Etikettarkiv: Richard Jomshof

Tidöpriset — Satir om folkuppvigling

Motargument delar ut satiriskt menade medaljer till politiker som brinner extra mycket för vissa detaljer — vilket gör dem förtjänta av uppskattning.

Vi fortsätter med Richard Jomshof i kategorin

ÅRETS SVERIGEDEMAGOG

Richard Jomshof (SD), riksdagsledamot och Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson

Det tycks pågå en intern tävling inom Sverigedemokraterna om vem som kan bli rikspolitikens främsta demagog. Vi på Motargument vill därför uppmärksamma detta genom att dela ut utmärkelsen Årets Sverigedemagog – ett pris till den sverigedemokrat som gjort det lilla extra för att splittra landet och undergräva grundläggande mänskliga rättigheter.

Från partiets toppskikt har det kommit utspel om rivning av moskéer och förbud mot islamiska attribut i stadsbilden – förslag som uppenbart kolliderar med Europakonventionens skydd för religionsfriheten. Men trots den hårda konkurrensen finns det en självklar vinnare i årets kategori: Richard Jomshof (SD), tidigare ordförande i riksdagens justitieutskott.

Under det senaste året har Jomshof intensifierat sina försök att göra livet svårare för Sveriges muslimer. Förbud mot slöjor, böneutrop och nybyggnation av moskéer hör till de frågor han drivit. Men hetsen stannar inte där. Årets Sverigedemagog vill dessutom förbjuda muslimska symboler eftersom dessa, enligt honom, kan jämföras med nazistiska symboler.

Inte heller begreppet islamofobi går säkert, då Jomshof menar att termen bör avskaffas. För den vars bild av muslimer reflekteras i de rasistiska satirteckningar som vår eminente pristagare spred till svenska folket framstår naturligtvis rädsla för islam och muslimer som fullt rationell.

Trots att Jomshof av outgrundliga skäl undkom åtal efter denna publicering står det klart bortom rimligt tvivel att han gjort sig väl förtjänt av utmärkelsen Årets Sverigedemagog.

SD ”Avskaffa modersmålsundervisningen”

Sverigedemokraternas propagandaavdelning har i dagarna varit riktigt kreativa. De har i en propagandabild ämnad för sociala medier rörande att de i minst 15 år har velat avskaffa modersmålsundervisning nämligen bytt ut favorithatspråket ”arabiska” mot ”somaliska”.


Med stöd av forskning kan vi bevisa att modersmålsundervisning främjar inlärning av svenska språket. SD har alltså inga belägg då de påstår att ett avskaffande av modersmålsundervisning skulle vara positivt för skolelever.

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto 260423.

Redan 2010 hävdade Richard Jomshof (SD), känd för sitt grova muslimhat, att varje hemspråkslektion innebär ett hot mot svenska språkkunskaper och att det skulle öka segregationen:

”– De som kommer till Sverige ska lära sig svenska, då är det svenska som ska vara deras modersmål. Pengarna man sparar skulle göra större nytta i svenskundervisningen.” (Källa: SR)

Uttalandet är fullständigt nonsens eftersom definitionen av modersmål är vilket språk man föds in i. Svenskan kan bli dominerande, men det kan aldrig bli ens modersmål mitt i livet om du haft ett annat modersmål.

SD motionerar flitigt om att avskaffa modersmålsundervisningen. Varje år sedan 2011 har SD valt att motionera om just detta. SD:s argument är att den hindrar inlärningen av det svenska språket. I motionen ”Modersmålsundervisning Motion 2011/12:Ub504 av Richard Jomshof och Mattias Karlsson (SD)” saxar vi följande:

”Modersmålsundervisningen främjar inte assimilationen till det svenska samhället. Samtidigt är dess effekter för inlärning av det svenska språket mycket tveksamt.

Vi vill i sammanhanget lyfta fram en undersökning från Danmark, där kommunernas forskningsenhet (AKF) kom fram till att det inte finns några statistiska bevis för att elever som fått modersmålsundervisning visar bättre resultat i läsning, matematik eller naturvetenskap än de elever som inte fått modersmålsundervisning.

Resultatet fick politikerna i Danmark att helt lägga ner modersmålsundervisningen för att i stället satsa mer pengar på specialundervisning och på det danska språket.

Sverigedemokraterna vill se samma utveckling i Sverige. I huvudsak anser vi att modersmålsundervisningen är ett intresse för den enskilda familjen, som då också bör stå för kostnaderna samtidigt som undervisningen skall ligga utanför ordinarie skoltid.” (Källa: Sveriges riksdag)

De förändringar i lagparagraferna som SD vill se går genomgående ut på att alla formuleringar om ”modersmålsundervisning” ersätts med ”modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk.”

