Etikettarkiv: nazism

Artiklar

Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland?

Alternative für Deutschland (AfD) grundades 2013 som en reaktion på etablerade partiers politik och har vuxit till att bli det största oppositionspartiet på federal nivå. AfD har ökat sitt stöd i Tyskland på grund av väljarnas missnöje med etablerade partiers politik, särskilt vad gäller ekonomi, migration och nationell säkerhet.

Partiet har profilerat sig som starkt kritiskt mot förd migrationspolitik och Berlinregeringens ekonomiska beslut. Partiet är Rysslandvänligt med historiska och ideologiska kopplingar till Ryssland.

AfD grundades 2013 som ett nationalkonservativt och EU-kritiskt parti. Med åren har migrationspolitiken och muslimhatet fått alltmer plats i förd politik.

I partiet förekommer interna strider mellan mer moderata medlemmar och den radikala, högerextrema falangen kallad Der Flügel.

Den tyska säkerhetstjänsten (Bundesamt für Verfassungsschutz, BFV) har klassat delar av AfD, särskilt vissa regionala avdelningar och ungdomsförbundet, som extremister och har, till följd av detta, övervakat dem.

AfD har kritiserats för att ha haft kontakter med nynazistiska grupper samt vissa företrädares bruk av nazistiskt inspirerade uttryck och symbolik. Partiets ledning  förnekar dock att partiet som helhet stöttar nazistiska idéer.

Samtidigt förnekar partiets ledning att partiet som helhet skulle stötta nazistiska idéer.

Experter inom extremism och historia understryker skillnaden mellan att vara högerextrem eller nationalist och att de facto vara supporter av nazism. AfD:s parti- och valprogram innehåller inte historiskt nazistiska mål, även om rättsextrema individer finns i partiet.

AfD nådde stora framgångar i valet 2026, särskilt i delstater som Sachsen-Anhalt, där partiet fick 43,8 %, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2021. Detta har lett till att partiet numer är största parti i flera regioner där tidigare kristdemokratiska CDU regerat. Valdeltagandet 2026 var högt, något som tydligt visar på starkt väljarengagemang i AfD:s kärnfrågor

Enligt experter är Tysklands ekonomiska utmaningar, inflation, höjda priser och missnöje med etablerade politiker och deras reformer viktiga faktorer bakom AfD:s framgång.

Andreas Umland, tysk politisk analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, menar att AfD trots det ökade väljarstödet kommer att få begränsat inflytande på nationell och internationell nivå.

Trots de stora framgångarna saknar AfD ofta egen majoritet. Detta innebär att partiet får rollen som vågmästare och kommer på så sätt att kunna påverka lokalt.

Likt många andra länder där högerextremism skördat framgångar är partiets hårda linje i frågor om migration, EU och nationell säkerhet något som lockar väljare som upplever att deras missnöje och oro inte tas på allvar av de etablerade partierna.

Framgångarna har skapat diskussion om partiets legitimitet och vilken påverkan AfD kan få vad gäller tyska reformprogram och EU-relationer. De etablerade partierna fortsätter konsekvent att vägra samarbete med partiet.

AfD:s ökade stöd speglar en trend av politiskt missnöje och sökande efter alternativa lösningar. Samtidigt fortsätter partiets kopplingar till högerextremismen att skapa politisk debatt i Tyskland. Valframgångarna är främst symboliska, men AfD kommer trots allt att få konkret inflytande på regional politik. Partiets politiska ambitioner begränsas fortfarande av brist på majoritet samt andra partiers motstånd till att samarbeta.

Källor:

EFN – Ekonomikanalen: EFN:s expert: Därför pratar alla om AFD:s framgångar i Sachsen Anhalt

Dagens.se: Högerextrema AfD dominerar delstatsval i Tyskland med överlägsen seger

TV4: AFD blir största parti: ”Vi har tagit tillbaka vårt land”

GP: Expert om AFD:s framgång: Jättegrej symboliskt

Utrikesmagasinet: Nej, Tyskland blir inte en fasciststat

YLE: ”Det är ett nazistparti” – tyska AFD deltog i möte som dryftade hur man ska fördriva migranter ut ur landet

SVT: AfD-politikern om anklagelserna: ”Inga nazister i vårt parti”

