Etikettarkiv: terrorism

IS-hälsningen avmystifierad

Man ser ofta bilder på IS och andra radikala islamister som pekar med pekfingret. IS använder utan tvivel pekfingret som en symbol för sig och sin politik. Men betyder detta att alla som pekar med pekfinger är läskiga islamistiska terrorister som vill skära huvudet av dig och sätta på getter?

Om man läser rasistisk media verkar det nästan så. Rasister pekar gärna finger (!) åt alla som pekar finger, och kallar dem terrorister. Som när ”experten på radikal islamism”, Nuri Kino, ville klämma åt Yasri Khan förra året och använde en fyra år gammal bild på Yasri där han pekade finger. Att han pekade finger ihop med judar från Paideia och detta två år innan IS bildades, brydde Kino sig inte om.

skc3a4rmklipp

Vinnare!

Men innan du kissar på dig av rädsla ber jag dig googla lite. För att peka med pekfinger är ju inget bara IS-anhängare gör.  Jag tror inte Zlatan är IS-anhängare, ändå har jag sett honom använda tecknet.

I sportsammanhang betyder det ”jag är vinnare”, ”jag är nummer ett”.

sports

Men symbolen används även utanför sportsammanhang.

Martin Luther King använde fingret ibland för att symbolisera att mänskligheten är en. Det har olika antirasister plockat upp. Därför har kampanjer drivits under åren där barn fått peka finger i luften. Jag stod själv i sockiplast på gympan på 70-talet och pekade finger iklädd solgul tröja med en smiley på under min skolas olika solidaritetsdagar med U-länderna.

Det var vad Yasri Khan och judarna gjorde på bilden ovan. Likadant gjorde en del barn 2015 på ett barnprogram på TV. Det tog rasisterna fasta på och skrev mycket om.

Den myten spred sig för övrigt internationellt. Det ”galna” Sverige som tvingade barn att göra  ”IS-hälsningen”, typiskt för islamiseringen av Sverige.

skarmklipp

Som bilden ovan. De kopplade IS-hälsningen till de sjungande barnen. Barnen deltog i ett TV-program till förmån för offren efter Anton Lundin-Petterssons attack mot en skola i Trollhättan, då tre personer dödades.

Pamela Geller påstod på ett liknande sätt att den f d amerikanske presidenten Obama var en hemlig agent för IS, då han en gång råkade höja pekfingret.

194109_5_

Ajabaja!

Sen kan ju pekfinger betyda att man hytter mot någon också och säger ajabaja.

Jag bjuder på denna sång av IS-medlemmen Povel Ramel.

I islam

Men om en av de där läskiga muslimerna gör det då? Är det inte ett tecken på IS-medlemskap? Nej, det är det inte, lika lite som korstecken är bevis på att man är nazist eller hemlig medlem i Ku Klux Klan.

I islam används symbolen i de flesta muslimers böner. Det är en symbol som betyder att Gud är en.

prayer

Detta är inget extremt. Denna symbol har muslimer använt sen islam bildades. Man kan jämföra den med hur många kristna som använder korset och korstecknet.

Ni vet, en del katoliker, ortodoxa och frikyrkliga protestanter gör ofta ett korstecken framför bröstet.

sign-of-the-cross1

The Symbol of KKK

Ja, både korstecknet och det uppresta pekfingret har ”kidnappats” av olika politiska grupper. Inklusive av extremister och terrorister.

Ku Klux Klan använder korset mycket, Eftersom Ku Klux Klan använder korset måste väl korset vara en hatsymbol, eller hur?

Nazister och fascister har genom tiderna försökt koppla sin politik till Gud och kyrkan. Falangisterna i Spanien gjorde så hela tiden. Där blev korstecknet kidnappat och man gjorde försök att sätta likhetstecknet mellan korset och den chauvinistiska politik Franco förde. Först gjorde man korstecknet och sedan trampade man på folk. Det gör inte korstecknet till en hatsymbol.

Symboler

Endast en galenpanna skulle påstå att alla kristna är nazister eftersom Joseph Goebbels var katolik och gjorde korstecknet. Endast en galning skulle säga att alla som gör korstecknet är fascister eftersom falangisterna i Spanien och många fascister i Italien på 1930-talet ofta gjorde korstecknet. Endast en knäppgök skulle säga att korset är en hatsymbol för att KKK använt det.