SD har inga belägg – de har fördomar, gissningar och känsloargument

Det finns inga belägg för att modersmålsundervisning skulle hindra elevers utveckling i svenska. 22 språkforskare skriver i en debattartikel i SvD 21 februari 2019 att det finns forskning som visar att möjligheterna till att utveckla ett starkt modersmål främjar utvecklingen av andra språk.

Forskarna påpekar att modersmålsundervisningen har en positiv påverkan på flerspråkighet och personlig utveckling, samt att det skapar framtidsmöjligheter.

Forskarna betonar vikten av flerspråkighet och att det innebär såväl en personlig som samhällelig resurs. Flerspråkighet har stöd i svensk språklag och i svensk partipolitik.

SD är för övrigt det enda parti som motsätter sig hemspråksundervisning.

SD:s språkpolitik går hand i hand med idén om assimilering. Risken med att avskaffa modersmålsundervisningen är att vi på sikt dödar ett levande språkligt, kulturellt och socialt kapital. Om det blir verklighet beror det inte på att det finns fakta och belägg för att modersmålsundervisning hindrar utvecklingen i svenska, som SD påstår. I SD:s parallella universum spelar fakta och belägg ingen roll. Där regerar fördomar, gissningar och känsloargument.


I Motarguments artikel SD:s parallella universum -”Modersmålsundervisning hindrar elevers utveckling i svenska finner vi länkar till studier och forskning, samt citat, som debunkar SD:s narrativ om att modersmålsundervisning skulle hindra inlärningen av svenska: motargument.se/2019/02/23/sds-parallella-universum-modersmalsundervisning-hindrar-elevers-utveckling-i-svenska

SR: Stopp för hemspråk blir viktig valfråga för SD

Riksdagen: Motionen ”Modersmålsundervisning Motion 2011/12:Ub504 av Richard Jomshof och Mattias Karlsson (SD)”

SvD: ”Felaktig grundsyn bakom SD:s språkpolitik”

Islamofoben Jomshof (SD) skaver mot HMF-lagen

Sverigedemokraternas största islamofob Richard Jomshof har, i ett inlägg från 22 februari på sin Facebooksida, lyckats att skava mot HMF-lagen men även lyckats med konststycket med ett förmodat förtal av Expressens Victor Malm.


Innan jag går in och analyserar Jomshofs inlägg, ska jag klargöra ett par viktiga aspekter: han är en svensk riksdagsledamot, i och med detta faktum har han ett särskilt ansvar och hans ord väger tyngre än gemene mans. Han ska beakta detta som riksdagsledamot: att han besitter makt, att han har en plattform och kan påverka opinionen, plus att han sätter normer.

Text som skaver mot lagen om Hets mot folkgrupp:

Klargörande att det är inget brott att kritisera en religion men att angripa muslimer som grupp är det.

1. ”Det är inget ”onormalt” med att vilja slippa eller befria ett land från islam.”

Här liknar språkbruk som i tidigare fall har tolkats som att befria landet från muslimer. Dessutom buntar han ihop alla muslimska trosinriktningar till en.

2. ”Det är inte konstigare än att vilja befria det från nationalsocialism eller kommunism.”

I den här meningen jämställer han en religion med totalitära ideologier. En typisk markör i fällande HMF‑domar.

3. ”Är det islams förakt för demokrati och yttrandefrihet?”

Här tillskriver han muslimer antidemokratiska motiv via religionen. Han ger ingen skillnader oavsett trosinriktningar igen.

4. ”Kan det vara Koranens många och tydliga uppmaningar att förfölja, förtrycka eller döda världens alla icke‑muslimer?”

Här implicerar han att muslimer vill döda icke‑muslimer. En formuleringstyp som skaver mot HMF-lagen. Återigen vill han ge en bild av en generell och likriktad bild av muslimer.

5. ”Vi ser ju det positiva resultatet av 1400 år av islam över hela den välutvecklade och sprudlande muslimska världen.”

Här gör han en sarkastisk avhumanisering av en hel religiös grupp över tid och rum. Vi kan spegla det i de västerländska härjningarna och behöver knappast gå tillbaka 1400 år utan det räcker med 200 år.

6. ”Islam … är humanismens motsats och största fiende.”

Här lägger han fram att religionen framställs som en fiende glider texten ofta mot muslimer som fiender. Det är återkommande mönster som skaver mot lagen HMF.

