Etikettarkiv: retorik

I fokus

Jomshof (SD) om fredliga muslimer: ”De kan ju sluta vara muslimer för det första”

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof – som nyligen förkunnade att den enda ministerpost i en eventuell ny Tidöregering han kan tänka sig är ”avislamiseringsminister” – väckte i augusti 2026 kraftig kritik efter att i en intervju med Dagens Nyheter ha uppmanat skötsamma muslimer att ”sluta vara muslimer”.

I intervjun, som gjordes i samband med lanseringen av hans antimuslimska bok Kafir, fick Jomshof frågan om han hade något budskap till de muslimer i Sverige som lever fredligt och inte omfattas av extremism eller hederskultur. Han svarade då:

”De kan ju sluta vara muslimer för det första”. (Källa: Aftonbladet)

Kort därefter följde han upp uttalandet på plattformen X där han stod fast vid sitt uttalande och skrev att det vore en ”välgärning för hela världen om de slutade med detta. Genast”.

Kritiken mot Jomshof

Uttalandet har mött hårda reaktioner från flera politiska håll.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist kritiserade Jomshof hårt på X och kallade uttalandet för en direkt attack på den svenska religionsfriheten som ska gälla alla oavsett tro.

Kritiker betonar att retoriken misstänkliggör en hel grupp baserat på deras tro snarare än att enbart bekämpa islamism och extremism.

Politiska kommentatorer och oppositionella pekar på att SD i sin retorik suddar ut gränsen till rasism när de blandar ihop religion och etnicitet, vilket slår mot sekulära personer med bakgrund i muslimska länder.

Jomshof och hans anhängare försvarar uttalandet genom att hävda att de kritiserar islam som en religiös och politisk struktur, inte enskilda individer. Han menar att religioner inte ska ha något ”frikort” från hård kritik och att islam i sina grundkällor är oförenlig med västerländsk demokrati. I tillägg menar Jomshof att islam har stora likheter med nazismen.

Jomshofs skarpa retorik om muslimer ger ytterligare bränsle i den sverigedemokratiska häxjakten på muslimer. Ju närmare valet vi kommer desto mer ved lägger SD på brasan.

#SDhaveri #val2026 #svpol

Källor:

Dagens Nyheter: SD trappar upp retoriken: ”Sluta vara muslimer”

Aftonbladet: SD-ledamot: ”Sluta vara muslimer”

Richard Jomshofs (SD) officiella X-konto

Omni: C anklagar Jomshof för att attackera religionsfriheten efter uttalande om muslimer

SvD: SD-ledamot: ”Sluta vara muslimer”

Flamman: Varför accepteras Jomshofs islamofobi?

Dagens ETC: Richard Jomshof: ”Islam har stora likheter med nazismen”

Krönikor

SD hycklar om heltäckande ansiktsplagg

Gästinlägg av #TNKVRT

Hyckleriet är ändå imponerande. Ena stunden: ”Det här kommer aldrig att bli svenskt!” om en kvinna i heltäckande ansiktsplagg. Nästa stund: Jimmie Åkesson samarbetar och turnerar med kvinna i heltäckande ansiktsplagg.

Skärmdump från #TNKVRTs Instagramkonto 260814.

Tydligen är heltäckande ansiktsplagg svenskt så länge det är rätt heltäckande ansiktsplagg.

—

Oavsett vad man tycker om niqab tycker jag att det är något väldigt obehagligt med att politiker aktivt polariserar ytterligare med skylt utanför en moské med en bild på en kvinna i niqab och säger att hon aldrig kommer att bli svensk. Svenskhet är ingen lista över godkända klädesplagg. Sverige är ett land där människor ser olika ut, tror på olika saker, bär olika kläder och lever sina liv på olika sätt. Staten ska självklart kunna stifta lagar när det finns legitima skäl för det, men politikens uppgift är inte att bestämma vilka kulturella eller religiösa uttryck som är tillräckligt ”svenska” för att få höra hemma här.

Skärmdump från #TNKVRTs Instagramkonto 260814.

