föraren kunnat få böter för det. Hade föraren ställt sig utanför en kyrka och saboterat gudstjänsten hade också denne åtalats och dömts.

Jag vet en person i Helsingborg som åtalades för att han tutade i bilhornet konstant när hans före detta flickvän hade en dejt med sin nya pojkvän. Jag har hört om fotbollsentusiaster som tutat för att störa motståndarlaget vid spel i division fem och sex. Så brottet ”att tuta” är inte ovanligt!

För det andra: kan jag ge Avpixats skribent rätt i att det inte är ok att Sverigedemokratiska möten störs av tutor. Lagen betraktar störningar från tutor som allvarligare än störningar från vuvuzuelor och visselpipor. Det kan verka lite otidsenligt. Det finns dessutom förordningar om ordningen på gator och torg som polis verkar ta lite mindre allvarligt på när det gäller demonstrationer mot SD. Det ogillar jag.

Givetvis är det lika fel ur lagens strikta mening, att störa ett möte med SD som en gudstjänst eller fredagsbön.

Hur som helst medger både Avpixlat och Exponerat att syftet var att störa fredagsbönen, och de ser inget fel i det, vilket de däremot ser i att störa SD:s möten. Det är vad de försöker tuta i oss! Rasistisk dubbelmoral i ett nötskal.

Det är svenskfientligt att bryta mot svensk lag!

Nedan återges lagrummet 16 kap. 4 §, brottsbalken, utgörandes svensk lag, som definierar brottet ”störande av förrättning”.

Om någon genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra allmän gudstjänst, annan allmän andaktsövning, vigsel eller begravning eller dylik akt, domstols förhandling eller annan statlig eller kommunal förrättning eller allmän sammankomst för överläggning, undervisning eller åhörande av föredrag, döms för störande av förrättning eller av allmän sammankomst till böter eller fängelse i högst sex månader.   För störande av förrättning eller av allmän sammankomst döms också den som genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra förhandling vid Internationella brottmålsdomstolen. Lag (2009:1281).

Böneutropen är här – överlever vi?

I spetsen tillsammans med Birgitta Mörk (S) ordf. kommunfullmäktige Botkyrka kommun skrevs en petition av s.k. ex-muslimer i Sverige. Petitionen syftade till att stoppa böneutrop i Fittjas moské.

På hemsidan för petitionen kan man bland annat läsa följande:

”Det är viktigt för alla dem som har flytt från politiska islams förtryck. Från Sharialagars våldsamma och barbariska handlingar mot människorna och att inte behöva bli påminda om det igen.”

Om enbart ”påminnelsen” av politiskt förtryck med religiösa förtecken skulle utgöra skäl för att stoppa böneutropandet, aktualiseras en rad frågeställningar.

 

FÖRBUD MOT ALLT SOM PÅMINNER OM FÖRTRYCK

Om bärandet av slöjor ”påminner” någon om religiöst förtryckande regimer som tvingar kvinnor att bära slöja, skall slöjbärandet förbjudas?

Om utbristandet av ”Allah hu Akbar”, som många muslimer kan utbrista privat i olika sammanhang (muslimer rappar ”Allah hu Akbar” under en filmfestival, en muslimsk fotbollsspelare ber efter att ha gjort mål, eller ber tillsammans med anhängare av andra religioner för mordoffer osv. osv.) ”påminner” någon om religiöst förtryck, skall sådana religiösa uttryck förbjudas från det offentliga rummet?

En av författarna till denna artikel (Thabo ’Muso) hade en far som berättade att han som barn hatade vita människor. Han växte upp under apartheid i Sydafrika och med det förtryck som vita människor där utövade gentemot svarta människor.

Efter en tid överkom han sina svepande rasistiska generaliseringar och kunde umgås med vita människor i alla upptänkliga sammanhang.

Dansgrupp i Lund_v2

Han gifte sig och fick barn med en vit person utan några som helst traumatiserande konsekvenser.

