Etikettarkiv: retorik

Varning för Samhällsnytt!

Samhällsnytt, tidigare Avpixlat och Politiskt Inkorrekt, är en högerextrem nätblogg med nära koppling till Sverigedemokraterna. Bloggen är opinionsbildande och arbetar för att rapportera om sådant som ”etablissemangsmedia” (gammelmedia) inte vågar skriva om. Det som utmärker Samhällsnytt är att artiklarna som publiceras ofta är osakliga, då de färgas av skribentens åsikter och spekulationer.

Nätbloggen beviljades 2020 statligt redaktionsstöd på knappt 1,2 miljoner kronor, trots att den inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna, bl a att följa pressetisk sed.


Den 1 september 2017 lanserades en ”ny” högerextrem nätblogg. Den fick det förtroendeingivande namnet Samhällsnytt.

Vad är Samhällsnytt?

På hemsidan kan vi läsa följande:

Samhällsnytt tar ett brett publicistiskt grepp. Vi specialbevakar de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser, men fokuserar också brett på allmän nyhetsjournalistik. Dessutom gör vi regelbundet granskande och grävande filmreportage.

Vår målsättning är att vara den publicistiska produkt som framtidens samhällsintresserade mediekonsumenter vill ha och har rätt att kräva. (Källa: Samhällsnytt)

Samhällsnytt är i stora drag samma som Avpixlat, som la ner samtidigt som Samhällsnytt startade upp.

Varför byter Mats Dagerlind et al namn? Innan bloggen 2011 antog namnet Avpixlat gick man under namnet Politiskt Inkorrekt. Den enklaste förklaringen är att man känner sig ha förbrukat sin trovärdighet efter några år.

Politiskt Inkorrekt, sedermera Avpixlat, var populära hos redan frälsta, men de bar på ett stigma som hindrade dem att nå ut till icke-frälsta.

Politiskt Inkorrekt och sedermera Avpixlat har, med vissa avbrott, haft starka band till SD. 2010 var ”PI SD:s bästa valarbetare” och SD-politiker använde Politiskt Inkorrekt som inofficiellt partiorgan, där de kunde driva personvalskampanjer, och SD-pressmeddelanden och artiklar skrivna av SD-politiker publicerades alltid.

I och med namnbytet såg man möjligheter att vinna nytt territorium. Vi som dagligen hänger med i den politiska debatten och följer såväl gammelmedia som alternativ media ser igenom denna taktik.

Intressant att notera är att Kent Ekeroth, och hans förening Sverigevänliga intressen, är den som registrerat det nya domännamnet, samnytt.se. Ekeroth, f d sverigedemokratisk riksdagsledamot, har varit kopplad till Samhällsnytts föregångare också. Ekeroth har använt sitt eget bankkonto till att samla in pengar för Avpixlats – och tidigare Politiskt Inkorrekts – räkning, något som ledde till att han straffbeskattades då han inte redovisade intäkterna i deklarationen. Han har också redaktionellt inflytande på bloggen. Sedan sommaren 2018 är Ekeroth själv en flitig skribent, krönikör och videoproducent på bloggen.

Att ett par av personerna på bloggens redaktion har arbetat för eller nära Sverigedemokraterna är ingen överraskning. Fram till och med 2018 var Erik Almqvist (f d riksdagsledamot för SD) en av bloggens krönikörer. Almqvist är mest känd för att ha varit drivande i järnrörsskandalen, som ledde till hans fall, då han åtminstone officiellt uteslöts ur SD. Egor Putilov, alias Tobias Lagerfeldt, alias Martin Dahlin, alias Alexander Fridback, alias Yuri Popov, alias Alexander Yarovenko, är sedan 1 februari 2021 chefredaktör på bloggen. Putilov, som är en flitig skribent på Samhällsnytt, uppmärksammades 2016 då han i egenskap av frilansjournalist och f d asylhandläggare på Migrationsverket skrev debattartiklar i media, men undanhöll att han i själva verket arbetade på SD:s riksdagskansli.

Namnändringen har medfört att medarbetare kommit och gått. Formaliteter som att Mats Dagerlind ändrat titel från redaktör till politisk chefredaktör och är ansvarig utgivare är ytterligare ett sätt att försöka framstå som en seriös nyhetskälla.

Simon Kristoffersson är sedan hösten 2018  ”vår redaktör för sociala medier och kommer även jobba med grävande journalistik samt fortlöpande redaktionellt arbete”. 2021 blev han nätbloggens chefredaktör.

Mattias Albinsson är en flitig skribent inom alternativmedia. Han har tidigare skrivit för Nyheter idag och Fria tider. Han arbetar främst med ”gräv” och egna reportage.

I sanningssägaren och företagsekonomen Jan Tullberg tycker man sig ha det hela på det torra, då Tullberg ses som en aktad och seriös krönikör.

Sedan Samhällsnytts födelse (eller snarare reinkarnation i ”ny skepnad”) har många skribenter kommit och gått. Ända sedan Politiskt Inkorrekt startade, via Avpixlat-åren, så har det varit en genomgående trend för bloggen att skribenterna inte är särskilt långvariga.

Samhällsnytt säger sig vilja fokusera brett på allmän nyhetsjournalistik. Under rubriken ”Senaste nytt” 15 juni 2022 finner vi Google-anställda om AI som utvecklat känslor, en nedklottrad runsten, en forskare som sågar socialtjänsten med orden ”intersektionalitet och genus”, våldtäkt i taxi, canceroperationer som ställs in pga brist på vårdplatser, Tino Sanandajis uttalande om att alternativmedia håller låg kvalitet, EU:s nej till att klassa kärnkraft som hållbart, Vattenfall som vill skala upp kärnkraften, att 1 av 3 inte använder ”blinkers”, en fotbollsdomare som ”fått rejält med stryk”, en sjuksköterska som överdoserat två patienter med morfin, den stigande inflationen, en pakistanier som våldtagit en 6-åring från Ukraina på asylboende, förortspoliser som hävdar att SD har rasistisk rätsspolitik och att Dan Eliasson tjänar mycket pengar”.

Är detta att ”fokusera brett på allmän nyhetsjournalistik”?

På förstasidan finner vi en ”svart lista” över ”antidemokratiska företag och organisationer. Det är en diger lista som uppdateras kontinuerligt. På listan finner vi i skrivande stund Nordea, Google, Facebook, Twitter, Youtube, Amazon, Kosta Boda Art Hotel i Lessebo, Linas Matkasse, Unilever, Schibsted Media Group, ett antal restauranger i Stockholm, MAX, McDonald’s, Kopparberg, EasyJet, Viking Line, Taxi Kurir, H & M, Svenska kyrkan, Clas Ohlson och IKEA. Läsarna uppmanas att mejla in namn på ”antidemokratiska företag och organisationer” så att listan kan uppdateras. Om någon av dem som svartlistats ”ångrar sitt beteende” så kommer de att tas bort från listan. På slutet nämns tre företag som är på gång att fasa ut kontanthantering. Vän av ordning undrar hur lång den listan kommer att  bli framöver.

Genomgående för Samhällsnytts artiklar är att de inte sällan är s k rewrites på befintliga nyheter skrivna av andra nyhetsförmedlare. Det är sällan som artiklarna på bloggen är neutrala. Det finns en vilja att framföra egna åsikter, fördomar och spekulationer, trots att Dagerlind et al menar att de bedriver nyhetsrapportering. Detta gör att resultatet alltför ofta blir osakligt. Vad beträffar krönikorna på bloggen är det naturligt, mot bakgrund av vilka medarbetarna är och vad bloggen och dess föregångare står för, att de genomsyras av fördomar, främlingsfientlighet och intolerans.

