Etikettarkiv: lagar

I fokus

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

I fokus

Tidö: Utvisa utlänningar som inte är dömda

1 kommentar

Regeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, presenterade 27 maj 2024 att de tillsätter en särskild utredning som bl a innefattar att utlänningar som ej dömts för brott ska kunna utvisas.

I pressmeddelandet Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige påstår Justitedepartementet att organiserad brottslighet skulle vara systemhotande och att likställa med terrorism.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) utvecklar resonemanget:

 – Det går inte att bortse från det faktum att det finns vissa likheter mellan terrorism och den grova organiserade brottsligheten. Även de kriminella nätverken är systemhotande. De har ett stort våldskapital som de använder med likgiltighet inför konsekvenserna för allmänheten, och de ägnar sig åt infiltration och annan otillbörlig påverkan för att främja sina intressen. (Källa: Regeringen.se)

Motargument vill påminna om definitionen av terrorism. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) läser vi:

Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism ”en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

  1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller del av en befolkning,
  2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
  3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.” (Källa: MSB)

Vi på Motargument påstår att ingen av de tre kriterierna stämmer överens med de gängkriminellas syfte. Tidöpartierna gör alltså en felaktig bedömning då de likställer organiserad brottslighet med terrorism.

Att människor inte har lika rätt inför lagen är ett avsteg från likhetsprincipen, dvs att alla individer juridiskt sett är lika inför lagen. Att avvika från likhetsprincipen är antidemokratiskt och hör inte hemma i civiliserade rättsstater med jämlikt rättsväsende.

Avsteget från likhetsprincipen innebär i praktiken att personer som inte är dömda för något brott är föremål för utvisning. Utredningen ska kunna leda till att ”utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk ska kunna utvisas” (Källa: Regeringen.se). Richard Jomshof (SD, ordförande i justitieutskottet utvecklar resonemanget:

– Det är av högsta prioritet att återupprätta tryggheten i landet. Sverige ska inte vara en fristad för farliga personer och detta förslag är helt avgörande för att säkerställa att bland annat grova gängkriminella, även utan att de dömts för brott, faktiskt kan förvisas ut ur landet. (Källa: Regeringen.se)

Utredningen ska redovisas senast 21 november 2025. Syftet med utredningen är att utvidga Lagen om särskild kontroll av utlänningar (LSU).

Advokatsamfundet varnade redan 2020, då M lyfte frågan om att utvisa ej dömda utlänningar, att Sverige kan vara på väg att bli en polisstat.

Utspelet från Tidöpartierna om att likställa organiserad brottslighet med terrorism och att utvisa ej dömda utlänningar strider är felaktigt och är antidemokratiskt. Det strider mot principen om allas likhet inför lagen och för Sverige närmare en polisstat.

Källor:

Regeringen: Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige

MSB: Terrorism

FRA: EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna – Artikel 20 Likhet inför lagen

SVT: Regeringen: Utvisa gängkriminella – utan att de dömts

Dagens Industri: Advokatsamfundet sågar M-förslaget: Går mot polisstat

Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 3)

Misshandel är ett brott som utgör 93 % av alla polisanmälningar enligt Brottsbalken kapitel 3 (Brott mot liv och hälsa). Här återfinns också brott som mordförsök och vållande till annans död, mord och dråp.

Varje år genomför BRÅ en särskild granskning av alla polisanmälningar om dödligt våld och kommer med sin rapport i slutet av mars.

Som jag tidigare har visat är statistiken tydlig – det dödliga våldet har ökat men är ändå långt ifrån den högsta nivå kring 1990.

Det siffrorna över polisanmäld misshandel visar är en nedåtgående trend. Den högsta nivån under de senaste tio åren var 2016 med 893 fall per 100 000 invånare.

Jag återkommer till två ämnen:

1. Varför de polisanmälda brotten enligt kapitel 4 har ökat.
2. Sexualbrott

I fokus

Vad gäller med den nya könslagen?

Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.

Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.

Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.

Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.

Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).

Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.