Texten som skaver mot förtal av Victor Malm.

1. ”Kan det rentav vara så att Malm delar islams negativa och föraktfulla syn på kvinnor?”

Här tillskriver han en namngiven person (Victor Malmm) att han är misogyn.

2. ”Drömmer han (Victor Malm) om rätten att ta sig sexslavar och/eller fyra fruar som han kan tukta och våldta efter humör?”

Detta är den mest juridiskt känsliga meningen i hela texten.

Här hävdar han att en identifierbar person (Victor Malm):

Att han drömmer sexuellt våld, våldtäktsfantasier och sexslaveri.

Den här typen av påståenden ligger mycket nära kärnan i förtalsbestämmelsen.

3. ”Det gör honom till en av den svenska demokratins dödgrävare.”

Här anklagas han att vara en person som är illojal mot demokratin. Med andra ord, ett klandervärt levnadssätt som i vissa fall prövats som förtal.

Post scriptum:

När vi talar om historia: Jomshof går tillbaka 1 400 år för att påvisa hur han anser att islam är ondskefull. Han lyfter ofta fram korancitat för att ”bevisa” hur rätt han har om islam. Att islam, kristendom och judendom tillhör de abrahamitiska religionerna bortser han ifrån.

Han vill ta bort lagen om Hets mot folkgrupp – ja, tacka fan för det, eftersom han vill piska upp ännu mer hat mot muslimer och kunna göra det utan att störas av några lagar.

För övrigt: Vi har religionsfrihet, och vi får tro på vad vi vill. Jag är själv ateist, men jag måste respektera dem som tror.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips:

Motargument: #HMF-lagen: Historiken bakom och varför den finns

Åkesson (SD): Religiös omskärelse för judar, men inte för muslimer

Jimmie Åkesson (SD) vill att manlig omskärelse relaterat religiöst påbud ska förbjudas. Men bara för muslimer, inte för judar. Han motiverar det med att judar är en nationell minoritet och att det skulle kunna göra att judar undantas förbud.

Fram till nu har Sverigedemokraterna varit tydliga med att icke-medicinsk omskärelse på pojkar ska vara förbjudet, oavsett.

Motargument påminner om att Åkesson har varit ute och vevat mycket om att judar i Sverige skulle ha för mycket särrättigheter. Men i denna frågan, där muslimer och judar av religiösa skäl omskär pojkar, ska det alltså vara en särrättighet för judar.

Beskedet från Åkesson kommer efter att frågan diskuterats under höstens landsdagar, och att det rådde skiljda meningar om huruvida judar skulle undantas förbudet om religiös omskärelse.

Richard Jomshof (SD) håller inte med sin partiledare, och menar att det är orimligt att tvinga på individer irreversibla ingrepp.

SD har i många år varit skarpa i frågan, och inte velat se några undantag från förbud mot religiös omskärelse. Partiet har varit flitiga med motioner om ett förbud mot icke-medicinsk omskärelse. De har bl a föreslagit att den som utför icke-medicinsk omskärelse på omyndiga pojkar ska straffas med fängelse i 6 år.


Källa:

Omni: Åkesson: Låt judar omskäras – men inte muslimer

SD-motioner om förbud mot icke-medicinsk omskärelse

Nej, Jomshof – Sverige har inte infört hädelselagar

När Högsta domstolen avstod från att pröva domen mot Salwan Najem hävdade Richard Jomshof (SD) att Sverige ”i praktiken” straffar kritik mot islam. Det är en felaktig beskrivning av både lagen och domen. Hets mot folkgrupp skyddar människor men inte religioner. Sverige har inga hädelselagar. Det är helt lagligt att kritisera islam, kristendom eller vilken religion som helst. Det som är olagligt är att uttrycka hot eller missaktning mot människor på grund av deras religion.


Najem dömdes inte för att bränna en bok. Han dömdes för uttalanden riktade mot muslimer som grupp.

Det är en viktig skillnad som Jomshof suddar ut. Att kalla detta ”hädelse” är politisk retorik. Om religioner hade särskilt skydd skulle själva bränningen vara förbjuden. Det är den inte. Domen visar alltså motsatsen till vad Jomshof påstår.

Det farliga är insinuationen.

När han antyder att domstolar påverkas av invandring underminerar han förtroendet för rättsstaten men utan bevis vad han påstår.

Yttrandefriheten är stark i Sverige.

Men den skyddar inte rätten att hetsa mot människor.

Det är inte juridiken som förändrats.