Samhällsnytt är inget nytt. Det är samma enformiga, hatiska och främlingsfientliga mantra om och om igen.  Samhällsnytt bedriver samma ”journalistik” som dess föregångare Politiskt Inkorrekt och Avpixlat har gjort. Det som är nytt är namnet, designen på hemsidan och några skribenter.

Gå inte på den lätte.


Samhällsnytt fick 1 192 119 kr i beviljat redaktionsstöd 2020 av Mediestödsnämnden på Myndigheten för press, radio och TV, trots att de inte uppfyller två av de efterfrågade kriterierna;

  • följer god medieetisk sed
  • främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning

Motargument kompletterar fortlöpande en länksamling där vi granskar Samhällsnytts journalistiska värv:

Länksamling: Samhällsnytts lögner, vinklingar och #fakenews

F d dansk minister utmålar muslimer som hot mot landet

Inger Støjberg var fram till för ett par veckor sedan minister, med ansvar för invandring och migration, i Danmark. I ett uppmärksammat och kontroversiellt Facebookinlägg för ett par dagar sedan går hon till attack mot Danmarks muslimer. Attacken är samtidigt en attack mot hela Danmarks befolkning.


I inlägget, som kan ses som en krigsförklaring mot danska muslimer, raljerar Støjberg över islam och muslimer. Retoriken bygger på grova generaliseringar och hon använder sig av kollektiv skuldbeläggning, och hon delar upp det danska folket i ”vi och dom”, danskar vs muslimer. Hennes påståenden om att det i Koranen finns uppmaningar till våld och terror, samt kuvande av majoritetsbefolkning är inte rimliga. Det finns en hel del lögner och myter gällande Koranens innehåll, och ofta är citat felaktigt översatta och ryckta ur sitt sammanhang. När Koranen skrevs, för ca 1 500 år sedan fanns uttalade och aggressiva missionstankar i all religiös verksamhet. Detta gäller islam, men också andra religioner. Hon postade sitt kontroversiella Facebookinlägg 13 februari 2021. Jag väljer att lägga ut hela inlägget (i översättning) här.

Ärligt talat: Islam är ett problem i Danmark.

Islam är ett problem i Danmark, Europa och resten av den fria världen, eftersom det orsakar våld, terror och särskilda krav på hur vi lever våra liv i vårt eget land.
PET [Danmarks motsvarighet till SÄPO, min anmärkning] redde ut ännu en terroristattack denna vecka, som här boende muslimer planerade. Jag är djupt tacksam över att vi har en så skicklig polis och underrättelsetjänst, men vad tråkigt att ett skickligt underrättelsesystem återigen har behövts för att undanröja den islamiska sjuka som terrorism är.

Lyckligtvis finns det många muslimer i Danmark och resten av världen som inte är våldsamma, beter sig ordentligt och tar hand om sig själva – men det är bara att i koranen finns det direkta uppmaningar till och motivering till våld och terror mot oss ‘vantroende’ och krav på hur alla vi som har bott i Danmark och resten av den fria världen i generationer ska inrätta samhället, så det tar nödvändig hänsyn till muslimerna.

Samtidigt finns det muslimer som utför dessa missdåd med koranen i hand. Tyvärr finns det ännu fler muslimer som inte påtalar dessa uppmaningar och berättigande till våld och terror.

Tyvärr är detta essensen av varför islam är ett problem i Danmark. Vi måste säga som det är – och jag förstår ärligt talat inte, det är så svårt för många politiker att få ur sig.

I dessa dagar är vi skyldiga polisen ett stort tack! Och vi är skyldiga varandra att aldrig någonsin böj oss i kampen för de danska värdena! ♥️ (Källa: Facebook)
Skarp attack mot islam och muslimer

De tre första styckena i inlägget är grovt generaliserande och en skarp attack riktad mot såväl islam som muslimer. Att påstå att islam orsakar våld, terror och särskilda krav i samhället är direkt felaktigt. Det är extremister som orsakar dessa saker, inte religionen. Støjberg hävdar att terrorism är en ”islamisk sjuka”, vilket inte heller stämmer, då terrorism kan ha sitt ursprung i all möjlig form av extremism.

Att Støjberg i inlägget slätar över sin skarpa attack mot muslimer genom att hävda ”inte alla muslimer, men…” förändrar ingenting. I andetaget efter att hon uttryckt ”inte alla muslimer, men…” framför hon det klassiska argumentet att det i Koranen finns direkta uppmaningar och rättfärdigande av ”våld och terror” mot ”vantroende”. Hon går så långt att påstå att Koranen har direkta krav på hur det danska samhället ska formas. I förlängningen hävdar hon att Danmark på Koranens order ska ”ta nödvändig hänsyn” till muslimerna i landet.

I inlägget raljerar Støjberg  vidare om att (diffust antal) ”muslimer” utför terror med Koranen i hand. Hon har dessutom ingen täckning för påståendet att ”ännu fler” muslimer inte tar avstånd från uppmaningarna och rättfärdigandet av våld och terror.

Hon avslutar med att återigen betona att islam är ett problem i Danmark. Hon beklagar sig över att danska politiker inte vågar ta bladet från munnen i frågan.

Fokus på islam och muslimer
Fakta om Støjberg: Hon har suttit i det danska Folketinget (dvs Riksdagen) sedan 2001. Hon har varit suttit på ett par olika ministerposter under Venstres (motsvarande svensk höger) regeringsperioder. Under hela hennes politiska gärning har hon profilerat sig i frågan om invandring i allmänhet, och om islam och muslimer i synnerhet.

Hon var en av initiativtagarna till Lag 87, den s k ”smyckeslagen”, som visade sig vara ett fiasko. Hon har i annonser på arabiska och även på arabiska i Libanon förklarat att danska bidragspengar för asylsökare minskats med 50 %, att man måste vänta minst ett år på att återförenas med sin familj och att avslag på asylansökan innebär att man måste lämna landet omedelbart. Hon har vid ett flertal tillfällen kritiserat Sverige för sin migrationspolitik. Hon är förespråkare av aktiv repatriering. Hon har attackerat personer som förespråkar mångkultur för att förhandla bort danska värderingar. Hon har gjort svepande uttalanden om imamer som vill förstöra dansk värdegrund. Hon har, likt vissa svenska politiker, hävdat att Danmark befinner sig i krig, och har kallats ”värderingskrigare i ett flerfrontskrig”. Politiker, imamer och media är de som sägs delta i kriget.

Vad är det då som är problematiskt med den f d invandrings- och migrationsministerns Facebookinlägg?

Kollektiv skuldbeläggning och ”som fan läser Koranen”

För det första är den en del i retoriken som grundar sig i s k kollektiv skuldbeläggning, som i korthet går ut på att större grupper tvingas klä skott för vad små grupper gör eller uttrycker. Det är ett vanligt tillvägagångssätt i skrämselpropaganda att utmåla grupper av människor som stora hot, då det i själva verket är en liten klick som utgör ett hot. Det ingår i den medvetna strategin om att dela in människor i ”vi och dom”.

