Etikettarkiv: Syrien

Korta motargument

Knappt hälften av uppehållstillstånden under 2022 är asyl-/flyktinggrundade

Motargument har återigen granskat statistiken över beviljade uppehållstillstånd. Det visar sig att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen”.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar

Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd hittills under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019, siffrorna för 2020 och siffrorna för 2021 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså  nästan tre av 5: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Idag ser vi att siffrorna åter har ökat till ”rekordnivåer”. Detta har sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Korta motargument

Asyl 2019: Varifrån kommer asylsökarna?

År 2019 beviljades 295 785 personer asyl i EU:s 27 länder. Det är mer än tjugotusen färre än 2018 (316 200).

De ursprungsländer med flest antal beviljade asylärenden är Syrien, Afghanistan och Venezuela.

Venezuela har ökat mest det senaste året. Antalet beviljade asylärenden för personer med Venezuela som ursprungsland var 40 gånger större 2019 än 2018.

Syrien är det ursprungsland med störst antal beviljade asylärenden, följt av Afghanistan, Venezuela och Turkiet.

Källa: Eurostat

Och om vi kikar på andelen beviljade asylärenden i EU 2019 ser vi att Venezuela toppar, följt av Syrien, Eritrea, Afghanistan och Turkiet.

Källa: Eurostat

Källa:

Eurostat newsrelease 70/2020 – 27 April 2020

Korta motargument

Syrien: Vi kan inte neka alla syrier asyl och inte heller skicka tillbaka dem som fått stanna

Det finns en föreställning hos vissa av oss att kriget i Syrien är slut. Detta ska då innebära att hela Syrien är ett säkert land och att vi kan börja skicka tillbaka flyktingar – och att alla från Syrien som söker asyl här ska nekas asyl. Detta är en felaktig uppfattning.

Syrien är, till viss del, bedömt som relativt säkert. Men i många delar av landet finns fortsatta risker för att invånare utsätts för ”urskillningslöst våld”. Vi kan INTE skicka tillbaka människor som har ett uppehållstillstånd i Sverige, och vi kan heller inte neka alla syriska asylansökningar.

Skärmdump från Migrationsverkets dokument ”Rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”

Sammanfattningsvis råder skyddsgrundande förföljelse i Syriens ALLA provinser. Därmed faller all argumentation om att man kan repatriera alla syriska flyktingar, eller ens en betydande del av dem. Sedan finns det andra rättsliga invändningar som man kan ha gentemot sådana tankar.

Vidare finns inte laglig grund att återkalla statusförklaring, dvs uppehållstillstånd och beviljad asyl, mot bakgrund av ett förbättrat säkerhetsläge i Syrien. Undantag görs om det framkommer att den sökande har uppgett felaktiga uppgifter eller bedömts vara bortom skyddsstatus.

Detta är ett kort motargument baserat på en längre artikel som tidigare publicerats på Motargument. Den kan du läsa här:

”Kriget i Syrien är slut” – kan vi neka syrier asyl och kan vi skicka tillbaka dem som redan är i Sverige?

Artiklar

”Kriget i Syrien är slut” – kan vi neka syrier asyl och kan vi skicka tillbaka dem som redan är i Sverige?

En del av oss vill göra gällande att kriget i Syrien är slut. Detta ska enligt de personerna då betyda att hela Syrien är ett säkert land och att vi kan börja skicka tillbaka flyktingar – och att alla från Syrien som söker asyl här ska nekas asyl. Detta är en felaktig uppfattning.

Syrien är, till viss del, bedömt som relativt säkert. Men i många delar av landet finns fortsatta risker för att invånare utsätts för ”urskillningslöst våld”. Vi kan INTE skicka tillbaka människor som har ett uppehållstillstånd i Sverige, och Sverige kan inte neka alla syriska asylansökningar.

