Etikettarkiv: konspirationsteorier

SD sprider nazistisk propaganda om ”folkutbyte”

Kan vi prata lite om regeringens snack om att hålla rent kring antisemitism? Om hur gärna de skriker om att det är vänstern och inte Sverigedemokraterna som är de äkta antisemiterna och ett hot mot judar? SD sprider glatt den NAZISTISKA och ANTISEMITISKA konspirationsteorin om ”folkutbyte”?


För hela teorin om att det skulle pågå ett folkutbyte där européer skulle ”tas över” av muslimer/araber kommer från en fransk nynazist. Centralt för denna teori är att det är JUDARNA som ligger bakom detta folkutbyte. Att judarna bl a genom Israels folkmord av palestinier tvingar araber/muslimer att flytta till Europa och ”ta över”. Teorin innehåller bland annat påståenden om att judarna gör detta som hämnd för att de ”förlorade” mot Hitler och därför vill förstöra Europa som straff.

Skärmdump skapad av @skiftet

SD talar tyst om den antisemitiska delen av teorin och fokuserar istället på att ”bevisa” folkutbyte genom att t ex ljuga om hur många muslimer det finns i Sverige eller antyda att det byggts tusentals moskéer här. SD-sympatisörer däremot drar sig sällan för att stötta och delta i grupperingar ännu längre ut i nazismens grenar och nämner öppet även den tysta biten om judarnas del. På t ex Nordfront görs ingen hemlighet av att koppla samman idén om att det skulle pågå ett folkutbyte och att judarna vill styra världen.

Så när SD gång på gång pratar om folkutbyte är det judehat de sprider. När Kristdemokraterna snappar upp termen och också använder den sprider de antisemitism. När Moderaterna tittar bort och vägrar kommentera är det antisemitism de okejar.

Ett bevis bland många om att de egentligen struntar fullständigt i judars trygghet. Judar är bara viktiga för dem när de kan användas som vapen mot muslimer.

Bild från @skiftet


Lästips:

Motargument: Myten om ”folkutbytet”

Myten om ”importerad valboskap”

Det medvetet nedsättande begreppet ”importerad valboskap” används ibland i politiska debatter för att påstå att makthavare medvetet ökar invandringen för att få fler väljare som röstar på ett visst parti. Detta är en konspirationsteori som saknar vetenskapligt stöd. Forskning om röstmönster visar att nyanlända människor i demokratiska länder ofta inte har rösträtt i nationella val förrän efter flera år, och att deras politiska preferenser varierar stort.


För att illustrera hur begreppet ”importerad valboskap” kan användas även av partier som påstår sig vara seriösa och vilja Sveriges bästa citerar vi Sverigedemokraterna på sitt officiella Facebook-konto:

”Det var alltid Socialdemokraternas plan för att säkra makten.

Deras mångåriga kamp för ökad invandring från den muslimska världen har aldrig varit en slump. Tvärtom tycks det vara en långsiktig strategi.

Vallöftet från Magdalena Andersson att ge uppåt 100 000 invandrare medborgarskap, utifrån det gamla och kravlösa regelverket, ska ses i samma ljus.

Det handlar inte om solidaritet eller medmänsklighet – det handlar om makt. När svenska väljare flyr partiet behöver man röster från annat håll och då verkar massinvandring från den muslimska världen vara ett attraktivt sätt att runda svenska folkets vilja.” (Källa: SD:s officiella Facebookkonto 260826)

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto 260826. Modifierad av Motargument.

Föreställningen om s k ”importerat valboskap” grundar sig i den antisemitiska konspirationsteorin om ett påstått folkutbyte. Myten om ”folkutbytet” bygger på idén att en befolkning systematiskt ersätts av en annan genom invandring och högre födelsetal bland vissa grupper. Teorin formulerades av den franske författaren Renaud Camus, men har av forskare och journalister avfärdats som ogrundad. Statistik från exempelvis SCB visar att befolkningens sammansättning förändras över tid, men detta är en naturlig följd av migration, globalisering och demografiska trender – inte en styrd plan.

Skärmdump från Globeknot 260831.

Mytbildningen kring ”importerat valboskap” och ”folkutbytet” är uttryck för människors rädsla för förändring snarare än om verkliga politiska processer. Historien visar att samhällen alltid har förändrats genom migration, handel och kulturellt utbyte. När dessa förändringar sker snabbt kan de upplevas som hotfulla, och myter uppstår för att skapa en enkel förklaring till komplexa skeenden.

Problemet är att sådana myter ofta bygger på ett “vi och dom”-tänkande som förstärker polarisering. I stället för att se migration som en del av mänsklighetens långa historia, framställs den som ett medvetet angrepp. Filosofiskt sett är detta ett exempel på hur människor söker kontroll genom berättelser – även när berättelserna inte stämmer med fakta.

Skärmdump från Globeknot 260831.

Tänk dig att någon säger: ”De tar hit människor bara för att vinna val!” eller ”Vi håller på att bytas ut!”

Det låter dramatiskt – men är det sant? Nej. Det är ett narrativ som sprids för att väcka rädsla och ilska. Den bortser från att migration sker av många skäl: krig, arbete, studier, kärlek. Den bortser från att demokratiska rättigheter som rösträtt inte delas ut över en natt.

