Etikettarkiv: bidrag

Myt: ”Invandrarna tar svenskarnas pengar!”

På Motargument är vi extra glada för mytknäckare, gärna sådana som ger motargument mot falska, vinklade, rasistiska och fördomsspäckade myter om invandrare och bidrag. Faktum är att just den sortens artiklar är de mest lästa och delade på Motargument. Mot bakgrund av att lögnerna aldrig upphör, den totala bristen på källkritik och att hetspropaganda kring invandrare sprids som en löpeld på Internet, så kommer vi på Motargument aldrig att sluta skriva dessa mytknäckare.

I den invandringskritiska debatten föreligger inga större svårigheter att skönja ett starkt missnöje, baserat på ett oärligt feltänk hos en del av oss.

Missnöjet handlar om att ”svenskfödda som lever på ekonomiskt bistånd är få och får ut få antal kronor” och att ”utrikesfödda (läs utomeuropeiska invandrare) får för stor procentandel av allt det totala ekonomiska biståndet från socialen”.

Om vi dristar oss till att dissekera dessa ständigt förekommande påståenden så skulle det kunna se ut ungefär så här:

Feltänket består i att den sammanlagda pengapott som socialen betalar ut i ekonomiskt bistånd skulle vara en fast summa, som de tänker är ”100%”. Sedan räknar de falskeligen ut att utomeuropeiska invandrare ”tar för stor procentandel från de svenskfödda som behöver hjälp”.

Det går inte att finna någon logik i detta, eftersom det fina med socialen är att:

  • de inte bedömer utifrån din hudfärg
  • de inte bryr sig om vilken religion du tillhör
  • de inte tar i beaktning var du är född eller vilken nationalitet du har

Socialen bryr sig bara om hushållens disponibla inkomster och utgifter. Inget annat.

En positiv inställning till saker och ting gör livet så mycket enklare. Visst är det väl en fördel att det inte finns särskilt många hushåll där alla är svenskfödda som är så fattiga och utsatta att de har behov av att få socialt ekonomiskt bistånd? Å andra sidan skulle det vara tragiskt om det var fler hushåll som behövde ekonomiskt bistånd.

Och vi strävar väl efter att alla fattiga och utsatta hushåll ska få det bättre, oavsett människornas hudfärg, religion, nationalitet eller födelseort?

Vi sätter oss in i följande situation: en vuxen i ett hushåll har sysselsättning eller äger en bostadsrättslägenhet eller har försörjning från en enskild firma. Då kan andra vuxna i samma hushåll inte ha full rätt till ekonomiskt bistånd från socialen, eftersom hushållet räknas som en helhet, om det är make/maka eller sambos med/utan barn i hushållet.

I många invandrade familjer är kvinnan ”hemmafru”, och de har varken behov av eller ambitionen att deras familj ska ha två sysselsatta försörjare. I ärlighetens namn anser jag att de själva faktiskt får avgöra huruvida kvinnan ska vara jämställd mannen ur arbetsmarknadssynpunkt.

Alla måste inte jobba i Sverige om de inte vill, såtillvida att de inte har personligt behov för det. Alla är nämligen inte fysiskt kapabla till att ta en sysselsättning utan vidare. Detta gäller för alla, oavsett bakgrund. Tyvärr så är den bistra verkligheten så att många invandrare lider av psykisk ohälsa och har permanenta funktionsnedsättningar i fötter, händer och armar pga krig, kroppsbestraffning och tortyr.

Vi ska vara försiktiga med att falla i den etnocentriska och eurocentriska fällan. Det blir farligt när vi ger oss själva mandat att döma andra människors familje- och arbetsförhållanden samt ambitioner, förutsättningar och potential mot bakgrund av en självupplevd nyckelbarns-uppväxt.

Vilka är vi att avgöra för andra vad som är rätt eller fel i familje- och arbetslivet?

Vilka är vi att avgöra vilka människor som ska ha socialt ekonomiskt bistånd?

Lästips:

Myt: Asylsökande och bidrag

Källa:

Socialtjänstlagen

Sänkt dagersättning för asylsökande

I debatten cirkulerar många myter och lögner om invandrare och bidrag. Det är viktigt att vi har motargument mot stigmatiseringen av invandrare. Vad är kriterierna för att erhålla ekonomiskt bistånd för asylsökande?

Människor som har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut har rätt till ekonomiskt bistånd i form av en dagersättning.