Det är endast retorik hos Jomshof. En farlig sådan.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Lästips:

Intervju med Richard Jomshof (SD) i SD-propagandaorganet Riks (sparad i webbarkiv så att de inte får klick/trafik): Richard Jomshof (SD): Ingen ska behöva dömas för att kritisera islam

Jomshof (SD) kräver ”islamistisk nollvision” – kopplar moskéer till utsatta områden

Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof gick i veckan till angrepp mot islam och invandring i ett inlägg på sin Facebooksida, i samband med att polisen publicerat sin nya lista över så kallade utsatta områden. Han lägger skulden för dessa områden på religion och invandring.


I inlägget skriver Jomshof att problemen i dessa områden inte bara handlar om kriminalitet, utan också om islamism och invandring. Han föreslår bland annat att Sverige ska “förbjuda utländsk finansiering av moskéer”, “stänga samtliga moskéer med extremistkopplingar” och “införa en islamistisk nollvision”. Han avslutar med att kräva att inga fler moskéer ska byggas på svensk mark.

Skärmdump från Richard Jomshofs officiella Facebookkonto 251202.

Jomshof kopplar polisens klassificering av utsatta områden till en bredare samhällsanalys där islam och migration utpekas som centrala orsaker.

Han listar fem åtgärder som går långt bortom kriminalpolitik:

  • bekämpa islamismen och införa en “nollvision”,
  • stoppa invandringen från MENA-länderna,
  • skapa en svensk version av den amerikanska myndigheten ICE,
  • öka återvandringen,
  • och införa lojalitetsförklaringar för dem som “är kvar”.

1. Bekämpa islamismen – men Jomshof vill förbjuda moskéer

I flera riksdagsmotioner har Jomshof och andra SD-ledamöter krävt förbud mot utländsk finansiering av moskéer och kontroll av imamer, bland annat i motion 2025/26:566.

Men Jomshofs formulering “inga fler moskéer på svensk mark” saknar motsvarighet i partiets formella motioner.

Ett sådant förbud skulle bryta mot religionsfriheten i regeringsformen (2 kap. 1 §) och Europakonventionen (artikel 9).

Sverige har redan lagar som gör det möjligt att stänga lokaler som används för brottslig verksamhet eller hatpropaganda. Jomshofs krav riktar sig alltså inte mot extremism i sig – utan mot religionsutövning som sådan

2. Stoppa invandringen från MENA

Jomshof har i flera motioner, bland annat 2016/17:762, krävt stopp för invandring från “islamiserade kulturer”. Även om han inte nämner MENA uttryckligen, syftar motionen till samma geografiska område.

Ett geografiskt eller religiöst baserat invandringsstopp skulle strida mot EU:s diskrimineringsförordning och FN:s flyktingkonvention. Polisens och Brå:s egna rapporter visar dessutom att kriminalitet i utsatta områden förklaras av segregation, skolmisslyckanden och ekonomiska klyftor – inte ursprung.

3. “Svensk version av ICE” – vad Jomshof egentligen föreslår

När Jomshof kräver en “svensk motsvarighet till ICE” hänvisar han till den amerikanska myndigheten Immigration and Customs Enforcement – ökänd för massgripanden av papperslösa, inre utlänningskontroller och förvar där även barn hållits inlåsta.

Sverige har redan Gränspolisen och Migrationsverkets återvändandeenhet, som verkställer utvisningar enligt lag. Men dessa är bundna av svenska rättsprinciper: proportionalitet, rätt till juridiskt ombud och förbud mot kollektiv bestraffning.

En “svensk ICE” skulle innebära en särskild tvångsmyndighet med långtgående befogenheter att frihetsberöva och deportera människor utan full rättslig prövning.

Modellen har i USA kritiserats av FN:s kommitté mot rasdiskriminering, Human Rights Watch och Amnesty International för att legitimera rasprofilering. Ett sådant system skulle stå i konflikt med regeringsformens 1 kap. 9 §, där all myndighetsutövning ska präglas av likabehandling och saklighet.

4. Öka återvandringen

SD har länge drivit kravet på ökad “frivillig återvandring”, senast i motion 2025/26:258.

Partiet vill införa ekonomiska incitament för personer att lämna Sverige och har föreslagit att dubbla medborgarskap ska kunna återkallas. Men internationell rätt förbjuder att medborgarskap återkallas på diskriminerande grunder. FN:s konvention om statslöshet (artikel 8) skyddar mot just den typen av tvång.

5. Lojalitetsförklaringar

Ingen riksdagsmotion har föreslagit att invandrare ska svära lojalitetsed, men Jomshof har fört fram tanken i intervjuer och på sociala medier.

