Etikettarkiv: argument

Vad man inte får säga i det här jävla landet

Visst är det jobbigt att bli sårad och ledsen? Särskilt när en massa personer uttrycker förakt och avsky för vad man säger, vad ens ord symboliserar och att man betraktas som en dålig människa? Ni vet när man känner sig sådär ensam. När rösten stockar sig, man blir tyst och vemodigt eftertänksam. Man kanske får en klump i halsen, kanske tårar i ögonen. Kanske kommer ilskan även från vänner eller andra personer man tycker om. Kanske från personer som har makt över en, från kunder eller personer vars hjälp och uppskattning man vill ha och behöver.

Det är det här skeendet som av många i Sverige uppfattas att man inte får säga vissa saker.

free speech 2
dogwelder / Foter.com / CC BY-NC

Stina Dabrowski, ordförande för Publicistklubben, professor i TV-produktion, välkänd journalist och debattör, är en av de som anser att det finns saker som man inte får säga i det här landet.

I sin artikel ”Talets gåva” beskriver hon hur journalister inte vågar skriva eller uttala sig på olika sätt av rädslan för att ”stämplas” som antifeminister eller rasister. Dabrowski framförde även samma analys av debattklimatet i Sverige i programmet ”Agenda” på SVT, där hon debatterade om att hon och andra reportrar hade svårt att säga vad de sade utan att alla gillade vad de sade.

Hon menar till och med att filosofen John Stuart Mill (som på sent 1800-tal förespråkade fri debatt i samhället) skulle bli besviken om han följde debatten i dagens Sverige. Ett Sverige som ett drygt halvsekel efter hans död förvandlades till en demokrati med allmän rösträtt, fria tidningar, därefter radio, TV och slutligen hemsidor, bloggar och chattsidor. Ett Sverige som under John Stuart Mills levnadstid såg långt mer än en miljon svenskar lämna landet på grund av åsiktsförtryck blandat med den yttersta fattigdom.

Elisabeth Höglund, som är ytterligare en av Sveriges mest kända journalister och som fått yttra sig mer än de flesta i vårt land, instämde i Dabrowskis bedömning i sin artikel ”Tystnaden banar väg för rasismen” hävdar hon bland annat:

De som tycker att debatten i stället borde föras brett, alltså även tillåta personer med avvikande uppfattningar att delta, de stämplas som rasister och potentiella sverigedemokrater. Marcus Birro kallar det åsiktsförtryck.Den som anser att Sveriges invandringspolitik har havererat har inte rätt att säga det, inte heller att flyktingmottagandet är ojämnt och orättvist fördelat över landet. Avgångna socialdemokratiska kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, påpekade ofta denna ojämna bördefördelning men stämplades som rasist, anti­semit, ja till och med fascist. Nu har Reepalu avgått och tystnadens konformism kommer att råda även i Malmö.

Så journalist efter journalist, politiker efter politiker ser sig själva ‘förbjudna’ att säga vad de vill utan att folk kan bedöma dem på olika sätt, ogilla dem för deras ord och även ogilla deras åsikter. Att Sverige enligt dem skulle vara ett land där människor förtrycks för sina åsikter?

Hur det nu än ligger till med den saken finns det många andra som vet vad man inte får säga i det här jävla landet. Alltså det där jävla landet som de kommer ifrån. Hundratusentals människor har torterats för vad de inte fick säga i det där jävla landet. De fick sina tillgångar konfiskerade, förlorade sina jobb, släktingar mördade för vad de sagt i det där jävla landet.

Vad man inte fick säga om apartheid i det där jävla landet

Författaren till denna artikel hade en far som i likhet med Stina Dabrowski och Elisabeth Höglund jobbade som socialarbetare och därefter journalist. Arbetet utfördes inte i Sverige utan i Sydafrika. Hela det politiska etablissemanget där och miljontals sydafrikaner som priviligierades av apartheidsystemet ogillade min fars åsikter. Men han flydde inte från Sydafrika på grund av att han blev ledsen av ogillandet eller kände sig stämplad för sina åsikter. Istället var det säkerhetspolisens jakt på honom som gjorde att han fick fly hals över huvud för att undgå tortyr och mord.