Korta motargument, Myter

Myten om att S ensamt skulle bära ansvar för Rasbiologiska institutet

Inte sällan talar framför allt sverigedemokrater om att Socialdemokraterna ensamt skulle bära ansvar för att Rasbiologiska institutet grundades. Det är en myt skapad för att svartmåla dåtidens och nutidens S, samtidigt som SD vill tvätta sin historiska byk. Fakta är att Rasbiologiska instiftades efter att dåvarande Riksdagen 13 maj 1921 enhälligt (dvs alla partier) röstade för en motion skriven gemensamt av såväl socialdemokratiska som liberala och konservativa politiker.

Syftet med att sprida myten om att S ensamt skulle bära ansvar för Rasbiologiska institutet är naturligtvis att med hjälp av det retoriska tricket whataboutism – ett argumentativt “men dom då!?” – flytta fokus från SD:s egna nazismkopplingar, som med rätta är besvärande för partiet, till S egna och nära kopplingar till statsfinansierad rasbiologi. Men förutom att vara ett tomt motargument i sakfrågan (den om SD:s kopplingar till nazism) så är det alltså inte en korrekt historiebeskrivning.

Samtliga politiska riktningar i riksdagen vid denna tid var alltså med i beslutstagandet om att instifta Rasbiologiska institutet och arbetade aktivt för att underblåsa vad man skulle kunna kalla statsunderstödd rasbiologi.

Lästips:

Motargument: What about Rasbiologiska institutet?

Motargument: Argumentationsfel: ”Men du då?”

Myter

SD sprider nazistisk propaganda om ”folkutbyte”

2 kommentarer

Kan vi prata lite om regeringens snack om att hålla rent kring antisemitism? Om hur gärna de skriker om att det är vänstern och inte Sverigedemokraterna som är de äkta antisemiterna och ett hot mot judar? SD sprider glatt den NAZISTISKA och ANTISEMITISKA konspirationsteorin om ”folkutbyte”?

För hela teorin om att det skulle pågå ett folkutbyte där européer skulle ”tas över” av muslimer/araber kommer från en fransk nynazist. Centralt för denna teori är att det är JUDARNA som ligger bakom detta folkutbyte. Att judarna bl a genom Israels folkmord av palestinier tvingar araber/muslimer att flytta till Europa och ”ta över”. Teorin innehåller bland annat påståenden om att judarna gör detta som hämnd för att de ”förlorade” mot Hitler och därför vill förstöra Europa som straff.

Skärmdump skapad av @skiftet

SD talar tyst om den antisemitiska delen av teorin och fokuserar istället på att ”bevisa” folkutbyte genom att t ex ljuga om hur många muslimer det finns i Sverige eller antyda att det byggts tusentals moskéer här. SD-sympatisörer däremot drar sig sällan för att stötta och delta i grupperingar ännu längre ut i nazismens grenar och nämner öppet även den tysta biten om judarnas del. På t ex Nordfront görs ingen hemlighet av att koppla samman idén om att det skulle pågå ett folkutbyte och att judarna vill styra världen.

Så när SD gång på gång pratar om folkutbyte är det judehat de sprider. När Kristdemokraterna snappar upp termen och också använder den sprider de antisemitism. När Moderaterna tittar bort och vägrar kommentera är det antisemitism de okejar.

Ett bevis bland många om att de egentligen struntar fullständigt i judars trygghet. Judar är bara viktiga för dem när de kan användas som vapen mot muslimer.

Bild från @skiftet

Lästips:

Motargument: Myten om ”folkutbytet”

I fokus

Jomshof (SD) om fredliga muslimer: ”De kan ju sluta vara muslimer för det första”

1 kommentar

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof – som nyligen förkunnade att den enda ministerpost i en eventuell ny Tidöregering han kan tänka sig är ”avislamiseringsminister” – väckte i augusti 2026 kraftig kritik efter att i en intervju med Dagens Nyheter ha uppmanat skötsamma muslimer att ”sluta vara muslimer”.