Migrationsverket offentliggjorde nyligen ett nytt ”rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”. I detta dokument läser vi att säkerhetsläget i landet har förändrats. Vi saxar följande ur dokumentet om det nuvarande säkerhetsläget:

”Konflikten i Syrien har pågått i cirka sju års tid och har under denna tid utvecklats till en internationaliserad inre väpnad konflikt. Ryssland, Iran, Turkiet, Israel och USA (jämte flera allierade) är direkt involverade i krigföringen om än i olika grad och på olika nivåer.
Konfliktnivån har under senare tid dämpats i stora delar av landet och risken för civila att drabbas av urskillningslöst våld med anledning av konflikten har minskat i flera provinser.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 17-18)

Vidare i dokumentet läser vi att det finns en förväntad konflikteskalering i staden Idlib, vilket ”sannolikt [kommer] att leda till ett mycket stort antal offer och i övrigt förhöjda risker för civila” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 18). Det finns en risk att detta kan få påverkan på provinser i närområdet, exempelvis Aleppo, Latakiya och Hama.

Rättslig bedömning av säkerhetsläget i Syrien just nu:

Det får anses föreligga en inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i hela Syrien med undantag för provinsen Tartous.

”Såsom nämnts ovan måste ett helhetsperspektiv intas där både kvantitativa och kvalitativa aspekter tas hänsyn till vid bedömningen av säkerhetsläget. Bland annat måste den kumulativa effekten av en långvarig väpnad konflikt beaktas vid bedömningen enligt artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 17)

Det finns flera faktorer att beakta gällande bedömningen av säkerhetsläget, som i sin tur ligger till grund för utredning av asylansökningar. Grunden i bedömningen utgörs av den rådande konfliktintensiteten och våldsnivån. Det görs en avvägning av hur det sett ut tidigare och prognoser för framtida prognoser eller risker. I prognoserna kikar man på huruvida en pågående väpnad konflikt kan komma att eskalera och huruvida nya konfliktsituationer kan komma att uppstå. Nya konflikter kan uppstå mot bakgrund av instabiliteten i Syrien eller delar av Syrien.

I vilka delar av landet finns det risk för att drabbas av ”urskillningslöst våld”?

Migrationsverket sammanfattar säkerhetsläget i Syrien:

”Sammantaget är Migrationsverkets rättsliga bedömning att risken att drabbas av urskillningslöst våld med anledning av den väpnade konflikten i Damaskus/Rif Dimashq, Dara’a, Hassakah, Latakiya, Quneitra eller Suwayda inte är så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas. Vid bedömningen av om en sökande med hemvist/vanlig vistelseort i dessa provinser är att anse som alternativt skyddsbehövande måste därför en individuell prövning av den sökandes utsatthet och personliga förhållanden göras i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Det innebär att vid prövning av skyddsbehov ska konfliktnivån bedömas på så sätt att ju högre konfliktnivån är desto lägre krav ställs på den sökandes individuella utsatthet för att personen ska bedömas vara skyddsbehövande (”den glidande skalan”). Härvid bör särskilt beaktas t.ex. barns utsatta situation i Syrien. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget omfattas av artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.

I provinserna Aleppo, Deir ez-Zour, Hama, Homs, Idlib och Raqqa får det alltjämt anses föreligga en personlig risk för alla och envar att drabbas av urskillningslöst våld. Det finns därför grundad anledning att förmoda att en civilperson genom att bara vistas i någon av dessa provinser, utan att det föreligger ett specifikt hot mot personen, löper en verklig risk att utsättas för sådan skada som avses i artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen är därmed uppfyllda. ” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 20)

Av Syriens 13 provinser som Migrationsverket nämner i sitt rättsliga ställningstagande bedöms 6 stycken vara så pass osäkra att vem som helst löper en stor risk att drabbas av s k urskillningslöst våld. I ytterligare 6 provinser bedöms säkerhetsläget någorlunda stabilt. Vidare läser vi att provinsen Tartous , som under många år varit under regeringskontroll, har tagit emot en ansenlig mängd internflyktingar. Vad gäller Tartous läser vi följande:

”Det synes för närvarande i provinsen saknas väpnade grupper som för vapen mot den syriska regimen eller andra grupper. De tendenser till oppositionell gruppering som har funnits har slagits ner hårt av regimen. I Tartous bedöms det därmed föreligga andra svåra motsättningar i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen.” (Källa: Rättsligt ställningstagande…, s. 20-21)

Skärmdump från Migrationsverkets dokument ”Rättsligt ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien”

Kan vi neka asyl eftersom ”kriget är slut i Syrien”?