Han ansåg sig i likhet med Stina Dabrowski, Elisabeth Höglund, Marcus Birro och Ilmar Reepalu lida av ett visst ”åsiktsförtryck” och att han inte fick säga vad han ville i det där jävla landet.

Vad man inte får säga om ayatollahregimen i det där jävla landet

Fler än hundra tusen iranier har flytt från Iran på grund av vad man inte fick säga i det där jävla landet. Man kunde bli och man blir fortfarande torterad i det där jävla landet och förföljd av säkerhetspolisen i det där jävla landet. Under de senaste åren har den nyvaknade demokratirörelsen med den unga internetgenerationen försökt hålla demonstrationer i det där jävla landet. De har tvingats skrika ut sina protester och spela in regimkritiska dikter, från hustak i nätternas mörker, i det där jävla landet.

De har fortsatt fly till det här jävla landet på grund av vad de inte vågade säga i det där jävla landet.

I likhet med Stina Dabrowski, Elisabeth Höglund, Marcus Birro och Ilmar Reepalu anser sig iranier lida av ett visst ”åsiktsförtryck” och att de inte får säga vad de ville i det där jävla landet.

Vad man inte fick säga om Pinochet i det där jävla landet

Många tusentals chilenare flydde från Chile för att de kritiserade den statskupp och efterföljande diktatur som övertog Chile under general Augusto Pinochet. Många regimkritiker torterades och mördades i det där jävla landet. Tidningar förböjds i det där jävla landet.

Många chilenare sökte sig till Sverige för att de ansåg att de här till skillnad från där fick säga vad de inte fick säga i det där jävla landet.

Och som de flesta kanske förstår kan listan nästan göras oändlig.

Lagbok bildMånga har sökt sig till Sverige tack vare de rättigheter och friheter som Stina Dabrowski själv hänvisat till vår tryckfrihetsförordning. De sökte sig till Sverige bland annat för några vackra rader i andra kapitlets första paragraf (2 kap. 1 §) i den svenska regeringsformen:

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Svensk grundlag skyddar friheten att utrycka sina åsikter. Men hindrar inte någon annan att få uttrycka sina åsikter om dina åsikter. Men det får man väl inte säga i det här jävla landet?

Eller? Jo, förresten, jag gjorde ju exakt just det.

Tumregler för beslutsfattande

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs några tumregler som kan hjälpa dig med beslutsfattande.

Enkla tumregler för att fatta bättre beslut

Det är förstås viktigt att sätta sig in i en sakfråga för att kunna fatta vettiga beslut. Men ibland har man vare sig tid eller resurser, och det kan finnas viktigare saker att göra. Då kan det vara bra att åtminstone använda några praktiska tumregler för att fatta bättre beslut. De är inte perfekta – men enligt forskningen* är de väldigt bra och du kan i stället fokusera på det som är roligt i livet.

Använd tumregler i vardagen
Ju större konsekvenser ett beslut har för din hälsa eller plånbok, desto mer tid bör du lägga ned på det. Ska du köpa ett tvättmedel så kan du bara välja något du känner till eller tycker verka bra. Ska du köpa nytt hus bör du lägga ned betydligt mer tid på att ta reda på fakta.

Elbolag
Vilket elbolag, bil eller försäkring ska man välja? Välj ut en enda egenskap som du tycker är viktigast. Det kan exempelvis vara pris. Rangordna sedan produkterna eller tjänsterna och välj den billigaste. Om de kostar lika mycket, välj nästa egenskap och så vidare.

Aktier
Köp aktier i företag du känner till. I undersökningar som gjorts så presterar amatörer som går efter denna tumregel oftast bättre än proffs.

Sov
Sov alltid på viktiga beslut. Försäljare vill gärna att du ska köpa nu! Men det behöver du inte alls göra.

Nätetikett
Om du ska publicera något på nätet, tänk efter vad din mamma skulle säga om hon såg det du publicerade. Om du är okej med det, så publicera för all del.

För bra för att vara sant?
Låter ett erbjudande för bra för att vara sant? Då är det nog det också.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Fotnot *) I boken skriver författarna om forskning inom dessa och andra områden. Du hittar mängder av referenser till aktuella vetenskapliga artiklar och rapporter.