Dance competition_v2                   Thabo i Täby som barn_v2

Kanske det vore en lämpligare och förnuftigare väg även för de som levt i religiöst förtryck att inta samma självrannsakan och genomgå en liknande själslig förändring? Eller kan det anses vara för mycket begärt?

Och hur skall samhället förhålla sig till det öppna manifesterandet av kristen tro? En religiöst manifesterande som visas återkommande i svensk television finansierad av troende och ateistiska licensbetalare, såväl som i en rad andra sammanhang.

Hundratusentals människor flydde från krigets Bosnien under 1990-talet. Det var en tidsperiod då landet blev överkört av ett korståg mitt i Europa och folkmord utfördes på muslimer enbart för att de var muslimer.

 

KYRKKLOCKORNA I VÅRA LIV

Men, ingen från Bosnien, så vitt är allmänt känt, har krävt stopp för kyrkklockor i Sverige. Detta oavsett om någon återupplevt trauman från kriget.

Även de av oss som är sekulariserade…

Thabo - nyårsfest

.. och kan väckas ganska abrupt av kyrkklockor en söndagsmorgon får lov att leva med ringandet.

Betänkt även att exempelvis den ständigt ringande Solna kyrka på Kyrkbacken i Hagalund, Solna, enbart ligger cirka 20 meter från närmaste bebyggelse mitt inne i ett miljonprogramsområde.

Inte en kilometer från närmaste bebyggelse som är fallet med Fittjamoskén.

Enbart mot den bakgrunden vore stoppandet av böneutrop i Fittjamoskén lika inkonsekvent som absurd.

Men Birgitta Mörk (S) och hennes engagemang för att människor som flytt från religiöst förtryck skall slippa höra tre minuters böneutrop varje fredag i Fittja är en del av en större trend. En trend enligt vilken rätten till att offentligt manifestera sin religiösa tro (åtminstone för muslimer) inte tycks kunna samexistera med rätten att inte vara troende.

Hon är inte ensam i sitt parti med liknande åsikter.

 

POLITIKERNA SOM ”VET” ATT BÖNEUTROPEN ÄR FARLIGA OCH SKADLIGA

Nima Gholam Ali Pour (medlem i Socialdemokratiska partiet tills dess att Omar Mustafa valdes in i partistyrelsen), ”Böneutrop är inte heligt”, publicerad i Newsmill den 2 januari 2013, tycks driva tesen att de som förespråkar böneutropen i Fittjamoskén utgör en liten minoritet religiösa muslimer.

Han för ett resonemang om ”buller” och ”oljud” som utropen enligt honom består av. Han anser sig även veta att frågan om tillstånd för böneutrop är ”något som egentligen berör de kommunala miljöförvaltningarna och miljöbalken”.

Polisstyrelsens bedömning är annorlunda och det 19-sidiga beslutet, enligt vilket böneutropen från Fittjamoskén beviljas tillstånd, kan läsas här.

Huruvida Nima Gholam och Birgitta Mörk gjort en mer professionell och juridiskt korrekt bedömning än polisen, av huruvida böneutropen utgör buller och oljud, samt om polisen är behörig att besluta i tillståndsärenden kring böneutrop, är upp till var och en att bilda sig en uppfattning om.

Nima Gholam Ali Pour presenterar ytterligare information kring böneutropen från Fittjamoskén:

Böneutrop är i grund och botten något problematisk för det handlar om att man flera gånger om dagen, 365 dagar om året, kallar alla till bön.

Det mest problematiska i sammanhanget är snarare att Nima Gholam Ali Pour inte tycks ha satt sig in i fakta innan han gör påståenden inför åtskilliga tusentals läsare som vill lära sig något nytt. Böneutropen skall således ske en gång i veckan, en gång om dagen, sammanlagt 48 gånger om året. Han presenterar därmed desinformation.