Vi kan konstatera att föreställningen att kriget i Syrien är slut är en sanning med stor modifikation. I 6 av Syriens 13 provinser råder inre väpnad konflikt, där det föreligger risk för alla och envar att drabbas av det urskillningslösa våldet. I ytterligare 6 provinser råder inre väpnad konflikt. I en (1) provins råder andra svåra motsättningar.

Migrationsverket utför primärt en prövning huruvida den asylsökande är flykting i enlighet med 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Här ska beaktas huruvida personen tillhör en särskilt utsatt grupp i Syrien.

Har det gjorts en bedömning att den asylsökande inte är flykting ska det bedömas huruvida den sökande är alternativt skyddsbehövande i enlighet med artikel 15 a-b skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen.

Vad gäller sökande från de 6 provinser där det råder inre väpnad konflikt, där det föreligger risk för alla och envar att drabbas av det urskillningslösa våldet, uppfyller alla sökande kriterierna för alternativt skyddsbehov. Vad gäller sökande från de 6 provinser där det råder inre väpnad konflikt ska en individuell prövning göras.

Vad gäller sökande från provinsen Tartous råder andra svåra motsättningar och ansökan ska prövas för att utreda om den sökande är övrigt skyddsbehövande.

Rättsskyddet i Syrien är så svagt att det inte är möjligt att hänvisa människor till syriska staten för myndighetsskydd. I nuläget finns inte heller någon annan instans eller organisation som kan sörja för detta.

Vidare finns inte laglig grund att återkalla statusförklaring, dvs uppehållstillstånd och beviljad asyl, mot bakgrund av ett förbättrat säkerhetsläge i Syrien. Undantag görs om det framkommer att den sökande har uppgett felaktiga uppgifter eller bedömts vara bortom skyddsstatus.

Vad gäller repatriering även i relativt fredliga områden finns det mycket som talar för att Syrien bryter mot FN:s konvention om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I klartext innebär det att vi inte får utvisa människor som mer eller mindre garanterat hamnar under eller nära gränsen för svält, eller att de hamnar i bostadslöshet och att barnen inte får utbildning. Eller att de alla får leva i tältläger under överskådlig framtid, alternativt i utbombade ruiner.

Vilka grupper bedöms som utsatta?

Det finns, i enlighet med såväl Lifos som UNHCR:s rapport, ett antal riskgrupper, som anses utsatta. Människor som ingår i en eller flera av dessa kategorier, riskerar att utsättas förföljelse. Ett antal av dessa kategorier är:

  • Motståndare eller förmodade motståndare till regimen (här ingår t ex läkare, vårdpersonal, MR-personer, akademiker, journalister, konstnärer, aktivister, medborgarjournalister, mediepersoner och hjälparbetare
  • Motståndare eller förmodade motståndare till grupperingar som är regimmotståndare
  • Politisk uppfattning
  • Desertörer från regimstyrkorna
  • Religiösa och etniska minoriteter, t ex yezidier, druser och kristna samt statslösa palestinier och statslösa kurder. Beroende på område även sunniter och shiiter
  • Kvinnor, särskilt kvinnor utan manligt nätverk och kvinnor som riskerar att utsättas för våld i hemmet, sexuellt våld, tvångsgifte och trafficking
  • HBTQ-personer

Det finns röster i debatten som vill göra gällande att kriget i Syrien är slut, eftersom IS anses besegrat. Det råder emellertid inre väpnade konflikter i 12 av Syriens 13 provinser, och människor som flyr från dessa provinser har rätt att söka asyl och har rätt att få sin asylansökan prövad. Det finns inte heller laglig grund för att återkalla beviljade asylansökningar eller beviljade uppehållstillstånd.

Svaret på frågorna i rubriken blir, mot bakgrund av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien, att vi inte kan neka alla asylsökande från Syrien asyl. Vi kan inte heller skicka tillbaka de som beviljats asyl respektive uppehållstillstånd med motiveringen att ”kriget är slut”.