Man kan kritisera niqab. Man kan diskutera kvinnosyn, religion, integration och till och med argumentera för begränsningar. Men då får man göra just det. Att istället använda en muslimsk kvinnas klädsel som symbol för något främmande som aldrig kan bli svenskt skickar ett betydligt större budskap: du kan bo här, kanske till och med vara född här, men vissa kommer ändå vilja bestämma att du aldrig riktigt hör hit.

Är det verkligen politikers uppgift att dela upp människors kläder i svenska och osvenska?

#TNKVRT

satir

Lindberg (SD) och hårets hot mot nationen

Hår är inte längre bara hår. Numera ingår håret i Sverigedemokraternas kulturkrig. “I Sverige döljer vi inte vårt hår, det ska fladdra fritt.” Det fladdrande håret har genomgått en metamorfos och blivit den totala friheten för kvinnan, åtminstone i SD:s starka kvinna Linda Lindbergs värld. Varje hårstrå är numera en konstitution, och varje centimeter som inte fladdrar i vinden blir ett hot mot nationens själ.

Det måste ligga hos mig att jag inte förstår, eller att jag helt enkelt inte har hängt med de senaste åren. Jag som i min enfald trodde att kvinnor skulle kämpa för rättigheter, jämställdhet, lika lön för lika arbete och så vidare. Men det måste vara den nya feminismen som Linda gestaltar via SD.

Hon vet nämligen att varje kvinnas innersta dröm är att låta vinden ta tag i hårsvallet. Det finns inget som kan mäta sig med det. Det är hennes ultimata SD‑dröm: det fria håret som aldrig tar plats och aldrig kommer med krav.

#satir #val2026 #SDhaveri

Skärmdumpar från Linda Lindbergs (SD) officiella Facebookkonto 260813.

I fokus

Åkesson (SD) vill ”lägga exakt noll kronor på integrationen”

Inför valet 13 september har Sverigedemokraterna, i en intervju med partiledare Jimmie Åkesson (SD) i SR Ekot, aviserat att de vill lägga noll kronor på integration. Att helt strypa resurserna i integrationspolitiken skulle få allvarliga konsekvenser: stora samhällskostnader, ökd segregation och en skadad ekonomi. Kritiker menar att integration inte sker automatiskt utan kräver aktiva statliga insatser.

Att SD inte vill ha någon integrationspolitik är i sig ingen nyhet, men att de intensifierar valkampanjen med skarp retorik är ingen slump. Det är ett tämligen riskfritt vallöfte, då inget annat parti är av åsikten att Sverige inte ska ha någon integrationspolitik. Däremot sänder budskapet en viktig signal till väljarna.

I en intervju med SR Ekot utvecklar Åkesson resonemanget:

”Jag skulle vilja lägga exakt noll kronor på integration, det är inte en pengafråga, det är en fråga om ett individuellt ansvar att anpassa sig till samhället eller inte”. (Källa: Dagens industri)

Åkesson är tydlig med att orsaken till att SD anser att Sverige inte bör ha någon integrationspolitik i grunden är en principfråga för partiet och att det inte egentligen inte har något med att spara i budgetutgifter att göra.

I samma intervju säger Åkesson att han inte ser några nya reformer komma vad gäller integrations- och migrationspolitik, eftersom nuvarande mandatperiod inneburit många repressiva reformer på två av SD:s favoritområden.

De viktigaste motargumenten mot SD:s nollkronevision för integrationen är:

Ekonomi

  • Högre långsiktiga kostnader: Att dra in stöd till språkutbildning (SFI) och arbetsmarknadsåtgärder förlänger tiden till självförsörjning, vilket ökar statens utgifter för försörjningsstöd.
  • Förlorade skatteintäkter: Utan integrationsinsatser tar det längre tid för utrikes födda att komma i arbete, vilket minskar skattebasen som finansierar välfärden.
  • Arbetskraftsbrist: Många sektorer (exempelvis vård, omsorg och transport) är helt beroende av att nyanlända snabbt validerar sin kompetens och kommer ut i jobb.