Av polisens beslut, sid. 1, första stycket, gällande böneutrop framgår i själva verket följande:

”Botkyrka Turkiska Islamiska Kulturförening beviljas tillstånd till högtalarutsända böneutrop från moskén i Fittja i Botyrka kommun på fredagar under 3-5 minuter ca kl. 12.00 vintertid respektive ca. 13.00 sommartid under perioden den 12 april 2013 – 20 mars 2014.”

Nima Gholam Ali Pour påstår att den förening som ansökt om tillstånd för böneutrop, nämligen Botkyrka Turkiska Islamiska Kulturförening, utgör vad han kallar för ”en högljudd minoritet som inte vill anpassa sig till resten av samhället.”

Om han har belägg för att församlingen som driver Fittjamoskén utgörs av fundamentaliser som vägrar anpassa sig till samhället, hoppas vi på att han presenterar belägg för detta framöver.

För de som är intresserad av information från de som regelbundet besöker Fittjamoskén och dess församling (Ida Dzanovic) , rekommenderar vi ytterligare läsning av artikeln Rör inte min moské.

 

Ida Dzanovic

Thabo ‘Muso

 

 

Bra att känna till om böneutrop i moskén i Fittja

Gästinlägg av Tanvir Mansur. Även publicerat på Ajour

Nu ska ansökningen från moskén i Fittja om böneutrop behandlas. Ärendet handlar om ett böneutrop som sker en gång i veckan under ca 2 minuter. Förhoppningsvis blir diskussionen kring böneutropet saklig, trots att jag redan nu vet med mig att medierapporteringen inte kommer bli det.

Foto Tanvir MansurLäs först om moskén på Stockholms länsmuseums hemsida.

Jag minns att när jag var liten (från 1998, då jag var 11) och storhandlade på OBS (som sedan blev Coop Forum och som nu har lagts ned) i Fittja med familjen, så stod moskébygget mittemot parkeringen där alltid orört, för föreningen hade inga pengar. De samlade ihop pengar till bygget genom privata donationer. Till slut när jag fyllde 20 stod alltså moskén färdig.

Lyssna gärna på diskussionen mellan Ardavan Khoshnood (KD) och Mohammed Kharraki (Islamiska förbundet) i P1 Morgon imorse.

Moskén som diskuteras står alltså i ett industriområde (Slagsta) där det är relativt långt till närmsta hushåll (kanske 5-10 min promenad till Fittja C). Hur högljudd böneutropen kommer vara vet ingen just nu, men inom det allra närmsta området (där ljudet skulle vara som högst) finns alltså inga privata bostäder. Den står dessutom precis där Coop Forum och dess stora parkering låg förut, motorvägen och även tunnelbanan (som är rätt så högljudd flera gånger per timme). Dock kan man tänka sig att ljudet färdas långt över vattnet (Albysjön) som ligger intill moskén, så det kan sannolikt vara så att ljudet hörs ända till Masmo och kanske till och med Flottsbro (skidbacken). Det är alltså en volymfråga och en bedömningsfråga för polisen när ansökan kommer in. Polisen kan nog ge en volymgräns och en gräns för hur långt böneutropet kan vara. Detta görs troligtvis i dialog med den aktuella församlingen.

Allt detta om saklig rapportering kan tyckas vara en petitess. Men research är otroligt viktigt och det kan bli helt fel ibland. I SvD:s rewrite av Dagens artikel stod det från början att moskén byggdes 1994. Jag påpekade detta för reportern som skrev texten igår och fick svar väldigt snabbt:

———- Forwarded message ———-
From: Erik Olsson
Date: 2012/9/27
Subject: Re: Research på SvD Näringsliv??
To: Tanvir Mansur

Hej, jag har skrivit artikeln utifrån det som rapporterats i tidningen Dagen. Det är vad vi kallar en rewrite och skrivs för att snabbt få ut nyheten på nätet. Har inte hunnit få tag i några berörda personer på egen hand än men kommer nu gå vidare och göra närmare research. Stämmer exempelvis inte byggår så ska det så klart rättas till.