Artiklar

Till flyktingsmugglarnas försvar

Flyktingsmugglarna krävde ungefär en tredjedels årslön för att smuggla över en person med fiskebåt. Men priserna varierade. Ibland tog smugglarna med folk nästan gratis, men de flesta fick betala. De rika fick betala mer. Om de betalade bra fick flyktingarna flytvästar. Många av smugglarna blev rika på sitt smugglande. De flesta fick medalj av kungen efteråt!

Nej, jag pratar inte om smugglingen mellan Turkiet och Grekland 2015 utan om smugglingen av de danska judarna över Öresund 1943.

”Genomsnittspriset för en överfart var omkring 1000 kronor per person. Det var en tredjedel eller fjärdedel av årslönen för en yrkesskicklig arbetare, och nästan hälften av de flyende tillhörde arbetarklassen”…. (Källa)

Flyktingsmuggling är ett komplext fenomen. Att flyktingsmuggling finns beror på att den mänskliga viljan att överleva, eller att skapa ett bättre liv åt sig själv och sina barn, är stark. Så stark att man kan ta risken att dö av att bli smugglad. Men få smugglar sig själv över vatten och gränser, någon måste hjälpa dem över, det är smugglarna.

Deras verksamhet är komplex. När de danska judarna flydde över till Sverige 1943 bestod smuggelkedjan av ett första nätverk som fick flyktingarna till kusten, ett andra som förberedde överfarten och ett tredje som var själva smugglaren som hade båten de åkte i. I det andra och tredje ledet kostade det pengar. Flykten kostade alltid pengar. Det fanns ideella nätverk som samlade pengar för att rädda folk över till Sverige. Men det fanns dessutom långivare som till ockerräntor lånade ut pengar till judarna om de behövde det. Fiskarna som skeppade dem över till friheten i Sverige hade olika drivkrafter. En del gjorde det för att hjälpa, andra för att tjäna pengar. En del av fiskarna var notoriska svin, andra var självuppoffrande hjältar, men de flesta var nånstans mittemellan.

Och allt kostade pengar. Även fiskare med de mest humanitära avsikter krävde judarna på pengar. Som en försäkring för sig, sin båt och sin familj. Ingen visste om tyska patrullbåtar lurade där ute i mörkret i Öresund. Oftast fick inte fiskaren hela betalningen förrän man var i säkerhet i Sverige, man ville ju inte bli lurad.

”Turen over vandet var heller ikke gratis. Langt de fleste fiskere ville have betaling for den risikofyldte overfart, og jøderne optog lån og solgte, hvad de ejede af værdigenstande for at kunne betale en billetpris på mellem 1000 og 5000 kroner pr person. Til sammenligning tjente en faglært arbejder dengang ca. 414 kroner om måneden. Halvdelen af den dansk-jødiske befolkning tilhørte arbejderklassen, så det var priser, der ruinerede mange familier. På den anden side er det ikke kommet frem, at nogen blev nægtet overfart, fordi de ikke kunne betale – i mange tilfælde betalte mere velstående familier for de fattigste…  Som i alle nødsituationer var der folk, der misbrugte dem, der var i en desperat situation, men der var også mange, der spontant hjalp deres medmennesker, så godt de kunne.” (Källa)

En del smugglare var alltså rövhål, andra var änglar. Rövhålen begärde överpriser för att smuggla.

Efter kriget fick både rövhålen och änglarna medalj och danska staten gick in och hjälpte de flyktingar som hade lånat pengar för att komma över. Staten betalade kort och gott det de var skyldiga lånehajen. Men både fiskarna och lånehajarna och alla andra hade tagit stora risker. Rätt eller fel? Goda eller onda? Kanske varken eller?

”Vi visste att det fanns ungefär 100 flyktingar i privata hem runt Snekkersten. Vårt jobb var inte att skeppa gruppen över sundet, utan att flytta dem till Gilleleje utan att Gestapo upptäckte det. Vi använde fyra lastbilar och tre bilar för att transportera dem. Förvånade upptäckte vi att de betalade resan över sundet till oss också, där och då.  60 000 kronor. En svindlande summa på den tiden. Pengarna skulle ges till skepparn och andra inblandade. Vi noterade hur mycket var och en hade betalt och väntade sedan. ” (Källa)

Från Danmark till Vietnam och Medelhavet

Grundproblemet är givetvis krig, fattigdom och stängda gränser. Så länge det finns kommer det att finnas en rent mänsklig vilja att leva och överleva. Och det kommer att finnas människor som specialiserar sig på att hjälpa dem leva och överleva. Den senare gruppen tar ofta stora risker. Men får de lite pengar i handen kan de ta risken.