Lästips:

RFSL: Ny lag om könstillhörighet: välkommet steg i rätt riktning

Transammans: Sverige har en ny könstillhörighetslag

Krönikor

SD försöker försämra vårt gemensamma land

Sverigedemokraterna arbetar för att svenska staten ska kunna utvisa personer som de anser göra landet sämre. SD har tyvärr i många år försökt försämra landet och vardagslivet för flyktingar, arbetskraftsinvandrare, arbetare, fackligt aktiva och så vidare.

Lagstiftare sätter agendan. Men lagstiftare sätter även prejudicerande regler.

Säg att SD-ledningen skulle få igenom en sådan besynnerlig lag om utvisning på så lösa grunder. Vem ska få uppdraget att tillsätta personerna som ska arbeta i ett sånt utskott eller en kommitté? Vid maktskifte, varför tror SD-ledningen att SD-politiker ska slippa granskas av en sådan kommitté?

En tänkbar förklaring jag kan se bakom deras ideologi, är i kombination med att SD också driver på för att riva diskrimineringslagstiftning och införa starkt skydd mot så kallad ”otillbörlig särbehandling” (högst troligen enbart i syfte att skydda sig själva).

Nej, SD. Det ni gör är inte att försöka förbättra Sverige på någon enda punkt. Ni har länge sagt och skrivit helt öppet att ni försöker försämra och förstöra landet och livsvillkor för vissa människor.

Jag tänker aldrig att jag vill utvisa någon. För jag anser att alla ska kunna få bo och leva här, så länge de följer alla lagar. Jag vill att ingen ska försöka försämra svenska lagar eller svenska grundlagar, friheter och rättigheter. Sverige ligger alltid högt när planetens länder rangordnas efter grad av välfungerande demokrati och rättsväsende. Jag står upp för att försvara de positionerna och att utöka allas rättigheter.

Nej, alla sverigedemokrater, sluta förstör allas vårt gemensamma hemland.

Men, jag kommer aldrig önska att någon SD-politiker eller väljare bör utvisas till andra, sämre länder.

Nej, SD! #SDfail#SDhaveri

Johan Löfström, medgrundare till www.Motargument.se

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips:

Motargument: SD smutskastar Sverige för att göra landet ”oattraktivt”

DN: Regeringen vill göra Sverige till ett sämre land

Arbetet: Regeringen gör Sverige oattraktivt för arbetskraftsinvandrare

Aktuellt i Politiken: Varför hatar SD Sverige?

Varför hatar SD Sverige?
Artiklar

SD: ”Avskaffa diskrimineringslagen”

1 kommentar

SD har under många år känt sig utsatta för sin politiska åsikt. De har därför år efter år motionerat om att politisk åsikt ska inbegripas i diskrimineringslagen som en av diskrimineringsgrunderna. Eftersom dessa motioner gång på gång avslagits av övriga riksdagspartier har partiet nu ändrat hållning. De vill istället avskaffa diskrimineringslagen helt.

I Diskrimineringslagen fastställs att det finns sju diskrimineringsgrunder: etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, ålderfunktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet eller uttryck.

Sverigedemokraterna har länge kämpat för att lägga till en åttonde diskrimineringsgrund: politisk åsikt. Detta har partiet gjort genom att skriva otaliga motioner, anföranden, tal och debattartiklar i ämnet. Då övriga riksdagspartier inte anser det vara en bra idé har SD nu bytt taktik. Under Landsdagarna 2021 beslutade partiet att de ska arbeta för att helt avskaffa diskrimineringslagstiftningen. Istället vill de se en regel som förbjuder ”otillbörlig särbehandling”. SD motiverar resonemanget med att de anser att gemensamma resurser inte ska användas ”för att gynna enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”.

Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet, hävdar i en intervju med Arbetet att lagen ska avskaffas helt. På frågan om han inte tror att det kommer att bli lättare att diskriminera om lagstiftningen slopas svarar han:

– Nej, jag hävdar att lagstiftningen redan täcker in det. Det är redan så i dag att du inte får behandla människor på ett visst sätt. Om du då har en diskrimineringslag som endast pekar ut vissa diskrimineringsgrunder så exkluderar man andra. (Källa: Arbetet)

Diskrimineringsombudsmannen, Lars Arrhenius, svarar på SD:s krav om avskaffande av diskrimineringslagen:

– Principen om icke-diskriminering har sin grund i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som antogs som en reaktion på de folkmord och de kränkningar av människovärdet som skedde under andra världskriget.