Myterna om ”folkutbytet” och ”importerad valboskap”, är inte bara felaktiga – de har också använts av extremister för att rättfärdiga våld. Därför är det viktigt att vi bemöter den med fakta, men också med berättelser som visar hur människor från olika bakgrunder kan bygga något gemensamt.

Kuriosa: ca 200 000 (2,6 %) av ca 8 000 000 röstberättigade i riksdagsvalet är muslimer.


Lästips:

Motargument: Myten om ”folkutbytet”

SCB: Befolkningsstatistik

Malmö universitet: Forskning: Migration – samhällsförändringar och konsekvenser

Inlägg på Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto

Motargument: Myt: Livmoderbomben

Globeknot: Fördelning religion Novus väljarbarometer

Jomshof (SD) kallar sina motståndare förrädare – och kallar det demokrati

Richard Jomshof (SD) förkunnar i ett inlägg på X att den enda ministerposten han skulle kunna tänka sig är ”avislamiseringsminister”. Han beskriver Socialdemokraternas väljare som ”importerade islamistiska kärnväljare” och hävdar att segregation, gängkriminalitet, organiserad brottslighet, förnedringsrån och gruppvåldtäkter är resultatet av en medveten socialdemokratisk politik. Sedan kommer ordet ”förräderi” och ännu en hänvisning till Vidkun Quisling. Det är värt att granska vad som faktiskt sägs – och vad som saknar täckning.


Jomshof fortsätter: ”Jag vet nämligen att det riskerar att slå hårt mot era importerade islamistiska kärnväljare.”

Redan där gör Jomshof tre helt olika kategorier till en och samma: utrikes födda, muslimer och islamister. Det finns inget stöd i SCB:s partisympatistatistik för en sådan slutsats. SCB visar visserligen att Socialdemokraterna har större stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda. Men undersökningen redovisar partisympatier efter bland annat födelseland, kön, ålder och utbildning – inte efter religion och definitivt inte efter huruvida väljaren är islamist. Att kalla människor för ”importerade islamistiska kärnväljare” är alltså inte statistik. Det är Jomshofs egen politiska etikettering.

I denna diskussion måste vi skilja på islam, islamism och radikal islamism. Motargument har tidigare berört detta ämne ett flertal gånger.

Men Jomshof skriver inte ”antiislamismminister”. Han skriver ”avislamiseringsminister”. Det är en betydande skillnad. Om ”avislamisering” betyder att staten ska motarbeta själva religionen islam eller människors möjlighet att utöva den, uppstår ett uppenbart problem: religionsfriheten är grundlagsskyddad. Regeringsformen garanterar var och en friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Jomshof borde därför förklara vad han faktiskt vill ”avislamisera”: islamistisk extremism – eller Sverige från islam och muslimer? De två sakerna är inte synonyma.

Sedan kommer nästa steg. Jomshof räknar upp ”den accelererade segregationen, det växande utanförskapet, gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten, islamiseringen, förnedringsrånen eller överfalls- och gruppvåldtäkterna” och slår fast: ”Allt är en följd av den högst medvetna politik ni har tvingat på det svenska folket.”

Det är ett närmast skolboksmässigt exempel på en monokausal förklaring av komplicerade samhällsproblem. Migration spelar roll för samhällsutvecklingen och forskning visar också överrepresentation för vissa migrantgrupper inom delar av brottsligheten. Det finns ingen anledning att förneka det. Men därifrån följer inte att migration eller S ensamma förklarar ”allt”.

Brå:s forskningssammanställning Migration och brott från 2025 beskriver hur migration kan ha både brottshöjande och brottsreducerande effekter och hur resultaten varierar beroende på bland annat typ av migration, brottslighet, samhälle och tidsperiod. Forskningen är betydligt mer komplex än Jomshofs påstående om en enda politisk orsak till en lång lista av samhällsproblem.

Även historieskrivningen om svensk migrationspolitik blir märklig om ansvaret läggs uteslutande på S. År 2008 genomförde Fredrik Reinfeldts borgerliga regering en omfattande reform av arbetskraftsinvandringen som gjorde det betydligt enklare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU. Efter flyktingkrisen 2015 gjorde den S-ledda Löfvenregeringen det motsatta och lade fram lagstiftning som begränsade möjligheten att få uppehållstillstånd och anpassade regelverket till EU-rättens miniminivå. Man får naturligtvis kritisera båda regeringarnas beslut. Men berättelsen om en ”högst medveten” S-plan som ensam skapat dagens problem håller inte ens mot Sveriges moderna politiska historia.

Och så kommer Quisling – igen. Jomshof skriver: ”Jag skulle vilja gå så långt som att säga att den är ett förräderi mot Sverige och det svenska folket.” Sedan tillägger han att det finns en historisk parallell till ”en viss norsk landsförrädare”. Ingen behöver fundera särskilt länge över vem han menar.

Vidkun Quisling var inte en norsk politiker som råkade föra en politik hans motståndare ogillade. Han var fascist, samarbetade med Nazityskland efter invasionen av Norge och ledde en pronazistisk marionettregim under den tyska ockupationen. Efter kriget dömdes han för landsförräderi. Hans namn blev internationellt synonymt med en person som förråder sitt land genom samarbete med en ockupationsmakt.

När Jomshof återkommande använder denna referens om demokratiska politiska motståndare handlar det därför inte bara om ett ”hårt ordval”. Han placerar dem symboliskt i samma moraliska kategori som en landsförrädare som samarbetade med en främmande ockupationsmakt.