Sociala aspekter, välfärd, arbete och säkerhet:

  • Ökad segregation och utanförskap: Att lämna hela ansvaret på individen riskerar att cementera parallellsamhällen där nyanlända isoleras utanför det svenska majoritetssamhället.
  • Kriminalitet och gängrekrytering: Utan fungerande skolgång och vägar till lagliga jobb ökar risken för att unga i s k utsatta områden dras in i kriminalitet.
  • Sämre språkinlärning: Språket är nyckeln till samhället. Att dra in resurser till riktad svenskundervisning försvårar kommunikation med myndigheter, skola och arbetsgivare.
  • Systemfel i välfärden: Skolor, socialtjänst och sjukvård drabbas hårt om nyanlända inte får grundläggande samhällsorientering och stöd tidigt.
  • Individen behöver verktyg: Även om individen har ett eget ansvar krävs det strukturella verktyg (såsom validering av utländska betyg) för att anpassningen överhuvudtaget ska vara praktiskt möjlig.
  • Skapar en permanent underklass: Förslaget riskerar att skapa en permanent underklass av människor som befinner sig i Sverige lagligt men saknar reella chanser att bli en del av samhället.

Varför vill SD satsa noll kronor på integrationen?

Officiellt säger de att integration är ett individuellt ansvar som inte bör belastas staten. I själva verket går uttalandet hand i hand med SD:s nollvision på asylinvandring, och det uttalade målet för nettoinvandringen är att den ska vara kraftigt negativ, vilket innebär att betydligt fler personer ska lämna Sverige än som flyttar hit.

Utspelet om att Sverige bör avsätta noll kronor på integrationspolitik är såväl valstrategiskt som symbolpolitiskt.

#val2026

Källor:

Aftonbladet: Åkesson: Vill lägga exakt noll på integration

Dagens industri: Åkesson: Vill lägga exakt noll på integration

Sverigedemokraternas hemsida

I fokus, Krönikor

Jomshof (SD) kallar sina motståndare förrädare – och kallar det demokrati

Richard Jomshof (SD) förkunnar i ett inlägg på X att den enda ministerposten han skulle kunna tänka sig är ”avislamiseringsminister”. Han beskriver Socialdemokraternas väljare som ”importerade islamistiska kärnväljare” och hävdar att segregation, gängkriminalitet, organiserad brottslighet, förnedringsrån och gruppvåldtäkter är resultatet av en medveten socialdemokratisk politik. Sedan kommer ordet ”förräderi” och ännu en hänvisning till Vidkun Quisling. Det är värt att granska vad som faktiskt sägs – och vad som saknar täckning.

Jomshof fortsätter: ”Jag vet nämligen att det riskerar att slå hårt mot era importerade islamistiska kärnväljare.”

Redan där gör Jomshof tre helt olika kategorier till en och samma: utrikes födda, muslimer och islamister. Det finns inget stöd i SCB:s partisympatistatistik för en sådan slutsats. SCB visar visserligen att Socialdemokraterna har större stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda. Men undersökningen redovisar partisympatier efter bland annat födelseland, kön, ålder och utbildning – inte efter religion och definitivt inte efter huruvida väljaren är islamist. Att kalla människor för ”importerade islamistiska kärnväljare” är alltså inte statistik. Det är Jomshofs egen politiska etikettering.

I denna diskussion måste vi skilja på islam, islamism och radikal islamism. Motargument har tidigare berört detta ämne ett flertal gånger.

Men Jomshof skriver inte ”antiislamismminister”. Han skriver ”avislamiseringsminister”. Det är en betydande skillnad. Om ”avislamisering” betyder att staten ska motarbeta själva religionen islam eller människors möjlighet att utöva den, uppstår ett uppenbart problem: religionsfriheten är grundlagsskyddad. Regeringsformen garanterar var och en friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Jomshof borde därför förklara vad han faktiskt vill ”avislamisera”: islamistisk extremism – eller Sverige från islam och muslimer? De två sakerna är inte synonyma.