Lika snurrigt är det att påstå att alla muslimer som hytter med pekfingret åt barn, vinner OS, spelar fotboll, ber eller är mot rasism skulle vara IS-anhängare eller har idolporträtt på Osama Bin Ladin hemma i sängkammaren.

Här är en målande bild. Illustration av Jesus Kristus som använder ett annat finger, långfingret, för att skicka ett budskap till de som skapar och sprider sådana här lögner, och utnyttjar folks okunnighet.

Nyhetsbrev januari 2017

Här presenteras våra artiklar som publicerats i januari.

Artiklar

Rasismens olika ansikten – vit rasism – artikel av Tina Holm om att det finns olika typer av rasism

Jämställdhet i SD – artikel av Johan Löfström om den skeva könsfördelningen hos Sverigedemokraterna

Kulturell rasism – andra delen i artikelserien om likheterna mellan antisemitism och islamofobi av Torbjörn Jerlerup

Vithetsstudier – artikel av Tina Holm om vithetsnormer

Skuldbelägga offer? – tredje delen i artikelserien om likheterna mellan antisemitism och islamofobi av Torbjörn Jerlerup

Att ta upp det negativa – eller inte – artikel av Hanna Bard om generaliseringar kring islamism, islam, terrorism och muslimer

I fokus

Annelie Sjöbergs text, del 2 – artikel av Helena Trotzenfeldt om den före detta centerpartisten Annelie Sjöbergs rasistiska Facebook-inlägg

Det där om yttrandefriheten – krönika av Alina Koltsova om vad yttrandefrihet faktiskt innebär

Krönikor

Om kollektiv skuldbeläggning av judar – krönika av Robin Bankel om judar, Israel och skuld

”Jag är inte islamofob, jag hatar inte muslimer” – krönika av Hanna Bard om islamkritik kontra islamofobi

”Ta avstånd från islam/det judiska” – fjärde delen i artikelserien om likheterna mellan antisemitism och islamofobi av Torbjörn Jerlerup

Klantänkande i den nationella rörelsen – krönika av Alexandra Grönvall om kulturmönsters betydelse i formande av värderingar

Låt SD behålla stigmat – krönika av Helena Trotzenfeldt om att vi inte ska glömma SD:s nazistiska bakgrund

Mytknäckare

Pedofilmyter – första delen i artikelserien om likheterna mellan antisemitism och islamofobi av Torbjörn Jerlerup

Antisemitism och islamofobi och USA:s presidenter – femte delen i artikelserien om likheterna mellan antisemitism och islamofobi av Torbjörn Jerlerup

Korta motargument

Islamofobi och kristofobi – artikel av David Ehle om varför det är rätt att benämna intoleranser med efterleden -fobi

Recensioner

Bokrecension: En droppe midnattDavid Ehle recenserar Jason Timbuktu Diakités självbiografi

 

Antisemitism och islamofobi och USA:s presidenter

Del fem i en serie artiklar om likheter mellan antisemitism och islamofobi.

Att påstå att politiska ledare man hatar är ”smygmuslimer” eller ”smygjudar” är en annan metod antisemiter och islamofober i alla tider har använt sig av för att sprida sin rasism. Ord som  ”jude” och ”muslim” är fula ord för dem och något som antyder att personen är ”opatriotisk” och terrorist och landsförrädare.

I antisemitismen och muslimhatet finns en uppsjö myter om hur muslimer eller judar i hemlighet styr världen. Antisemitismen har sin ”sionistiska världskonspiration” med det ökända Sions vises protokoll. Islamofoberna har sina teorier om ”Eurabia” och andra påstådda försök att muslimifiera västvärlden. Olika nationella ledare som pekas ut som ”medkonspiratörer” och kallas för  ”smygjudar” eller ”smygmuslimer”.

För alla vettiga människor är det inget fel med att vara folkvald ledare och jude eller muslim. Men rasister är inte vettiga. I deras ögon är ”jude” eller ”muslim” ett sätt att smutskasta den man hatar.

Ett typexempel på detta är USA:s president Donald Trump som länge påstått att president Barack Obama är muslim. Myten bakom det påståendet är att Obama inte är född i USA utan föddes som muslim i Kenya och därför aldrig varit en legitim president. Dessutom betydde detta att Obama var en säkerhetsrisk, eftersom ”islam och terrorism hör ihop”.

Obama ska ha förts in i landet som en slags muslimsk bebisagent och sen uppfostrats till att förstöra landet.