Det är här Jomshofs text blir mer intressant än ännu ett aggressivt inlägg på sociala medier. Argumentationen följer en tydlig struktur: S-väljare beskrivs som ”importerade islamistiska kärnväljare”. Samhällsproblemen sägs vara resultatet av en medveten politik. Politiken påstås vara riktad mot ”det svenska folket”. Jomshof själv och hans politiska sida sägs däremot ”sätta Sverige främst”. Och motståndarna jämförs slutligen med Quisling.

Det är en förskjutning från normal demokratisk konflikt till något annat. I en demokrati kan en regering fatta katastrofalt dåliga beslut. Politiker kan vara naiva, inkompetenta eller ideologiskt förblindade. De kan kritiseras hårt och röstas bort. Men det gör dem inte till landsförrädare.

När politiska motståndare i stället beskrivs som människor som medvetet har förrått nationen upphör de gradvis att framställas som legitima deltagare i samma demokratiska system. De blir i retoriken fiender till landet och folket. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom Jomshof i samma text skriver: ”Till skillnad från er så tror jag på demokratin.”

Demokrati innebär inte att det egna partiet ensamt representerar Sverige eller ”det svenska folket”. Demokrati innebär att människor med olika uppfattningar om migration, religion, kriminalpolitik och integration har samma rätt att delta i det politiska systemet – och att den som förlorar ett val fortfarande är en legitim politisk motståndare, inte en förrädare.

Islamistisk extremism ska bekämpas. Gängkriminalitet ska bekämpas. Antisemitism, kvinnoförtryck och religiös fundamentalism ska bekämpas oavsett varifrån de kommer. Men inget av detta kräver att miljoner svenska väljare misstänkliggörs som en importerad islamistisk väljarbas eller att demokratiska motståndare jämförs med en nazistisk kollaboratör. Tvärtom. Ett demokratiskt samhälle måste kunna försvara sig mot extremism utan att själv börja använda extremismens klassiska uppdelning av samhället i det sanna folket och dess förrädare.

Det är den skillnaden Richard Jomshof tycks få allt svårare att upprätthålla.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Källor:

Inlägg på Jomshofs officiella X-konto

Motargument: Terminologi – islamism

Riksdagen: Religionsfrihetslag (1951:680)

Brå: Migration och brott

Yalla bye

Kent Ekeroth (SD) har nyligen ryckt ut till försvar för sina etnonationalistiska förebilder i Israels blodtörstiga regering. I en tjatig ledare i den egna SD-propagandakanalen Samnytt gör han sitt bästa för att försöka avfärda de israeliska ledarnas visioner om ett Stor-Israel som en konspirationsteoretisk myt.


Ekeroth använder sig av ett mustigt och känsloladdat språk som har mycket gemensamt med flera av Trumps hysteriska inlägg som ofta skrivs i affekt med en överdriven användning av versaler, på någon av hans sociala plattformar.

Man kan göra det enkelt för sig när man replikerar på Ekeroths ledare. Antingen genom att referera till offentliga uttalanden från politiska och religiösa israeliska företrädare eller granska hur den ”fysiska verkligheten på marken” ser ut.

Det är uppenbart att järnrörsmannen tar i från tårna för att försöka göra sina förebilder och eventuella uppdragsgivare glada, men lögner blir inte sanningar för att man kryddar dem med kraftfulla ord eller upprepar samma saker om och om igen.

Ekeroth försöker använda några historiska händelser som bevis på att visionen om ett Stor-Israel skulle vara en myt.

De som följt utvecklingen i regionen är väl medvetna om att den israeliska statens expansion har skett i takt med vad som varit fysiskt och politiskt möjligt. Flera gånger har Israel tagit sig vatten över huvudet och ockuperat mark som man sedan inte haft förmåga att fortsätta försvara.

Ekeroth är förmodligen väl medveten om att detta är en av anledningarna till att Israel lämnade Sinai. Man hade inte förmåga att fortsätts försvara ett så stort område militärt.

Han är säkerligen också väl medveten om att det sedan dess skett en successiv expansion med nya bosättningar, vilket lett till att den palestinska befolkningens utrymme blivit mindre och mindre. Det räcker med att granska vilken karta över området som helst för att få det bekräftat.

Sanningen är att Israel vid upprepade tillfällen genomfört aggressiva attacker där man tillfälligt ockuperat mark i närområdet för att sedan inte klara av att försvara marken och därför blivit tvungna att dra sig tillbaks. Man har samtidigt varit en mästare på att utropa sig som vinnare i vad som i efterhand ofta visat sig vara pyrrhussegrar. Man gjorde exempelvis allt i sin makt för att försöka ”utrota Hamas” under mer än två års tid, utan att klara av att slutföra sina ambitioner.

Däremot måste det erkännas att den israeliska armén har varit ojämförligt framgångsrik, t o m världsledande i att mörda hjälparbetare, sjukvårdspersonal, journalister, kvinnor och barn.

Det kan vara lämpligt att inte låsa sig vid exakta formuleringar i samtalet kring visioner om ett Stor-Israel, som bekant är det ovanligt att förövare berättar i exakt detalj vad de planerar att göra.