Logikfel: Halmdocka

Argumentationsgreppet som vanligtvis kallas för halmdocka eller halmgubbe är oftast felaktig logik. På engelska heter det ”straw man”.

Halmgubbeargumentation går till ungefär så här; en person använder ditt argument, eller en liten del av det, som utgångspunkt, men blåser upp det helt ur proportion, utvidgar det så att det blir extremt, överdrivet, hypotetiskt eller fånigt (för att de enklare ska kunna bemöta dig).

Ett klassiskt exempel på denna argumentation är då någon säger att den vill ha förbud mot t.ex. pornografiska foton i tidningar och böcker. Åsiktsmotståndare kan då till exempel ta till följande halmgubbe: ”Jaha, så du tycker vi ska börja bränna böcker eller bibliotek?”

Book burning
pcorreia / Foter.com / CC BY

En halmgubbe används alltså vanligtvis för att visa andra hur absurt ditt argument är, så man därigenom kan förlöjliga din logik och hur ologiskt du resonerar. Om du väljer att fortsätta den diskussionen, blir du så att säga tvungen att bemöta sådant som inte var ditt argument ifrån början, utan någon annans medvetet eller omedvetet felaktiga tolkning av ditt ursprungliga argument.

Avväpna argumentet

Det är lätt att falla i fällan och börja bena ut detaljerna och slösa bort tid på att försöka bemöta kritik mot sådant som du inte påstått. Men det går att avväpna om du svarar ungefär:

”Lägg inte andra personers ord i min mun.”

Försök alltid att påvisa att det du skrivit var din åsikt och att din åsikt inte förändras för att någon annan feltolkat det du skrivit. Du kan till och med välja att artigt avsluta hela diskussionen om du känner för det, det ingår i din yttrandefrihet.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Rasisternas ballongdans

Finns det personer som inte känner till den legendariska ballongdansen? De som inte gör det kommer kanske att skratta gott åt klippet när de ser den.

ballongdansen1Ibland känner jag att det kan vara bortkastad tid att debattera med vissa människor som lite snyggt försöker kalla sig för ‘sverigevänliga’. De tycks vara oemottagliga för alla rationella argument, det är ibland lite som att försöka konversera med en komapatient. Man skakar på huvudet, suckar uppgivet och börjar odla gråa hår. Vid vissa tillfällen kan man få impulsen till att försöka ta någon person i kragen för att ruska om dem, eller göra som Robinson-Erold och ryta ”skämmes tammefan!”. Vid andra tillfällen vill man dunka huvudet i väggen och slita sitt hår. Med det finns knappast något konstruktivt i det, det är bara till att hoppa upp i sadeln igen.

Jag tycker inte att ett sätt att argumentera är mer ‘rätt’ eller ‘fel’ än ett annat, det är mestadels en fråga om tycke och smak. Ljussablar är i och för sig extremt tuffa, men de får sällan någon enda ‘sverigevänlig’ att ändra uppfattning. Själv argumenterar jag helst med fakta, inte med känslor — det tycker jag är vad som fungerar bäst för mig.

Duell_auf_MustafarVid ett tillfälle hamnade jag i debatt med en person på YouTube om invandrare och brottslighet. För varje inlägg hen gjorde blev hens argument sämre och sämre, för hen kunde inte motbevisa eller slå hål på den statistik jag presenterade. Till slut drämde hen till med: ”Men fattar du inte, det spelar ingen roll vad som står i dina böcker eller vad dina lärare säger!”. Då tröttnade jag, men det var samtidigt intressant eftersom jag fick se det sista halmstrået som en ‘debattör’ klamrade sig fast vid. Ett ynkligt halmstrå som tydligt visade dennes brist på logik och rationellt tänkande.

Jo, det spelar faktiskt en mycket stor roll vad som står i böcker och vad lärare säger. En professor i kriminologi har mycket högre trovärdighet, än någon som verkar dra påståenden ur luften eller slänger ur sig allehanda skit till höger och vänster. Det innebär dock inte att man ska svälja allt man läser eller hör med hull och hår, bara för att man tycker att källan verkar trovärdig. Förkastar man ett kritiskt förhållningssätt begår man ett stort misstag, något som vissa ‘sverigevänliga’ personer gärna gör.