– Diskrimineringslagen anknyter till flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen och EU-rättens grundläggande rättigheter. Utöver den verklighet vi lever i där människor kontinuerligt diskrimineras i Sverige finns det alltså i förhållande till våra internationella åtaganden konkreta hinder att avskaffa lagen. (Källa: Arbetet)

Många sverigedemokratiska partiföreträdare har genom åren känt sig diskriminerade för sin politiska övertygelse. Jomshof själv hävdar att han blev av med sitt jobb som lärare pga att han är sverigedemokrat.

Som ett led i SD:s övertygelse om att slopa diskrimineringslagen förkunnade partiet 2023 att de också vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter, samt avveckla bidrag för att motverka rasism och diskriminering. 2021 röstade partiet för instiftandet av Institutet.

SD:s mål är att diskrimineringslagstiftningen ska ersättas av en regel om ”otillbörlig särbehandling”. Om detta skulle inträffa kommer det att bli lättare att diskriminera, eftersom risken att fällas för ”otillbörlig särbehandling” är avsevärt lägre än risken att fällas för diskriminering. Det är en farlig väg att vandra, eftersom SD väljer att dela in samhället i A- och B-lag mot bakgrund av de diskrimineringsgrunder som är lagstiftade idag. Följden blir att såväl segregering som stigmatisering och marginalisering ökar. Än så länge är inget av de övriga riksdagspartierna intresserat av att avskaffa diskrimineringslagstiftningen.

Källor:

Riksdagen: Diskrimineringslagen

Riksdagen: SD-motioner om en åttonde diskrimineringsgrund

Dagens juridik: Stärk skyddet mot politisk diskriminering i politisk sektor

Arbetet: SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen

Tidningen Global: SD: Lägg ned Institutet för mänskliga rättigheter

Lästips:

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

I fokus

Vård på olika villkor

1 kommentar

Region Blekinge, som styrs av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna inför en tolkavgift om 300 kronor för läkarbesök, och en avgift om 50 kronor för tolkning via telefon.

Detta innebär att vård inte längre kommer att ske på lika villkor i Blekinge. Utlänningar som inte känner sig trygga med svenska språket kommer att tvingas betala extra avgift för att erhålla en rättvis vård. Som en konsekvens av detta kommer patientsäkerheten att påverkas.

Debatten i regionfullmäktige var intensiv. Regionfullmäktiges ordförande Jan-Anders Palmqvist (S) försökte stryka punkten helt:

– Min uppfattning är att det inte finns något lagstöd för att göra detta. Är det så att fullmäktige ändock vill besluta detta, förutsätter jag att man i så fall hänvisar till den lagstiftning som innebär att man får ta ut avgifter för tolktjänster. Gör man inte det är det ett medvetet beslut mot kommunallagens paragrafer. (Källa: Läkartidningen)

Björn Tenland Nurhadi (SD) påstår att tolkavgift är en patientavgift som kan tas ut med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Christina Mattisson (S) framförde i debatten argumentet att patientavgiften kommer att skilja beroende på var i landet du bor. En person med tolkbehov som söker vård i Blekinge kommer att betala mer än en person som söker vård någon annanstans. SD:s Tenland Nurhadi kontrade med att det redan finns skillnader i vårdavgifter vid exempelvis olika specialistbesök:

– Så att säga att »oj, nu blir det olika taxor«… ja, det har vi ju redan i dag. (Källa: Läkartidningen)

Debatten i kommunfullmäktige fördes mestadels mellan SD och oppositonspartierna.

Den nya given med orättvis vård från Region Blekinge träder i kraft 28 mars 2024.

Källa:

Läkartidningen: Efter intensiv debatt – Blekinge första regionen med tolkavgifter

I fokus

Tillbaka till DDR 2024: #visitationszoner

1 kommentar

På en pressträff 8 februari förkunnade regeringen och SD att det kommer att införas visitationszoner i Sverige. Detta i kombination med Tidöregeringens nya giv om vistelseförbud, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning och att kunna låsa in personer utan brottsmisstanke på obestämd tid signalerar tydligt hur regeringen och SD ser på kriminalpolitiken. Åtgärderna för tankarna bakåt i tiden, till socialistdiktaturens Östtyskland (DDR) och fascistdiktaturer.