I intervjun, som gjordes i samband med lanseringen av hans antimuslimska bok Kafir, fick Jomshof frågan om han hade något budskap till de muslimer i Sverige som lever fredligt och inte omfattas av extremism eller hederskultur. Han svarade då:

”De kan ju sluta vara muslimer för det första”. (Källa: Aftonbladet)

Kort därefter följde han upp uttalandet på plattformen X där han stod fast vid sitt uttalande och skrev att det vore en ”välgärning för hela världen om de slutade med detta. Genast”.

Kritiken mot Jomshof

Uttalandet har mött hårda reaktioner från flera politiska håll.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist kritiserade Jomshof hårt på X och kallade uttalandet för en direkt attack på den svenska religionsfriheten som ska gälla alla oavsett tro.

Kritiker betonar att retoriken misstänkliggör en hel grupp baserat på deras tro snarare än att enbart bekämpa islamism och extremism.

Politiska kommentatorer och oppositionella pekar på att SD i sin retorik suddar ut gränsen till rasism när de blandar ihop religion och etnicitet, vilket slår mot sekulära personer med bakgrund i muslimska länder.

Jomshof och hans anhängare försvarar uttalandet genom att hävda att de kritiserar islam som en religiös och politisk struktur, inte enskilda individer. Han menar att religioner inte ska ha något ”frikort” från hård kritik och att islam i sina grundkällor är oförenlig med västerländsk demokrati. I tillägg menar Jomshof att islam har stora likheter med nazismen.

Jomshofs skarpa retorik om muslimer ger ytterligare bränsle i den sverigedemokratiska häxjakten på muslimer. Ju närmare valet vi kommer desto mer ved lägger SD på brasan.

#SDhaveri #val2026 #svpol

Källor:

Dagens Nyheter: SD trappar upp retoriken: ”Sluta vara muslimer”

Aftonbladet: SD-ledamot: ”Sluta vara muslimer”

Richard Jomshofs (SD) officiella X-konto

Omni: C anklagar Jomshof för att attackera religionsfriheten efter uttalande om muslimer

SvD: SD-ledamot: ”Sluta vara muslimer”

Flamman: Varför accepteras Jomshofs islamofobi?

Dagens ETC: Richard Jomshof: ”Islam har stora likheter med nazismen”

Artiklar

Nazistavslöjades: 35 SD-politiker sitter fortfarande kvar

De senaste 20 åren har hundratals, upp mot ett tusental, SD-politiker kunnat knytas till högerextremism i olika former.

Detta gäller exempelvis;

  • Tidigare medlemskap i nazistiska eller andra högerextrema grupperingar
  • Bärande av nazistisk klädsel
  • Direkt kontakt med aktiva nazister eller högerextremister
  • Köpt nazistiskt eller högerextremt material från nazistiska nätbutiker
  • Spridit eller gillamarkerat nazistiskt eller högerextremt material via nätet

I en tidigare kartläggning gällande SD-politiker gjord av SD_skandalerna, tillsammans med dåvarande Interasistmen, framkom det att mellan åren 2000-2022 kunde cirka 581 SD-politiker direkt kopplas till nazism eller fascism, varav den största delen av politikerna hade spridit någon form av nazistisk material via nätet.

En relevant följdfråga på denna kartläggning är då; hur många av dessa politiker sitter ännu kvar vid sin makt?

Av SD-politikerna i denna kartläggning var det 68 personer som aldrig blev uteslutna. 33 av dessa personer är idag inte längre politiker av olika skäl, deras nazistiska anknytning var alltså inte anledningen till att de slutade vara politiskt aktiva.

35 personer av denna kartläggning sitter däremot kvar vid sin makt och representerar partiet än idag, varav ett flertal bekvämt sitter i Sveriges högst beslutande församling i den svenska riksdagen.

Läs om ett axplock av dessa SD-politiker i bilderna.

I samarbete med sd_skandalerna www.instagram.com/sd_skandalerna/

Krönikor

SD:s hemliga MED-plan – ännu ett steg i det brunblå blockbygget (del 5)

När Kvartal publicerade sin artikel om Sverigedemokraternas hemliga MED-plan blev reaktionen inne i SD allt annat än entusiastisk. Enligt Expressens uppgifter var det Mattias Karlsson som drev idén om ett valtekniskt samarbete med Medborgerlig Samling (MED), men planerna möttes av kraftig intern kritik och uppges därefter ha stoppats.