Sedan kommer nästa steg. Jomshof räknar upp ”den accelererade segregationen, det växande utanförskapet, gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten, islamiseringen, förnedringsrånen eller överfalls- och gruppvåldtäkterna” och slår fast: ”Allt är en följd av den högst medvetna politik ni har tvingat på det svenska folket.”

Det är ett närmast skolboksmässigt exempel på en monokausal förklaring av komplicerade samhällsproblem. Migration spelar roll för samhällsutvecklingen och forskning visar också överrepresentation för vissa migrantgrupper inom delar av brottsligheten. Det finns ingen anledning att förneka det. Men därifrån följer inte att migration eller S ensamma förklarar ”allt”.

Brå:s forskningssammanställning Migration och brott från 2025 beskriver hur migration kan ha både brottshöjande och brottsreducerande effekter och hur resultaten varierar beroende på bland annat typ av migration, brottslighet, samhälle och tidsperiod. Forskningen är betydligt mer komplex än Jomshofs påstående om en enda politisk orsak till en lång lista av samhällsproblem.

Även historieskrivningen om svensk migrationspolitik blir märklig om ansvaret läggs uteslutande på S. År 2008 genomförde Fredrik Reinfeldts borgerliga regering en omfattande reform av arbetskraftsinvandringen som gjorde det betydligt enklare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU. Efter flyktingkrisen 2015 gjorde den S-ledda Löfvenregeringen det motsatta och lade fram lagstiftning som begränsade möjligheten att få uppehållstillstånd och anpassade regelverket till EU-rättens miniminivå. Man får naturligtvis kritisera båda regeringarnas beslut. Men berättelsen om en ”högst medveten” S-plan som ensam skapat dagens problem håller inte ens mot Sveriges moderna politiska historia.

Och så kommer Quisling – igen. Jomshof skriver: ”Jag skulle vilja gå så långt som att säga att den är ett förräderi mot Sverige och det svenska folket.” Sedan tillägger han att det finns en historisk parallell till ”en viss norsk landsförrädare”. Ingen behöver fundera särskilt länge över vem han menar.

Vidkun Quisling var inte en norsk politiker som råkade föra en politik hans motståndare ogillade. Han var fascist, samarbetade med Nazityskland efter invasionen av Norge och ledde en pronazistisk marionettregim under den tyska ockupationen. Efter kriget dömdes han för landsförräderi. Hans namn blev internationellt synonymt med en person som förråder sitt land genom samarbete med en ockupationsmakt.

När Jomshof återkommande använder denna referens om demokratiska politiska motståndare handlar det därför inte bara om ett ”hårt ordval”. Han placerar dem symboliskt i samma moraliska kategori som en landsförrädare som samarbetade med en främmande ockupationsmakt.

Det är här Jomshofs text blir mer intressant än ännu ett aggressivt inlägg på sociala medier. Argumentationen följer en tydlig struktur: S-väljare beskrivs som ”importerade islamistiska kärnväljare”. Samhällsproblemen sägs vara resultatet av en medveten politik. Politiken påstås vara riktad mot ”det svenska folket”. Jomshof själv och hans politiska sida sägs däremot ”sätta Sverige främst”. Och motståndarna jämförs slutligen med Quisling.

Det är en förskjutning från normal demokratisk konflikt till något annat. I en demokrati kan en regering fatta katastrofalt dåliga beslut. Politiker kan vara naiva, inkompetenta eller ideologiskt förblindade. De kan kritiseras hårt och röstas bort. Men det gör dem inte till landsförrädare.

När politiska motståndare i stället beskrivs som människor som medvetet har förrått nationen upphör de gradvis att framställas som legitima deltagare i samma demokratiska system. De blir i retoriken fiender till landet och folket. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom Jomshof i samma text skriver: ”Till skillnad från er så tror jag på demokratin.”

Demokrati innebär inte att det egna partiet ensamt representerar Sverige eller ”det svenska folket”. Demokrati innebär att människor med olika uppfattningar om migration, religion, kriminalpolitik och integration har samma rätt att delta i det politiska systemet – och att den som förlorar ett val fortfarande är en legitim politisk motståndare, inte en förrädare.