När du och jag kan presentera kalla fakta och argument som håller, så har vi trumf på hand. När vi kan få våra medmänniskor att se hur lögn har blivit deras skenbara sanning, blir debatten en ballongdans — där vi har nålen och motståndaren har ballonger. Till slut kommer den tjurnackade rasisten stå där med rumpan bar.

Logikfel: Guilt By Association

Detta argumentationsfel kallas även för kollektiv skuldbeläggning. Det används för att försöka utmåla individer som hemska eller för att kasta skällsord mot någon. Detta enbart baserat på vilka vänner de har eller vilka grupper de är medlemmar i.

Det mest uppenbara med logikfelet är att två olika personer kan vara helt överens om vissa ämnen och samtidigt ha vitt skilda åsikter om väldigt många andra saker. Så är det även inom politiska partier och inom religiösa trosuppfattningar. Man har inte alltid exakt samma åsikter och uppfattningar i samtliga frågor som andra personer den grupp man själv tillhör. Dessutom ingår varje person i väldigt många olika grupptillhörigheter och grupperingar samtidigt, läs gärna mer om detta med ”Intersektionalitet

Friends can disagree — people that disagree can be friends

Ett mycket vanligt förekommande exempel på detta argumentationsfel är: ”Kommunistledare i Sovjet och Kina mördade många miljoner människor — därför är alla kommunister massmördare”.

Detta används faktiskt väldigt ofta i kommentarsfälten på internet och förekommer även hos Carl Hamilton på Aftonbladet. Här följer några extremt överdrivna exempel, enbart för att demonstrera hur absurt logikfelet är:

”Du vill ha ett utbyggt välfärdssystem — det ville kommunisterna också — alltså är du medskyldig till alla kommunistregimers massmord”. ”Nazisterna byggde mycket motorväg — därför är alla som bygger motorväg lika farliga som nazisterna”. ”Adolf Hitler var vegetarian och tyckte mycket om hundar — därför hatar jag alla vegetarianer som tycker om hundar”.

Det går att generalisera lite om personer som säger att de stödjer ett främlingskritiskt, rasistiskt parti. Anledningen är att de genom det stödet själva väljer att associeras med det partiets ideologi och därmed kan anses som att de har samma åsikter.

SDU bjuder in extremister till Almedalen
SDU bjuder in extremister till Almedalen (klicka på bilden för att förstora den)

Det finns tillfällen då det är högst relevant att anklaga två parter för att ha samma åsikt. Det är bland annat när de båda parterna uttryckligen uttalar att de har samma åsikt. Som när SDU sommaren 2013 bjöd in andra extremhögerpartier från Europa till Almedalsveckan. (Se bilden med pressklippet till höger, klicka på den för att förstora).

Citatet från SDU:S ordförande Gustav Kasselstrand visar att han och SDU delar åsikter med de grupper som de bjudit in. Linus Bylund uttalar sig sedan på ett sätt som dels motsäger SDU:s avsikt, och som kan tolkas som att det hos SD finns en rädsla att bli anklagade för GuiltByAssociation.

Då man anklagar en person för att ha en åsikt som ingår i ett partis ideologi är det inget personangrepp. Däremot skall man akta sig för att automatiskt klumpa ihop en person med alla andra personer som stöder samma parti eller alla andra frågor som ingår i det partiets ideologi.

Det går inte att göra samma typ av generalisering och ihopklumpning om personer som har liknande religiös trosuppfattning. Religion är väldigt personlig för alla religiösa. Det finns dessutom väldigt många olika individuella tolkningar om i princip alla ingående element i varje religion.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Personangrepp

Personangrepp är ett argumentationsfel som även är känt under det latinska uttrycket ”Ad hominem”.

Ad hominem - argumentation på ankdammsnivå
Ad hominem – argumentation på ankdammsnivåpasma / Foter.com / CC BY-NC

Detta argumentationsgrepp ser oftast ut så här; person A beskriver nedvärderande detaljer om person Bs utseende eller karaktärsdrag i argumentationen om något helt annat ämne än vad det är som person B försöker debattera om. På detta sätt svartmålas person B och på så vis försöker person A ”vinna” debatten.