För det andra kan vi ifrågasätta påståenden om uppmaningar och krav i Koranen, och dess betydelse för dagens muslimer. Det vi ska ha i åtanke är att Koranen, likt andra heliga skrifter, skrevs för en herrans massa år sedan. Vid tiden för nedtecknandet av de religiösa skrifterna fanns en uttalad och aggressiv missionstanke, där inga medel skyddes. Såväl våld som mord, våldtäkt, plundring och tortyr ingick. Detta gäller i princip all religiös verksamhet för tiden, och islam är inget undantag.

Det finns bokstavstrogna, samt mer eller mindre konservativa, anhängare i alla religioner. Talesättet ”som fan läser Bibeln” kan appliceras också på Koranen. Motargument har för ett antal år sedan publicerat artikeln ”Myt: Falska korancitat”, som kan användas som motargument då människor tar (ibland felaktiga) citat ur sitt sammanhang som argument för att Koranen uppmanar till våld och terror samt ställer krav på västvärlden. Jag rekommenderar den varmt.
Støjberg tvingas bort från partiet och ställs inför riksrätt

För en tid sedan sedan tvingades Støjberg lämna sina politiska uppdrag för Venstre. Hon har sedan dess suttit i Folketinget som politisk vilde. Anledningen till avhoppet är en längre tids internbråk, hetsig debatt och hot om riksrätt. Venstre har förklarat att hennes uttryck och handlingar inte stämmer överens med partiets värderingar. Støjberg hävdar att partiet har förlorat de värderingar hon har försvarat.

I en votering den 2 februari 2021 röstade 141 av 171 folketingsledamöter för att ställa Støjberg inför riksrätt. Beslutet grundar sig i att hon 2016, som dåvarande invandrings- och migrationsminister, bröt mot lagen då hon utfärdade order till danska invandringsmyndigheter att separera alla gifta asylpar, om en var minderårig och även om de hade barn. Hon hade varnats för att ordern kunde vara olaglig, vilket den visade sig vara eftersom det inte fanns någon individuell bedömning av varje par.

Facebookinlägget skrivet av Støjberg är i princip en krigsförklaring mot muslimer i Danmark. Retoriken, som vi även har sett i Sverige i många sammanhang, är direkt farlig. Förutom att det är en attack mot muslimer, så är det också en attack mot hela befolkningen, dels pga att hon uttrycker åsikter som går stick i stäv med andra människors åsikter, och dels pga att många danskar har ett direkt eller indirekt förhållande till muslimer. Inlägget är alltså en attack mot alla i Danmark.

Retoriken bygger på kollektiv skuldbeläggning, vilket i sig skapar polarisering och kategorisering av människor i ”vi och dom”, i detta fall danskar och muslimer. Polariseringen bidrar till utanförskap och en känsla av att inte höra hemma. Att inlägget dessutom bygger på myter och lögner om islam och muslimer gör det än värre.


Källor:

Hyckleri om censur

Efter nedstängningarna av SwebbTVs Youtubekonto, f d president Trumps Twitter och Youtube, har det uppstått en hätsk debatt där det påstås att de så kallade ”techjättarna” censurerar åsikter och kväver yttrandefrihet. Sverigedemokraterna är högst delaktiga och hävdar att ”techjättarna” styr svensk partipolitisk debatt i sakfrågor. Nu vill SD lagstifta så att företag och organisationer förbjuds att moderera på sina egna plattformar. Problemet är att någon sådan lag skulle slå tillbaka mot SD själva, då de i högsta grad utnyttjar rätten att själva avgöra och moderera vad som kan få uttryckas i deras egna sociala medie-kanaler.


I en debattartikel i Dagens Nyheter 1 februari 2021 skriver sverigedemokraterna Jimmie Åkesson, Jessica Stegrud, Aron Emilsson och Matheus Enholm följande:

”På samma sätt som plattformarna åläggs att radera olagligt innehåll bör de ha en skyldighet att bevara innehåll som håller sig inom lagens ramar och inte diskriminera innehåll utifrån subjektiva värden.

Obekväma åsikter, tvetydig information eller hätska debatter är något som vi alla utsätts för i vår vardag. Hur och var vi utsätts för detta förringar inte nödvändigheten av källkritik eller sakliga genmälen i debatten.” (Källa: Dagens Nyheter)

På Motargument har vi vid ett flertal tillfällen gjort vår röst hörd i debatten om påstådd censur och kvävd yttrandefrihet på sociala medier (de så kallade ”techjättarna” och nättjänsterna). Vi har konstaterat att det är varken censur eller att kväva yttrandefrihet då privatägda, kommersiella företag, som de omnämnda sociala medierna de facto är, då deras moderatorer väljer att radera inlägg, kommentarer eller tillfälligt blockera eller permanent radera konton från sin plattform.

Rop om censur

Såväl förtroendevalda sverigedemokrater, som deras sympatisörer ropar högt om censur och att de inte har yttrandefrihet eller åsiktsfrihet. Det dessa glömmer bort är att varje enskilt företag får se till att personer följer de användarregler som respektive plattform har implementerat och som varje användare har godkänt.

I debattartikeln lägger SD fram följande krav på att regering i samråd med riksdag ta fram lagstiftning i syfte att säkerställa yttrandefriheten på Internet.

  1. Domstolsprövning av olagligt innehåll
  2. Lagligt innehåll ska skyddas
  3. Algoritmer ska inte diskriminera politiska ståndpunkter
  4. Företag som felaktigt modererar innehåll bör kunna åläggas med vite

Det vi kan konstatera är att vissa av oss har en uppfattning om att vi med stöd av yttrandefrihet har rätt att verbalt eller skriftligt framföra vilka åsikter vi önskar på vilket sätt vi än behagar. Det stämmer inte. Det finns lagar som styr vad vi får lov att säga eller skriva.

Risken med att framtida lagstridig moderering prövas i domstol är att det kan komma att leda till att aktörer drar sig för att moderera på sina plattformar. Domstolsprövning kan innebära långa rättegångsprocesser. Ett annat olyckligt scenario skulle kunna vara att många kanaler helt enkelt tystnar som en konsekvens av begränsade möjligheter att moderera.

Jag vill påminna om att sverigedemokrater har använt sig av de kanske mest högljudda rösterna i debatten om censur, åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur har de själva agerat, tyckt och tänkt om detta genom åren?

SD lagstiftar bort sitt eget agerande

Sverigedemokraterna utnyttjar, som många andra, sin rätt att moderera kommentarer i sina egna kanaler, som t ex SD:s Facebook, Twitter, Instagram och Youtube. Förutom att de raderar enskilda kommentarer, så blockerar de även användare från att uttrycka sig på SD:s konton. De gör det för att de inte vill bli ifrågasatta eller kritiserade. Enligt nuvarande lagstiftning är kritik legitimt. Enligt SD är det censur av åsiktsfrihet och kvävd yttrandefrihet att agera så. Trots det så gör de det själva. Nu vill SD ändra på lagstiftningen huruvida det ska finnas laglig rätt att moderera på sina egna plattformar och på de s k ”techjättarnas” plattformar. Det SD gjort tills nu kommer alltså – om de får som de själva vill – att bli olagligt.

I en debattartikel från 2019 i tidningen Lt läser vi:

Jag tar partiets Facebooksida som exempel. Kommentarer som går i linje med det SD vill kommunicera finns kvar, övriga tas bort och den eller de som försöker lägga fram något annat blockeras.