Det är viktigt att beakta att det finns omständigheter som kan ligga till grund för sänkt dagersättning:

  • du medverkar inte till att klarlägga din identitet
  • du försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla dig undan
  • du samarbetar inte till förberedelserna rörande din hemresa om du har fått ett beslut om avvisning eller utvisning

Detta kan tyckas vara självklarheter, men i den invandringskritiska debatten tas alla möjligheter att svartmåla kring invandring och bidrag. Dela inte vidare material du inte är 100% säker på stämmer. Var alltid källkritisk!

Lästips:

Myt: Asylsökande och bidrag

Ekonomiskt bistånd för asylsökande

Källa:

Migrationsverket: Ekonomiskt stöd för asylsökande

Ekonomiskt bistånd för asylsökande

I debatten cirkulerar många myter och lögner om invandrare och bidrag. Det är viktigt att vi har motargument mot stigmatiseringen av invandrare. Vad är kriterierna för att erhålla ekonomiskt bistånd för asylsökande?

Den som söker asyl i Sverige har rätt till ekonomiskt bistånd under tiden asylansökan prövas. Detta bistånd kallas dagersättning. Det cirkulerar många uppgifter om hur stor denna dagersättning är.

När den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön, eller när uppehållstillstånd ges eller när personen lämnar landet upphör vanligtvis rätten till ekonomiskt bistånd. Den rätten kan dock fortsätta om den asylsökande:

  • har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  • har beviljats uppehållstillstånd efter att ha haft tillfälligt skydd, med stöd av bestämmelserna i utlänningslagen och som inte är folkbokförda i landet
  • eller fortsätter att vistas på förläggning och inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun

Rätten till ekonomiskt stöd gäller under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd.

Tanken med dagersättning är att det ska täcka utgifter för ”sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, kläder, skor, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter”.

Utifall att den asylsökande har behov av något utöver det som täcks av dagersättningen kan denne ansöka om särskilt bidrag. Det krävs att den sökande visar på att det finns starka skäl till det extra bidraget. Särskilt bidrag kan t ex användas till glasögon, varma vinterskor och barnvagn. Detta bidrag prövas av Migrationsverket och ersättning utbetalas endast så att billigaste alternativ kan inhandlas.

I den invandringskritiska debatten används inte sällan felaktiga uppgifter kring invandring och bidrag. Därför är det nödvändigt att använda sig av källkritik och att ha korrekt fakta till hands. Dela inte vidare material du inte är 100% säker på är korrekt.

Lästips:

Myt: Asylsökande och bidrag

 

 

Myt: Asylsökande och bidrag

På Motargument är vi extra glada för mytknäckare, gärna sådana som ger motargument mot falska, vinklade, rasistiska och fördomsspäckade myter om invandrare och bidrag. Faktum är att just den sortens artiklar är de mest lästa och delade på Motargument. Mot bakgrund av att lögnerna aldrig upphör, den totala bristen på källkritik och att hetspropaganda kring invandrare sprids som en löpeld på Internet, så kommer vi på Motargument aldrig att sluta skriva dessa mytknäckare.

I samhället, på bloggar och i sociala medier sprids falska och extrapolerade uppgifter om invandrare och bidrag. Hur mycket i ersättning får egentligen asylsökande?

Asylsökande har rätt till dagersättning

Människor som har flytt till Sverige och har lämnat in en asylansökan har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd från Migrationsverket i väntan på att asylansökan behandlas. Det ekonomiska biståndet kallas dagersättning. Denna dagersättning upphör så snart uppehållstillstånd ges eller när personen lämnar Sverige.

Tanken med denna dagersättning är att det ska täcka utgifter för ”sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, kläder, skor, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter”.

Ett kriterium för att få denna dagersättning är att den sökande kan uppvisa eventuella tillgångar och på så sätt kan man avgöra om personen har behov av ersättning. Det är nämligen brottsligt att undanhålla uppgifter om eventuella tillgångar eller inkomst.

Rätten till ekonomiskt stöd är normalt förbrukad då den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön, då uppehållstillstånd ges eller då personen lämnar Sverige. Den rätten kan dock fortlöpa om den asylsökande:

  • har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  • har beviljats uppehållstillstånd efter att ha haft tillfälligt skydd, med stöd av bestämmelserna i utlänningslagen och som inte är folkbokförda i Sverige
  • eller fortsätter att vistas på förläggning och inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun

Under en månads tid efter att uppehållstillstånd beviljats har den asylsökande rätt till ekonomiskt bistånd.