”He doesn’t have a birth certificate. He may have one, but there’s something on that, maybe religion, maybe it says he is a Muslim.”  ”I don’t know. Maybe he doesn’t want that.” (Trump till Fox News 2011)

Trumps har inte tänkt ut påståendet att Obama skulle vara muslim själv. Påståendet kommer från högerextrema nätverk i USA. Trumps nya säkerhetspolitiska rådgivare Steve Bannon har t ex länge spritt dessa lögner om Obama via sin nättidning Breitbart. Om man letar på Breitbarts sidor ser man att de påstår att: ”Obama är muslim och… vill totalt eliminera USA” och att ”Obamas uppgift är att sprida islam”.

Ja, sök själva på Breitbart så ser ni.

”Juden Roosevelt”

Trump använder ofta slagordet ”America First”. Det avslöjar var denna retorik har sitt ursprung.  Nämligen i antisemitismen på 30- och 40-talet.

America First-rörelsen var en grovt antisemitisk rörelse som runt 1940 arbetade för att USA skulle närma sig Nazityskland. I deras led hörde man ofta retoriken att den dåvarande presidenten i USA, Franklin Delanore Roosevelt var jude.

Myten sprids ännu bland moderna antisemiter på internet. Men den är gammal. Redan i början av 30-talet spreds myten bland affärsmannen Henry Fords kretsar.  En tysk professor, Dr. Johann von Leers, publicerade år 1939 en analys över Roosevelts härkomst, där man utgick från hans mors släkt. Hans mor hette Sarah Delano och sades ha varit sjunde generationen jude. Man misstänkliggjorde alltså Roosevelt eftersom han antogs ha en holländsk jude som släkting 300 år tidigare.

Ett avgörande ”bevis” för att Roosevelt var jude var att han gifte sig med en kusin, eftersom antisemiter ansåg att det var en typisk ”judisk sedvänja”. Dessutom hade han begått ”brottet” att ta emot judiska flyktingar från Europa, vilket var ett avgörande bevis för dem. (Breitbart anser på samma sätt att Obamas identitet som muslimsk agent bevisas av att han tagit emot en del flyktingar från Syrien och Irak.)

Hat mot presidenter

Andra amerikanska presidenter har utsatts för samma sak som Obama och Roosevelt.

  • President Wilson i USA, som var president då första världskriget slutade, påstods vara jude och därmed landsförrädare. Nationernas Förbund, som Wilson var en drivande kraft bakom, såg antisemiterna som en ”judisk konspiration”. Enligt Ku Klux Klan skulle hans farfarsfar skulle ha kommit från Polen och varit en jude. Dessutom påstod man att hans andra fru var en judinna. Hennes far skulle ha tagit namnet Bolling efter att ha kommit till USA. I Wilsons fall sa man alltså att födelseuppgifter förfalskats TVÅ gånger(!).
  • Liknande rykten spreds om generalen och presidenten Eisenhower. Han ska ha varit av svensk (!) judisk härkomst via sin far som hette David Jacob. Givetvis cirkulerade påståenden om falska födelseuppgifter. (För nutida exempel se här, här och en artikel om den ”svenske juden” Eisenhower här)
  • Harry Truman var president då Israel bildades och pekades ut som jude av antisemiterna efter kriget. Man spred dessa rykten om Lincoln och Kennedy också. Men i Kennedys fall är det vanligast att man anser att frun var judinna och ska ha mördat sin make 1963.

Poängen är alltså inte själva ryktet att de är judar, utan att man använde antisemitism för att smutskasta dem. På samma sätt hade det givetvis inte spelat någon roll om Obama hade varit muslim: det skrämmande är islamofobin.

För en skrämmande inblick i Obamahatets, och rasismens, USA rekommenderas följande google-sökningar:

Obama + Monkey

Obama + Hitler

Obama + Muslim

Tea Party + Obama + Nazi

Tea Party + Obama + Monkey

Att ta upp det negativa – eller inte

islam.se kan man läsa om islam och terrorism:

“Det är olyckligt att islam idag är synonymt med terrorism ty långt ifrån att förespråka terrorism är islam en fridfull religion vars fundament lär muslimer att upprätthålla fred och rättvisa världen över. Islam sanktionerar inte terrorism så som begreppet idag förstås (…)

Att många troende muslimer har den åsikten är förståeligt, eftersom få vill att den religion man tror på och känner starkt för, ska förknippas med våld och terrorism. Lamija Sljivo som intervjuas av i denna artikel, uttalar sig om ämnet efter attackerna i Paris 2015:

“Det de här personerna gör är att de tar namnet islam och gömmer sig bakom det men det de håller på med har ingenting med islam att göra.”