I vissa kommentarstrådar finns inget annat än en lång rad av människor som uttrycker samma eller liknande åsikter. De kan ofta inte se eller ens få möjlighet att bemöta vad kanske andra utanför denna sfär kan tänkas vilja säga. En som jag, för jag har nämligen blockerats. (Källa: Lt.se)

partiets Facebooksida läser vi:

”Det ska inte bara vara journalister och politiker som får tycka saker offentligt, inte heller ska dessa godtyckligt få bestämma vilken åsikt som för stunden tillåts. Tvärtom är det vår övertygelse att människor i den verkliga världen, utanför politiken och de stora mediehusen, har väldigt mycket att tillföra till samhällsdebatten.
Samtal och diskussion människor emellan utgör demokratins grund. Sverige behöver mer meningsutbyte, fler nyanser och ett mer inkluderande samtalsklimat – inte mer polarisering och mörkläggning.
Konstruktivt meningsutbyte kännetecknas av saklig argumentation, intresse för andras argument, ett respektfullt tonläge samt att den som vill bidra till diskussionen håller sig inom ämnet.
I kommentarsfälten här hos Sverigedemokraterna är man välkommen att kommentera och diskutera, självklart med en vilja att bidra, hålla sig inom ämnet och med respekt för varandra. 💙💛” (Källa: Facebook)

Sverigedemokraterna och deras sympatisörer gapar högt om censur av åsiktsfrihet och kvävd yttrandefrihet på Internet och dess sociala medier. De vill se en lagstiftning som förbjuder enskilda företag och organisationer att moderera och ta bort innehåll på deras plattformar som inte stämmer överens med deras regler eller går emot deras åsikter.

Sverigedemokraterna utnyttjar själva den lagstadgade rätten att själva avgöra vad som uttrycks på sina sociala medier. Nu vill de alltså enligt lag förbjuda det de själva gör.


Källor:

Dagens Nyheter: Techjättarna kan inte tillåtas styra svensk politisk debatt

Sverigedemokraternas Facebook

Lästips:

Motargument: Techjättarnas censur

Motargument: Nätfriheten har alla

Motarguments artikelserie om ”Cancel culture”

SD:s krigsretorik

Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, använder samma krigsretorik som högerextrema grupper. Han uppmanar till ’att välja sida’ och ’att förbereda sig för strid’.


Skärmdump från Twitter 210110.

Kampen mellan det mörka och det ljusa. Att vara en krigare för det ljusa. Vem vill inte vara det? Det är bara det att vad som är det ljusa och det mörka är det så delade meningar om. Inom extremhögern och ”alternativmedia” är Trump den store ledaren som tappert håller stånd emot mörkrets krafter. 

Det finns några särskilda ord i tweeten från riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD) som utmärker sig. Ett sådant ord är ”strid”, vilket syftar på att det är ett krig som pågår mot de krafter som vill förgöra planeten. Det är ett ord som även om man inte menar det som fysiskt, vilket Tobias Andersson också välvilligt informerar om, pekar ut en riktning kring vad det är det här handlar om. Det går också att koppla till ”krigare” vilket är ett ord som används mycket inom extremhögern och t ex inom konspirationsteorin QAnon. Ordvalet innebär alltså att psykologiskt kratta vägen för uppfattningen om att det pågår ett krig. 

Andra ord som används i tweeten är ”fria” och ”yttrandefrihet”. Dessa ord är också vanligt förekommande inom den högerextrema diskursen. Tobias Andersson menar att det inte råder yttrandefrihet därför att Trumps twitterkonto stängdes ner av Twitter. Man är ofta snabb inom ”alternativmedia” att påpeka att censuren hindrar alla att få säga sina åsikter. Eftersom Twitter är ett privat företag tog de beslutet att stänga av Trumps konto då de som företag inte ville stå bakom uppmaningar till våld. I nuläget finns ingen annan metod för att hindra sådant beteende och att ta bort kontot var det man kunde göra. 

Sedan kan systemet för hur man stoppar sådana typer av uttalanden behöva utvecklas. Det finns t ex förslag på att man skulle kunna ta endast det våldsbejakande uttalandet och granska det i en rättsprocess istället för att ta bort personens konto.  

Vi kunde se hur Trumps uttalanden och tweets lett till just fysiskt våld och fysisk attack på Capitolium, kärnan i den amerikanska demokratin. För att dessa uppmaningar inte skulle kunna fortsätta stängdes kontot därför ner. 

Det Tobias Andersson gör i detta tweet är alltså att slå fast att det är ett krig som pågår, även om han poängterar att han inte menar ett fysiskt. 

Han slår också fast att det inte finns yttrandefrihet rent allmänt därför att kontot tagits bort och att man ska välja sida utifrån om man håller med eller inte. Detta trots att Trump ända fram till attacken på Capitolium fått ha kvar kontot och skriva vad han velat.

Att Sverigedemokraterna ställer sig bakom Anderssons krigsretorik är tydligt då de inte dröjde med att retweeta Anderssons tweet. Liknande krigsretorik har vi nyligen sett från högsta partiledningen.

SD är rasister, men alla som röstar SD är inte rasister

I debatten ställs inte sällan de retoriska frågorna ”Är [infoga valfri siffra] svenskar rasister?” och ”Varför vill [infoga valfritt parti] locka tillbaka rasistiska SD-väljare?”. Frågorna försöker begränsa dina svar till något som gynnar frågeställarens agenda. Antingen ”medger” du att SD-väljare inte är rasister, eller så ”bevisar” du att alla SD:s belackare drar alla SD:are över en kam (första frågan), eller att andra partier är hycklare (andra frågan). Frågorna antar att SD inte kan förlora väljare. Naturligtvis är det inte så enkelt. 


Signaturen ”swempa dempa” skriver i en insändare i Dalademokraten i samband med valet 2018 följande:

”Vad har Sverigedemokraterna med rasism att göra? Det är helt befängt! Enligt din verklighet så är 1.1 miljoner väljare rasister?” (Källa: Dalademokraten)

På Twitter hittar vi följande:

De retoriska frågorna ”Är [infoga valfri siffra] svenskar rasister?” och ”Varför vill [infoga valfritt parti] locka tillbaka rasistiska SD-väljare?” är båda exempel på argumentationsfelet komplex fråga, retorisk rävsax eller ledande fråga.

Om du får någon av frågorna bör du istället ifrågasätta de antaganden som görs i frågorna.

De retoriska frågorna utgår ifrån att vi som inte röstar på Sverigedemokraterna, dvs röstar på ett annat riksdagsparti, påstår att sverigedemokratiska väljare per automatik är rasister. Det stämmer inte, även om det finns en del personer som gör det. Det stämmer såtillvida att det naturligtvis finns en andel som ÄR rasister. Enligt forskningsrapporten ”Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? (Forskningsrapport 2018/2)” är att knappt hälften (43 %) av SD-väljare främlingsfientliga, och hälften av dessa är rasister.Question mark

Många orsaker till att personer röstar på SD

Du behöver inte vara rasist för att rösta på ett rasistiskt parti. Att SD är ett rasistiskt parti har många fastställt, bl a skrev vi på Motargument inför valet 2018 artikelserien ”SD är ett rasistiskt parti” som på punkt efter punkt belägger varför partiet är rasistiskt. Den består av sju delar samt en sammanfattande åttonde del. Varje del står att finna i länken i slutet av denna krönika.