Foto: Tanvir Mansur 2009

Det handlar också om ett utifrånperspektiv som ofta görs av storstadsjournalister när de reser ”ut” till en mindre ort utanför storstadens innerstad (t.ex. Bjästa, Forserum, Fittja, Rinkeby) och inte nyttjar den kompetens som finns bland journalister från området eller medborgare som bor där.

Det är viktigt att visa att det här fortfarande är enLOKAL fråga som påverkar MEDBORGARNA I KOMMUNEN och inte nödvändigtvis hela landet. Och den bör definitivt diskuteras av medborgarna i kommunen (vilket görs). Men det blåses upp som en nationell fråga eftersom det också blir ett prejudikat.

Vilka medier kommer i den här frågan att lyfta fram Botkyrkabor i debatten? Eller är det Islamiska förbundet och Kristdemokraterna som ska representera hela diskussionen i Fittja och Botkyrka? Har det funnits en diskussion bland kommunpolitiker om detta, behöver de också lyftas fram? Fundera på det.

Fundera också på varför debatten i frågan ska handla om att vara FÖR eller EMOT och varför det inte skulle finnas några andra dimensioner av frågan? Är det att antingen tillåta böneutrop eller förbjuda böneutrop? Är det inte snarare så att olika moskéer med böneutrop skulle ha olika typer av inverkan på den omgivande miljön beroende på var de ligger och hur högt ljudet är.

Varje ansökan för böneutrop bör vara en bedömningsfråga för varje ansökan och för medborgarna som bor där (i kommunen), inte nödvändigtvis en fråga om böneutropens vara eller icke-vara i hela landet. Nu inväntar vi bara raseriet och den religionsfientliga Facebook-gruppen NEJ till moskéer i Sverige! får ännu ett uppsving. Redan nu har riksdagsledamöter ropat att det handlar om islamisering – ett vanligt sluttande plan-argument när det gäller inkludering av muslimer i Sverige. För muslimer ska tydligen inte få utöva sin religion här utan att anklagas för att konspirera för att ta över landet?

Andra frågor som vi från området bör ställa oss är: Är det verkligen så störande, om man jämför med den övriga ljudbilden i området (bilväg och tunnelbana) att lyssna på ett böneutrop en gång i veckan? Är förutsättningen för att böneutrop ska tillåtas att ingen hör den? Vad är skillnaden mellan att se och att höra en religiös kallelse (jämför med kyrkor/moskéer/synagogor i ens synfält, eller Jehovas vittnen som står och delar ut tidningar i tunnelbanan)? Handlar inte religionsfriheten om att människor med olika livsåskådningar ska kunna leva i samexistens? Det verkar i alla fall vara något som Botkyrka kommun arbetar aktivt med.

Till Svenska Dagbladet säger Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd, att det enbart finns åtta specialbyggda moskéer i Sverige som har möjligheten att utföra ett böneutrop, övriga används som lokaler också för annat (såsom lägenhetsmoskéer, källarmoskeer m.m.).

– Det är inte så många, och jag tror en del kommer avstå att ansöka ändå, oavsett vad som händer i Fittja, säger Helena Benaouda.

För invånare i Botkyrka och i Fittja kan det här vara en viktig fråga att diskutera med varandra.
Men tydligen måste hela Sverige lägga sig i. Och medborgarna i kommunen själva lämnas utanför.

Uppdatering:
Botkyrka kommun sände idag ut ett pressmeddelande där de poängterar att de inte har tagit ställning för eller emot böneutrop.

– Innan kommunfullmäktige tar ställning i sakfrågan så kommer vi att ta den tid vi behöver för en dialog som vi vill föra med invånare och civilsamhället. Botkyrka är en interkulturell kommun där vi alla ska kunna leva tillsammans. Därför är detta en fråga där fler ska få chans att tycka till, säger Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande (S), Botkyrka kommun.

/Tanvir Mansur (som även tagit fotona)

Foto: Tanvir Mansur 2009

Milsten vid kommungränsen mellan Botkyrka och Huddinge. Foto: Tanvir Mansur 2009