Islamistisk extremism ska bekämpas. Gängkriminalitet ska bekämpas. Antisemitism, kvinnoförtryck och religiös fundamentalism ska bekämpas oavsett varifrån de kommer. Men inget av detta kräver att miljoner svenska väljare misstänkliggörs som en importerad islamistisk väljarbas eller att demokratiska motståndare jämförs med en nazistisk kollaboratör. Tvärtom. Ett demokratiskt samhälle måste kunna försvara sig mot extremism utan att själv börja använda extremismens klassiska uppdelning av samhället i det sanna folket och dess förrädare.

Det är den skillnaden Richard Jomshof tycks få allt svårare att upprätthålla.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källor:

Inlägg på Jomshofs officiella X-konto

Motargument: Terminologi – islamism

Riksdagen: Religionsfrihetslag (1951:680)

Brå: Migration och brott

Korta motargument, Krönikor

Åkessons marionetter

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har alla i grunden traditioner som bygger på:

  • starka och oberoende institutioner
  • respekt för rättsstaten
  • individens frihet
  • internationellt samarbete
  • ett samhälle byggt på tillit

Sverigedemokraternas politiska projekt står i konflikt med dessa principer. Partiet vill styra public service, politisera kulturinstitutioner och begränsa myndigheters oberoende. Det är åtgärder som går emot borgerlighetens grundläggande idé om maktdelning och fria medier.

Det är lätt att tänka att SD bara är ett verktyg för att få igenom borgerlig politik. Men i praktiken har SD redan flyttat den politiska mittpunkten, påverkat retoriken och förändrat vilka frågor som dominerar debatten.

Borgerligheten har alltid betonat att ett starkt samhälle byggs genom tillit, ansvar och gemensamma spelregler. SD:s retorik skapar motsatsen: misstro, polarisering och en samhällsanda där människor ställs mot varandra.

Det är inte ett Sverige som gynnar varken företagande, trygghet eller framtidstro.

Att ge SD fortsatt inflytande skulle innebära att normalisera en politisk riktning som riskerar att skada demokratin och den borgerliga idégrunden.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

I fokus

SD Malmö ljuger om nyanlända och lyxbostäder

På Sverigedemokraterna Malmös officiella Facebookkonto sprids just nu en lögn om att nyanlända med försörjningsstöd i Malmö som en skänk från ovan får ”nyproducerade lyxlägenheter”.

Skärmdump från Sverigedemokraterna Malmös officiella Facebookkonto 260704.

Motargument vill med denna artikel informera om att nyanlända med försörjningsstöd i Malmö inte har rätt till lyxlägenheter; bostadsförmedlingen följer socialtjänstens normer och prioriterar mer normala hyresnivåer.

Kommunens boendepolicy

Malmö stad ansvarar för att ordna tillfälligt boende för nyanlända, det kan handla om hyreslägenheter, bostadsmoduler eller gruppboenden. Boendet är tidsbegränsat, vanligtvis upp till fyra år, med målet att hushållen ska få ett förstahandskontrakt på sikt. Kommunen erbjuder stöd och vägledning för att underlätta etablering och bostadssökning via Boplats Syd, men det finns inga särskilda regler som ger nyanlända med försörjningsstöd förtur till exklusiva eller dyra lägenheter.

Försörjningsstöd och bostadsbidrag

Personer som får försörjningsstöd måste följa aktivitetskrav och delta i aktiviteter som leder mot arbete eller studier. Nyanlända kan även ansöka om bostadsbidrag från Försäkringskassan, vilket hjälper till att täcka boendekostnader. Bidraget beräknas utifrån hyra, hushållets inkomst och antal barn, och gäller samma regler som för övriga invånare. Etableringsersättning räknas som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.

Begränsningar för lyxlägenheter

Enligt Malmö stads nya bostadspolicy ska högst tio procent av nya lägenheter kunna förmedlas till personer med försörjningsstöd, och dessa lägenheter måste följa socialtjänstens normer för hyresnivå. Kommunalrådet Andreas Schönström (S) betonar att det inte är meningen att nyanlända med försörjningsstöd ska få lyxlägenheter. Syftet är att undvika hög koncentration av försörjningsstödstagare i vissa områden och främja integration.