Idén skulle strida mot likhetsprincipen i regeringsformen (1 kap. 9 §) och innebär i praktiken att medborgarskap görs villkorat av åsiktsprövning – en modell som förekommit i auktoritära stater, inte i demokratiska rättssystem.

Demokratisk konfliktlinje

Jomshofs fempunktsprogram är inte ett kriminalpolitiskt förslag – det är en ideologisk plattform. Den flyttar fokus från lag och ordning till religiös och etnisk sortering av medborgare.

När en riksdagsledamot med inflytande över rättspolitiken kräver “inga fler moskéer på svensk mark” och en “svensk ICE-myndighet” handlar det inte om trygghet – utan om en statlig modell där vissa människor aldrig fullt ut räknas som svenska.

Jomshofs (SD) hangup på böneutrop

Med jämna mellanrum publicerar Sverigedemokraterna en propagandabild i sociala medier med ordalydelsen: ”Böneutrop hör inte hemma i Sverige”. I textem till postningen läser vi:

”Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit ett nationellt förbud mot böneutrop eftersom vi anser att böneutrop inte hör hemma i Sverige. Alla människor har rätt till frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet. Förbjud böneutrop nu!” (Källa: SD:s Facebooksida)


På riksdagens hemsida går det att läsa motioner bakåt i tiden till 2012/2013. Varje år, med undantag av 22/23 och 23/24 har Richard Jomshof (SD) skrivit motionen ”Förbud mot böneutrop”.

Hittills har Jomshof inte fått särskilt stort gehör för sin åsikt. Ytterligare ett parti, Kristdemokraterna, har sedan 2018 också motionerat om ett nationellt förbud mot böneutrop. KD har dock inte varit lika explicita i debatten som SD, även om partiledare Ebba Busch redan 2018 också uttryckte sig positivt om ett förbud mot böneutrop.

I motionen, som haft i princip samma innehåll varje gång den lämnats in, läser vi bl a:

”Denna skillnad [dvs att kristna klockringningar är oartikulerade budskap till skillnad från böneutrop som är artikulerade, min anm.] är av avgörande betydelse vad gäller religionsfrihetens rätt till frihet från religiösa budskap på offentlig plats. Religionsfrihet innebär nämligen inte att man har rätt att göra vad som helst. Religionsfrihet innebär också en frihet från tvång, en frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet.” (Källa: Riksdagen.se)

Motargument har vid flera tillfällen redogjort för att Jomshofs återkommande motion om förbud mot böneutrop skulle kräva en grundlagsändring, då religionsfriheten som den står skriven inte proklamerar att religionsfrihet skulle innebära frihet från religion i det offentliga rummet. I Europakonventionen, som står över svensk lag, finns inte heller stöd för att kunna förbjuda böneutrop. I FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna åberopas rätten att ensam eller i gemenskap med andra utöva sin religion i det offentliga rummet. Också Diskrimineringslagen stödjer rätten till böneutrop i det offentliga rummet. I länkarna nedan kan du läsa mer om hur dessa lagar värnar religionsfriheten.

”Med anledning av vad som framförs ovan bör det vara förbjudet med böneutrop från moskéer. Frågan är dock större än så. En medborgares rätt till frihet från religiösa uttryck och religiös propaganda i det offentliga rummet gäller naturligtvis inte bara islam. Därför bör förbudet mot böneutrop gälla alla religioner.” (Källa: Riksdagen.se)

Detta avsnitt är ett sätt för Jomshof att ge sken av att han inte vill peka ut specifikt islam och muslimer. Det är en skenhelig manöver, då det är just det han repetitivt, i hätska ordalag, gjort under hela sin politiska karriär. Han har också varit föremål för att åtalas för hets mot folkgrupp. Det finns ingen annan religiös grupp i Sverige som önskar rätten till att kunna utföra böneutrop.

Som lagarna står skrivna idag är decibel-argumenten (böneutrop kräver polistillstånd) angående förbud mot böneutrop den enda möjligheten att stoppa böneutrop. Det är polisen som beviljar tillstånd till böneutrop med ljudnivån som avgörande faktor.