Att Sljivo känner så biter dock inte på islamofober som gärna anser islam vara representerat av exempelvis Daesh/IS.

Den högerextrema sidan Avpixlat refererade tidigare 2015, månader innan Parisattackerna, till en terrorexpert vid namn Peter Bergen. Enligt Bergen kan islamistiska terrorister hitta koranverser som stödjer deras våldsamma värderingar. Artikeln nämner att Bergen anser att muslimska ledare behöver

“reformera hur radikala muslimer tänker“

men Avpixlat drar slutsatsen av Bergers uttalande

“att det är religionsideologin islam och den heliga men extremt våldsamma boken Koranen som är roten till terrorism, inget annat.”

Diskussioner om islam är ofta polariserade och lutar antingen åt åsikten “Islam och terrorism har inget med varandra att göra”, eller åsikten som bland annat Axpixlat står för: att islam är orsaken till islamistisk terrorism à la Daesh. Detta tar religionshistorikern Eli Göndör också upp: 

“Antingen påpekas det att företeelsen inte har med islam att göra eller så hävdas det att det skulle vara ett uttryck för religionens sanna väsen.

En inblick i rörelsens religiösa föreställningsvärld visar dock att IS har med islam och religion att göra.”

Att sanningen kan ligga mellan dessa två åsikter verkar vara kontroversiellt och tas sällan upp. Men själva islam som religion behöver inte fördömas för att man erkänner att terrorister som al-Qaida, al-Shabaab och Daesh faktiskt använder korancitat för att motivera sina dåd.

Problemet med att avvisande säga att dessa terrorister inte är “riktiga” muslimer, är att de själva faktiskt anser att de är det. Enligt exempelvis Daesh, är deras extremistiska islam den enda rätta. Shiamuslimer och andra muslimer som inte delar Daeshs syn, anses vara otrogna eller avfällingar. Det Avpixlat gör med Bergers uttalande om islam som motivation för terrorism, är att negativt generalisera över hela religionen. Detta är något islamofober gärna gör.

Göndör påpekar att Daeshs form av islam avvisas strängt

“av Arabförbundets 22 medlemsstater och Egyptens mest inflytelserika religiösa tjänsteman, stormuftin Shawqi Allam. Det i sig borde ses som bevis nog för att den stora majoriteten muslimer i världen anser att islams religiösa begrepp och idéer bör tolkas till en helt annan form av religionsutövning än IS obarmhärtiga brutalitet.”

Slutsats: Att hävda att islamistiska terrororganisationer faktiskt använder islamiska argument (om än lösryckta sådana), betyder inte att man – som Avpixlat och Sverigedemokraterna är – bör vara emot religionen islam eftersom islam har många tolkningar.

Skuldbelägga offer?

Detta är del tre i en serie artiklar som berör likheter mellan islamofobi och antisemitism.

Bär muslimer skulden för islamofobin, bär judar skulden för antisemitismen och bär vi i ”väst” skulden för att IS och Al-Qaida vuxit fram?

”Det är inte konstigt att folk blir islamofober när de ser hur arabiska länder förtrycker människor och hur islamister spränger människor i luften”. Så heter det ofta då man pratar om islamofobi. Ofta får man höra att sådant som att en del muslimer inte vill skaka hand med motsatta könet, och påståenden om muslimsk brottslighet också förklarar varför folk blir islamofober.

Tanken med att jämföra på detta sätt är ofta att försvara hat mot islam. ”Det finns skäl att hata”. När de som resonerar så pratar om hat mot muslimer säger de ofta ”vill man bli av med hatet mot muslimer ska man börja med att förbjuda islamsk extremism”.

Personer som relativiserar problemet med radikal islamism resonerar ofta på ett liknande sätt. För dem är det väst som helhet, maktpolitiker i väst och islamofoberna som anses vara orsaken till att terrorismen växer fram. Då de pratar om hur man ska kunna stoppa IS och radikal islamism säger de att man måste börja med att stoppa islamofobin.