Varför är det här viktigt?

  1. Det visar SD:s demokratibild i praktiken
    Ett parti med dokumenterade nazistiska och fascistiska rötter försöker konstruera en ”Alf Svensson-modell” för ett mikroparti på 0,2 procent – men med en avgörande skillnad: MED:s ledamöter ska inte representera sina väljare fritt, utan rösta i enlighet med SD:s gruppledning. Det säger mer om SD:s syn på folkstyre än hundra tal om ”respekt för demokratin”.
  2. Det synliggör blockbygget runt SD
    Kvartals artikel och efterföljande avslöjanden bekräftar att SD inte nöjer sig med rollen som stort parti bland flera. De försöker bilda ett centrum med mindre partier – som MED – i omloppsbana runt sig. De partierna ska ge fler mandat och bredare legitimitet, men utan egen politisk frihet. Det är klassisk satellitparti-logik, känd från andra auktoritära projekt, nu i svensk kostym.
  3. Det är pedagogiskt begripligt för väljare
    Många människor bryr sig mindre om ord som ”valteknisk samverkan” och mer om en enkel fråga: ”Vem är det egentligen jag röstar in?” SD–MED-planen ger oss ett konkret fall där vi kan säga:
  • Här skulle SD-väljare i praktiken rösta in MED, utan att det är tydligt för alla.
  • Här skulle MED-väljares mandat bindas upp till SD:s linje.
  • Här används riksdagens mandat och partistöd som bytesvara i en intern affär.

Det finns ett par tydliga uppgifter:

  • Dokumentera.
    Fortsätta samla och visa källor: Kvartals avslöjande, Expressens uppgifter om intern kritik, Omnis sammanfattningar, de SD-vänliga sajternas egna texter som bekräftar att planen funnits och mött motstånd.
  • Förklara.
    Varje gång SD beskriver sig som ”vanligt konservativt parti” finns ett konkret exempel att lyfta fram:

”Ett vanligt parti försöker inte köpa in mikropartier i riksdagen mot röstlojalitet. Det gjorde ni.”

  • Använda som case.
    SD–MED-affären kan bli en referens i andra diskussioner om SD:s maktstrategi, precis som Tidöavtalet blivit en referens för deras regeringssamarbete:
    – När nästa lilla högerparti dyker upp: ”Minns MED-planen.”
    – När SD talar om ”respekt för väljarna”: ”Minns röstlojalitets-kravet.”
    – När SD hävdar att kritikerna ”överdriver”: ”Minns hur långt den här planen hann innan den läckte.”

Planen att ge Medborgerlig Samling en bakdörr in i riksdagen verkar – enligt flera källor inne i SD – vara stoppad i dagsläget. Det är värt att notera. Men det är inte där berättelsen slutar.

Det är avgörande att:

  • Planen har funnits.
  • Den har drivits från högsta nivå.
  • Den har vilat på samma grundidé som genomsyrar SD:s historia:
    ett etnonationalistiskt maktprojekt som använder de demokratiska institutionerna som verktyg – och som gärna böjer reglerna, eller går runt dem, när det gynnar projektet.

Den här historien visar något långvarigt om SD:s sätt att tänka och agera. Det är också därför jag menar att SD–MED-planen – stoppad eller ej – är precis den typ av fråga som vi ska fortsätta följa, förklara och påminna om, långt efter att rubrikerna tystnat.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

SD:s hemliga MED-plan – ännu ett steg i det brunblå blockbygget (del 4)

När Kvartal publicerade sin artikel om Sverigedemokraternas hemliga MED-plan blev reaktionen inne i SD allt annat än entusiastisk. Enligt Expressens uppgifter var det Mattias Karlsson som drev idén om ett valtekniskt samarbete med Medborgerlig Samling (MED), men planerna möttes av kraftig intern kritik och uppges därefter ha stoppats.