Hur mycket får asylsökande?

Storleken på dagersättning varierar beroende på familjekonstellation – om den asylsökande är ensamstående, delar hushållskostnader med annan vuxen samt antal barn – och huruvida mat ingår i boendet eller inte. Och alla människor har väl rätt att slippa gå hungriga?images

Utöver dagersättningen finns en möjlighet för den asylsökande att söka ”särskilt bidrag” om denne kan uppvisa starka skäl till extra ersättning.

När den asylsökande erhåller arbete och uppbär lön förloras rätten till dagersättning.

Om den asylsökande erhållit arbete kan denne söka bostadsbidrag.

Det finns omständigheter som kan ligga till grund för sänkt dagersättning:

  • du inte medverkar till att klarlägga din identitet
  • du försvårar utredningen av din asylansökan genom att hålla dig undan
  • du samarbetar inte till förberedelserna rörande din hemresa om du har fått ett beslut om avvisning eller utvisning

Denna ersättning kan endast erhållas om Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda i orten den asylsökande har blivit erbjuden arbete och anställningstiden är längre än 3 månader.

Om vi skulle drista oss till att räkna på några exempel (jag räknar på att en månad innehåller 30 dagar):

  • Ensamstående där mat ingår i boendet erhåller 720 kronor per månad. Ensamstående där mat inte ingår i boendet erhåller 2 130 kronor per månad
  • Ensamstående med tre barn (2, 7 och 12 år gamla) där mat ingår i boendet erhåller 1 620 kronor per månad. Samma familj erhåller 5 475 kronor per månad om mat inte ingår i boendet
  • Två vuxna som delar hushållskostnader med tre barn (2, 7 och 12 år gamla) där mat ingår i boendet erhåller 2 040 kronor per månad om mat ingår i boendet och 7 005 kronor per månad om mat inte ingår i boendet

Ponera att någon av de asylsökande i endera familjekonstellation börjar jobba: vi plussar då med bostadsbidrag om 850 kronor per familj och månad respektive 350 kronor per ensamstående och månad. Bostadsersättningen kan bara utbetalas om Migrationsverket inte kan bistå med bostad i orten den asylsökande erbjudits arbete och anställningstiden är längre än 3 månader.

”Lyxflyktingar” tar våra pengar

Det kan verka som att människor får väldigt mycket pengar, om man inte räknar med hur många personer det är som behöver socialt bistånd till mat och nödvändiga omkostnader under sin första tid i Sverige.

Att ett hushåll får socialens ekonomiska bistånd innebär inte att samma hushåll kommer få det permanent under 12 månader per år under all evighet… Socialstyrelsen har statistik för hur många månader per kalenderår som samma hushåll får ekonomiskt bistånd… och det är långt från 12 månader per år. Vi kan däremot, ur statistiken utläsa att 60% av alla hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd under ett år, får det kortare tid än 10 månader per år.

Alltså är det hela tiden nya hushåll som söker, och andra hushåll som slutar få bistånd, eller delar därav, eftersom någon i hushållet börjar jobba osv.

I Socialstyrelsens statistik över ekonomiskt bistånd 2015 kan vi läsa följande:

Drygt 226 500 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2015, vilket motsvarar ungefär vart tjugonde hushåll i Sverige. Totalt betalade kommunerna ut 10,6 miljarder kronor under 2015, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år.

I Sverige finns drygt 10 miljoner invånare. Är det en principsak att vissa som, av olika anledningar, är fattiga inte ska få leva ens på existensminimum? Eller handlar det om var personen ifråga är född, vilken religion denne tillhör, utseende eller vilket språk denne talar – kort sagt: beror det på att man ogillar främlingar?

Bland ”sverigevänner”, folkvalda och i alternativ media finns en fäbless för att extrapolera, siffertrixa, vinkla och fara med osanning vad gäller bidrag och invandring. I grund och botten är detta förfarande en väl medveten taktik: skrämselpropaganda får vanliga människor att bli upprörda och förbannade samt ställa utsatta grupper mot varandra medelst en vidrig polarisering. Alternative facts och fake news blir verklighet i den ständiga hetsjakten på dem man väljer att benämna ”lyxflyktingar”.

Att Sverige bidrar med ekonomiska medel så att asylsökande kan leva på åtminstone existensminimum är inga konstigheter och är uttryck för att alla människor har rätt till ett drägligt liv.