I Norge har den extremistiska aktivisten Fahad Qureshi, aktivisten bakom nätplatsen islamnet gett följande förslag på hur man kan stoppa IS och de radikala islamisterna. Som synes vill han stoppa terrorn genom att stoppa islamofobin.

skarmklipp

Att ge offren skulden

Detta är klassisk psykologisk projicering. Att överföra på andra det man själv är och gör. Förklaringen till varför man handlar som man gör blir alltså att ”de andra” gör si eller så. Eftersom ”väst” eller ”islamofoberna” beter sig som de gör behöver vi inte göra nåt åt radikal islamism och IS, eller för att ”muslimerna” och ”IS” gör som de gör behöver vi inte göra nåt åt muslimhatet.

Samma sak dyker upp inom antisemitismen. Till exempel då hat och rasism rättfärdigas bland palestinier. Man måste ju förstå dem, heter det ofta, de lever under förtryck och man måste förstå om de hatar alla judar.

På 1920-talet fanns det en diskussion om ”östjudarna” i Europa. Man försökte förklara den tyska och nazistiska antisemitismen med att det hade migrerat judar från Östeuropa till Västeuropa under lång tid.

Enligt denna myt var de östeuropeiska judarna inte civiliserade. De var kriminella, våldtäktsbenägna och smutsiga. Den kriminalitet de spred omkring sig och deras ”smutsiga kultur”gjorde att tyskarna reagerade mot dem genom att bli antisemiter.

Återigen samma sak. Påstådda egenskaper hos en grupp judar, östjudarna, rättfärdigade och ”förklarade” hat mot alla judar

Så här kunde det se ut då Dagens Nyheter skrev om östjudarna. 1921-11-07.  Lägg märke till hur de beskriver den påstådda brottsligheten.skarmklipp

 Läs hela artikeln från 1921 här.

Det var faktiskt så illa att en hel del judar under 20-talet och 30-talet hyste fördomar om östjudarna. Även bland judar förklarade en del antisemitismen i väst på migrationen av judar från öst. (Se Flykt och överlevnad – flyktingverksamhet i Mosaiska Församlingen i Stockholm 1933-1950, av Svante Hansson)

Hat rättfärdigar inte annat hat. Problemet är hatet, att man drar andra människor över en kam. Det spelar ingen roll vad personer och grupper i den kategori man hatar har gjort, man har noll rätt att hata gruppen tillbaka. Och detta gäller oavsett vad man själv gått igenom som människa.

Om någon spottar på mig har jag inte rätt att spotta tillbaka på dennes dotter!

 

”Jag är inte islamofob, jag hatar inte muslimer”

Islamofober, eller personer som är emot religionen islam, påstår ofta att de inte är islamofober eftersom de inte är emot muslimer.

Det är islam de fördömer, det är religionen och inte utövarna de kritiserar eller starkt är emot. Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, skriver att begreppet islamofobi ofta anses vara ungefär lika negativt som begreppen främlingsfientlighet och rasism.

Bland annat påstår Sverigedemokraterna, för att komma runt den negativa rasiststämpeln, att de är invandringskritiska, inte invandringsfientliga. Karlsson påpekar också att samma parti använder begreppet ”sverigefientlig” om de som inte stödjer SD.

Enligt Karlsson vill en del personer att deras kritiska åsikter om islam istället ska kallas islamkritik, inte islamofobi. Karlsson anser också att den åsikten delvis är rimlig, eftersom välgrundade, kritiska åsikter om en religion enligt henne är något annat än avsky för samma religion.

Problemet med att förklä islamofobiska åsikter till islamkritiska, blir dock att dessa negativt generaliserande åsikter om islam låter mildare om de kallas islamkritiska.

På Avpixlats hemsida finns en artikel om islam och terrorism, där Avpixlat hänvisar till terroristexperten Peter Bergen som menar att islamistiska terrorister använder argument från Koranen:

“Bergen bekräftar något som många av oss islamkritiker påpekat under en längre tid och något som bl.a. Avpixlat rapporterat om regelbundet – att det är religionsideologin islam och den heliga men extremt våldsamma boken Koranen som är roten till terrorism, inget annat”

Avpixlat fortsätter med argumentationen att

“svenska politiker fortfarande naivt inbillar sig att muslimsk terrorism kan förebyggas genom utbildning och arbete och inte har någon koppling till islam och Koranen.”