Lästips:

Sverigedemokraternas FB-sida

Expressen: Ebba Bush Thor: ”Böneutrop hör inte hemma i Sverige”

Riksdagen: Motion 2024/25:231 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot böneutrop

Motargument: Att förbjuda böneutrop är förbjudet

Motargument: SD:s besatthet av böneutrop

Motargument: Myt: Religionsfrihet innebär ”frihet från religion”

Jomshof (SD) vill tillåta hets mot muslimer

Ytterligare en dom för hets mot folkgrupp, i detta fall muslimer, har fallit. Richard Jomshof (SD) rasar mot att Sverige numera skulle ha ”blasfemilagar”, och pekar på att det bara handlar om islam. Vi på Motargument påminner här och nu om att för Sverigedemokraterna handlar allt om islam. Det Jomshof gör är att ”glömma” att lagen om hets mot folkgrupp handlar om mycket mer än religioner.


För 30 år sedan gjorde SD sitt yttersta för att göra nationalsport av att vara antisemit. De senaste decennierna har fokus alltmer kommit att riktas mot muslimer. Tyvärr har SD fått betydligt mer gehör för sin hets mot muslimer. I ett inlägg på X där han kommenterar domen mot Salwan Najem skräder han inte orden:

Richard Jomshof på X 250203.

Att Salwan Momika, en av de mest kända koranbrännarna i Sverige, mördades för sina gärningar är inget annat än ett stort misslyckande för den svenska rättsstaten. Att hans kompanjon, Salwan Najem, nu döms till villkorlig dom och dagsböter för hets mot folkgrupp för fyra koranbränningar han sommaren 2023 genomförde tillsammans med Momika är däremot ett uttryck för att den svenska rättsstaten fungerar. Momika stod åtalad för samma brott som Najem.

I Brottsbalken 16 kap. 8 § läser vi följande om lagen om hets mot folkgrupp:

”Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år.” (Källa: Riksdagen.se)

Jomshof insinuerar att man inte kan dömas för hets mot folkgrupp då det handlar om judar eller kristna. Ponera att någon ställer sig utanför synagogan i Malmö, bränner Tanakh (den judiska heliga skriften) och samtidigt spottar ur sig antisemitiska konspirationsteorier. Hade denna någon blivit åtalad för hets mot folkgrupp?

Jomshof har, genom sin frenetiska svartmålning och sitt utpekande av muslimer som fiender, till stor del lyckats med sin normalisering av muslimhat. Hans uttalande på X gör gällande att det enbart handlar om islam, vilket naturligtvis är direkt felaktigt. Däremot handlar det för Jomshof enbart om just islam och muslimer. Han har vid många tillfällen misskrediterat och uttryckt sitt förakt samt legitimerat hat mot muslimer. Hans tidigare uttalande ”Jag tycker inte att man ska göra det, men man får göra det och blir de upprörda, så elda hundra till [Red. kommentar ”koraner”]” syftade till att elda på splittringen i svenska samhället.

SD har officiellt bytt ut antisemitismen mot muslimhat. Gång på gång illustrerar partiet detta med muslimfientliga uttalanden och, i detta fall, ifrågasättande av demokratisk, svensk lagstiftning. Det är motsägelsefullt att SD kallar sig ”Sverigevänner” samtidigt som de avskyr svensk lag. Att särbehandla en grupp är farligt och skapar splittring och polarisering. SD söndrar och härskar, och de nöjer sig inte förrän hatpropagandan mot islam och muslimer har vunnit allmän legitimitet.


Källor:

Richard Jomshof på X

Aftonbladet: Koranbrännaren Salwan Najem dömd för hets mot folkgrupp

Riksdagen: Brottsbalken – Hets mot folkgrupp

SVT: SD-topp om koranbränningarna: ”Blir de upprörda, elda hundra till”

Lästips:

SKMA: Görel Granström: Den antisemitiske bokhandlaren och kriminaliseringen av hets mot folkgrupp


Motargument: #HMF-lagen: ”Muslimer är ingen folkgrupp”

SD misstänkliggör SKMA

I partiledardebatten i Agenda 13/10 2024 avfärdade Jimmie Åkesson (SD) anklagelser om antisemitism i partiet. Åkesson använde sig av argumentet att Sverigedemokraterna skulle vara riksdagens mest Israelvänliga parti. SKMA (Svenska Kommittén mot Antisemitism) reagerade och ifrågasatte partiets ”anti-antisemitism” och menade att den ”saknar all trovärdighet”. Detta mot bakgrund av återkommande avslöjanden om antisemitism i partiet.