När du hör människor extrapolera och uttrycka ”worst-case-scenario”-siffror när det kommer till flyktingar och bidrag så dela gärna med dig av denna artikel.

Det är skillnad på att vara asylsökande och nyanländ.

Statistik för de som vill ha siffror på belopp och antal bidragsmottagare och biståndshushåll:

Socialstyrelsen: Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2014

Socialstyrelsen: Ekonomiskt bistånd 2015 (se sidan 3)

Migrationsverket: Statliga ersättning till kommuner

Ett urval av mytknäckare och artiklar som ger motargument mot rasistiska myter om invandring och bidrag:

Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt
Hur var det nu med bidragen?
Invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda
Myt: ”Varför får ensamkommande mer än svenskar?”
Gäller äldreförsörjningsstöd bara för invandrare?
Myt: Invandrare får full pension efter ett år
Guldregnet över invandrerskan
Myt: SFI-Bonus (uppdaterad september 2014)
Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen?
Gratis busskort till asylsökande

Källor:

Migrationsinfo: Hur mycket pengar får flyktingar?
Migrationsinfo: Ekonomiskt stöd till asylsökande
Migrationsverket: Ekonomiskt stöd för asylsökande

Socialstyrelsen: Statistikdatabas för ekonomiskt bistånd – årsstatistik

 

Sverigedemokraters känsla för samhällskunskap

Flyr de flesta flyktingar främst för att de vill ha bidrag eller skapa terroristceller? Flyr de för att sprida sin religion främst?  De frågorna finns på det nationella provet i samhällskunskap för niorna i år. Och givetvis reagerar Sverigedemokraterna mot det.

Som Nyheter Idag rapporterar.

Det har även uttryckts kraftiga reaktioner från politiskt håll. SD-ledamoten i riksdagen Josef Fransson skriver på Facebook att ”indoktrinering ska påbörjas i tid”.

En som går ännu längre i sin kritik är riksdagsledamoten Jeff Ahl (SD). Han menar att det borde vara ”straffbart” att formulera ett prov på det sättet.

Skolan är inte en arena för indoktrinering, skolan är till för att göra barn allmänbildade och för att de snarast möjligast ska ut i produktion! (Samt in i armén såklart)”, skriver han på Facebook…

Stackars små sverigedemokrater.

De tycks faktiskt tycks tro på allvar att när de ser en svartmuskig person från Mellanöstern så ser de en arbetsvägrande, bidragstagande, religiöst fanatisk terrorist som sätter på getter som hobby på sin fritid.

Eller varför försvarar de annars uttalandena?

”De flesta” är generaliseringar om en grupp. På svenska heter det rasism.

Lägg märke till att frågorna generaliserar. Man hade kunnat skriva samma sorts frågor om norrlänningar, finnar, judar, ungdomar, personer med funktionsvariationer eller män och kvinnor.

Exempel på andra falska uttalanden är ”män är våldtäktsbenägna”, ”de flesta kvinnor har lägre intelligens än män”, ”de flesta funktionshindrade fejkar bara och vill lura staten på pengar”, ”när kvinnor säger nej menar de ja”, ”de flesta skåningar är feta och lata”, ”judar äter bebisar och dricker deras blod” och ”de flesta ungdomar gillar att döda pensionärer”.

Skolan ska lära barn att se att generaliseringar av denna typen är fel.

Om människor tror att de flesta flyktingar flyr för att de vill leva på bidrag, sprida sin religion eller bygga terroristceller blir de rädda. Då kanske det slutar med att man tänker på SS-uniformer och iranska mullor när man ser en hijab eller en muslimsk man.

Ungefär så som många tyskar manipulerades att se en blodtörstig våldtäktsmän när de såg en jude på 30-talet. Eller som för 40-50 år sen när mängder av svenskar tänkte på en knivviftande, full, bastubadande slagskämpe när de såg en finne.

Att SD-riksdagsmännen i artikeln tycks försvara de okunniga generaliserande påståendena om flyktingar på provet säger mer om dem än prover. Negativa generaliseringar om flyktingar så som ”de flesta” är rasism.

PS

Nästa vecka protesterar SD mot påståendet att jorden är rund.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Nyhetsbrev april 2016

Här presenteras våra artiklar som publicerats i april.

I fokus – om aktuella händelser:

När högerextremister trampar på terrorns offer – Krönika av Alina Koltsova om de två ytterligheterna högerextremism och jihadism.

Vi måste tala om debatten – Artikel av Alexandra Grönvall som vi tvingades uppdatera eftersom Ann Heberleins debattartikel i GP reviderades flera gånger.