”The price for obtaining exits permits, documentation, and a boat or ship, often derelict, to leave Vietnam was reported to be the equivalent of $3,000 for adults and half that for children. These payments were often made in the form of gold bars. Many poorer Vietnamese left their country secretly without documentation and in flimsy boats, and these were the most vulnerable to pirates and storms while at sea.” (Vietnamflyktingarna 1975. Källa)

Skillnaden mellan de danska judarnas situation 1943 och situationen för flyktingar idag är att man även behöver köpa papper för att kunna fly. Men det finns en parallelll med förintelsens flyktingar även där. När judar flydde innan andra världskriget köpte de ofta förfalskade papper. Lotte Laserstein, en judisk konstnär som till slut hamnade i Kalmar, flydde 1936 med hjälp av köpta papper och dessutom arrangerade man ett fejkat bröllop i Sverige så att hon skulle kunna stanna. George Soros historia är intressant. Familjen köpte kristna ID handlingar så de skulle kunna överleva. De låtsades vara kristna. Många inblandade fick pengar för att ta risken att hålla käften. George Soros överlevde.

Under många år har det varit så för flyktingarna som tar sig in i det stängda EU. De måste ha falska papper. ID-handlingar som de gör sig av med innan de kommer till Sverige. De kanske är från Syrien men har passerat Europas gränser som spanjorer, tyskar, britter eller italienare…

Rätt eller fel, gott eller ont?

”Abu Hamada’s men claim they charge a fixed price of $1,900 (£1,250) a person, but in reality the price fluctuates. Some pay as much as $3,500, some as low as $1,500. The more you pay, the sooner you get to the boat.

All the money will eventually flow into a central fund controlled by Abu Hamada, from which he pays for the ship, the crew, his staff, transport costs and other expenses. But first the migrant usually pays the money to a third party trusted by both sides. Only when the passenger successfully reaches Italy should the third party release the money to Abu Hamada. “If the ship sinks or it goes to Greece, we lose all the money,” says Abu Uday, an engineer, like his uncle, in a past life. “It’s harder to get to [the rest of] Europe from Greece.”” (Källa)

Ju mer man kan betala, ju säkrare resa får man. Så enkelt är det. Det finns VIP-biljetter men det finns också ståplats på läktaren, för att göra den liknelsen. Om du är afrikan och vill komma till Europa via Nordafrika måste du smugglas över två hav. Det första havet är Sahara. Det är farligast. Det andra havet är Medelhavet. De afrikanska flyktingarna söder om Sahara är fattigast och hamnar oftast på de överfulla båtarna med de verkliga rötäggen till smugglare. Har du mer pengar kan du köpa dig säkerhet.

Flyktingarna från Syrien som under åren valt den södra rutten har ofta mer pengar. De kan ta en båt som är säkrare.  I de senare fallen har man ofta en tredje part som betalar ut merparten av pengarna till smugglaren, för att garantera säkerheten på resan. Dessutom slipper de resan över Sahara.

De som flyr har ofta dubbla känslor om smugglarna. Utom i de värsta fallen givetvis. Har man varit nära döden på en överfull båt hyser man oftast inga varmare känslor för smugglaren. Men ibland delar smugglarna de smugglades vedermödor. De har fått stora pengar och löper risken att fängslas och ibland att dödas. Då kan man hysa blandade känslor.