I ett försök till karaktärsmord på SKMA försöker SD tvätta sin antisemitiska byk. SD känner sig förfördelade och felaktigt tolkade, och till slut rann bägaren över. Till saken hör att SKMA en månad tidigare på sin hemsida skrivit att arbetet mot antisemitism inte underlättas av att SD skönmålas. I ett öppet brev i Aftonbladet skriver Björn Söder, Richard Jomshof, Oscar Sjöstedt, Jörgen Fogelklou och Jimmie Åkesson en appell till SKMA för att få dem att ändra sin åsikt. De säger sig vilja träffas och reda ut eventuella missförstånd. När SKMA svarar att SD inte är trovärdiga ändrar de fem taktik och utmålar istället SKMA som en ”politisk aktör” och att deras inlägg skulle vara en ”partsinlaga”. SD misstänkliggör SKMA:s arbete. Med detta försök till karaktärsmord tror de fem brevskrivarna att SKMA:s anklagelser om antisemitism i SD inte längre skulle vara relevanta. SD anklagar SKMA för att deras ”verksamhet till stora delar går ut på att opinionsbilda mot Tidösamarbetet i allmänhet, och Sverigedemokraterna i synnerhet”.

Motargument vill här påminna om att SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som startade 1983 för att synliggöra antisemitism i Sverige. 2018 erhöll organisationen ett regeringsbidrag för en omfattande utbildningssatsning om Förintelsen, antisemitism och rasism. SKMA har genom åren slagit mot antisemitism när den, oberoende från vilket håll i politiken, eller samhället, visat sitt fula tryne. Sedan kriget mellan Hamas och Israel startade för ett drygt år sedan har SKMA vid ett flertal tillfällen varit skarpa i sin kritik gentemot Vänsterpartiet, där flera företrädare uttalat sig antisemitiskt samt gett uttryck för antisemitiska konspirationsteorier.

SD:s antisemitism, såväl den historiska som den nutida, är väl dokumenterad. Åkesson sa, i samband med en intervju i samband med partiledardebatten, att antisemitismen är ett ”importerat problem”. Åkessons uttalande implicerar att svenskfödda inte skulle kunna vara antisemiter, vilket i sin tur är ett bevis på Åkessons rasism mot utrikes födda. På frågan om han ansåg det vara trovärdigt mot bakgrund av att SD historiskt sett haft problem med antisemitism svarade han undflyende och upprepade att partiet är det mest Israelvänliga i riksdagen.

Att SD valde just de fem brevskrivarna är intressant, eftersom alla utom Åkesson, vid olika tillfällen uttryckt sig antisemitiskt. Å andra sidan blev Åkesson medlem i ett parti där naziuniformer fortfarande var tillåtna och det nazistiska arvet fortsatt var framträdande. Söder har fångats på bild med en SS-veteran, han har sagt att judar inte skulle vara svenskar samt att ”Soros drar i trådarna” i europeisk politik. Jomshof har uttryckt att judar inte är något ”problem, eftersom den judiska gruppen är så pass liten”. Sjöstedt har bevistat nazistevenemang samt skrattat åt f d kollegor som sparkat på djurkadaver och jämfört dessa med judar. Fogelklou har under pseudonymen ”afghan” uttryckt grov antisemitism på bl a Flashback.

Ordkriget från SD mot SKMA är inget annat än en charad. Hur mycket SD än försöker hamra i oss väljare att de inte skulle vara antisemiter mot bakgrund av att de påstår sig vara Israelvänliga, så kan vi inte blunda för vad deras företrädare har uttryckt, och fortfarande uttrycker. Det handlar om såväl antisemitism som antisemitiska konspirationsteorier. Motargument har i en artikel förra veckan sakligt och metodiskt redogjort för att Israelvänligheten inte innebär frisedel från antisemitism. SD är ett antisemitiskt parti.

UPPDATERING 241023:

Statsminister Ulf Kristersson (M) har nu svarat SD om att SD anser att regeringen inte bör ta SKMA på allvar, och delar av SD menar att alla bidrag till organisationen bör stoppas. Kristersson säger:

– Vi tar dem på mycket stort allvar och har gjort det under mycket lång tid. Jag tycker de är en viktig röst för en uppenbart väldigt viktig fråga i Sverige. (Källa: Aftonbladet)


Källor:

SVTPlay: Partiledardebatt i Agenda 13/10 2024

Aftonbladet: SKMA: SD:s anti-antisemitism saknar all trovärdighet

SKMA: Att skönmåla SD hjälper inte i arbetet mot antisemitism

Aftonbladet: SD: Det verkar som ni har en aversion mot oss

Aftonbladet: SD: Från idag ser vi SKMA som en politisk aktör

Aftonbladet: Kommittén mot antisemitism slår tillbaka mot SD

SKMA: Ny stor regeringsstödd satsning på elevresor till förintelsens platser

SKMA om antisemitism i Vänsterpartiet

Aftonbladet: Kommitténs svar till Åkesson: ”Förstår inte”