Personangrepp är alltså bara ett påhopp på åsiktsmotståndarens person – helt utan att använda några argument om själva debattämnet.

Märk väl att man i princip alltid har rätt att skriva kritik mot en persons åsikter, texter och handlingar, så länge det rör sakfrågan och debattämnet och man inte går över gränsen till personangrepp.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

#artigdebatt

Vi har ett ansvar. Vi som skriver på nätet. Vi som deltar i den debatt som rör sig på olika plan och i olika sociala grupper överallt på internet. Vi har ett ansvar mot de som är yngre än oss, de som inte är vana att befinna sig i diskussioner och de som inte delar våra åsikter.

Ingen annanstans ser vi så hårda ord och så direkta kränkningar som på nätet — i bloggar, sociala medier och kommentarsfält. Bara för att tonen är hård och kränkande så ger det en inte mer rätt, mer klokskap eller en högre status. Det ger dock ett ännu hårdare samtalsklimat och fler otrevliga upplevelser i diskussionsforum etc.

artigdebattlitenDe som varit igång ett tag kopplar bort. Blir inte arga eller biter ifrån på samma sätt. Det är lätt hänt. Lättare än att säga ifrån. Vilka är vi när det gäller att klaga på att samhällsklimatet har hårdnat för våra yngre när vi inte är bättre själva? Hur var det med uppfostran och hyfs? Vi vuxna är inte bara förebilder i den riktiga världen och den faktiska sociala miljön. Vi är förebilder även i den virtuella världen.

Nu har jag en mycket liten blogg i en mycket liten del av internet men jag skulle ändock vilja försöka utlysa ett litet upprop:

#artigdebatt

Det hela går ut på att inte skriva saker som du inte skulle kunna säga till personen om denne stod framför dig. Att reagera då någon skriver på ett kränkande sätt. Att agera mot den virtuella (men samtidigt verkliga) våldstolerans som finns på internet. Vi ska inte behöva tåla dessa ”elddop” som de flesta har varit med om – första gången du blir riktigt ledsen eller arg när du diskuterat på internet. Vi som har fått rutin och distans måste agera. Oavsett vilken ståndpunkt vi har.

Vi måste visa att det är våra åsikter som skiljer sig. Att diskussioner inte vinns genom att kränka motståndaren. Vi ska inte ta lärdom av våra riksdagspolitiker och deras pajkastning. Vi ska höja oss över det. Vi ska föra hårda debatter om svåra ämnen. Men vi ska bete oss och föra en artig debatt, med alla. Alltid.

/ Andreas Meijer
Läs fler artiklar på Andreas egen blogg

SD och livstid

Sverigedemokraterna påstår att livstids fängelse i praktiken innebär 18 års fängelse enligt rättspraxis. Detta anser de innebär 12 år eftersom de tror att fångar friges efter att ha avtjänat 2/3-delar av sitt straff. Det stämmer inte.

"Two men looked out from prison bars, one saw the mud, the other saw the stars." Frederick Langbridge

År 1991 avtjänade 35 personer livstidsstraff, i september 2013 hade den siffran stigit till 147 personer enligt Kriminalvårdens statistik. Aftonbladet har gjort en granskning som visar ett annat antal bör tilläggas. År 2009 utvidgades straffskalan, och idag är det längsta tidsbestämda straffet 18 år istället för 10 år.

Sedan 2006 kan en livstidsdömd efter 10 års avtjänad tid, ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. Ansökan görs vid Örebro tingsrätt som ligger nära Hall, Kumla och Tidaholm. Tingsrätten kan välja att omvandla straffet till minst 18 års fängelse, men att få sin livstidsdom omvandlad är långt ifrån självklart. Mellan 2008 och 2013 avgjordes 137 stycken ärenden. Av dessa fick endast 30 stycken bifall. Här finns mer information om statistiken, www.kvv.se

Det stora problemet med livstids fängelse är att det inte alls minskar brottsligheten i samhället. Det finns inga som helst belägg för det, data och forskning som visar andra resultat mottages tacksamt. Frihetsberövande straff är ineffektiva, men det är ju så tacksamt att se antisocialt beteende som en sjukdom och inte ett symptom. Genom att inkapacitera en enskild individ tror vissa att problemet blir löst. Det är bara att bura in busarna så är allt frid och fröjd. Ropen skalla, kåken för alla! Men livstid på riktigt är mer komplicerat än så.