”De flesta är på flykt från Saddam Hussein. Några av dem är irakiska regimkritiker, andra är som familjen Atroushi kurder. Nästan alla har betalat 2 500 dollar för resan från Riga. För familjen Atroushi, två föräldrar och sex barn, är pengarna slut… För flyktingarna väntade senare en tältsäng och varm soppa. För besättningen väntade polisförhör och rättegång. Tre av dem dömdes till fängelse i sex till nio månader samt utvisning. Tjugo år senare har familjen blandade känslor för smugglarna. ”Visst tjänade de massvis med pengar och utsatte oss för en fruktansvärd båtresa. Men samtidigt räddade de livet på oss och lät min pappa följa med gratis, säger Shoresh.”” (Flykt över Östersjön 1993)

En smugglares berättelse

Det är inte ofta smugglarens egna röster hörs. Jag har pratat med en 2016. Han bad om total anonymitet. Vilken nationalitet han har kan jag inte skriva om. Men han har starka band till Sverige. Då ni hör talas om att någon flykting flytt direkt från Kairo till nån svensk hamn ombord på en båt kan man vara säker på att han eller hans nära kollegor står för transporten. Så mycket kan jag säga.

Är han god eller ond? Jag vet inte. Han är människa och vi är komplexa varelser. Han är beredd att stundtals riskera sitt eget liv, och riskera fängelse, för att smuggla folk för pengar. Komplext!

”Jag började smuggla flyktingar för några år sen. Jag fick frågan om jag kunde smuggla över. Och det kunde jag. Min idé redan från början har varit att erbjuda lite extra säkerhet och komfort. Jag tar lite mer betalt också. Jag har också kontakt med Turkiets bästa producenter av ID-kort och pass. Det erbjuder jag som en extra service för kunderna. Jag fortsätter med det eftersom det finns behov. Marknaden efterfrågar det.

Jag ska säga dig att det är få smugglare jag hört talas om som bara smugglar för pengarna. Jag har hjälpt många att komma över. Gratis eller rabatterat. Jag har tagit stora risker bara för att jag fattat tycke för en familj någonstans. De smugglare man pratar om i massmedia är de som packar 60 kunder in i båtar för 20. De som sätter 20 i båtar för 20 hör man sällan om, men de finns också.”

Personer han smugglat har dött på färden.

”Havet är farligt. Du som lever ett lugnt liv i ditt skyddade Sverige kan inte ana hur verkligheten ser ut. Ja det är ett skitjobb. Jag har EU medborgarskap och kan komma in i EU utan problem. Mina barn lever ett tryggt liv. De lever inte på en soptipp i Sudan eller Libanon. De är inte flyktingar i Turkiet, utan skola och där både barnen och föräldrarna tvingas jobba och bli förnedrade för nån liten dollar i månaden. Du kan inte tänka dig hur livet är för en fattig människa i Afrika eller Asien. Du lever trygg i Sverige.

Det finns många vägar in för en rik människa. De bara betalar så kommer de in i EU. De får nåt italienskt eller ungerskt pass och flygs bekvämt in i första klass. Men de som är fattiga eller bara medelklass kan inte det. Om de vill lyfta sin familj ur dynghögen eller soptippen får de ta risker.”

Kommer dagens flyktingsmugglare också att få medalj någon gång i framtiden? Det får framtiden avgöra.

Men en sak är säker. Vi vinner inget på att betrakta alla som smugglar flyktingar för pengar som onda. Människan är mer komplex än så. Världen är galen, ibland måste människor göra desperata saker för att leva och överleva i en galen värld. Att det finns andra människor som då ser en möjlighet att hjälpa dem göra det, men mot att de själva tar enorma risker och därmed att de kräver pengar, kan kännas fel. Men som världen ser ut är det inte konstigt att det är så.

MER LÄSNING

Bo Lidegaard, Landsmän, de danska judarnas flykt i oktober 1943, 2013.

Intervju med en flyktingsmugglare

Trading in souls: inside the world of the people smugglers – The Guardian

Libya’s people smugglers: military action won’t stop this multifaceted trade – The Guardian

Hiding in plain sight: inside the world of Turkey’s people smugglers – The Guardian

Libya’s people smugglers: inside the trade that sells refugees hopes of a better life – The Guardian

Syrians in Turkey: The Human Smuggler and the Young Refugee – The New York Times

Krönikor

Alla kan vi vara flyktingar

Gästinlägg av Niklas Starow

Första anhalten är alltid utom omedelbar fara. Vilket är ca 5 mil från striderna. Dvs typ Malmö om det bombas i Sjöbo.

Men Malmö är långt ifrån säkert, du hör mullret från bomberna dag och natt.