Myt: ”Varför får ensamkommande mer än svenskar”? – Mytknäckare av Helena Trotzenfeldt som bemöter en Facebook-status som blivit viral.

Kramkulturen: I Sverige hälsar vi olika på kvinnor och män – Krönika av Torbjörn Jerlerup om handskakningsdebatten.

Mytknäckare:

Myt: Abdirisak Waberis berömda citat – Gästinlägg av Polimasaren.

Myt: Flyktingmottagning på ”europeisk nivå” – Ungern – Mytknäckare skriven av Elias Lodin och Thabo ‘Muso.

Muslimer – folkgrupp i lagens mening – Mytknäckare av Alexandra Grönvall. En HMF-dom i Södertörns tingsrätt ger rätt i att muslimer är att betrakta som en folkgrupp.

Artiklar:

Avpixlats hafsverk till källgranskning – Gästinlägg av Polimasaren. Avpixlat bryter mot de pressetiska reglerna och tummar på sanningen.

Kan man jämföra med nazismen? – Artikel av Torbjörn Jerlerup, som anser att vi bör jämföra dagens politiska rörelser med nazismen.

Korta motargument:

SDU, grenen som blev avsågad – Kort motargument om turerna kring det nya, och gamla, SDU (Sverigedemokratisk Ungdom).

Mord och dråp 2015 – Kort motargument om mordstatistiken.

Krönikor:

”Svenskfientlig” kalender –  En krönika av David Ehle om att den muslimska fastemånaden ramadan finns med i en del kalendrar.

#näthat: Verbala bombpiloter – En krönika av Thabo ‘Muso om tangentbordets makt och genomslag.

Islamism från nära håll – Gästinlägg av Ida Dzanovic om att muslimer inte skulle ta kampen mot islamism.

Recensioner:

Bokrecension: Vi lovade att berättaJohan Löfström recenserar ”Vi lovade att berätta”, en bok där människor i Palestina delar med sig av sina upplevelser mellan 2000 och 2011.

Tidigare nyhetsbrev:

Oktober 2015

November 2015

December 2015

Januari 2016

Februari 2016

Mars 2016

Nyhetsbrev januari 2016

Här presenteras våra artiklar som publicerats i januari.

I fokus – om aktuella händelser:

Ryssland och den kriminella homosexualiteten – Två ledamöter i ryska duman lade 19 januari förslag om att åter kriminalisera homosexualitet

Mytknäckare:

Flyktingstatus har ingenting med pengar att göra – pengar styr inte flyktingstatusens legitimitet

Fridolin och Storkens nyheter – när källkritiken uteblir sprids främlingsfientligheten och hatet

Namnet Muhammed kommer inte att bli Sveriges vanligaste namn – mytknäckare om att Muhammed kommer att bli Sveriges vanligaste namn

Artiklar:

Sverigedemokraterna – religionen och kyrkopolitiken – SD har en egen definition på religionsfrihet

SD:s partiprogram fån 1989 och det nazistiska arvet – SD och arvet från den nazistiska och fascistiska rörelsen

Korta motargument:

Sökes: arbetskraft! Sverige behöver mer arbetskraft

SD normaliserar assimilation – SD försöker förändra definitionen av assimilation

Vem har rätt till återetableringsstöd? – rätten till återetableringsstöd för de som ska återetableras i hemlandet

Krönikor:

Den som söker den finner…

– om att hitta belägg för sina fördomar, men att samtidigt glömma bort att vara källkritisk

#näthat: reality check

– det är i mötet med andra vi blir mänskliga

Hej syster – Navid Modiris brev till sin syster

Hjulet och rädslan för det okända

–  om den ”farliga” mångkulturen och rädslan för det okända

En fördummad debatt om sexuella övergrepp – de sexuella övergreppen används som slagträ i den rasistiska debatten

Recensioner:

Bokrecension: Upplysning – vi har läst ”Upplysning” av Christer Sturmark

Tidigare nyhetsbrev:

Oktober 2015

November 2015

December 2015

 

Myt: Invandrare får barnbidraget och föräldrapenningen retroaktivt

Det här med alla lögner och myter som sprids om invandrare och bidrag. Vad handlar det om egentligen? Vad är egentligen anledningen till att människor, och även media i viss utsträckning, tullar på sanningen?