I Sverige används i regel den nedre delen av straffskalan. Detta har varit praxis i många år. Det innebär inte att de förändringar som skett i rättssystemet de senaste 10-20 åren har varit till gärningsmännens fördel. Preskriptionstiden har tagits bort för vissa brott, straff har skärpts och nya lagar har stiftats.

Leif Axmyr har suttit i fängelse sedan 1982, och John Ausonius, mer känd som Lasermannen, fick sin tredje ansökan avslagen 2012. Jackie Arklöv kommer med stor sannolikhet att få skaka galler i många år till. Individer som utgör en extrem fara för samhället är mycket sällsynta, och det finns redan idag möjligheter att frihetsberöva dessa så länge det behövs. Sverigedemokraternas prat om livstidsstraff på riktigt är bara tomma ord, livstidsdömda släpps inte ut ”bara så där”.

Proportionalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip som innebär att det bör råda balans mellan mål och medel. Om vi tror att den grova brottsligheten ökar så dramatiskt som Sverigedemokraterna vill få folk att tro, kan livstids fängelse ses som ett medel som rättsväsendet borde använda i högre utsträckning.

Att plocka ut enstaka skräckexempel och få dessa att framstå som vardagsmat är en politisk form av falsk marknadsföring, det är en lögn vars syfte är att få den allmänna opinionen på sin sida. När Sverigedemokraterna talar om ”samklang med den allmänna rättsuppfattningen” baseras den på ett rättspatos, som i sin tur baseras på en osann bild av verkligheten.

Sverige är inte dödsdömt, vårt system håller inte på att rasa ihop för att rättsväsendet använder livstidsdomar restriktivt. Det är du och jag som är den allmänna opinionen, och det är vi som kan visa att Sverigedemokraterna är tondöva och att deras melodi klingar falskt.

Vi rekommenderar: slutpixlat

Antalet webbsidor som granskar rasisterna ökar. Vi på Motargument hoppas ni sett projektet Slutpixlat. Till vår stora glädje finns det hos dem också ett fokus på att bemöta argument och myter och det behöver vi verkligen. Bloggosfären och sociala medier kommer att svämma över av sverigedemokratiska myter inför valet 2014. De måste bemötas.

Vilka är de då? Jo, på Slutpixlats sida kan vi läsa:

282924_260569060736554_2024008672_nSlutpixlat är en bildsatirblogg som motvikt till alla SD-troll som göds och närs av bland annat sajten Avpixlat. Någon måste ju tala om sanningen för menigheten och tala om att allt det som skrivs i Avpixlat enbart är av högst rasistisk och främlingsfientlig karaktär. Avpixlat som är SD:s språkrör är inget annat än en skamfläck i ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle. De många lögner och felaktigheter om verkligheten som sprids via denna sajt får ju inte stå oemotsagda.

Dessutom är Slutpixlat också för ett mångkulturellt svenskt samhälle där full religionsfrihet och sexuell frihet råder. Ingen ska behöva lida för sin tro eller läggning.

 Just idag, i skrivande stund recenserar de Henrik Arnstads bok om fascism. För några dagar sen punkterade de myten om att Sd vill bygga ett ”Folkhem”.

Gör som oss, adda Slutpixlat på facebook och följ dem.

"Många av mina bästa vänner är invandrare"

Gästinlägg av Tore Kullgren om argumentet ”men några av mina bästa vänner är ju invandrare”…

Invandrarvänner räcker inte som vaccin mot fördomar

Two Banded Ant Mimic (Castianeira cingulata)”Några av mina bästa vänner är flugor”…
sankax / Foter.com / CC BY-NC

Ett stödargument som är nästan lika vanligt som ”jag är inte rasist men”… är: ”Jag har många nära vänner som är invandrare/bögar/transpersoner/frikyrkliga” eller någon grupp som man inte vill stämplas som fientlig emot.