Man kan däremot kombinera offentliga israeliska företrädares uttalanden med militära och politiska beslut för att se helheten. För de som vill fortsätta fördjupa sig i visionen om ett Stor-Israel kan det vara bra att börja med att granska uttalanden och handlingar från följande personer:

  1. Benjamin Netanyahu – Israels premiärminister. Har historiskt motsatt sig en fullständig palestinsk stat och betonat Israels säkerhetskontroll över Västbanken.
  2. Menachem Begin – f d ledare för Likud. Förespråkade judisk rätt till hela “Eretz Israel” (bibliska Israel), vilket inkluderar Västbanken.
  3. Bezalel Smotrich – Israels finansminister. Öppen förespråkare för israelisk suveränitet över hela Västbanken. Har uttalat att palestinsk stat bör avvisas.
  4. Itamar Ben-Gvir – Israels säkerhetsminister. Tillhör den nationalistiska högern. Har uttryckt stöd för judisk kontroll över hela området och expansion av bosättningar.
  5. Zvi Yehuda Kook – ultranationalistisk ortodox rabbin. Central figur inom religiös sionism. Lärde att hela det bibliska Israel är heligt och inte får delas. Inspirerade bosättarrörelsen efter Sexdagarskriget.
  6. Avraham Yitzchak Kook – ultranationalistisk ortodox rabbin. Hans teologi lade grunden för religiös sionism. Såg etableringen av Israel som ett steg i en gudomlig process.
  7. Yisrael Ariel – överrabbin. Kopplad till Temple Institute. Förespråkar judisk närvaro och kontroll över hela bibliska Israel.

Ekeroth har alltid varit en omdömeslös bråkstake men det verkar som att hans galenskaper accelererat den senaste tiden. Det är svårt att veta om det handlar om ett ökat intag av olika rusdrycker eller ett resultat av att en av hans tidigare idoler (Orbán) nyligen förlorade makten i Ungern. Många människor har tidigare haft svårt att förstå hur en person som Ekeroth (som själv är jude), valt söka sig till Sverigedemokraterna. För många verkade det ologiskt med tanke på partiets politik och historia.

Idag efter erfarenheterna från folkmordet i Gaza är det blivit lättare att se hur saker hänger ihop. Den typ av sionism som Ekeroth företräder är egentligen bara en annan sida av samma etnonationalistiska mynt som föregicks av nazismen. Skillnaden är bara vem man vill se högst upp i makthierarkin. Hänsynslösheten, avhumaniseringen, legitimeringen av olika fruktansvärda övergrepp mot grupper som betraktas som underordnade och ”mindre värda” är identisk.

Ekeroth verkade trivas i Ungern. Det senaste inlägget talar för att nästa resa kanske kommer bära av mot Israel. Det är glädjande att det blivit allt färre platser där de värderingar Ekeroth och hans vänner representerar, betraktas som rumsrena.

God Resa eller Gut Yazde som det heter på jiddisch.

Det går lika bra att säga Yalla bye.


Länk till ledaren i Samnytt (sparad i webbarkiv för att inte ge bloggen klick/trafik):

Ekeroth: ”Myten om Stor-Israel – konspirationsteoretikernas eviga lögn”

TV4 och SL gör reklam för Epoch Times

UPPDATERING: Vi har mailat TV4 och ställt frågan om varför de väljer att göra reklam för Epoch Times. Vi har inte erhållit något svar.

UPPDATERING 2: Motargument har observerat att reklam för Epoch Times också syns i Stockholms lokaltrafik. Vi har kontaktat SL och ställt frågan om varför de också väljer att göra reklam för Epoch Times. Vi har inte erhållit något svar.

Reklamfinansierade TV4 och SL (Stockholms Lokaltrafik) gör reklam för den svenska versionen av Epoch Times. Nätbloggen sprider systematiskt desinformation, prorysk propaganda och konspirationsteorier, men har uppenbarligen gått under radarn.


TV4 och SL har inte gjort hemläxan, dvs den nogranna bakgrundschecken. På hemsidan presenterar sig Epoch Times på följande, tillrättalagda sätt:

”Sajten epochtimes.se publiceras av Svenska Epoch Times AB. Vårt samarbete med Epoch Media Group ger oss tillgång till innehåll från prisbelönta journalister från hela världen. Dock är Svenska Epoch Times ett fristående och oberoende svenskt aktiebolag som ägs och drivs i Sverige.
Vi står inte under påverkan från någon regering, något företag eller något politiskt parti. Vårt mål är att ge läsarna den information som krävs för att de ska kunna bilda sina egna uppfattningar om de viktigaste nyhetsämnena.” (Källa: Epoch Times)

De är måna om att framställa sig som oberoende och fristående. Sanningen är att Epoch Times är en desinformationskanal som inte drar sig för att sprida konspirationsteorier, bl a om covid-19. Nätbloggen har haft kopplingar till högerradikala rörelser (t ex QAnon i USA) och är en del i det globala medienätverket Epoch Media Group. De använder sociala medier för att sprida desinformation och konspirationsteorier med en strategi som påminner om de som brukats av bl a Sputnik och RT (Russia Today).

I Europa har Epoch Times uttryckt öppet stöd för Jean Marie Le Pen, Marie Le Pen, franska partiet Rassemblement National och tyska AfD (Alternative für Deutschland). Den engelska tankesmedjan ISD (Institute for Strategic Dialogue) konstaterade redan 2017 att tyska Epoch Times ”främst publicerar innehåll som är anti-västlig, anti-amerikansk och pro-Kreml – och som i stor utsträckning baseras på obekräftade uppgifter”. (Källa: OpenDemocracy.net)

En snabb scanning av Svenska Epoch Times förstasida i skrivande stund ger en tydlig bild av var de har sitt fokus: Trump, ”undfallenhet gentemot islam”, ”islamiska” skolor, dödsskjutningar, ”statistik på religion” samt s k ”white flight”.