Anledningen till att det sprids så mycket falsarier är ganska självklar: människor vill framställa invandrare som lycksökande parasiter och lyxflyktingar som kommer till Sverige för att utnyttja det svenska välfärdssystemet, och de gör det med hjälp av barnen som ursäkt.

Naturligtvis är det så att människor som väljer att fly till Sverige gör det med en önskan om ett bättre liv. Skälet till att man väljer att fly krig, förtryck och terror är inte att man ska bli rik på kuppen, utan man väljer att fly för att känna trygghet och för att skapa en möjlighet till överlevnad.

Att människor väljer att misstro, och att med alla till buds stående medel, argumentera för att invandrare skulle vara välfärdsturister som bara kommer hit för att ta våra bidrag ifrån oss är inget annat än främlingsfientlighet. En främlingsfientlighet som förkläds i raljeringar om att vi skulle ge invandrare förtur till välfärd, på ”riktiga” svenskars bekostnad.

Det är vanligt att det sprids myter om invandrare och bidrag. Vi har redan på Motargument knäckt myten om att invandrare skulle få samma pension som en svensk som arbetat hela livet efter ett år. Vi har också rett ut myten om invandrarmamman som skulle få mer i bidrag än vad en ensamstående svensk kvinna får i lön och bidrag.

man-76196_640En myt som florerar är den om att invandrare, då de erhåller uppehållstillstånd, skulle få barnbidrag och föräldrapenning retroaktivt. Jag har varit i kontakt med Försäkringskassan för att kolla upp vad som faktiskt gäller för utrikes födda och rätten till barnbidrag och föräldrapenning. Gällande barnbidrag fick jag följande svar:

Det som gäller för barnbidrag är att man ska vara vårdnadshavare för barnet samt att man ska vara inregistrerad i svensk socialförsäkring, blankett FK 5456 ska fyllas i och skickas in till oss. Barnbidrag utbetalas till barn boende i Sverige upp till 16 år och utbetalas inte retroaktivt.

Gällande föräldrapenning, eller motsvarande ersättning, erhöll jag detta svar:

Föräldrapenning kan man söka som mest 90 dagar bakåt från att ansökan kommer in till Försäkringskassan, och man kan få föräldrapenning i högst 480 dagar per barn. För barn födda från den 1 januari 2014 kan man spara som mest 96 dagar efter fyraårsdagen. Dessa regler är densamma för alla barn, oavsett om de är födda i Sverige eller kommer till Sverige senare. För att ha rätt till föräldrapenning ska föräldrarna vara bosatta och/eller arbeta i Sverige. Har man fått föräldrapenning eller motsvarande ersättning från ett annat land ska de dagarna räknas av från de totalt 480 dagarna man får i Sverige.

Så, nej, utrikes födda erhåller inte barnbidrag retroaktivt, och för utrikes födda som ansöker om föräldrapenning gäller samma regler, dvs 90 dagar bakåt i tiden, oavsett om barnet är fött i Sverige eller inte.

Det är tyvärr en del av debatten att sprida lögner och myter om invandrare och invandring. Det är viktigt att vi bemöter dessa ”argument” med fakta och saklighet. Tyvärr sprids denna propaganda, med stöd av hat- och rasistsajterna (s k alternativ media). Syftet är att skapa ett större motstånd till invandringen, och invandrarna själva används som slagträ i debatten då de framställs som giriga, sluga välfärdsparasiter.

UPPDATERING 170511:
På regeringen.se kan vi läsa om en ny lag som föreslås träda i kraft 1 juli 2017. Lagen är en del av den migrationspolitiska överenskommelse som slutits av regeringen, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna. I korta drag går den nya lagen ut på att ersättningen för föräldrar som kommer till Sverige anpassas efter barnets ålder. ”Propositionen innebär att föräldrar som kommer till Sverige med barn får rätt till 480 dagar med föräldrapenning om barnet blir bosatt i Sverige innan det fyller ett år, 200 dagar föräldrapenning om barnet blir bosatt under sitt andra levnadsår och 100 dagar efter det andra levandsåret”. En anledning till den nya lagen är att man vill förbättra förutsättningarna för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.

Mer om den lagen står att läsa här.

Mer om barnbidrag och föräldrapenning kan läsas på Försäkringskassans hemsida.

Anna Dahlbergs åtgärdslista för minskat söktryck

Anna Dahlberg på Expressen driver ofta en tuffare linje än kollegorna.