Det Avpixlat vill är inte att skriva balanserat om olika islamtolkningar. Avsikten är att förkasta islam och “bevisa” att islam är något negativt. I det fallet borde begreppet islamofobi inte vara problematiskt, eftersom det faktiskt är islam som exempelvis Sverigedemokraterna och Avpixlat så gärna tar upp negativa saker om.

Devin Rexvid, doktorand i sociologi, argumenterar:

“Att kritisera och hata islam behöver inte alls vara problematiskt men att hata och fysiskt angripa muslimer är ett allvarligt problem. Det är muslimhat som borde bekymra ministern och inte islamhat vilket ingår i yttrande- och åsiktsfriheten.”

Visserligen tar Rexvid upp att islam har olika tolkningar, men verkar ändå anse att islam i sig är negativt. Rexvid skiljer inte på politisk hatpropaganda eller extremistisk, konservativ tolkning av islam:

“De otrogna var irakier, sionister, kommunister, imperialismens valpar och bahaier.”

(…)

“Koranverserna vi tvingades läsa var manipulerande glasögon som skulle få oss att se en kvinna som en halvman. De var mixtrade hörapparater som skulle få oss höra två kvinnors vittnesmål som en mans.”

Rexvid är emot begreppet islamofobi och menar att det är legitimt att hata islam. Men hatar man islam borde man kanske inte ha något emot begreppet islamofobi.

Det heter trots allt islamofobi och inte muslimofobi.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Årskrönika 2016

2015 avslutades i en rutschkana. Sveriges asylpolitik havererade, gränserna stängdes, familjer inkvarterades på betonggolv och många heliga kor slaktades av våra politiker, såsom automatisk PUT för syrier och familjeåterföreningar.

Inom Motargument har vi sinsemellan olika uppfattning om vad som var rätt och fel i det läget. Det är naturligt och bra. Vi är tvärpolitiska, och representerar alla partier utom SD. Vi är socialister, liberaler och konservativa.

Det som förenar oss är synen på invandring som något i grunden positivt, och viljan att leva i ett öppet och mångkulturellt samhälle, där människor behandlas med respekt oavsett etnicitet, religion eller hudfärg.

Det som förenar oss är kampen mot rasism, fascism och främlingsfientlighet i alla former.

Om 2015 var de tvära kastens år har 2016 för Sveriges del präglats av stiltje.

Migrationspolitiken var det enda som diskuterades av politiker och ledarskribenter under 2015. Nu pratar vi istället integration, och alla partier utom SD försöker hitta vägar utifrån sin ideologi att integrera alla de människor som flytt till oss och som verkligen behövs.

SD rusade i opinionen under 2015, men under 2016 står de ganska still – i de flesta opinionsundersökningarna har de backat en smula. Faktum är att inga partier rör sig nämnvärt. Det är som om vi som är Sveriges vuxna medborgare bestämde oss för vad vi tyckte för ett år sedan, och vid den åsikten står vi sedan fast. Nationalism har i viss mån normaliserats, och många uttryck som tidigare var otänkbara att yttra är nu vardag. ”Svenska värderingar” har stötts, blötts, haussats och ratats.

Men partipolitiskt har 2016 varit en i stort sett mållös match mellan främlingsfientliga och övriga invånare. Vi har intagit våra positioner och tryckt ner våra hälar. Nu står vi där vi står och förflyttar oss inte.

I övriga världen har vi sett en tragisk normalisering av hat mot muslimer, invandrare och diverse folkgrupper. Politiska händelser i Polen, USA, Frankrike och England har visat att värden vi tagit för givna behöver försvaras även i vår generation, men för delvis nya grupper.

Antisemitismen lever kvar i vit makt-rörelser världen över och bland många kristna och muslimer från Mellanöstern som inte skiljer på staten Israel och judar överlag, muslimhatet är massivt, svarta påstås ha fått alla rättigheter de behöver och ska nu hålla tyst, annars är det omvänd rasism, HBTQ-rörelsens enorma framsteg de senaste åren riskerar att sopas undan av USAs nya presidentadministration och europeiska kvinnor förväntas å ena sidan hata samtliga flyktingar för att några enstaka individer tafsar, men samtidigt tolerera en kladdande sexist som ”Leader of the Free World”.

Terrordåd fortsätter rasera vår trygghet, och IS behåller sitt grepp om Mellanöstern, med våldtäkter, tortyr och död som följd. Diktatorer världen över plågar sina folk, och vi i de rikare länderna blundar, käbblar sinsemellan och vägrar känna ansvar.