Att TV4 och SL nu visar reklam för Svenska Epoch Times signalerar hur viktigt det är att vi gör fler grundliga bakgrundskontroller. Detta är ett solklart exempel på hur alternativhögern normaliseras. Motargument vädjar till alla läsare att reagera när ni blir varse att någon ni känner har köpt den förklädda propagandan som Epoch Times står för.

För den som vill läsa mer om varför Epoch Times inte är en tillförlitlig källa till information rekommenderar vi denna artikel:

Tidskriften Nod: Vad vill Epoch Times?


Källor:

Epoch Times: Om oss (sparad i webbarkiv för att inte ge bloggen klick/trafik)

Opendemocracy.net: The media giant you’ve never heard of, and why you should pay attention

Lästips:

EXPO: Fel sammanhang för en minister

Omni: Bohlin försvarar kritiserad medverkan i podcast

”PeterSweden” sprider myten om våldtäktslandet Sverige

Elon Musks megafon, den radikala nationalisten och altrightaren ”PeterSweden”, sprider dagligen desinformation och konspirationsteorier. I en artikel på Ekonomikanalen läser vi följande:

”Enligt Jessica Robinson, som jobbade som journalist på NPR i USA innan forskningskarriären, fungerar PeterSweden som en utrikeskorrespondent.

– För den amerikanska högernationalistiska scenen. Han stöper om nyheter ifrån Skandinavien, berättar om skeenden, i en högerpopulistisk kontext som passar dem.” (Källa: EFN Ekonomikanalen)

I ett inlägg på X som kontot postade igår sprids myten om ”våldtäktslandet Sverige”. På mindre än tre dygn har inlägget visats för mer än fyra miljoner användare. Mot bakgrund av att inlägget fått stor spridning, postar kontot senaste dygnet spinoffs på exakt samma ämne.

Skärmdump från PeterSwedens X-konto.

Inlägget har flaggats med en s k ”community note”, dvs att inlägget är att betrakta som vilseledande och behöver mer sammanhang:

”Sweden counts each incident incl. repeated assaults, has broader legal definitions and higher reporting rates due to awareness and trust in police. Poland has lower reporting and narrower definitions. Direct comparisons are misleading. Differences explain most of the gap.

https://ec.europa.eu/…/statistics-explained/index.php?title=Crime_statistics

https://bra.se/english/statistics/statistics-from-the-judicial-system


Motargument har tidigare knäckt myten om ”våldtäktslandet Sverige”. I korthet består mytknäcken i att den ökande graden av anmälda våldtäkter i Sverige inte innebär att det sker fler våldtäkter idag än tidigare. Det finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till i en diskussion om våldtäkter:

  • Skärpt sexualbrottslagstiftning: Den juridiska definitionen av våldtäkt är vidare i Sverige än i andra länder
  • I vissa länder räknas upprepade våldtäkter med samma offer och samma förövare som en (1) våldtäkt, i Sverige räknas varje enskild våldtäkt som en (1) våldtäkt – en person som blir våldtagen av sin partner dagligen i en vecka räknas alltså som sju våldtäkter i Sverige
  • Anmälningsbenägenheten har ökat
  • Statistikföringen mellan länder skiljer sig åt: I många länder gallras vissa anmälningar bort (anmälningar som i initialt skede inte bedöms som brott), i Sverige registreras varje anmälan
  • Registreringsbenägenheten mellan länder skiljer sig åt: I många länder registreras anmälningar som ”händelser”, och upptas därför inte i kriminalstatistiken
  • Sättet mellan länder att beräkna uppklaring, och registrera uppklaringsprocent, av våldtäkter skiljer sig åt
  • Förtroendet för rättsväsendet mellan länder skiljer sig åt: lågt förtroende för rättsväsendet kan få folk att avstå från att anmäla
  • Synen på våldtäkt och sexuella övergrepp, bl a de s k våldtäktsmyterna, skiljer sig åt mellan olika länder

I Sverige anmäls fler våldtäkter än i andra länder. Det är inte möjligt att avgöra hur stora skillnaderna mellan olika länder faktiskt är då det inte finns verktyg att fastställa hur många våldtäkter som sker. Det vi vet är att det finns en mängd faktorer som påverkar; skärpt sexualbrottslagstiftning (troligen världens bästa), ökad anmälningsbenägenhet, hur vi räknar, statistikföring, registreringsbenägenhet, uppklaringsberäkning, attityder och förtroende för rättsväsendet är avgörande för hur statistiken ser ut. Sverige ligger i topp vad gäller alla dessa faktorer.


Källor:

EFN Ekonomikanalen: Musks megafon: Så når PeterSweden miljoner

PeterSwedens inlägg på X

Artiklar på Motargument om våldtäktsstatistik i Sverige kontra andra länder:

Myt: Våldtäktslandet Sverige (del 1)

Myt: Våldtäktslandet Sverige (del 2)

Myten om våldtäktslandet Sverige

Myten om det ”kriminella Malmö”, del 2

Debatten. Media. Sociala medier. Det spelar nästan ingen roll vart du än vänder dig. Det finns en bild av Malmö som för många är nattsvart och som en stad i krigstillstånd. Vissa känner genuint en oro, medan andra ser en vinning i att peka och utbrista ”titta på Malmö”. Malmö ikläds rollen som bekräftar upplevelsen av att det är för mycket mångkultur i vårt land. Vissa målar upp en bild av en stad där gäng styr med järnhand och människor vågar inte gå ut på kvällar och nätter.