Nu har hon dock vimsat till det. I sin krönika påstår hon:

”Merkel valde i det läget att överge den öppna famnens politik. I stället har Tyskland bedrivit en mycket aktiv signalpolitik […] fredags skärptes dessutom asylreglerna för syrier.

Det betyder att Sverige nu är ensamt kvar. Inte ens Tyskland vill längre vara Tyskland.”

Det Tyskland föreslagit vad gäller syrier är att använda sig av ”subsidiary protection”, på svenska ”alternativt skyddsbehövande” i högre utsträckning, men sedan verkar de nu backa från det. I praktiken innebär det att man tillämpar EU:s lag istället för FN:s flyktingkonvention.

Och enligt Anna Dahlberg står nu Sverige ensamt kvar. I själva verket är det tvärtom. Sverige har sedan kriget utbröt i huvudsak använt ”alternativt skyddsbehövande” för syrier, vilket vi varit i princip ensamma om i EU. Hittills i år har 13 956 personer beviljats skyddsstatus som alternativt skyddsbehövande, och bara 1 705 som konventionsflyktingar (enligt FN).

Syrier
Klicka för större bild

Men som framgår av bilden nedan, om vi tittar på översta vänstra cirkeln, beviljar EU till 73 procent konventionsstatus till syrier. Och i den siffran ingår förstås även Sverige, trots att vi gör tvärtom.

Klicka för större bild

Just Tyskland har i princip inte tillämpat ”subsidiary protection” överhuvudtaget för syrier.

Anna verkar med andra ord mycket opåläst.

Vidare hävdar hon:

Svensk migrationspolitik måste snabbt harmoniseras med övriga EU. Konkret innebär det sådant som tillfälliga uppehållstillstånd utan massa undantag, skärpta regler för anhöriginvandring, medicinska åldersbedömningar, sänkta bidrag, snabbare avvisningar, upprivna MP-uppgörelser och byte av generaldirektör på Migrationsverket.

Lika viktigt är att Sverige kommunicerar denna kursomläggning. Vi måste precis som våra grannländer ägna oss åt informationskampanjer i syfte att minska söktrycket.

Dahlberg har förstås rätt att tycka vad hon vill, men att påstå att åtgärderna skulle innebära en harmonisering med EU och samtidigt ”minska söktrycket” är i flera fall direkt fel.

Det enda i uppräkningen som de facto skulle vara en harmonisering och möjligen minska söktrycket är TUT och åldersbedömningar, även om Motargument är skeptiska till att effekterna blir annat än marginella.

När det gäller anhöriginvandring för skyddsbehövande tillämpar vi EU:s regler, varken mer eller mindre. De ändringar som är föreslagna handlar om så kallade nyetablerade relationer, kärleksinvandring, och har inget med asylanhöriginvandring att göra.

När det gäller bidrag får den asylsökande 24 kr per dag. När den beviljats asyl ligger bidragen i etableringsreformen i nivå med försörjningsstöd, och kan knappast sänkas mer än mycket marginellt.

Snabbare avvisningar är visserligen praktiskt, men påverkar knappast flyktingströmmen.

MP-uppgörelsen om rätt till sjukvård som inte kan anstå för papperslösa och skolgång för deras barn påverkar knappast heller. De asylsökande som kommer till Sverige räknar rimligtvis inte med att bli papperslösa.

Och påståendet hur ett byte av generaldirektör skulle vara en ”harmonisering med övriga EU” och påverka söktrycket är än mer märkligt.

Den som uppmärksammade oss på hennes tankegångar var för övrigt Kent Ekeroth, som tycker att hon börjar likna SD.

Han tycker hon ska be om ursäkt, för övrigt.

Vi får väl se om det blir av.

Anna Dahlberg

Danmark sänker flyktingbidragen

Normaliseringen av främlingsfientlighet har, än så länge, hunnit längre på andra sidan sundet. I Danmark har Dansk Folkeparti fört sin hjärtefråga högst upp på den politiska agendan och flera partier, inte minst nuvarande regering, har anammat stora delar av det populistiska partiets syn på flykting- och invandringspolitik.

Utlännings-, integrations- och bostadsminister Inger Støjberg (Venstre) bekräftar att folketinget, från och med 1 september 2015, kommer att sänka bidragsnivån för flyktingar med nästan 50 %. Sänkningen utgör en del av en lag som är första steget mot ”att få tillbaka utlänningspolitiken på spåret”. Lagändringen är genomförd, efter en omröstning i folketinget med resultatet 56-50, med stöd av Venstre, Dansk Folkeparti, Liberal Alliance och De Konservative.  Støjberg förkunnar avsikten med lagförändringen:

Resultatet blir förhoppningsvis att det kommer färre asylsökande till Danmark. Det är vårt mycket tydliga mål.