Det är ett ganska ihåligt sätt att komma undan med fördomar och generaliseringar, som innehåller flera tankevurpor. Om du frivilligt umgås med någon människa från en viss grupp, så tyder det åtminstone på att du inte har någon direkt avsky mot folk från den gruppen. Men det är i sig inte värt någon applåd; man kan vara fördomsfull utan att vara hatfull.

Tankevurpa 1: Hur många vänner har du?
Låt oss först anta att vissa grupper kan tillskrivas vissa egenskaper och värderingar. Du har ju fått lära dig en del om det, genom dina invandrarvänner, som du så gärna pratar om. Vilka vänner är de egentligen?

De flesta människor har bara en handfull nära vänner åt gången. Din tandläkare, vaktmästaren på jobbet, eller din granne, är inte dina vänner, om ni inte umgås privat. De här människorna som du anser dig veta så mycket om: utgör de verkligen en så stor del av bekantskapskretsen som du påstår? Tänk dig att du har födelsedagsfest eller gifter dig. Hur stor andel av de gäster som du bjuder in, och som kommer på festen, är muslimer? Flator? Funkisar? Ryssar? Eller vilken grupp du nu påstår dig vara så väl bekant med.

Tankevurpa 2: Har dina vänner ens försökt lära dig något?

«We howl»”Några av våra bästa vänner är lammkotletter… Förlåt, vi menar givetvis att de är får-”
Tambako the Jaguar / Foter.com / CC BY-ND

Nåväl, låt oss anta att du faktiskt har flera förtroliga vänner med utländsk bakgrund. Har du lyckats lära dig något av dem?

Om din mexikanske vän är lat, skulle det vara bevis nog för att mexikaner i allmänhet är lata? Det kanske är så att mexikaner i allmänhet är flitigare än svenskar, men din mexikanska vän råkar vara ovanligt lat, och därför tycker det är skönt att bo i Sverige, där hans lättja är mer accepterad? Spontana intryck från en person, är sällan nog för att beskriva hela etniciteten. Det är svårt att föreställa sig någon homo- eller bisexuell som skulle säga: ”alla straighta gillar hårdrock, mina straighta vänner gör det”.

Enda sättet som du verkligen får veta något av dina vänner, är om de berättar om sitt eget folk.

Tankevurpa 3: Har dina vänner rätt?
Nåväl, låt oss anta att dina utländska vänner faktiskt har berättat om sin ursprungliga kultur. Litar du blint på dem?

Om din kinesiska vän beskriver kineser som skrytsamma, så kan det mycket väl bero på att hon ogillar skrytsamhet i allmänhet. Eller att hon är skrytsam själv, men ursäktar det med att andra kineser skulle vara likadana. Eller att flera av hennes kinesiska vänner råkar vara skrytsamma på ett sätt som inte är typiskt kinesiskt. Eller att hon driver med dig. Eller flera andra anledningar som inte har med kinesers faktiska skrytsamhet att göra.

Tankevurpa 4: Hur många av världens länder vet du något om?
Nåväl, låt oss anta att ryssen, mexikanen och kinesen i ditt kompisgäng har lärt dig det mesta om hur deras landsmän är som personer, och att det visar sig vara sant.

Men i världen finns ungefär 200 länder. Sverige är ett. Och det finns fortfarande 196 nationaliteter, och ännu fler etniciteter utan eget land, där du inte har någon nära vän. Den som helt saknar vänner med utländsk bakgrund, och den som har flera vänner som de har lärt sig mycket av, är alltså ungefär lika okunniga om vilka värderingar och beteenden som är typiska för olika länder.

Eller omvänt: Säg att du är infödd svensk, men bosätter dig i Istanbul. Du blir god vän med en turk, som levt hela sitt liv i Turkiet. Skulle er vänskap göra turken till expert på svenskar, eller västerlänningar? Din turkiska vän uttalar sig sedan nedsättande och generaliserande om andra västerlänningar, till exempel spanjorer, kanadensare eller ungrare. Och säger ”jag är inte rasist, jag har en svensk vän.” Skulle det uttalandet göra din vän mer trovärdig?