Det kan finnas många orsaker till varför en person väljer att rösta på SD; missnöje, okunskap, rädsla, oro, rasism/främlingsfientlighet och yttre påverkan är ett par av dessa. Märk väl att rasism/främlingsfientlighet utgör en av flera anledningar, och att det inte är ett villkor för att en person ska välja SD.

  • Missnöje/misstro. Det har i alla tider funnits misstro med den för tiden sittande regeringen. Det kommer, och ska, alltid finnas. På det sättet hålls demokratin vid liv och politikerna tvingas utmana varandra och på så sätt får vi förhoppningsvis en utveckling av hur det ser ut i landet. Det finns också en misstro till etablissemanget, dvs makthavare, beslutsfattare, myndigheter och samhälle. Det finns en lägre tilltro till att välfärdsstaten levererar. SD är populister, och spelar på folks missnöje.
  • Okunskap. Många röstar på partier utan att veta vad de egentligen står för. Det framkommer inte sällan att personer inte har koll på SD:s historia (historielöshet) eller hur de ser på invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Tyvärr finns det en andel invandrare som röstar på SD, utan att förstå att de i praktiken röstar mot sig själva.
  • Rädsla och oro. Alla människor besitter en i grunden naturlig och sund inbyggd rädsla och oro. Det är när rädslan och oron tar sig orimliga proportioner och inte förankras i hur samhällets faror verkligen ser ut som det kan bli farligt. Även här spelar SD:s populism en viktig roll, de älskar att måla upp en Sverigebild av ett land som befinner sig i fritt fall eller krig.
  • Rasism/främlingsfientlighet. Att rasism är en av anledningarna till att en person väljer att rösta på ett rasistiskt parti kräver inte någon större analys. Rasister tilltalas av rasistisk politik och rasistisk övertygelse.
  • Yttre påverkan. Massmedia, såväl TV och radio som gammelmedia och alternativa media/bloggar/poddar, förstärker Sverigebilden som SD ihärdigt målar upp. Dagens teknik tillåter ett snabbare nyhetsflöde och samma nyhet förmedlas gång på gång. Om vi kikar på statistik över t ex kriminalitet ser vi snabbt att det inte står i rimlig proportion till hur det ser ut i media. Sensation och populism genererar klick, tittare och lyssnare. SD-väljare har ett större medieflöde och kommunikationsdynamik än andra.

Förr röstade människor i Sverige i stor utsträckning efter klasstillhörighet. Under senare tid har människor alltmer övergett det, något som har gynnat SD. Partiet poängterar ofta att de företräder alla, oavsett klass eller bakgrund.

För de allra flesta har det historiskt funnits ett motstånd till att rösta på partiet. Partiets koppling till nazism, Bevara Sverige svenskt och vit makt avskräckte tidigare. Numer finns inte den effekten i samma utsträckning, vilket gör att fler ser partiet som ett alternativ.

Det finns studier som visar på att SD-sympatisörer i större utsträckning än sympatisörer till andra partier

  • hyser misstro till politiker
  • vill minska invandring
  • är oroligare för sin säkerhet
  • är mer främlingsfientliga

Det är inget självändamål att rasister i Sverige röstar på Sverigedemokraterna. Det finns personer med rasistiska åsikter som röstar på andra partier. Rasister finns i alla läger, oavsett partitillhörighet. Enligt en forskningsrapport från 2018 instämmer knappt hälften (43 %) av SD-sympatisörerna i påståendet ”Jag vill inte få en invandrare ingift i familjen” – vilket enligt rapporten är främlingsfientlighet. Motsvarande siffra för socialdemokrater är knappt 1/10 (8 %) och för moderater knappt 1/5 (19 %). Drygt 1/5 (22 %) av alla SD-sympatisörer, dvs hälften av de främlingsfientliga 43 % SD-sympatisörerna, instämmer också i påståendet att det finns raser som är mindre intelligenta än andra – vilket enligt rapporten är rasism.

Skärmdump från forskningsrapporten ”Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg?”, sid. 72.

Forskningsrapporten visar att SD-sympatisörer i omfattande utsträckning är främlingsfientliga eller rasister. Oavsett om en SD-väljare är rasist, främlingsfientlig eller inget av det, så är varje enskild väljare en presumtiv väljare för alla partier.

De retoriska frågorna i ingressen insinuerar att alla som röstar på SD är rasister, och att icke-rasistiska partier inte vill att dessa skulle rösta på dem är ett ohederligt argumentationsfel, en komplex fråga, även kallat retorisk rävsax eller ledande fråga. Den är medvetet ställd på ett sätt som gör den svår att svara på. Den tar också sin utgångspunkt i att SD inte kan förlora väljare. Naturligtvis kan SD förlora väljare till andra partier, dels pga att alla SD-väljare inte är rasister, dels pga att alla väljare, rasister, främlingsfientliga och icke-rasister, är presumtiva väljare för alla partier. Alla partier har sympatisörer som hyser rasistiska eller främlingsfientliga åsikter. Det vi med säkerhet kan säga är att SD är ett rasistiskt parti, som i större utsträckning lockar rasister.


Lästips:

Motargument: SD är ett rasistiskt parti

Expo: Vem röstar på Sverigedemokraterna?

Institutet för framtidsstudier: Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? (Forskningsrapport 2018/2)

SD-politikerns framtidsambitioner utan muslimer

I en diskussion om mordet på historieläraren Samuel Paty i Paris av den islamistiske terroristen Abdullakh Anzarov nämnde Frankrikes sverigeambassadör att Frankrike är ett land för alla fransmän, inklusive franska muslimer. Detta föranledde SD-riksdagsmannen Alexander Christiansson att dödförklara det fria samhället genom följande tweet:

Skärmdump från Twitter 201123.

Christianssons uttalande bygger på intervjun med den franske ambassadören Etienne de Gonneville i Agenda. Ambassadören menar bland annat att terrorismen också skapar problem för hela den muslimska befolkningen i landet. De Gonneville menar också att Frankrike också är ett muslimskt land eftersom islam är den nästa största religionen i landet samt att islam är en mångskiftande religion. Utifrån den intervjun innebär Christianssons uttalande följande: 

  • Christiansson skriver att han förstår vad ambassadören menar men utifrån tweeten framgår det motsatta. Faktum är att runt 10% av Frankrikes befolkning är muslimer vilket gör att Frankrike också kan anses vara ett land med större muslimsk befolkning.
  • Christiansson uttalar sig oroat angående “det fria samhället”. Samtidigt är fallet att nationalistiska och högerpopulistiska partier som SD är emot idéer som det fria och öppna samhället. I meningen att i ett fritt samhälle råder personlig frihet, mänskliga rättigheter och politiskt oberoende centrala institutioner som rättsstaten. Till exempel, SD är det enda partiet i Riksdagen som vill återinföra statskyrkan och därmed den sekulära staten samt avskaffa mänskliga rättigheter i flera områden. På det sättet är SD ett parti präglad av odemokratiska värderingar.
  • Christiansson menar att vi ska “kämpa för vår framtid”. Då kan man fråga sig vems framtid han avser och vilka han menar med “vi”? Uppenbarligen omfattas inte muslimer i Christianssons framtidsambitioner eftersom han inte kan tänka sig att Sverige en dag skulle även kunna beskrivas som ett muslimskt land i takt med att fler svenskar kan med tiden bli muslimer på olika sätt. Därmed blir det absurda fallet att muslimer anses vara som ett hot mot “det fria samhället” samtidigt som SD:s partiprogram präglas av flera anti-demokratiska förslag. 