Falska nyheter och främlingsfientlig och rasistisk propaganda och mytbildning har blivit en del av vår vardag.

Så medan svensk politik stått relativt still under 2016 har stora delar av världen tagit ett rejält kliv bakåt, in i hat och mörker.

Det finns förstås ljusglimtar. Den nya generationen som vuxit upp med mångkultur och ser HBTQ-rättigheter och frihet för kvinnor som självklarheter har världen över visat sig vara modig och medkännande med god moralisk kompass. Det ger hopp för åren som kommer.

Vi lägger 2016 till handlingarna, och blickar framåt mot en lång uppförsbacke.

Bortanför den finns en tillvaro där människor lever tillsammans i öppenhet och respekt för varandras sexuella läggning, religion och kultur, där terrordåd hör till historien och där kvinnor och minoriteter har fullständiga medborgerliga rättigheter.

För att komma dit behöver vi läsa på, källgranska, ta ställning, diskutera, motivera och övertyga släkt, vänner, medmänniskor.

Så går vi in i 2017.

Med en blandning av bävan och framtidstro, och en förvissning om att vårt engagemang behövs mer än någonsin.

Moskéer som inte tar avstånd

Patrik Engellau hos ‘Det goda samhället’ skriver att svenska moskéer inte tar avstånd från tunisiern som körde in i en folkmassa i Berlin. Han menar att ”Frågan är viktig ty en ung muslim som tänker ägna sig åt våldsamheter lever för det mesta i ett muslimskt sammanhang med andra muslimer som sina närmaste vänner, bekanta och släktingar.”.

Utgångspunkten verkar vara att den som inte tar avstånd är för. Han har därför letat sig igenom svenska moskéers webbsidor för att se vem som skriver att den tar avstånd, och drar sedan slutsatser utifrån avsaknaden av sådana texter.

Med precis samma argument kan förstås svenska kyrkor, såsom Sollentuna kyrka eller Arvika kyrka, anklagas för att vara för alla stolligheter som hittas på i min guds namn, såvida de inte tar avstånd. Det gäller abortmotstånd, HBTQ-hat, samt diverse krigsdåd utförda av kristna världen över.

Vi har förstås inte sett några sådana krav någonstans.

Tankefiguren att moskéer ska ta avstånd är grundad i synen på att alla muslimer är hopklibbade och därför är alla ansvariga för allas gärningar. De har ingen rätt att slippa undan. De har ingen rätt att känna att det är alldeles självklart att de inte står bakom massmord. Det räcker inte med att tydligt säga att man är emot IS en gång för alla. Det måste upprepas för varje dåd IS tar på sig.

Det är en finurlig strategi. Tar de avstånd erkänner de att de sitter ihop med terroristerna. Tar de inte avstånd kan de anklagas för att hålla med dem. I smyg.

Men IS-rekryteringar då? Ska inte moskéer ta ansvar för dem?

Först och främst är det ju skillnad på att ”ta ansvar för” och att ”motarbeta”. Det är fullt rimligt att förvänta sig att alla, oavsett religion eller bakgrund, som har en möjlighet att motarbeta IS-rekryteringar och andra terroraktiviteter använder sitt inflytande, närhelst de kan. Såvitt jag förstått gör de flesta muslimska organisationer också det, därför att de kan och tycker det är viktigt.

Att ”ta ansvar för” är något helt annat. Ansvarstagande förutsätter delaktighet. Företrädare för den moské som används som bas för rekrytering har förstås ett eget ansvar att stoppa detta. Därom säger jag inget. Men det är inte det Engellaus artikel handlar om. Han har inte singlat ut moskéer som kan tänkas användas för IS-rekrytering, han har inte framfört några bevis för varför de skulle göra så, och han argumenterar inte runt varför de utifrån dessa bevis borde ta ett ansvar för det som skett.

Istället är det den gemensamma religionen som är hela utgångspunkten för det påhittade ansvaret. Varje moské ska ta avstånd för varje dåd på sina webbsidor, annars har de svikit samhället. Annars är de medskyldiga.

Det finns nästan tretusen kyrkor i Sverige, och till dem kan läggas katolska kyrkor och frikyrkor. I logikens namn ska därför varje kyrka ta avstånd för varje dåd begånget av varje kristen någonstans i världen på sin webbsida, så länge förövaren kan tänkas vara religiöst motiverad.