Lagen om säkerhetszoner sätts i skarpt läge 28 mars och innebär att polisen i vissa områden utan brottsmisstanke får visitera personer, även barn, samt genomsöka fordon. Regeringen och SD förklarar att avvikande beteende, underrättelser och klädstil kan ligga till grund för visitation. Martin Melin (L) uvecklar:

– Polisen har en väldigt bra bild av hur de gängkriminella klär sig och beter sig. Och det skiljer sig mot de skötsamma ungdomarna som bor i de här områdena. Alla som bär kopior av Gucci-kepsar är inte gängkriminella, men många gängkriminella bär dessa. Det är en viss klädstil som kommer med att vara i de här gängen, säger Melin, som i grunden är polis. (Källa: DN)

Äkta Gucci-keps

I höstas talade Åkesson i SVT:s 30 minuter om att kunna låsa in gängkriminella utan brottsmisstanke. Då fick han frågan om detta inte strider mot rättsstatens principer svarade Åkesson:

– Jag tycker att det är alldeles för snävt i dag när man får frihetsberöva någon eller inte. (Källa: SVT)

Under TV4:s partiledarsamtal 10 februari tar Åkesson upp den frågan igen:

– Är du gängkriminell och organiserad kriminell så är du det alldeles oavsett av vilka skäl du är det. Men jag tycker att det är rimligt. Man är otroligt frustrerad över att man saknar viktiga verktyg. Ett viktigt verktyg skulle kunna vara, i preventivt syfte, att kunna frihetsberöva någon för att förhindra brottslighet eller förhindra brottsplaner. (Källa: TV4)

Trots stark kritik drog regeringen och SD igenom lagändringen om säkerhetszoner. Kritikerna framför ett antal punkter som motargument:

Att införa vistelseförbud, visitationszoner, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning och att låsa in människor på obestämd tid, allt utan brottsmisstanke, är företeelser som vi förknippar med kalla krigets Östtyskland och fascistiska diktaturer. Regeringen och SD satsar massor av tid och resurser på kriminalpolitiken. Det finns stora risker med de förändringar som de vill göra och redan har gjort. Sverige närmar sig alltmer en polisstat.

Källor:

DN: Regeringen lägger fram förslag om visitationszoner

SR: Alla riskerar inte att visiteras i de nya zonerna

SVT: Åkesson: Ska kunna låsa in utan misstanke på obestämd tid

TV4: Lås in gängkriminella utan brottsmisstanke

Civil Rights Defenders: Visitationszoner

TV4: Kriminologen: Så effektiva är visitationszonerna

SR: Dansk expert: Visitationszoner ingen mirakelkur

GOV.uk: Stop and search

Jstor: The law and practice of police stops in France

SR: Vill ha visitationszoner trots risk för etnisk profilering

SVT: Polisens oro: ”Visitationszoner kommer bara att öka misstron”

Via TT: Risk för diskriminering och godtyckliga polisingripanden – kritik mot förslag om visitationszoner

JO: Kritik mot Polismyndigheten för att kroppsvisitationer genomfördes utan att det fanns grund för det och uttalanden om polisens bemötande av en person som filmade ingripandet

SvD: Visitationszoner bryter mot rättsstatens principer

SvD: Hård kritik mot tidsplan för visitationszoner

Korta motargument

Tidö – SD:s kriminalpolitik

1 kommentar

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

SD har via Tidöavtalet fått igenom mycket av sin egen kriminalpolitik som nu utgör rådande regeringspolitik. Punkter som berör kriminalpolitiken och i grunden är SD:s politik är:

Detta korta motargument är en spin-off på den längre artikeln Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

I fokus

Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’

21 november 2023 höll regeringen en pressträff där de förkunnade att kraven på nyanlända vad gäller levnadssätt ska skärpas. Dessa förändringar kommer att leda till att återkallelser av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar kommer att ske i större utsträckning. Vad betyder då detta med ‘bristande vandel’ eller ‘bristande levnadssätt’?