En källa i partiet sammanfattar reaktionen med en mening som redan hunnit bli klassisk:

”Det här låter som något man kom på inne på Jimmies kontor med en bag in box.” (Källa: Expressen)

Flera SD-företrädare, som intervjuats anonymt, framhåller två saker:

  • Planen har funnits. Den handlade om att ge MED:s partiledare Daniel Sonesson en valbar plats på SD:s lista i Stockholms län, och om att MED skulle avstå egna riksdagsvalsedlar och lova röstlojalitet i riksdagen.
  • Planen uppges nu vara stoppad. En ”central källa med insyn” säger till Expressen att ”dörren är helt stängd för MED:s Daniel Sonesson” och att det är ”helt uteslutet” att han får en plats i riksdagen.

Frihetsnytt, som normalt står SD nära, skriver rakt ut att planen ”sågas stenhårt inom partiet” och att flera riksdagsledamöter anser att SD inte skulle ”vinna någonting på det”. Fria Tider använder en liknande formulering och talar om att ”få inom SD är intresserade av att hjälpa promillepartiet”.

Efterdyningarna: stoppad plan – men inte stoppat projekt

Det här är viktiga fakta:

  • Planen var långt gången och viljan fanns ”ända upp till den absolut högsta nivån i SD”, enligt Kvartals källor.
  • Efter att planerna blivit offentliga har flera tunga SD-företrädare – om än anonymt – markerat mot dem och uppgett att upplägget nu är lagt på is.

Men lika viktigt är vad kritiken inte handlar om. Ingen av de citerade SD-källorna säger att det var fel av princip att försöka köpa in ett annat parti i riksdagen mot röstlojalitet. Invändningarna handlar i stället om kalkylen: att SD inte tjänar tillräckligt på det, att risken är stor och att Sonesson ses som ett politiskt sänke.

Alltså:

  • Fakta: Planen fanns, var förankrad i toppen och är nu – enligt flera SD-källor – stoppad i sin nuvarande form.
  • Mönster: Kritiken inom SD rör ”vad vi vinner på det”, inte demokratins spelregler.
  • Konsekvens: Vi har fått en ovanligt tydlig inblick i hur SD-toppen tänker när de försöker bygga sitt block: riksdagsmandat, partistöd och lojalitet är brickor i ett maktspel, inte heliga demokratiska mandat.

Att den här konkreta konstruktionen med MED har backats från betyder inte att projektet är över. Det betyder att just denna version av planen läckte, fick dåliga interna siffror – och därför får vila tills man hittar en smartare variant.

Medborgerlig Samling fick 12 882 röster i riksdagsvalet 2022t – ungefär vad ett riksdagsparti kan tappa på en dålig vecka i en opinionsmätning. Ändå var SD-ledningen beredd att rita om riksdagen för deras skull.

Det säger något om läget i SD-toppen inför valet 2026. Är SD verkligen så illa skickade att de kände sig tvungna att försöka lägga beslag på knappt 13 000 extra stödröster via ett mikroparti på 0,20 procent? I praktiken handlade planen om att göra MED:s väljare till SD:s stödröstbas – och sno åt sig knappt 13 000 röster från ett parti som inte ens klarar att ta sig över bruset.

Motargument är inte en nyhetssajt. Vi är en plattform som försöker visa mönster i den auktoritära och rasistiska politiken. SD–MED-historien är ett typexempel på något som börjar som ”en nyhet” men egentligen är en pusselbit i ett större projekt.

SD:s försök att lyfta in MED i riksdagen via egna listor – mot röstlojalitet – är inte bara ett misslyckat taktiskt drag. Det är ett ärligt fönster in i hur SD ser på riksdagen, väljarna och makten.

Källor:

Kvartal: Efterdyningarna: stoppad plan – men inte stoppat projekt

Expressen: Hemliga SD-planen får kritik: ”Helt uteslutet”

Frihetsnytt: SD:s MED-plan sågas stenhårt inom partiet

Fria Tider: Mattias Karlssons hemliga MED-plan möter hård intern kritik (sparad i webbarkiv för att inte ge klick/trafik)

Kvartal: Avslöjar: SD:s hemliga MED-plan

Valmyndigheten: Valresultat 2022

Krönikor

SD:s hemliga MED-plan – ännu ett steg i det brunblå blockbygget (del 3)

Varför är SD+MED-planen politiskt farlig? Det finns tre huvudskäl att betrakta detta valsamarbete som allvarligt, bortom alla teknikaliteter:

  1. Det osynliga mandatet: En väljare som kryssar en SD-lista i en valkrets där MED-kandidater placerats riskerar att få ett mandat som formellt tillhör ett annat parti, men som bundits till SD:s linje genom förhandsuppgörelser. Det innebär att SD kan fylla riksdagen med partilojala ledamöter som inte bär SD-etikett. MED kan hävda att de ”ÄR i riksdagen” utan att behöva redovisa ett eget brett väljarstöd. Väljaren får svårare att veta vilken ledamot som faktiskt representerar väljaren. Detta är ett klassiskt sätt att skapa skendemokrati: många partilappar, men en hand på spaken.
  2. Ett sätt att kringgå spärren – för just de krafter spärren ska stoppa: Fyraprocentspärren är till för att hindra små, ofta radikala partier från att ta plats i riksdagen om de inte lyckas samla tillräckligt stöd. När SD erbjuder MED en plats i riksdagen via egna listor undergrävs spärrens funktion. I stället för att tvingas övertyga väljare kan ett parti med 0,20 procent räkna med riksdagsplats – om det bara lovar lojalitet med SD. Det är inte demokratins ”finlir”. Det är ett hål i dammen.
  3. Normalisering av det brunblå blocket: När ett parti som kallar sig liberalkonservativt gör sig till satellit åt SD hjälper det SD med den viktigaste av alla uppgifter: att normalisera ett projekt med nazistiska och fascistiska rötter.

SD kan peka på MED och säga:

”Vi är inte extremister, vi samarbetar ju med liberalkonservativa företagare.”

Men den rörelse de ingår i är inte någon vanlig borgerlighet. Den vilar på:

  • Bevara Sverige Svenskt, Nordiska rikspartiet och andra nazistiska/fascistiska grupper som gav SD dess fundament.
  • Vit makt-miljön från 1980- och 90-talen, omvandlad till kostymklädd parlamentarism.
  • Ett nutida blockbygge där medieangrepp, myndighetsförakt och systemhat går hand i hand med krav på hårdare polis, fler fängelser och minskade rättigheter för utpekade grupper.

I den världen är MED inte ”en frisk fläkt”, utan ännu en kugge.

Vad göra?

För den som vill försvara demokratiska värden räcker det inte att konstatera att SD–MED-planen är cynisk. Den måste användas pedagogiskt.

Tre saker bör lyftas fram varje gång frågan kommer upp:

  1. Valtekniken: Förklara tydligt för väljarna att SD försöker föra in ett annat parti i riksdagen via sina listor, mot löfte om lojalitet. Det handlar om mandat som inte ser ut som vad de är.
  2. Personen: Visa med öppna källor vem Sonesson är: vd:n vars bolag kritiserats av tillsynsmyndigheter och revisorer, politikern som reser till Bryssel för att diskutera pengar och samarbete med Putinvänliga krafter, partiledaren som gör varje myndighetsärende till bevis på ”förtryck”.
  3. Projektet: Knyt alltid tillbaka till SD:s rötter och vitbok. Påminn om att detta inte är ett vanligt konservativt parti, utan ett projekt sprunget ur BSS, nazistiska och fascistiska grupper, med ett uttalat mål att göra etnonationalistisk politik rumsren.

SD:s strategi är tydlig:

  • Tvätta historien lagom mycket för att de borgerliga ska kunna hålla sig för näsan.
  • Bygga ett block där allt fler partier, stora som små, binds till samma riktning.
  • Använda demokratins formella institutioner för att steg för steg försvaga dess innehåll.

I det läget är frågan om det planerade valsamarbetet mellan SD och MED ”något att uppmärksamma” närmast absurd. Det vore ett underlåtelsefel att låta bli.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

SD:s hemliga MED-plan – ännu ett steg i det brunblå blockbygget (del 2)

SD:s ledning har i många år odlat två bilder samtidigt. Officiellt: ett ”nytt”, rumsrent parti som bara vill tala klarspråk om brott och invandring. I praktiken: kärnan i ett växande brunblått block, där mindre partier sugs in i omloppsbana kring SD. Den aktuella MED-planen passar perfekt in i den logiken. För att förstå varför måste man minnas vilka som grundade SD.