Eller också kan de kanske förse våra webbsidor med disclaimers: ”Jag är emot terrordåd”, och så gäller det alltid. Högst uppe i högra hörnet. Kanske en liten gif, som roterar och flashar budskapet och som alla som företräder en religion behöver ha, för att inte antas vara för?

Eller också utgår vi från att människor överlag är emot besinningslöst dödande av civila så länge de inte uttalat är för.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

===
Läs mer i ämnet av David Ehle.

Nyhetsbrev september 2016

Här presenteras våra artiklar som publicerats i september.

Artiklar

Barn som bränner bilar – deras föräldrar måste redan betala – artikel av Thabo ‘Muso om lagförslag som redan är lag

Hatbrott – vad säger lagen? – artikel av Tina Holm om hatbrott och lagstadgar

Terminologi – afrofobi – artikelserien av David Ehle har nått fram till den mest utbredda formen av rasism

I fokus

Fyraårsjubileum för Motargument.se – Vi firar 4 år!

Cry me a river, Peter J! – artikel av Alexandra Grönvall om Peter Jezewski, samvetsfrihet och yttrandefrihet

Paneldebatt om N-ordet på Bokmässan utan afrosvenskar i panelen – Gästkrönika av Fatou Darboe på Afropé

Korta motargument

Våldtäktsdefinitioner – om hur svensk lagstiftning skiljer sig från andra länders

Myt: SD är ett demokratiskt parti för att det röstades in demokratiskt – om att demokratiska val inte är en garanti för att anti-demokratiska partier kommer in i riksdagen

Mytknäckare

Granskning av systemkollapsen – del 1 – arbetslösheten – första delen i en artikelserie av Elias Lodin och Thabo ‘Muso om den s k systemkollapsen

Muslimer är främsta offret för islamistisk terror – mytknäckare av Torbjörn Jerlerup om den islamistiska terrorn och dess offer

Krönikor

Öppet brev till Kent Ekeroth – Gästkrönika av Peter Robsahm

Respektera kvinnors fria rätt att välja kläder – krönika av Robin Bankel om den senaste tidens kläddebatt

Recensioner

Bokrecension: Utan invandring stannar Sverige – Jesper Strömbäcks bok recenseras av Polimasaren

Muslimer är främsta offret för islamistisk terror

Muslimer är den främsta måltavlan för radikal islamistisk terror. Ibland verkar det i debatten som om det mest är kristna och judar som är under attack, men det stämmer inte.

Amerikanska myndigheter fastslog 2011 att 82 till 97% av alla offer för terrorism var muslimer. Siffran är lite svår att exakt bedöma eftersom vi inte vet religionstillhörigheten för alla offer. Men vi vet var terrordåden sker och därmed ett och annat om offren.

Skärmklipp

BBC skrev 2014:

”Between 2004-2013, the UK suffered 400 terrorist attacks, mostly in Northern Ireland, and almost all of them were non-lethal. The US suffered 131 attacks, fewer than 20 of which were lethal. France suffered 47 attacks. But in Iraq, there were 12,000 attacks and 8,000 of them were lethal.”

Der Spiegel hade en intressant artikel för några år sen om offren för Al-Qaidas attacker. Ca 80% av offren för Al-Qaida 2004-2008 var muslimer. (Den siffran har troligen ökat nu med somaliska Al-Shabaabs aktiviteter)

”Between 2004 and 2008, for example, al-Qaida claimed responsibility for 313 attacks, resulting in the deaths of 3,010 people. And even though these attacks include terrorist incidents in the West — in Madrid in 2004 and in London in 2005 — only 12 percent of those killed (371 deaths) were Westerners.”

Samma med IS som främst utövat sin terror i Syrien och Irak. Vid en tid då antalet offer för terrorn uppgick till hundratals i Europa uppgick de till tusentals i Mellanöstern. Till exempel Irak.

”In the first eight months of 2014 Isis was the “primary actor” responsible for the deaths of 9,347 civilians in Iraq.”

Offren är såväl sunnimuslimer som shiamuslimer och andra muslimska grupper. Men det kan vara på sin plats att påpeka att vissa grupper, till exempel IS, speciellt inriktar sig på massmord på shiamuslimer. De är extra mycket hatade i deras ögon. (Läs mer om det här och här.)

Så myten om att muslimer gillar islamistisk terror är en ren myt. Muslimer har lika stor anledning att hata islamistiska terrorister och extremister som du, jag och Jimmie Åkesson!