De faktiska siffrorna är som följer: idag ligger flyktingbidraget för ensamstående i Danmark på 10.849 danska kronor i månaden (före skatt). Från och med tisdag kommer detta belopp att sänkas till 5.945 danska kronor (före skatt). Beloppen för par, ensamstående föräldrar etc går att finna här. De som berörs av bidragssänkningen är nytillkomna flyktingar samt de som varit utanför landets gränser under sju av de senaste åtta åren. För att ytterligare peka på skillnader mellan människor har regeringen beslutat att de flyktingar som ”behärskar danska” ska få 1.500 danska kronor i bonus.

FN:s flyktingorgan UNHCR skriver i ett gensvar att den danska lagändringen ”står i strid med FN:s flyktingkonvention (vilken tydligt säger att flyktingar inte ska särbehandlas från resten av invånarna vad gäller socialbidrag), skadar integrationen och sänder en mycket beklaglig signal till resten av Europa”. Bidragsnedskärningarna – kända i Danmark som ”kontanthjälp” – innebär att integrationsstödsersättningen blir avsevärt lägre än arbetslöshetsersättningen. Vidare kan vi läsa detta:

Även om nedskärningarna formellt även drabbar danska medborgare som är bosatta utanför EU, är den huvudsakliga måltavlan flyktingar och andra utlänningar. UNHCR uttrycker sin oro gällande kravet på att ha bott i Danmark i 7 år, som kan ha en diskriminerande effekt, och om förslagets följder som även de kan vara skadliga för flyktingar.

I en intervju i danska Politiken menar danska Röda Korsets generalsekreterare Anders Ladekarl att det inte finns några belägg för att sänkta bidrag genererar färre asylsökande. Däremot kommer den nya bidragsnivån att generera segregation – pga svårigheter för flyktingar att hitta bostäder, isolering och mer fattigdom.

Dansk Flygtningehjælps generalsekreterare Andreas Kamm manar till att bereda flyktingar arbete istället. Kamm utvecklar sitt resonemang: ”detta avtal kan få motsatt effekt på integrationen. [Utlänningar] blir isolerade, och deras barn med”.

951851Amnesty International är också av uppfattningen att de sänkta bidragsnivåerna inte kommer att påverka mängden asylsökande. Stinne Bech, politisk rådgivare i Amnesty Danmark säger att regeringen borde vara ärliga och kalla de nya ersättningsnivåerna en ”exklusionsersättning”, eftersom ministern säger att det tydliga målet är att det ska komma färre asylsökande till Danmark. Bech utvecklar sitt resonemang genom att påpeka att de nya ersättningsnivåerna skapar fattigdom och diskriminering – inte integration. Det är verklighetsfrånvänt att tro att de sänkta bidragen skulle minska antalet asylsökande.

Representanter för partierna Alternativet och Enhedslisten kallade det ”en sorglig dag för Danmark” i folketingets talarstol. Enhedslistens partiledare Johanne Schmidt-Nielsen säger så här om avtalet: ”Det kommer att få svåra konsekvenser för familjer och i synnerhet för barnen”.

Regeringen räknar med att kunna spara 400 miljoner danska kronor årligen tack vare de sänkta flyktingbidragen. Regeringen meddelar att det kommer att genomföras fler förändringar för att ”få utlänningsområdet under kontroll igen”. Asylöverenskommelsen ska, enligt regeringen, ”strama upp villkoren för utlänningar markant”. Dansk Folkeparti kallar avtalet ”en bra början”, och ser fram emot fler avtal, och ytterligare åtstramningar, på området invandrare och flyktingar.

Avtalet, och sänkningen av ersättningsnivåerna för flyktingar, är en konsekvens av att dansk politik kidnappats av Dansk Folkeparti. DF dikterar villkoren för den danska invandrings- och flyktingpolitiken, och övriga partier i regeringen är med på noterna. Regeringen påstår att asylsökningarna kommer att minska, men det finns inga garantier för det. Det vi kan vara säkra på är att avtalet kommer att innebära att Danmark blir ett än mer segregerat land, att fattigdomen ökar, att isoleringen och diskrimineringen blir allt större. Vi kommer att få ett Danmark med ett ”vi” och ett ”dom”.