Nyanlända med försörjningsstöd i Malmö får stöd för boende och kan ansöka om bostadsbidrag, men de har ingen rätt till lyxlägenheter. Kommunen arbetar för att erbjuda rimliga hyresnivåer och stöd för att hitta långsiktiga bostadslösningar, samtidigt som integration och spridning av hushåll med låg inkomst prioriteras.

Källor:

Sverigedemokraterna Malmös offiiciella Facebookkonto

Malmö stad: Asylsökande och nyanlända

Malmö stad: Nya regler för försörjningsstöd

Malmöhem: Bostadsbidrag för nyanlända

Krönikor

Guilt by association-rasism på sociala medier

Jag har skrivit många gånger om det falska i att prata om ”bra” och ”skötsamma” invandrare vs de ”dåliga” som är okej att utvisa. Hur rasismen som följer på debatten när invandrare, speciellt muslimer, i allt större utsträckning öppet får omtalas om problem, faror, kriminella, skadliga för samhället osv. För rasismen drabbar aldrig bara de kriminella och farliga invandrarna. Det drabbar alla som inte blir läst som vita svenskar.

För vi bär liksom inga skyltar som säger ”adopterad”, ”laglydig”, ”har jobb”, ”välutbildad företagare” osv osv. Vi bedöms i vardagen bland främmande människor inte utifrån vilka vi faktiskt är och vad vi gjort eller gör. Utan utifrån hur vi ser ut. Därför blir det för rasisten självklart att om jag står upp för unga invandrare så måste det vara för att jag är en arbetslös bidragstagare. För i rasistens värld är det givet att alla som inte ser svensk ut är en parasit på det svenska samhället. Här enbart för att ställa till problem.

Samtidigt är det intressant att se den enorma skillnaden mellan Facebook och Instagram. Det är uppenbart att rassetrollen föredrar Facebook där algoritmerna i ännu större utsträckning tillåter deras skit att blomstra än på Instagram. Rasisternas kommentarer följer alla samma mönster:

Ingen kunskap om hur processen för asyl eller uppehållstillstånd faktiskt fungerar. Ingen kunskap om vad som sker vid avslag. Ingen kunskap om hur föräldrarna kan få asyl medan barnen utvisas så fort de blivit vuxna. Gott om fördomar och rasistiska stereotyper. Samt såklart noll förståelse för hur snabbt Sverige skulle implodera om alla invandrare faktiskt kastades ut så som de önskar.

På riktigt, är det inte dags att vi går ut i storstrejk likt homosexuella gjorde en gång i tiden? Bara en 2-3 dagar sådär så får de se hur väl samhället klarar sig utan oss ”kulturberikare” de menar ändå bara förstör oavsett vem vi är och vad vi gör? Inte för att rasisterna kommer ändra sig, men kanske för att alla andra ska vakna upp och inse att SD:s retorik och rasismen de gett växtkraft måste motarbetas, på riktigt.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

”Vad är det bästa med islam?”

Som aktiv antirasist får man ibland frågan ”Vad är det bästa med islam?” Frågeställaren är egentligen inte intresserad av något svar. Frågan är oärlig och ett retoriskt knep för att nå slutsatsen att muslimer är dåliga och att islams eventuella fördelar skulle vägas upp av nackdelarna. I själva verket har judendomen, kristendomen och islam samma ursprung och många likheter. Religionerna har liknande syn på moral och värderingar, samt att se livet som en gåva från Gud.

Islam, kristendom och judendom har fler likheter än skillnader. Judar, kristna och muslimer tillber samma Gud, skaparen av världen, men tolkar och relaterar till Gud på olika sätt.

Judendomen är den äldsta av de abrahamitiska religionerna och har sina rötter i Abraham och de tidiga israeliterna. Kristendomen uppstod senare som en gren av judendomen med Jesus som central figur, medan islam är den yngsta religionen och grundades av profeten Muhammed i 600-talet e Kr. Religionerna kallas ibland ”syskonreligioner”, på grund av deras gemensamma ursprung och liknande berättelser. De erkänner en enda Gud som skapare och herre över världen.