På det sättet är Christianssons inlägg bestående av muslimofobiska undertoner och budskap. Han är också känd för tidigare uttalanden som “Vi har en utbredd islamisering av samhället som jag ser som en fara för vår framtid om vi inte sätter ner foten och ställer krav på dem som kommer hit”.

Problemen med Christianssons resonemang är flera.

  • Synen ”vi och dom” bygger på myter och kulturistiska uppdelningar som dessutom gör det lättare för islamister och nationalister att skrämma människor.
  • ”Islamisering” av samhället kan endast ske ovanifrån, alltså när islamistiska politiker har makten och använder staten för att bland annat avskaffa religionsfriheten, yttrandefriheten och andra rättigheter. Något som partier som SD i Europa eftersträvar efter.

SD:s parallella universum – ”Svenskfientlighet”

Sverigedemokraternas livselixir är att dela in befolkningen i ”vi och dom”, i deras fall svenskar vs invandrare. SD:s retorik bygger systematiskt en illusion av att endast deras anhängare (med ”rätt ursprung) skulle vara svenska ”på riktigt” och att varje avsteg från deras ideologi skulle per automatik innebära ”svenskfientlighet”.

Samtidigt som de ständigt berättar sagor om att Sverige och svenskarna skulle vara under attack så finns det i själva verket inte något annat riksdagsparti som talar så illa om Sverige och svenskarna så mycket som SD.

SD:s retorik ingår i en klassisk högerextrem diskurs.


Vi som följer och granskar Sverigedemokraterna finner ständigt och jämt bevis på att de befinner sig i en annan värld, ett parallellt universum.

Bakgrunden till det märkliga förhållningssätt man har till omvärlden är att sverigedemokrater i stor utsträckning baserar sin uppfattning på känslor, gissningar och fördomar. Detta kombinerat med allsköns konspirationsteorier är det som ligger till grund för den enfaldiga och verklighetsfrånvända politiken.

SD är top of the pops på att få deras sanning att förefalla vara den verkliga sanningen. Sällan backas denna sanning upp av fakta, expertis eller forskning.

SD:s strategi för att normalisera rasism och nazism

Begreppen ”svenskfientlighet”, ”islamisering” och ”omvänd rasism” går hand i hand med den klassiska och rasistiska konspirationsteorin om ”folkutbytet”. Konspirationsteorin kan sammanfattas som den, av ”eliten” iscensatta, illvilliga och medvetna planen, att byta ut den svenska befolkningen mot icke-svenskar. Retoriken utgör delar av den diskurs som SD använder sig av som motvikt till rasism.

De som benämns ”svenskfientliga” är människor som ser på det svenska samhället som en plats där flera kulturer kan samsas, där olika personligheter får utrymme och där det är OK att högtider firas, oavsett om dessa uppfattas som typiskt svenska, eller inte. I kontrast mot ”svenskfientlig” finner vi det av SD stulna begreppet ”sverigevän”. En ”sverigevän” är en person som påstås värna det svenska, den svenska kulturen, den svenska mentaliteten och de svenska traditionerna.

En viktig skillnad mellan då och nu är att SD menar att det idag är ”eliten”, inte folket, som inte värnar ”det svenska”. I SD:s värld står ”eliten” inte på folkets sida. Vilka som innefattas i ”eliten” är något oklart, men att stora delar av ”sjuklövern” (övriga riksdagspartier), myndigheter och ”gammelmedia” ingår är högst sannolikt.

I en intervju med Expo talar Lars M Andersson, historiker vid Uppsala universitet, om den nationalistiska tankefiguren i ett historiskt perspektiv:

Det finns en föreställning som går tillbaka åtminstone till 1800-talet och nationalismens framväxt som går ut på att svenskarna inte älskar sitt fosterland tillräckligt och istället föredrar allt utländskt. Det är en i huvudsak konservativ uppfattning och den användes bland annat för att förklara och försöka motverka utvandringen till Amerika. Unga svenskar lämnade Sverige eftersom de inte var tillräckligt fosterländska. Sveriges blod hävdades rinna ut och in fick man istället ”underhaltigt blod”. Det som åsyftades var främst den judiska invandringen. Tankefiguren påminner om den moderna konspirationsteorin om ett befolkningsutbyte. (Källa: Expo)

Begreppet ”svenskfientlighet” återkommer ständigt i SD:s vokabulär, och är en medveten retorik som skapar splittring och polarisering, och förstärker den för partiet så viktiga uppdelningen mellan ”vi och dom”, dvs svenskar vs invandrare. Begreppet är ett sätt att låta rasism och nazism ta plats och normaliseras.

Jimmie Åkessons ”kulturkrig”

Retoriken är som mest effektiv när den anammas av partitoppar som Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Henrik Vinge. I SVT:s talkshow ”Skavlan” hävdade SD:s partiledare Jimmie Åkesson, i samband med partikamrat Mattias Karlssons omtalade uttalande på Facebook att det alltsedan 68-rörelsen pågått ett ”kulturkrig”. I intervjun hör vi bland annat följande:

Det är ett kulturkrig som pågår i hög grad. Det har gått 50 år sedan 68-rörelsen. Den påverkade vårt samhälle i en riktning där nationen och nationell identitet blev något fult. (Källa: SVT)

I Karlssons omtalade Facebook-inlägg läser vi bl a följande:

Det finns ingen tid att vila eller att sörja brustna illusioner och förhoppningar. Vi har inte valt det här, men våra motståndare har på riktigt tvingat in oss i en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad. Det finns bara två val, seger eller död. Det finns bara en väg och det är framåt. (Källa: Facebook)

I en propagandaintervju på SD:s egna Youtubekanal talar pressekreterare Henrik Vinge om ”svenskfientlighet”:

”Jag hoppas att vi ska uppmärksamma den här frågan att svenskfientligheten är ett problem för tusentals svenskar… och det är nånting som drabbar människor… så när man blir utsatt för hot och våld, våldtäkter på grund av att man är svensk. Vi måste stoppa det. Det är det som är min målsättning, vi måste stoppa svenskfientligheten.

Sverige är Europas farligaste land just nu, på grund av den stora invandringen.” (Källa: Sverigedemokraternas Youtubekanal)

Retoriken, och argumentationen, är tydligen vägvinnande. SD:s utgångspunkt är att det pågår ett ”kulturkrig” mellan två samhällssyner; den ”sverigevänliga” och den ”svenskfientliga”. Verktyget är enkla, simpla, slagkraftiga men dåligt underbyggda argument. I det enkla, som uppfattas vara sanningen, finner en hel del människor trygghet och en känsla av att ”vi” är starkare än ”dom”. Som en bonus till den enkla argumentationen följer retorik som, allt oftare, faller utanför lagens, och moralens, ramar.