När SD 2022 lade fram sin egen vitbok – ledd av idéhistorikern Tony Gustafsson – bekräftades bilden i stora drag:

  • Svenska Dagbladet refererar vitboken med formuleringen att var tredje person i partiets ”pionjärgeneration” har kopplingar till nazistiska eller fascistiska rörelser.
  • Expo visade, med stöd i vitboken, att 18 av 30 centrala personer i SD:s grundarfas haft kopplingar till BSS och/eller nazistiska/fascistiska grupper, bland dem Lindholmsrörelsen, Nysvenska rörelsen och Nordiska rikspartiet.

Detta är den historiska jordmån ur vilken dagens SD växt fram. Kostymen är ny. Innehållet är i stora stycken bekant: etnonationalism, hierarkisk människosyn, drömmen om ett ”svenskt Sverige” där vissa ska pressas bort, och en stark stat som använder ”lag och ordning” som klubba mot fel grupper.

Från vitbok till valtekniska småpartier

Vitboken skulle enligt SD vara en uppgörelse med det förflutna. I praktiken blev den en övergångsrit. När papperet väl var undertecknat gick partiet vidare med blockbygget.

Först genom att bli parlamentariskt stödparti åt en moderatledd regering via Tidöavtalet. Sedan genom att systematiskt öppna dörrar mot mindre partier som Nyans, Alternativ för Sverige och Medborgerlig Samling – alla med starkare eller svagare band till samma radikaliserade höger.

Småpartier har alltsedan valet 2022 försökt använda kommunala mandat som språngbräda mot riksdagen. MED är inget undantag.

I den kontexten är SD–MED-planen inte en udda idé. Den är nästa logiska steg:

  1. SD får fler säkra röster i riksdagen utan att behöva vinna fler egna väljare.
  2. MED får en biljett in – men priset är röstlojalitet och i praktiken uppgiven självständighet.
  3. SD kan peka på ”fler partier” i riksdagen och tala om bredd, samtidigt som blocket i sak drar i samma riktning.

Det är exakt så ett satellitparti fungerar.

Sonessons stil: systemhat i kostym

Sonessons agerande i flera frågor ger en tydlig bild av den politiska stilen.

När Facebook stängde hans konto 2025 gjorde MED det direkt till en fråga om ”demokratihot”, trots att de konkreta skälen till avstängningen inte redovisats offentligt. När ekonomimedier rapporterar om myndighetskritik mot Valuno/Quickbit talar Sonesson om ”aktivism” hos Skatteverket och Finansinspektionen, snarare än att ta ansvar för bristerna.

Mönstret är välkänt från högerextrema och radikalnationalistiska miljöer:

  • Institutioner som domstolar, myndigheter, medier och plattformar beskrivs som fiender när de ställer krav.
  • Egen ansvarslöshet kläs om till martyrskap.
  • Varje tillsynsärende blir bevis för att ”systemet” bekämpar sanningssägaren.

Samtidigt driver MED klassiska krav från den hårda högern:

  • långtgående åtstramning av migrationen
  • kraftigt skärpta straff
  • kraftiga nedskärningar i offentliga utgifter
  • angrepp på kultur- och civilsamhällesstöd

Det är denna ideologiska miljö SD nu vill ge en subventionerad riksdagsplats, med full rösträtt – och inskriven lydnad.

Källor:

SR: Sverigedemokraterna har rötter i rasistisk organisation

Expo Wiki: Sverigedemokraterna (SD)

Regeringen: Demokratins förgörare SOU 1999:10

SvD: ”Förvånad över Karlsson – borde varit medveten”

Expo: SD:s vitbok visar på partiets nazistiska rötter

Artiklar

SD:s hemliga MED-plan – ännu ett steg i det brunblå blockbygget (del 1)

1 kommentar

Det pågår ett schackparti i svensk politik där väljarna förväntas nöja sig med att vara bönder. Nu har vi fått en glimt av nästa drag. Enligt en granskning i tidskriften Kvartal har Sverigedemokraterna under vintern förhandlat fram ett valtekniskt samarbete med Medborgerlig Samling (MED).