Dock visar verkligheten en annan bild av Malmö de senaste åren: Den grova våldsbrottsligheten sjunker drastiskt. Motargument sätter fingret på vad det skulle kunna vara som gör det så svårt att få fram den ärliga och rättvisa bilden av Malmö.

Antalet skjutningar i Malmö är i genomsnitt 50 % lägre sedan 2018. Det finns troligtvis ett antal faktorer som ligger bakom det minskade skjutvapenvåldet i Malmö. Även antalet sprängningar har minskat under samma period. År 2017 inledde Malmö, som första stad i Sverige, det av en hel del människor kritiserade projektet ’Sluta skjut’.

Källa: Malmö stad

Denna krönika i två längre delar bygger på min tidigare artikel Malmö: ”Saft och bulle” framgångsrik faktor för att minska det grova våldet. I den artikeln finner du fakta och kortare redogörelser för vad polisen och myndigheterna tänker sig skulle kunna ligga bakom den positiva utvecklingen i Malmö.

Flera orsaker ligger bakom den svarta bilden

Alla som vill förmedla en ärlig och rättvis Malmöbild kämpar allt som oftast i motvind. Varför är det då så förbannat svårt att radera den felaktiga bilden av Malmö? Det finns flera orsaker som skulle kunna ligga till grund för det.

  • Media fortsätter att förmedla en mörk bild av staden. ”Dåliga” nyheter säljer bättre än bra. Sensation och frosseri ges utrymme på bekostnad av positiva händelser.
  • Internets och sociala mediers baksida, som innebär att vinklade nyheter, historier och direkta faktafel snabbt får spridning.
  • Våra fördomar. Alla sitter vi på dem, men hos gemene man finns tyvärr medias alla bilder av Malmö runt 2017 fastetsad i minnet, och övertygelsen är så stark att den känslan lever kvar.
  • Oviljan att se att det finns en positiv utveckling. Malmö får vackert inta rollen som statuerande exempel: Staden ”ska vara” värst i Sverige. Vissa populistiska politiker och deras sympatisörer ser det som gynnsamt att gängse uppfattning om Malmö ÄR: den befläckade staden med fortsatt skyhög kriminalitet, där de invandrardominerade gängen tillåts bestämma. Den egna agendan implicerar att även framgång blir motgång.

OK, vi har konstaterat att Malmöbilden på många håll är urdålig. Vad kan vi då göra för att förändra denna nattsvarta bild? När jag ställer frågan utgår jag ifrån att vi väl är överens om att vi vill att verkligheten förmedlas, utan överdrifter, och att korrekt fakta kommer upp på bordet och att staden får det rykte som den förtjänar?

Att skapa attitydförändring

Prio ett för att skapa attitydförändring ligger i att medier tar sitt ansvar. Journalister av idag byter mer än gärna ut fakta och saklighet mot sensation och frosseri. Det ”säljer” bättre att skriva om skyhög kriminalitet i mångkulturella Malmö, och våld. Ständigt detta våld. Det är sällan som positiva händelser belyses. Detta gäller såväl mainstream-media som public service och althögermedia.

När det kommer till fenomenen myter, anekdoter, fördomar och direkta felaktigheter som fortsatt sprids som virala löpeldar på sociala medier så kan vi motvilligt konstatera att det är en nästintill omöjlig nöt att knäcka. Det kommer kanske alltid finnas människor som tillsammans vidmakthåller ”monstret”, trots att ”monstret Malmö” i detta fall har blivit ett betydligt mindre sådant. Att i grupp hålla med varandra om saker är vanligt förekommande och skapar en känsla av samhörighet. Uppfattningarna om ”vi och dom” får i gruppen ett fortsatt existensberättigande. Sensationella lögner, konspirationsteorier och myter sprids tyvärr långt mer än fakta, statistik och saklighet.

Den senaste åttaårsperioden har visat att det finns hopp om Malmö. Med ett intensivt polisarbete, där polisen har använt sig av den s k ”hårda blåa linjen”, har de grova våldsbrotten i Malmö sjunkit drastiskt. Myndigheterna har visat att vi med rätt insatser på rätt plats i såväl förebyggande som akut syfte kan komma en bra bit på väg. Det är där vi befinner oss, och arbetet har bara börjat.

Det finns flera sätt att angripa människors fördomar och ovilja. Den tveklöst bästa metoden är att förmedla korrekt fakta, statistik och saklighet. Om vi tummar på att förmedla verkligheten är det svårt att förändra folks fördomar, ovilja och okunskap.

Vad gäller den positiva utvecklingen i Malmö har myndigheterna berättat den goda nyheten att projekt ”Sluta skjut” kommer att fortgå.

Läs också den första delen av denna mytknäckare. Den finner du här:

Myten om det kriminella Malmö, del 1


SVT har visat två säsonger av dramaserien ”Tunna blå linjen”, som brutalt och ärligt beskriver Malmöpolisens vardag. Jag rekommenderar den varmt.


