Etikettarkiv: moskeer

Anser Malcom Kyeyune att majoriteten har rätt att förtrycka minoriteten?


Är det ”rätt” att en majoritet stoppar och tystar en minoritet i demokratins namn? Allt oftare hör man svaret att det är ”rätt”. Som så ofta är det minoriteten muslimer som bör stoppas, ena dagen är det böneutrop som inte bör höras, och andra dagen är det moskéer som bör förbjudas.


Vilken rätt har en minoritet i en demokrati? Och vilken rätt har man att försöka stoppa eller tysta en minoritet i en demokrati? Det är en ganska komplicerad fråga. Det de flesta experter och statsvetare är överens om är att staten bör ingripa så lite som möjligt i demokratin och yttrandefriheten, eftersom det är farligt att låta majoriteter bestämma om minoriteter ska få existera.

Men inte alla har tänkt igenom saken totalt innan de yttrar sig.

Malcom Kyeyune skrev en artikel i Göteborgs-Posten den 2 juli, ”Demokratin är inte döende”.  Den handlar om ett av GP:s favoritämnen numera, nämligen att politikerna bör lyssna mer på Sverigedemokraterna och de invandringskritiska väljarna.

Kyeyune gör gällande att svenska politiker länge ignorerat majoriteten till förmån för minoriteterna. Det är i samband med det han skriver rakt upp och ned att vi borde lyssnat mer på de som vill förtrycka minoriteten.

”[…] författaren Lionel Shriver att modern litteratur älskar att behandla invandraren och dennes perspektiv, samtidigt som den är totalt ointresserad av perspektivet hos de personer vars hembygd transformeras. Tycker de om detta? Ville de ha detta? Vem fan bryr sig? Deras perspektiv spelar ingen roll; om de har en åsikt så är den antagligen rasistisk […].

Allt detta i ett demokratiskt system där en skalle, en röst gäller. Det mest fascinerande med vår tid är faktiskt hur otroligt förvånade våra politiker verkar vara över att deras värld nu faller sönder. Bygg en moské, baby! Ni som inte gillar moskéer kan dra åt helvete; alla de rättrådiga och goda skäms över att dela land med er.

Tänkte verkligen ingen på att man inte bara delar land utan också delar valurnor med dessa människor? Det är galet, men svaret verkar faktiskt ha varit nej. Tänkandet lyste med sin frånvaro. Att förhärliga minoriteter och snäsa åt majoriteter att göra bot för alla sina privilegier kanske tillfredsställer ideologiskt, men det är usel praktik.”

Idag ser vi i Sverige att denna majoritet kräver att få sin röst hörd. Det är bra, skriver han, och det är förenligt med demokratin och visar att demokratin inte är döende, som en del i debatten varnat.

”Man kan lyssna på majoriteten, eller så kan man få sparken och bli ersatt av politiker och partier som lyssnar. Att detta sker är inte ett tecken på att demokratin är döende.”

Kyeyune  anser alltså att vi bör lyssna på de som inte vill ha moskéer, dvs muslimerna. Att vi lyssnar på de rasister som vill förtrycka minoriteten anser han vara demokratiskt, om det är en majoritet som står bakom rasisterna. 

Men är det demokratiskt att stoppa minoriteter i namn av majoritetens makt och rätt?

Minoritetens rättigheter

Vad sker om denna majoritet inte vill bygga moskéer? Det är här det förrädiska i Kyeyunes resonemang visar sig. Utan skydd för minoriteternas rättigheter kommer minoriteterna att trampas på. Det kommer med andra ord inte att byggas några moskéer.

Att lyssna på majoriteten och att låta majoriteten styra betyder INTE att majoriteten har rätt att göra vad de vill. Det är INTE demokrati om en majoritet trampar på, eller tystar, en minoritet.

Det är inte demokratiskt om ett parti med 51% av rösterna förbjuder ett parti med 20% av rösterna. Det är inte heller demokrati att en majoritet förbjuder sådant som moskéer eller synagogor.

Kyeyune är svart. Om Kyeyune hade tänkt efter lite mer innan han skrev det han skrev hade han kanske insett att exakt samma argument som han för fram, har använts av rasister och personer med fördomar om just svarta.

Jag vet själv hur personer i min barndoms Höganäs frynte näsan åt svarta de såg och sa att det var galet att politiker inte brydde sig om majoritetssvenskarnas åsikter om att ”importera” en massa svarta till Sverige.

Borde man lyssnat på dessa fördomsfulla? Borde vi gjort det om de var en majoritet?

Men så långt tänkte inte Kyeyune.

Demokrati är något komplicerat, inte något enkelt.

Alla sunda demokratier skyddar minoriteters rättigheter, till och med rätten för grupper och organisationer man själv ogillar eller anser vara ett hot mot t ex demokratin. Det enda undantaget till detta som kan finnas är de som rör skyddet av medborgarnas liv och frihet. Men till och med där måste staten vara restriktiv. Så sent som på 60-talet ansågs sexualupplysning om homosexualitet hota medborgarnas liv och frihet och var förbjudet i Sverige.

Svaret jag fick då jag skickade denna krönika till Kyeyune (jag publicerade den på min egen blogg samma dag som GP publicerade).

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Myt: ”Förbjud utländsk finansiering av moskéer!”

Är ”utländsk finansiering” av moskéer nåt som bör stoppas och är ”utländsk finansiering” ett ”muslimskt problem”?