Alla tre religionerna betonar människans ansvar och frihet, och att människan har förmågan att skilja mellan gott och ont .

Gud har gett livsregler och vägledning för att hjälpa människor leva rättfärdigt och förvalta skapelsen.

Ett par likheter mellan de tre religionerna är:

  • Monoteism: Tron på en enda Gud som skapare och moralisk vägledare. Judendomen och islam betonar Guds enhet, medan kristendomen också lär om Treenigheten – Fadern, Sonen och den Helige Ande
  • Abraham/Ibrahim: Betraktas som stamfader och profet, central i berättelser och läror.
  • Etik och moral: Betoning på rättvisa, välgörenhet och bön. Livet ses som en gåva från Gud.
  • Heliga platser: Jerusalem är helig för alla tre religioner.
  • Vissa ritualer: Fastan förekommer i alla tre religioner, och det finns ceremonier för livets olika skeden, som dop, konfirmation, vigsel och begravning (varierar mellan religionerna)
  • Heliga skrifter: Judendomen har Tanakh (inklusive Tora), kristendomen Bibeln (Gamla och Nya testamentet) och islam Koranen.
  • Profeter: Abraham är central i alla tre religioner, och profeter som Moses och David är viktiga i judendom och islam, medan kristendomen ser Jesus som Guds son.

Ett par skillnader mellan de tre religionerna är:

  • Synen på Jesus: Kristendomen ser Jesus som Messias och Guds son, islam betraktar honom som den näst sista profeten och Guds sändebud, och judendomen ser honom som en vanlig människa.
  • Synd och frälsning: Kristendomen lär om arvsynd och behovet av frälsning genom Jesus, medan judendomen och islam inte har begreppet arvsynd och ser människan som i grunden god.
  • Religiös praxis: Judendomen firar Sabbat och högtider som Pesach, kristendomen firar jul och påsk, och islam praktiserar fredagsbön och Ramadan.
  • Treenighet vs enhet: Kristendomen betonar Treenigheten, medan judendom och islam strikt betonar Guds singularitet.

Trots skillnader i teologi, ritualer och syn på profeter, delar de historiska rötter, etiska principer och en grundläggande människosyn, vilket gör dem nära besläktade syskonreligioner.

Det finns saker med islam som man skulle kunna anföra som bra saker, t ex:

  • Förbud mot alkohol och droger: Alkohol och droger är kopplat till en stor del av våldsbrott, trafikolyckor, familjevåld, misshandel, sjukvårdskostnader, sjukskrivningar. Om fler människor avstod från alkohol skulle samhällets kostnader sannolikt minska betydligt.
  • Stark betoning på familjen: Islam betonar ansvar för föräldrar, barn, äldre släktingar. I teorin kan detta minska belastningen på offentliga omsorgssystem eftersom familjer förväntas hjälpa varandra ekonomiskt och socialt.
  • Välgörenhet (Zakat): En av islams fem pelare är zakat, en obligatorisk välgörenhet för den som har ekonomiska möjligheter. Syftet är att hjälpa fattiga, minska extrem fattigdom, stärka social sammanhållning. Det kan ses som ett komplement till samhällets sociala skyddsnät.
  • Förbud mot spel om pengar: Islam förbjuder hasardspel. Spelberoende leder ofta till skuldsättning, familjeproblem, psykisk ohälsa, sociala kostnader. Mindre spelberoende innebär mindre belastning på socialtjänst och sjukvård.
  • Personligt ansvar: Islam lägger stor vikt vid ärlighet, att hålla avtal, att betala skulder, att inte stjäla eller bedra. Om dessa normer följs stärker de tilliten i samhället, vilket ekonomer ofta ser som en viktig faktor för ett välfungerande samhälle.
  • Gemenskap och socialt stöd: Moskéer fungerar ofta som sociala mötesplatser, hjälpcenter för behövande, stöd vid sjukdom och kriser. Starka sociala nätverk kan minska ensamhet och psykisk ohälsa.
  • Betoning på arbete och försörjning: I islam uppmuntras arbete och egen försörjning. Att kunna försörja sig själv och sin familj ses som något positivt och hedervärt.