Du är utom omedelbar fara, men inte trygg. Så du tar en flotte över till Polen med din familj. Fast i Polen är du placerad i flyktingläger med miljoner andra. Det är skitigt, trångt och våldsamt. Du fruktar för din familjs säkerhet.

Men så får du reda på att några länder bort finns ett land som behandlar flyktingar som människor. Tunisien. Det är många strapatser och livsfarligt, men väl där finns trygghet berättar smugglaren.

Men vem ska klara resan?

Inte din fru, inte de yngsta barnen. Det är du eller din äldsta son. Så du väljer att betala smugglaren att ta med din äldsta son. Du måste vara kvar och försöka skydda resten av familjen. När sonen är framme kan han jobba, tjäna pengar så resten kan komma också. Så sade ju den snälla dansken.

När jag blir miljardär kommer jag ge varje person som hävdar att folk från Syrien inte flytt hit, för det finns andra länder mellan oss och Syrien, chansen att göra samma sorts resa.

Jag hivar av dom i en krigszon och om de inte rör sig mer än 250 km, vilket 90 % av alla i en krigszon stannar inom trots kriget, och stannar där i 5 år, så får de 20 miljoner.

Om de ändå tar sig till Sverige, trots att det är så jävla säkert i Syriens grannländer, är de skyldiga mig 20 miljoner.

Salig Hans Rosling reder ut begreppen i detta klipp:

Where are the Syrian refugees?

Myter

Strömmar av klanmänniskor

Lars Åberg har skrivit att antirasister är rasister. Det är förstås en åsikt han har rätt att ha, och upp till var och en att ta på allvar eller låta bli.

Men i artikeln framför han även följande:

”Den pågående migrationsströmmen till Sverige stärker sannolikt grupptänkandet eftersom många nyanlända kommer från samhällen med klanstrukturer, där släkt, rötter och religioner skänker det reella eller upplevda skydd som staten inte förmår.”

Och i en artikel som handlar om något helt annat lyckas han därmed smyga in en helt overifierad myt om att Sverige invaderas av klanmänniskor. Denna länk sprids nu helt utan att ifrågasättas av personer en bra bit från ultranationalisterna.

Men sedan EU slöt sig julen 2015 finns knappt några ”strömmar” att tala om.

Under första halvåret i år sökte 11 423 personer asyl i Sverige, och vi vet av erfarenhet att ungefär hälften av dem får stanna. Den i särklass största gruppen var syrier. Därefter fördelar de sig som nedan.

asyl

Samtidigt beviljades 38 400 personer uppehållstillstånd helt utan asylrelation för att i huvudsak arbeta, studera eller gifta sig med någon här. Till dessa kommer EU-medborgare, som inte längre registrerades, men som baserat på tidigare års statistik är dryga 20 000 om året, eller 10 000 på ett halvår.

Så närmare femtiotusen personer migrerade till Sverige helt utanför asylsystemet under januari till juni, och av de kanske sextusen asylsökande som kommer att få stanna i Sverige är det, baserat på tabellen ovan, långt ifrån alla som kommer från den sortens klansamhällen som Åberg syftar på – den där det förekommer att människor i vissa fall, långt ifrån alltid, sätter klanen framför lagen.

Här slutar motargumentet. Det som baseras på fakta.

Här börjar vår subjektiva analys.

Det pågår sedan länge en avhumanisering av människor som flyttar till Sverige. I små, små steg blir det alltmer streamline, comme-il-faut, att, i bisatser, i sidokommentarer, påstå att invandrare är ociviliserade. Som om den som kommer från ett land där det finns ”klantänk” för alltid är dömd att inte fungera i Sverige. Och vi som är vänner till eritreaner, somalier och afghaner som är fullt integrerade och helt laglydiga med på sin höjd ett förstärkt familjeansvar blir bara förundrade.

Det finns helt säkert människor som just nu flyttar till Sverige och som har ett osunt klantänk och aldrig kommer att ändra sig. Hur många är de? Tiotals? Hundratals? Låt oss säga tusen på ett halvår, fast det är högt räknat. Kommer dessa tusen personer verkligen att förändra hela det svenska samhällets tankemönster?