Med jämna mellanrum hörs kravet att vi måste stoppa utländsk finansiering av moskéer i Sverige eller straffbeskatta det. Det kan låta lätt, men det är mycket svårare i verkligheten. Frågan är om vi ens skulle vilja det.

Lagar och regler måste vara konsekventa. Om vi skulle stoppa utländska donationer till Sverige skulle det drabba kristna och andra samfund hårt. Dessutom skulle svenska kyrkors stöd till utlandet drabbas hårt.

Så här kan det låta när någon reagerar på att ”muhammedanerna” tar emot pengar från utlandet.

Men det är inte så enkelt.

Mycket av katolska kyrkans verksamhet sen de återetablerade sig här i Sverige på 1700-talet har varit utlandsfinansierad. Förutom att de givetvis är styrda från Rom.

I årsredovisningen för katolska kyrkan kan vi läsa att de just nu samlar pengar för en kaldéisk kyrka, för de många syriska flyktingar som kommit hit de sista åren; kyrkan heter Jungfru Maria Kyrka.

Få reagerar mot detta, trots att katolska kyrkan än idag har kvar en syn på homosexuella som de flesta svenskar avskyr.

Det är inte heller något fel i att intressen i Thailand stöder bygget av buddistiska tempel i Sverige, tycks de flesta anse. Detta trots att Thailand har en syn på politik vi avskyr.

Muslimska investeringar däremot. De anses alltid vara ”fel” per definition.

Vi lever i en värld med fri marknad. Att börja förbjuda olika aktörer att investera över landgränserna innebär problem, vare sig vi pratar om kyrkor eller mekaniska verkstäder.

 

 

 

Skydd för synagogor och moskéer

Attentaten mot landets moskéer blir fler och fler. Det är orimligt att grupper som utsätts för hatbrott, som muslimer, själva ska behöva ta bördan och själva bekosta skyddet för sina samlingslokaler. Därför bör det allmänna gå in med resurser för att skydda de som attackeras.

Sverige har, traditionellt sett, varit generöst med att ge bidrag till ideella föreningar. Också religiösa samfund får pengar genom, exempelvis,  Nämnden för statligt stöd för trossamfund. Men bidragssverige har aldrig varit anpassat för att skydda de som utsatts för hatbrott. Det är ganska absurt.

De judiska församlingarna

Judiska församlingar har fått en del stöd för skydd mot antisemitiska hatbrott. Men det de fått har varit alldeles för lite.

Församlingarna har, till större delen, fått finansiera skyddet själva och mellan 20 och 30% av deras budgetar har gått åt till skydd och till att betala bevakningsbolag. Runt 2005 räknade man med att de totalt betalade 5 miljoner kronor för skydd, vilket de helt och hållet fick ta ur egen ficka. Denna summa utgjorde 25% av deras budgetar.

I flera år har man efterlyst större stöd för skydd från staten. Speciellt i samband med debatten om hatbrotten i Malmö har man rest detta krav, men det dröjde till 2011 innan något hände.

2012 fick de 4 miljoner kronor, och 2014 fick de 2 miljoner. Detta välkomnades givetvis av de judiska församlingarna. Att det är för lite vet alla. Av någon anledning ges stödet år för år, inte kontinuerligt, som de  judiska församlingarna önskar. Och de behöver mer skydd och stöd än detta. Idag bevakas judiska begravningsplatser och synagogor ideellt av judiska volontärer. Ska det verkligen vara så?

Polisen bevakar synagogorna och judiska skolor och förskolor  extra. Men också här har man efterlyst mer arbete, framför allt för att koordinera arbetet med att skydda församlingarna mot hatbrott i hela Sverige.

För lite, för sent och för okoordinerat. Så skulle man kunna sammanfatta statens inställning till synagogornas säkerhet.

De muslimska församlingarna

Det är bra att judiska församlingar har fått hjälp med att skydda sig, även om det är för sent och för lite. Men hur kan det komma sig att enbart judiska församlingar fått stöd för skydd av regeringen? Egentligen är det helt absurt. Vi lever i en miljö med ett ökande muslimhat och stora attentat mot moskéer har utförts för i Sverige. I Malmö brann moskeerna för bara ett dussin år sen. På något sätt gick detta regeringarna helt förbi.

Några motsvarande bidrag för muslimska församlingars säkerhet har vi inte sett, trots hat och hot och moskébränder i 20 år nu. Och polisens arbete med muslimska församlingars säkerhet är mer än otillräckligt.

Nu blir det möjligt från och med i år att söka bidrag för skydd av alla trossamfund, men de summor det rör sig om är löjligt låga. Tre miljoner kronor är vad regeringen vill att trossamfunden ska dela på. Detta är absurt lite.

Vad som behövs är ett samordnat grepp för att skydda trossamfunden. Det behövs kontaktpersoner inom polisen. En avdelning i rikspolisstyrelsen som koordinerar patrullerande och skyddsåtgärder. Det behövs stora statliga stöd kontinuerligt, och inte på årsbasis, för att skydda samfunden, såväl de judiska som de muslimska. Inte kaffepengar: nån miljon hit och dit. Det behövs tiotals miljoner.

Det tog decennier för regeringen att vakna upp och börja ge lite stöd för synagogornas säkerhet, ska det ta decennier för dem att vakna upp och inse att moskéerna också behöver stöd och skydd? Och när tar man ett helhetsgrepp på situationen och ger de summor som behövs?