Statens medieråd skriver följande på regeringens hemsida om ”svenskfientlighet”, vilken har sin utgångspunkt i att vädja till mottagarens medkänsla med antingen den egna ”utsatta” rörelsen eller med drabbade ”svenskar”:

I högerextrema diskussionsforum förekommer ofta diskussionstrådar om hur ”oskyldiga svenskar” rånats och/eller misshandlas av ”invandrargäng”. Syftet med dessa återkommande historier är att skapa en bild av systematiska övergrepp där alla svenskar kan utsättas för övergrepp av svenskfientliga element. I sammanhanget framställs den rasideologiska rörelsen som det enda fungerande skyddet mot sådana övergrepp. Berättelser om hur invandrare våldtar svenska kvinnor är också vanligt förekommande på de högerextrema webbplatserna. En annan typ av viktimisering som är relativt vanligt förekommande hos extremhögern är att framställa den egna rörelsen som offer för orättfärdigt åsiktsförtryck och statligt sanktionerad förföljelse. (Källa: Regeringen.se, sid. 13-14)

SD har en alldeles egen Sverigebild, som bl a innehåller nationalistiska tankefigurer som funnits sedan 1800-talet. I tankefigurerna finner vi begreppet ”svenskfientlighet”. För partiet är den en strategi som syftar till att urvattna rasism och nazism, bl a genom att hävda att Sverige befinner sig i ett ”kulturkrig”. På ena planhalvan finner vi ”sverigevännerna” och på den andra de ”svenskfientliga”. Att partiet inte har legitima belägg för sin Sverigebild verkar spela mindre roll. Övertygelsen om ”svenskhatet” är så stark att det blir till verklighet. I själva verket är det ytterligare ett bevis på att partiet befinner sig i ett parallellt universum.


Mer läsning på Motargument om ”svenskfientlighet”, rasism mot svenskar och ”kulturkrig”:

Recension av Jonathan Lundbergs ”Sverigevänner”

Rasism mot svenskar: Hur SD gör en höna av en fjäder

SD: ”Vi måste göra något åt svenskfientligheten”

Vem ska jag tro på, SD?

”Svenskfientlig” kalender

”Svenskfientliga” är vi allihopa?

SD:s prat om ”svenskfientlighet” är klassisk högerextrem retorik

Vem får bestämma hur du klär dig?

En debatt som blossat upp på internet i allmänhet, och Facebooks hatsidor i synnerhet, är vilken färg på kläder som Nyamko Sabuni (L) ska ha. Jag försökte att föra fram att den enda personen som har rätten att avgöra vilken färg någon person, vem som helst bör ha ska avgöras av individen. Här mötte jag direkt på patrull, det tillhör tydligen yttrandefriheten att säga vad en person, läs kvinna, ska ha på sig. Mitt ifrågasättande gjorde tydligen intrång på dessa människors yttrandefrihet.


I en debatt som blossat upp i en hatgrupp på Facebook gick ut på att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni till sitt senaste riksdagsframträdande hade valt en specifik färg på sin klänning. Önskemålen flödade om vilken färg på klänningen hon borde ha valt istället. Detta sker alltså i en grupp på Facebook år 2020, frågan ställdes dessutom ihop med om man skulle bli stämplad som rasist. Jag lade in en kort replik att man förvisso inte skulle bli klassad som rasist, men däremot som mansplainande mansgris men att han gärna fick testa själv för att se hur hans ytterst privata önskemål skulle mottas av Sabuni.

Något senare, när debatten kring hennes val av färg på klänning hade bubblat på ett tag, gjorde jag en jämförelse med kalifatets åsikter om vad kvinnor bör klä sig i. Den jämförelsen var långt ifrån accepterad. Vi återgår till min tankebana om de påståenden som florerade i denna grupp på Facebook, där en grupp män gör sig till talespersoner för vad en kvinna bör bära för färg på sin klänning, eller för den delen vad för sorts kläder hon bör bära då är vi farligt nära samma sorts styre som kalifatet nyttjar: Män bestämmer vad en kvinna ska ha på sig.

Här blir debattören tillsagd att hen visst får ha åsikter men att man inte alltid behöver uttala dem. Varpå debattören blir stött och menar att han blivit tillsagd att inte ha åsikter om en annan människas klädval. Detta är ett typiskt debattfel som begås i hatgrupper likt den aktuella här. Yttrandefrihet är att få säga vad man vill utan att bli emotsagd. Det finns en diskrepens mellan åsiktsfrihet och yttrande frihet. där åsikten ger dig fritt att ha vilka åsikter du vill, medan yttrandefriheten förvisso ger dig rätt att säga vad du vill, men där du kommer att stöta på meningsmotståndare och även rättsligt motstånd i form av förtal och/eller hets mot folkgrupp.

Lång tradition av kvinnoförtryck

För att skapa ytterligare en dimension i dessa klädkoder citerar jag några rader om klädkoder och i detta fall om slöjans historia.

Huvudbonader har uttryckt status och tillhörighet i alla kulturer och tider. Långt in på 1900-talet bar gifta kvinnor på den svenska landsbygden huvudduk eller sjalett för att markera ”ärbarhet och dygd”. I vissa delar av Sverige tvingades ogifta kvinnor som blev med barn att bära en röd så kallad horklut. De fick inte gå barhuvade som andra ogifta kvinnor, och inte bära den huvudduk som gav de gifta kvinnorna status. (Källa: Feministiskt initiativ, Slöjan har en historia av både förtryck och befrielse)

Slöjan har haft en lång historia även i Sverige. Det är inte länge sedan kvinnor bar schalar som täckte deras hår och det var inte enbart när de besökte kyrkan, det rör sig om mindre än 40 år sedan. I en essä i SvD läser vi bl a:

Men Paulus påbud om kvinnas hår formades inte i ett vakuum. För tvåtusen år sedan var normen bland såväl judinnor som romerska kvinnor att dölja sitt hår från och med giftermålet. Det var ett tecken på kyskhet. Judiska män kunde begära skilsmässa utan att betala tillbaka hemgift om kvinnan gått barhuvad utomhus. Gifta romerska kvinnor bar i regel ett slags kappa eller mantel som dolde allt utom händer och ansikte då de visade sig offentligt. (Källa: SvD, Slöjan har en lång historia i Sverige)

Män har i alla tider runt om i världen försökt styra över vad kvinnan ska bära för kläder med olika bestraffningsmetoder om hon skulle bryta mot dessa. En artikel i Expressen tar upp några bra exempel på hur män har försökt, och än idag försöker, styra hur kvinnor ska klä sig. Vi män bör konstant ställa oss frågan ”på vilket sätt kan jag ha varit med och bidragit till fenomenet?”. Jo, genom att exempelvis tala om för en kvinna vilken färg på klänningen som hade varit snyggare, genom att förklara för sin minderåriga dotter att hon bör nog ha en baddräkt istället osv. Ett av exemplen är att:

Det tvådelade klädesplagget skapades 1946 i Frankrike. Påven bannlyste plagget och även andra länder som Italien, Spanien, Portugal och Australien, förbjöd kvinnor på den här tiden att bära bikini. (Källa: Expressen)

Jag väljer att peka på dessa företeelser då jag anser att de visar på att problemet med att män bestämmer vad kvinnor ska och inte ska ha på sig är ett arv som vi bär med oss i våra kulturer långt tillbaka i tiden.

Rent juridiskt finns det ett antal paragrafer som skyddar individen att själv uttrycka hur hen ska klä sig och uttrycka sig i form av alla möjliga utsmyckningar. På regeringens hemsida står det att läsa bland annat:

Den handlar om att människor har rätt att leva i frihet och att kunna bestämma över sina liv. Människor har rätt att till exempel tycka, tänka och säga vad de vill så länge det inte skadar andra människor. (Källa: Regeringen: Vad är mänskliga rättigheter?)

Julia Nyberg, svensk författarinna.

Miljontals kvinnor har utsatts för repression, för fängelsestraff, böter och förnedring av regimen just för att de inte vill bära tvångshijab.  (Källa: SVT, I 40 år har Irans kvinnor förtryckts av regimen)

Vem bestämmer?