För att förekomma eventuella invändningar vill jag poängtera följande:

  • Definitionen av vad som är att betrakta som skottlossning ändrades i Malmö 2010, dvs en lång tid före den fyraårsperiod då den grova våldsbrottsligheten i Malmö sjunkit. Därmed används den ”nya” definitionen, som sedan 2010 alltså överensstämmer med definitionen i resten av landet, i statistiken för dessa år.
  • Varje skottlossning och varje sprängning är en för mycket. Att förmedla statistik som visar på att den grova våldsbrottsligheten är i genomsnit 50 % lägre i Malmö sedan 2018 är avsett att visa på att vi är på rätt väg i Malmö. Det är vad jag vill förmedla.

Myten om det ”kriminella Malmö”, del 1

Debatten. Media. Sociala medier. Det spelar nästan ingen roll vart du än vänder dig. Det finns en bild av Malmö som för många är nattsvart och som en stad i krigstillstånd. Vissa känner genuint en oro, medan andra ser en vinning i att peka och utbrista ”titta på Malmö”. Malmö ikläds rollen som bekräftar upplevelsen av att det är för mycket mångkultur i vårt land. Vissa målar upp en bild av en stad där gäng styr med järnhand och människor vågar inte gå ut på kvällar och nätter.


Dock visar verkligheten en annan bild av Malmö de senaste åren: Den grova våldsbrottsligheten har sjunkit drastiskt, och det håller i sig. Motargument sätter fingret på vad det skulle kunna vara som gör det så svårt att få fram den ärliga och rättvisa bilden av Malmö.

Antalet skjutningar i Malmö är i genomsnitt 50 % lägre sedan 2018. Det finns troligtvis ett antal faktorer som ligger bakom det minskade skjutvapenvåldet i Malmö. Även antalet sprängningar har minskat under samma period. År 2017 inledde Malmö, som första stad i Sverige, det av en hel del människor kritiserade projektet ’Sluta skjut’.

Källa: Malmö stad

Denna krönika i två längre delar bygger på min tidigare artikel Malmö: ”Saft och bulle” framgångsrik faktor för att minska det grova våldet. I den artikeln finner du fakta och kortare redogörelser för vad polisen och myndigheterna tänker sig skulle kunna ligga bakom den positiva utvecklingen i Malmö.

Antalet skjutningar i Malmö är i genomsnitt 50 % lägre sedan 2018. Det finns troligtvis ett antal faktorer som ligger bakom det minskade skjutvapenvåldet i Malmö. Även antalet sprängningar har minskat under samma period. År 2017 inledde Malmö, som första stad i Sverige, det av en hel del människor kritiserade projektet ’Sluta skjut’.

Bilden av Malmö som en stad där laglöshet och krigstillstånd råder är felaktig och orättvis. Det är nödvändigt, inte minst för Malmöbornas skull, att många fler i samhällsdebatter förmedlar bilden att polisen har gjort ett gigantiskt arbete, vilket har inneburit att gängkriminella givits mindre utrymme för sin verksamhet.

Virala lögner och halvsanningar

Det finns en förkärlek för att förvandla enskilda eller självupplevda händelser och anekdoter till en sammantagen bild av hur omfattande brottsligheten är. Det är viktigt att poängtera att enskilda eller självupplevda händelser och anekdoter inte kan tillåtas vara en sammantagen bild av verkligheten. För att förekomma vill jag här å det bestämdaste understryka följande: Alla har rätt till sin egna upplevelse. Men för att kunna förändra människors känslor till att bli något mer rationella, och stå i proportion till hur det ser ut i verkligheten, krävs gemensam ansträngning.

För en tid sedan, i samband med att faktumet att den grova våldsbrottsligheten i Malmö sjunkit med 50% presenterades, hamnade jag i en diskussion med kollegor angående statistiken. Den konspiratoriskt färgade frågan ”tror du på det?” kom ganska snabbt från en person, någon annan höll tyst med frågeställaren, och en tredje visade att det är klart att man ska lita på statistiken. Frågan jag fick är symptomatisk för hur hela debatten ser ut. Så länge det finns en ovilja att tro på offentliga siffror i form av statistik från myndigheter såsom BRÅ och Polisen, blir det svårt att förändra den allmänna uppfattningen om hur verkligheten ser ut. Frågeställaren följde upp med två exempel på skjutningar som hen fått till sig via hörsägen. Vad är väl fakta när den inte överensstämmer med din självupplevda verklighet? För vissa av oss slår dikten verkligheten, och inte tvärtom.

På sociala medier, i kommentarsfält, på diverse forum och bloggar skickas mer eller mindre uppseendeväckande trevare ut i strid ström i hopp om att de ska bli bekräftade eller spridas vidare. Trevarna är inte sällan rena faktaförvrängningar, lögner, myter och teorier om konspirationer. Högst i kurs står en skev Sverigebild, kriminalitet, invandrare och bidrag. Tyvärr saknas, medvetet eller omedvetet, förmågan till källkritik. Att stanna upp, ifrågasätta och granska innan vi delar vidare är inte ett alternativ för många. Därför får lögnerna och myterna utrymme att bli de virala löpeldar som var avsikten hos den som startade den.

Den senaste åttaårsperioden har visat att det finns hopp om Malmö. Med ett intensivt polisarbete, där polisen har använt sig av den s k ”hårda blåa linjen”, har de grova våldsbrotten i Malmö sjunkit drastiskt. Myndigheterna har visat att vi med rätt insatser på rätt plats i såväl förebyggande som akut syfte kan komma en bra bit på väg. Det är där vi befinner oss, och arbetet har bara börjat.