Aftonbladet: SS-mysandet inte värdigt en talman

SVT: Björn Söder (SD) möter hård kritik efter uttalande om samer och judar

Expressen: Björn Söder anklagas för antisemitiskt angrepp

Expressen: En udda fågel bland Sverigedemokraterna

Expo: Oscar Sjöstedt gick på nazistspelning – försvarades av Åkesson

Expressen: Sjöstedt: ”Vi skrattar mer åt knäppgökarna”

Aftonbladet: SD-toppens koppling till rasistkontot utreddes aldrig av partiet

Motargument: SD: Etnonationalism, antisemitism och Israelvänlighet

Aftonbladet: Ulf Kristerssons besked om SD: ”De har fel, vi har rätt”

SD: Etnonationalism, antisemitism och Israelvänlighet (del 2)

Denna artikel är andra delen i en trilogi. I denna del avhandlas hur antisemitism och islamofobi båda är del av SD:s kärnpolitik.


I söndagens (13/10) partiledardebatt i Agenda försvarade Jimmie Åkesson (SD) sitt parti från anklagelser om antisemitism genom att förneka att man överhuvudtaget har ett problem med antisemitism inom partiet. Partiledaren anförde Sverigedemokraternas starka stöd för Israel som bevis för detta. Men det ena utesluter inte det andra.


Att antisemitism inte skulle vara ett problem inom SD är ett förbluffande påstående. Det går enbart att tolka på två sätt. Antingen kan det förstås som en ren lögn eller så är det på det viset att man inte tycker att det finns ett problem med antisemitism inom partiet, eftersom antisemitism helt enkelt inte anses vara problematiskt. SD tycks balansera på en skör tråd mellan båda tolkningsalternativ då man förstår att uttalad antisemitism fortfarande betraktas som ej rumsren bland den stora majoriteten väljare.

Antisemitism och islamofobi som del av SD:s kärnpolitik

Ibland hamnar dock SD:s problematiska förhållningssätt till judar så nära partiets kärnpolitik att ursäkter snarast framstår som förtydliganden. Så var fallet när dåvarande partisekreterare Björn Söder framträdde i SVT Aktuellt (5 december 2014) för att förklara vad han egentligen menade när han sa att judar inte är svenskar.

Söder förklarade då att svenska judar naturligtvis är svenskar i bemärkelsen medborgare men att själva syftet med den särskilda nationella minoritetsstatus som bland annat judar och samer åtnjuter är att värna om deras säregenhet. Han menade vidare att alla medborgare självklart ska behandlas lika. Denna undflyende argumentation strider dock inte bara mot dagens politiska riktning utan även mot det faktum att SD:s uttalade ambition är att genom sin politik befästa en etnonationell svenskhet, vilken alltså utesluter judar. Samma spänning förtydligades ytterligare av Richard Jomshofs ”förklaring” av Björn Söders uttalanden. Jomshof, som numera är ordförande i riksdagens justitieutskott och öppet islamofobisk, menade då att judar inte är ett hot mot svenskheten eftersom de är så få till antalet. Enligt Jomshof hade ”20 000 muslimer” antagligen inte heller varit ett problem för Sverige. Svenska Kommittén mot Antisemitism (SKMA) drar den givna slutsatsen att varken judar eller muslimer är välkomna på samma villkor som alla andra i Sverige.

Att islamofoba utspel dessutom görs öppet numera från den absoluta partitoppen, t ex förslag om att riva moskéer och förbjuda muslimska attribut i stadsbilden samt spridning av islamofoba karikatyrer, uppfattas mycket korrekt av SKMA som en del av en utbredande intolerans vilken även kan riktas mot den judiska minoriteten. SD:s öppna omfamnande av folkutbytesteorin bådar alltså illa för både muslimer och judar.


Källor:

SVTPlay: Partiledardebatt i Agenda

Youtube: Björn Söder om citatet: ”Judar och samer är inte svenskar”

SVT: ”Unikt” att inte kunna dra in medborgarskap

SKMA: SD: Judarna inget ”problem” så länge de är få

Expo: Efter Åkessons tal: hot och hat mot muslimer i SD-vänliga nätgrupper

TV4: Jomshofs bilder delar experterna: ”Väcker frågan om var gränsen går”

SKMA: Regeringens tystnad inför SD:s hatpropaganda är farlig

Syre: Nazister hyllar Jimmie Åkesson för utspel om folkutbyte