Redan i Tidöavtalet som presenterades efter valet hösten 2022 förkunnades att kraven på hur utlänningar lever, tycker och tänker skulle skärpas.

På sidan 37-38 i avtalet saxar vi:

Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel. Med bristande vandel avses förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. (Källa: Tidöavtalet)

I avsnittet om ‘bristande vandel’ i Tidöavtalet står:

Analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen, och andra folkrättsliga åtaganden. (Källa: Tidöavtalet)

Flera av de kriterier som regeringen och SD presenterar berör just saker som kan bryta mot exakt dessa lagar, direktiv och föreskrifter.

Så vad är då ‘bristande vandel’? Enligt SAOL betyder vandel ”uppförande, levnadssätt”, och enligt Nationalencyklopedin betyder vandel ”sätt att leva”. Enligt SAOB är vandel ”handlande l. görande o. låtande (i umgänge med andra)”, ”affärsverksamhet; äv.: levebröd” och ”levnad(slopp); leverne”.

Regeringen formulerar återigen vad som skulle kunna ingå i begreppet:

Exempel på brister som skulle kunna leda till utvisning är bristande regelefterlevnad, som bidragsfusk och skulder. Det kan också handla om association eller samröre med kriminella nätverk och våldsbejakande organisationer. Även missbruk och vissa uttalanden kan komma att räknas till sådana brister. (Källa: Omni)

När migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) fick frågan om varför prostitution inte fanns med i direktiven svarade hon att ‘Vi tar inte sikte på att man ska utvisa personer som är utsatta, utan då handlar det snarare om personer som utsätter utsatta människor’. SD är det enda parti som driver frågan om att inbegripa prostitution. Under pressträffen fick vi också veta att regeringen ska se över möjligheten att göra människor statslösa.

Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, sätter förutsättningarna under pressträffen: ‘Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige’.

Utredningen består av tre delar: Skärpta krav på ‘hederligt levnadssätt’, möjligheten till återkallelse av uppehållstillstånd och sörja för att berörda myndigheter får tillgång till mer information.

Utredaren Robert Schött ska jämföra hur kraven på ‘hederligt levnadssätt’ ser ut i jämförbara länder. Resultatet av utredningen ska presenteras 15 januari 2025, dvs ett och ett halvt år före nästa val. Detta innebär att regeringen och SD kommer att kunna genomföra lagändringar innan de eventuellt lämnar makten.

Som exempel på ‘vissa uttalanden’ som skulle kunna ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar nämner Malmer Stenergard uttryck för ‘främmande värderingar‘, yttranden som kan hota demokratin eller vara systemhotande, t ex LVU-kampanjen. Vidare talar migrationsministern om vikten av att rätta sig efter ‘grundläggande normer’ och att ‘leva på ett hederligt och skötsamt sätt’.

Det finns stor risk att de skärpta kraven på ‘hederligt levnadssätt’ kan komma att bryta mot svensk grundlag (där bl a yttrandefrihet ingår), EU-rätt, Europakonventionen (där bl a mänskliga rättigheter ingår) och andra folkrättsliga åtaganden.

Kommande lagändringar till följd av utredningen om ‘bristande levnadssätt’, som i sin tur kommer att ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar, kommer att bli föremål för godtyckliga beslut baserade på tolkningar av lagtexter. Detta är problematiskt ur rättssäkerhetsperspektiv. Det blir ett schackspel med människors livsöden som pjäser.

Källor:

TV4.se: Regeringens besked: Vill skärpa kraven – på ”hederligt levnadssätt”

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Omni: Prostitution inte längre med som exempel på ”brister”

Sydsvenskan: Regeringen: Skärp krav på ”hederligt levnadssätt”

SAOL: Vandel

Nationalencyklopedin: Vandel

SAOB: Vandel

Omni: Fler utlänningar ska utvisas pga ”bristande levnadssätt”

Riksdagen: Grundlagarna

Riksdagen: EU:s lagar och regler

Europakonventionen

Riksdagen: Lag 2021:642 om Institutet för mänskliga rättigheter