Det finns flera sätt att angripa människors fördomar och ovilja. Den tveklöst bästa metoden är att förmedla korrekt fakta, statistik och saklighet. Om vi tummar på att förmedla verkligheten är det svårt att förändra folks fördomar och okunskap.

Vad gäller den positiva utvecklingen i Malmö har myndigheterna berättat den goda nyheten att projekt ”Sluta skjut” kommer att fortgå.

Läs också den andra delen av denna mytknäckare. Den finner du här:

Myten om det ”kriminella Malmö”, del 2


SVT har visat tre säsonger av dramaserien ”Tunna blå linjen”, som brutalt och ärligt beskriver Malmöpolisens vardag. Jag rekommenderar den varmt.


För att förekomma eventuella invändningar vill jag poängtera följande:

  • Definitionen av vad som är att betrakta som skottlossning ändrades i Malmö 2010, dvs en lång tid före den fyraårsperiod då den grova våldsbrottsligheten i Malmö sjunkit. Därmed används den ”nya” definitionen, som sedan 2010 alltså överensstämmer med definitionen i resten av landet, i statistiken för dessa år.
  • Varje skottlossning och varje sprängning är en för mycket. Att förmedla statistik som visar på att den grova våldsbrottsligheten är i genomsnit 50 % lägre i Malmö sedan 2018 är avsett att visa på att vi är på rätt väg i Malmö. Det är vad jag vill förmedla.

SD-Samnytts antisemitism

Samnytt är Sverigedemokraternas propagandaorgan och har direkta kopplingar till partiet via VD Kent Ekeroth.

Med jämna mellanrum publicerar den högerextrema nätbloggen artiklar på ämnet Bilderberg och ”globalism”, i samband med att årsmötet går av stapeln i Stockholm. Samnytt påstår att mötet är hemligt, samtidigt som de i en artikel listar alla ämnen som kommer att diskuteras på mötet.

På Svenssons Nyheter läser vi följande om Bilderberggruppen:

De flesta människor som motsätter sig ”globalisterna” och anser att världen styrs av en konspiration bland företagare och politiker återfinns idag i extremhögern. De anser också i allmänhet att det är världens judar som är ledare för ”globalisterna” på känt antisemitiskt manér. (Källa: Svenssons Nyheter)

Samnytt brukar undvika att sprida antisemitiska konspirationsteorier, men vad gäller Bilderberggruppen är de villiga att visa sitt sanna jag.

Skärmdump från Samnytts X-konto 250611.
Skärmdump från Samnytts X-konto 250530.
Skärmdump från Samnytts hemsida 250612.

Läs Svenssons Nyheters artikel ”Bilderberggruppen och protester”: https://blog.zaramis.se/…/bilderberggruppen-och-protester/

Läs Samnytts i webbarkiv cachade artikel (ger inga klick till Samnytt): ”Svensk oligarki – Wallenberg med och fattar de tunga besluten” https://archive.is/ELoZv

Läs Samnytts i webbarkiv cachade artikel (ger inga klick till Samnytt): ”Han bokade globalistiska Bilderberggruppens årsmöte på Grand Hotel”: https://archive.is/PLu6L

Läs Samnytts i webbarkiv cachade artikel (ger inga klick till Samnytt):
”Statsministern deltar på globalisternas årsmöte” https://archive.is/wip/8hmIh

Läs Samnytts i webbarkiv cachade artikel (ger inga klick till Samnytt): ”Stor demonstration mot globalistiska årsmöte” https://archive.is/wip/t6UFw

Vi har redan släppt frågan om folkutbyte

Gästinlägg av sd_skandalerna

För 13 år sedan begick den högerextrema Anders Behring Breivik det värsta terrordådet begått av en ensamvarg i vår världs historia. Han mördade 77 personer.

2018 sköt Robert Gregory Bowers ihjäl 11 personer i en synagoga.

2019 begick den högerextrema Brenton Harrison Tarrant Nya Zeelands värsta terrordåd där han mördade 51 personer.

Samma år mördade högerextremisten Patrick Wood Crusius 23 personer i El Paso, John Timothy Earnest mördade en person i en attack på en synagoga och Philip Manshaus mördade sin adoptivsyster samt begår en attack på en moské.

2021 kör Nathaniel Veltman ihjäl en muslimsk familj på 4 personer och lämnar kvar en 9-årig pojke utan sin pappa, mamma, syster eller farmor.

2022 mördade Payton S. Gendron 10 svarta amerikaner i en mataffär.

Till sist, framme vid 2023, mördade Ryan Christopher Palmeter 3 svarta amerikaner i en affär.

9 högerextrema män har tillsammans mördat 181 personer.

Dessa män har en sak gemensamt, de alla tror på det stora folkutbytet. De tror antingen att judar, muslimer, mexikaner, eller svarta är en fara för den vita rasens överlevnad. De tror att den så kallade massinvandringen till Europa och USA kommer att leda till att vita personer blir en minoritet. För att hindra detta, väljer de att döda.

Denna ideologi, konspirationsteori och rörelse leder till mord, trauman och förstörelse.

Denna ideologi, konspirationsteori och rörelse representeras nu av Sveriges näst största riksdagsparti, och vi har redan slutat prata om det.

Följ sd_skandalerna på www.instagram.com/sd_skandalerna/