Vi behöver ständigt hjälpas åt att ifrågasätta och faktagranska den här sortens mytspridning.

 

Artiklar

Vilken är den största invandrargruppen i Sverige?

Svenskar som återvandrar har genom åren varit den klart största invandrargruppen till Sverige. Då man räknar på denna statistik utgår man ifrån vilket medborgarskap personen som invandrar har.

Med tanke på att vi nu bevittnar ett av modern tids värsta, och mest långlivade, krig i Syrien ser det tillfälligt ut som så att Syrien är det land varifrån flest människor invandrat under åren 2015 och 2016.

Prognosen är att antalet asylsökande kommer att minska, och mot bakgrund av att spelreglerna för att bevilja asyl har stramats åt betänkligt i och med den nya asyllagen som trädde i kraft 20 juli 2016 är det inte orimligt att anta att återvändande svenskar redan 2017 återigen kommer att bli den största invandrargruppen.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB). Klicka på bilden för att förstora.

Siffrorna för 2015 är: Syrien 28 011, Sverige 20 372, Eritrea 7 558, Polen 5 552, Statslös 5 439, Indien 3 522, Somalia 3 500, Afghanistan 3 375, Finland 2 811, Irak 2 806. TOTAL: 134 240.

Siffrorna för 2016 är: Syrien 48 973, Sverige 20 019, Eritrea 7 580,Statslös 7 560, Polen 5 045, Indien 4 161, Afghanistan 4 081, Somalia 3 811, Irak 3 399, Finland 3 047. TOTAL: 163 005.

Vi kan se att antalet svenskar som invandrar till Sverige ligger stabilt runt 20 000, medan antalet för Syrien låg på 28 011 år 2015 och nådde sin kulmen år 2016 med 48 973 personer.

Det är viktigt att vara medveten om att återvändande svenskar normalt sett är den största invandrargruppen, men att kriget i Syrien tillfälligt kastar om placeringarna. Sverige hamnar dock med bred marginal på andra plats bland invandrargrupperna.

Motargument publicerade en liknande artikel 2012 som presenterade motsvarande fakta för 2011. Den artikeln går att finna här.

Källa:

SCB: Invandringar och utvandringar efter medborgarskap och kön. År 2000 – 2016

Lästips:

SVT: Migrationsverket håller ”kristendomsprov” med asylsökande
QX: Rickard Söderberg – inte gay nog för Migrationsverket

Artiklar

USA stoppar redan muslimer

Donald Trumps ”Muslim ban” pratar man en hel del om, speciellt i USA. Att Trump vill minska antalet muslimer som kommer till USA är sant men få vet att USA redan idag begränsar antalet muslimer som släpps in i landet. Enligt PEW Research släppte USA in 400 000 kristna flyktingar 2002-16 mot 280 000 muslimska (0.08% av USA:s folkmängd).

PEW Research rapporterade förra året att USA under lång tid har handplockat vilka grupper av flyktingar man vill ”hjälpa”. Man har då främst valt kristna flyktingar.

PEW skrev:

Overall, a far larger total number of Christian refugees than Muslim refugees have entered the U.S. since fiscal 2002. During the past 15 years, the U.S. has admitted 399,677 Christian refugees and 279,339 Muslim refugees, meaning that 46% of all refugees who have entered the U.S. during this time have been Christian while 32% have been Muslim…

Ett ”Muslim ban” finns alltså redan, eller iallafall delvis.

Att antalet flyktingar ökade 2016 berodde på krisen i Syrien. Om de syriska flyktingarna skriver PEW:

The administration set the goal of resettling 10,000 Syrian refugees in the U.S. in the fiscal year. This goal was exceeded, and refugee status was given to 12,587 Syrians. Nearly all of them (99%) were Muslim and less than 1% were Christian.

Som svensk måste jag säga att det låter lite ynkligt. Vi har 10 miljoner människor och USA har 325 miljoner. Sverige tog in  över 300 000 flyktingar under de år vi pratar om här. 2016 tog vi in 46 000 flyktingar enbart från Syrien. Dessutom har vi inget ”Muslim ban”.

(Med tack för tipset till @ChrChristensen, på Twitter.)