Något rasister ofta tar upp är att kvinnor ska stenas. Ingenstans i Koranen står något vare sig om att stena kvinnor eller ens att kvinnor ska täcka sitt huvud och ansikte. Det senare är som så ofta något män kommit på i efterhand för att styra kvinnor. Att stena kvinnor står däremot i Bibeln (5:e Mosebok) ett straff som ska användas vid otrohet eller om någon arbetar på en söndag. I en diskussion fick jag höra att det är en del som kristendomen tagit bort. Enligt den logiken är kristendom föremål för cherrypicking medan Koranen ska tydas bokstav för bokstav.

Tro är något som förenar, skapar trygghet och mening för många av oss. Islam, kristendomen och judendomen har många likheter, men också en del olikheter. Grundläggande moraliska värderingar är en gemensam nämnare. Den retoriska frågan ”Vad är det bästa med islam?” är aldrig genuint ärlig. Den syftar enbart till att svartmåla och demonisera.

Källor:

Inhemsk.se: Likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna

Youtube: De abrahamitiska religionernas likheter och olikheter

Koranen & Sunnah

Bibeln.se: 5 Moseboken

Krönikor

SD:s falska narrativ om slöjförbud och kvinnorättigheter

1 kommentar

Sverigedemokraterna proklamerade nyligen att de tänker gå till val på att Sverige ska stifta en ny lag om att totalförbjuda slöjor (endast för muslimska kvinnor). Partiet har länge försökt bygga ett falskt narrativ som går ut på att de skulle värna utsatta och förtryckta kvinnor som tvingas bära slöja. I själva verket är SD:s häxjakt på muslimer, i detta fall muslimska kvinnor, ett uttryck för deras etnocentrism och -nationalism. De som inte ser ut som eller passar in i den mall som partiet förespråkar har helt enkelt inget existensberättigande i Sverige.

Från SD-politiker hör vi ofta det eviga mantrat att om galoscherna inte passar kan man åka hem till sitt hemland. Hur rimmar detta med att de skulle värna de utsatta och förtryckta kvinnorna? Det finns ju ingen förutsättning för att de skulle kunna ta av sig slöjan i hemlandet. SD:s taktik är att avhumanisera och demonisera invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet.

Sara Gille (SD), talesperson i jämställdhets- och hederspolitiska frågor, kallar i en intervju med SR Ekot slöjan ”ett islamistiskt plagg”. Eftersom traditionen att täcka håret inte specifikt är en muslimsk tradition, så har hon fel i sak. När hon får frågan om de kvinnor som faktiskt vill bära slöja svarar hon:

”– Vill man göra det så finns det ju andra länder att åka till där man faktiskt tillåter det, helt enkelt. Så säger jag.” (Källa: TV4)

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto 260611.

Syftet med utspelet om slöjförbud är således varken att värna kvinnorätten eller att stärka jämställdheten. Högst troligt genomskådar även SD-sympatisörer det falska narrativet, men det spelar mindre roll. Människor är indoktrinerade i partiets etnocentrism och -nationalism samt den antimuslimska retoriken, och har svårt att se att partiet de sympatiserar med skulle kunna ha fel.

Att SD nu går till val på att lagstifta om slöjförbud för musöimska kvinnor är dessvärre ett naturligt steg i partiets intensifierade häxjakt på muslimer. Det går inte att, mot bakgrund av tidigare utspel samt nu denna nya giv, undvika spekulationer om att partiet inte kommer att ge upp sin dröm om att göra Sverige fritt från muslimer, allra helst ett etniskt homogent Sverige.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källa:

SVT: Sverigedemokraterna vill se totalt förbud mot slöja i Sverige

Lästips:

Motargument: SD vill totalförbjuda slöja

Motargument: SD och slöjförbud: Vad du bör veta