Upplägget: SD låter MED-ledaren Daniel Sonesson kryssa sig in i riksdagen via SD:s listor, mot att MED lovar hundraprocentig lojalitet med SD:s linje i alla avgörande frågor – från regeringsunderlag till budget. Frihetsnytt, som ligger långt till höger, bekräftar samma grundupplägg och citerar MED-företrädare som ser samarbetet som en genväg in i riksdagen för partiledaren.

Vad vet vi om den planerade SD–MED-uppgörelsen?

Med andra ord: MED ligger långt under fyraprocentsspärren nationellt men har vuxit kommunalt.

Enligt Kvartals publicerade uppgifter:

  1. Valtekniskt samarbete: SD ger MED-kandidater plats på SD:s listor i utvalda valkretsar.
  2. Garanterad lojalitet: MED förbinder sig att rösta med SD i riksdagen i alla avgörande frågor, inklusive regeringsfrågor och budget.
  3. Plats åt Sonesson: MED-ledaren Daniel Sonesson pekas ut som den som ska ta plats i riksdagen genom detta upplägg.

Det är alltså inte fråga om ett löst ”samarbete” i väljarnas språkbruk, utan om ett maktpolitiskt paket: SD:s röster, MED:s mandat, SD:s linje.

Vilka är MED – och vem är Daniel Sonesson?

Medborgerlig Samling beskriver sig själva som ett ”liberalkonservativt” parti med stark betoning på sänkta skatter, minskad offentlig sektor, hård migrationspolitik och återkommande krav på nedskärningar av bidrag och offentligt stöd till civilsamhället.

Partiledaren Daniel Sonesson tog över efter Ilan Sadé 2023. Han är inte bara politiker, utan också företagsledare inom fintech/kryptobranschen, kopplad till bolaget Valuno/Quickbit. Näringslivspress och ekonomimedier har under flera år rapporterat om kritik från Finansinspektionen, utländska tillsynsmyndigheter och revisorer mot bolag i den sfären – bl a om brister i arbete mot penningtvätt och ifrågasatta redovisningsprinciper.

Sonesson lyfter i intervjuer fram en hård linje mot det han kallar ”extremism” och ”woke-kultur”, starkt sänkta skatter och omfattande nedskärningar av stat och kommun. I januari 2026 avslöjar Dagens ETC, med hjälp av interna mejl, att Sonesson rest till Bryssel för möten med Fernand Kartheiser – en luxemburgsk politiker med dokumenterade Putin-vänliga ställningstaganden – och andra aktörer i den europeiska radikalhögern, med uttryckligt syfte att diskutera både politiskt samarbete och finansiering.

Det är denne partiledare som SD nu ser som värd att lyfta in i riksdagen via sina listor, i ett upplägg där MED:s ledamöter lovar lojalitet med SD:s linje.

När Facebook i november 2025 stängde av Sonessons konto svarade MED med att beskriva avstängningen som ett hot mot demokratin och anmäla saken till Säkerhetspolisen. I partiets eget pressmaterial målas Sonesson upp som en föregångsgestalt för ”Sveriges snabbast växande parti” och ”det största partiet utanför riksdagen” – formuleringar som knappast ligger i linje med de faktiska röstetalen i riksdagsvalet 2022.

Det är en välbekant dramaturgi:

  • Självbilden som modig sanningssägare.
  • Mediestrategin att göra varje ingripande – från Facebooks avstängningar till Finansinspektionens kritik – till bevis på ”systemets” förtryck.

När ett sådant parti knyts ännu hårdare till SD är det inte en bekymmerslös “borgerlig breddning”. Det är en förstärkning av ett gemensamt auktoritärt projekt.

Källor:

Kvartal: Avslöjar: SD:s hemliga MED-plan

Frihetsnytt: Hemliga samtal om valsamarbete – mellan SD och MED

Valmyndigheten: Valresultat 2022

Sveriges Kommuner och Regioner: 310 2022 års kommun- och regionval

Aftonbladet: Småpartierna vill ha revansch i valet

Medborgerlig Samlings hemsida

Affärsvärlden: Artiklar om Daniel Sonesson

Dagens ETC: Partiledare hade hemligt möte med Putinvänlig ex-spion: ”Möjlighet till finansiering”

Medborgerlig Samling: Facebook stänger av Medborgerlig Samlings partiledare permanent – Säpo inkopplade