Kan vi då via lag kräva vilka kvinnor kläder ska ha på sig, eller bör vi helt enkelt låta kvinnor bestämma det själva? Kan vi enas kring att kvinnor vet bäst vad de trivs med att ha på sig, oavsett om det handlar om en färg på en klänning eller om en hijab? I Sverige var det mindre än 100 år sedan kvinnan valde att täcka håret utifrån kristen tro. Min mormor bar hijab för att visa att hon var en gift kvinna och detta var för mindre än 50 år sedan. Kan vi enas kring det faktum att kvinnor faktiskt kan välja fritt bland det klädutbud som finns att bära?

Det handlar alltså om en tunn linje att vandra längs om man vill hålla sig inom lagens råmärken. Visst kan du uttrycka dina känslor kring en persons kläder, men du riskerar att hamna inför domstol om du disrespekterar andra människors rätt att utrycka sig själv. Det handlar till syvende och sist om varje individs rätt att uttrycka sig själv i kläder och utseende som kanske provocerar dig och hur du tänker att denna person ska utrycka sig. Detta gäller oavsett om det som provocerar dig handlar om, tatueringar, piercingar, hårfärg eller att täcka valda delar av kroppen. Vad kommer att bli vår nästa strid kring vad som är acceptabelt att bära? Piercingar, tatueringar, eller kanske rent utav frisyrer? Kan vi snälla enas kring det faktum att individen vet bäst hur hen vill se ut när hen går ut bland människor?


Källor
Expressen, Så har män styrt kvinnors kläder genom åren
Feministiskt initiativ, Slöjan har en historia av både förtryck och befrielse
Regeringen, På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter?
SvD, Slöjan har en lång historia i Sverige
SVT. I 40 år har Irans kvinnor förtryckts av regimen


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Tierps kommun agerar mot lögner, igen

Ännu en folkstorm har spridits vidare av många, helt utan reflektion eller insikt. Nyligen sändes det ut ett foto av en skolelevs övningsuppgifter. Många personer påstod helt felaktigt att fotot visade solklara bevis för att en lärare i Tierps kommun tvingar elever att konvertera till islam.


Viral mytbildning och drev pågår, tyvärr, baserat på okunskap, fördomar, insiktslösa och ogrundade gissningar. Vi bör alla bli bättre på att påminna alla våra bekanta att: ”Bara för att något är skrivet på internets bloggar eller sociala medier – är det inte alltid sant.”

Tierps kommun har på ett kompetent vis kommunicerat fakta. De kritiserar ryktesspridning och motbevisar de falska påståendena. Det är en skollektion i religionskunskap i samhällsorientering, på en vanlig svensk, kommunal grundskola som upprör. (nästföljande SO-lektion var planerad att handla om en annan religion.)

Jag förstår att människor blir upprörda över orättvisor i vårt samhälle – när de har belägg för det är jag till och med glad att de upprörs och agerar. Men, det blev extremt i detta ogrundade drev, när medarbetare i Tierps kommun ska ha fått ta emot ilskna anklagelser och hot. Ingen människa ska behöva få brev, telefonsamtal eller sms med utskällningar, hat och hot. Ingen ska behöva bli uthängd på internet för att några personer tar sig tolkningsföreträde – utan att ställa någon fråga till skolan, försöka tänka efter eller ta reda på vad som skett på lektionerna.

Photo by Pixabay on Pexels.com

Varje invånare i Sverige har åsiktsfrihet och får tänka, känna och tro att det pågår så kallad ”tvångsislamisering”. Men vad jag aldrig kan få förståelse för, är varför det är så många vanliga invånare som säger saker eller skriver offentliga texter, baserat på så lösa grunder som sin egen känsla, oro och tro. Många gånger så kan man observera att det görs utan att de först försöker ta reda på om det finns fog för det, eller om det kan finnas andra perspektiv, eller flera ingående detaljer i sakfrågan man först skulle behöva ta ställning till. Det är tyvärr för vanligt i alla meningsutbyten om migration – att många inte har insikt i eller förstått den aktuella företeelsen.

Vikten av källkritik

Jag önskar att alla får lära sig inse att den första instinkten när man blir varse något nytt, det bör vara: ”Kan det vara falskt?” eller ”Kan det där stämma?” Och nästa känsla som då rimligtvis bör dyka upp i huvudet: ”Var kan jag hitta andra fristående, oberoende belägg för samma sak” eller… ”Går det att hitta några som avslöjat det där som ”Fake News”? – och det bör du kanske tänka och inse innan du skickat vidare länken, fotot eller texten.

Träna din egen hjärna till att inte förbli för godtrogen när du blint litar på vad andra skrivit eller delat vidare på nätet.

Nu är denna senaste incident i Tierps kommun, där jag växt upp, bara en av alla stormar som jag har observerat där. Jag minns flera falska anklagelser och uppiskat hat. Det har handlat om missförstånd och elakartade feltolkningar av bland annat temaveckor i skolmatsalar i Tierps kommun. Det konstruerades ett ”första-april-skämt” om den folkstormen i tidningen Arbetarbladet.

Läs gärna Tierp Kommuns fullständiga text och frågerutan om denna incident. Diskutera lynchmobb-liknande företeelser i sociala medier och de bloggar som kallar sig själva ”alternativa”. Googla fram några av de opinionsbildare som är högst delaktiga i att elda på stormarna, för att många fler ska inse hur skeva, enögda de är och hur uppenbara fakta ignoreras.

Hjälp varandra skaffa mer källkritik och mediakunskap så att vi blir många fler frivilliga som folkbildar många fler – för att färre och färre personer ska luras att gå på bluffar som handlar om andras religion eller bakgrund.

För övrigt så är islams trosbekännelse en text som ska läsas upp högt, inför vittnen. Den texten är inte giltig om den endast skrivits. Och det är endast frivillighet som utgör en giltig konvertering till islam, enligt muslimer och teologer.

Där fick ni mytknäckning också, som bonus. I Motarguments stora arkiv av artiklar finns det en hel del andra fakta, motargument och kunskaper ni kan hämta för att motbevisa lögner och drev i sociala medier.

Följ Motargument, dela ut länkar till våra artiklar, krönikor och mytknäckare. Stöd oss gärna i vårt ideella arbete, vi samlar då och då in bidrag för att kunna annonsera och nå ut med vår folkbildning och antirasistiska opinionsbildning till många fler.


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Länk till mer information från Lärarnas tidning, Lärarförbundet
Länk till kommunikationsavdelningens text i Tierps kommun

SD: ”Vi måste göra något åt svenskfientligheten”

Vi måste göra något åt svenskfientligheten.
Säger Henrik Vinge (SD).

Helt rätt.
Fast inte så som han tror.

De flesta i det här landet är less på att ständigt höra Åkesson och övriga ända ner till de svenskfientliga SD-sajterna snacka skit om Sverige. Och vi är less på all negativitet de sprider omkring sig. Ständigt förbannade och griniga. Ständigt.

De kallar sig sverigevänner men det uppochnervända språket funkar inte. De gör ju inget annat än att snacka skit om Sverige.

Ärligt talat. Kan du påminna dig senast en SD:are sa något positivt om Sverige? Vad som helst. Stort eller smått.
Eller positivt över huvud taget. Om vad som helst. Litet glädje. Nånstans. Om nånting. Vad som helst

Nä.
För det har inte hänt.

SD och hela deras dystra gäng är svenskfientliga.


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.