Mats Dagerlind, känd som Mr Samnytt, skrev igår kväll ett inlägg på X där han anklagar Aftonbladet för att vara antisemitisk. Vad grundar Dagerlind sin grova anklagelse i? Jo, han är en person som är av den förenklade uppfattningen att kritik mot staten Israel är lika med antisemitism.
Dagerlind anklagar Aftonbladet mot bakgrund av en krönika skriven av Anders Lindberg som uppmanar utrikesminister Tobias Billström att markera mot Israel. Lindberg tar stöd i ett öppet brev riktat till Billström, signerat professorer, doktorer och andra akademiker med specialiteter inom internationell rätt, mänskliga rättigheter och folkrätt.
Skärmdump från Twitter 240104
Bakgrunden till det öppna brevet är att regeringen tidigare uttryckt att Israel har ’rätt till självförsvar inom folkrätten’. Brevförfattarna menar att detta argument inte längre är hållbart:
’Israels självförsvar bedrivs inte längre inom folkrätten. Det finns tydliga indikationer på att krigsförbrytelser nu begås i Gaza. Till dessa specifika kränkningar av folkrätten ska också läggas strukturella olagligheter som undergräver den svenska långsiktiga tvåstatslösningen. Om folkrätten inte längre är utgångspunkt för svensk utrikespolitik bör regeringen sluta använda uttrycket ”inom folkrätten”. Frågan är vilka principer som den svenska utrikespolitiken ska formas efter då?’ (Källa: Dagens juridik)
Dagerlind anklagar alltså Aftonbladet för att vara antisemitisk. Den grova anklagelsen har ingen bäring, utan är bara uttryck för en förenklad uppfattning om kriget mellan Israel och Hamas samt hur retoriken på den SD-kopplade nätbluffen ser ut.
I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.
Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1 av 5 beviljade uppehållstillstånd under 2023 var asyl-/flyktinggrundade.
Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.
Så hur ser siffrorna ut?
Totalt beviljades 102 139 uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:
1 av 5 uppehållstillstånd är asyl- och flyktinggrundat
Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.
Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.
För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.
Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså nästan tre av 5: 3/5.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2022 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid två av fem: 2/5.
Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Under 2022 ökade andelen till ”rekordnivåer”. Detta har delvis sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet. Hittills under 2023 har andelen minskat igen. Det har också delvis sin orsak i att svensk asyl- och migrationspolitik har stramats åt under senare år.
Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.
* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.
Fredrik Kärrholm är sedan 2022 moderat riksdagsledamot, invald för Stockholms kommuns valkrets. Han är också författare, debattör och f d polis. Häromdagen postade han ett anmärkningsvärt inlägg på X.
Inlägget avhumaniserar människor som söker sig till Sverige för att arbeta. Kärrholm kategoriserar människor utifrån det märkliga ordvalet ‘humankapital’. Han anser att människor med ‘lågt humankapital’ inte har någon plats i Sverige.
Skärmdump från X 231229
För att få arbetstillstånd gäller sedan 1 november 2023 att anställda arbetskraftsinvandrare ska ha minst 80 % av medianlönen som SCB presenterar för Sverige. Denna siffra motsvarar idag 28 480 kronor. Kärrholm vill på sikt höja den redan höga miniminivån.
Humankapital är ursprungligen en nationalekonomisk term, och innebär vad en individ kan bidra med i en ekonomi, eller organisation, utifrån utbildning, färdigheter, talang, erfarenhet och kompetens. Ibland ingår även hälsa.
Vad innebär då en människa med ‘lågt humankapital’, enligt Kärrholm? Han svarar inte tydligt på denna fråga, utan hänvisar till Wikipedia. Troligen syftar han på människor med lägre utbildning, erfarenhet och kunskap. Problemet med retoriken är att det uppfattas som att han kategoriserar människor i ”bra” och ”dåliga” människor. Motargument är av uppfattningen att alla människor är ”bra”, och att alla arbetskraftsinvandrare kan bidra till samhället.
För den som vill följa Kärrholms resonemang finns inlägget att läsa på X.
På juldagen skrev en X-användare ett inlägg med en bild föreställande en matlåda med julmat som hennes svärfar i Sundbyberg fick levererad av hemtjänsten till jul. Inlägget blev snabbt viralt, och har bland flera kändisar spridits av bl a moderaten Hanif Bali.
I tråden som följde förklarade användaren att hennes svärfar, som bor 20 mil bort, endast fick denna matlåda levererad till jul. Hennes syster har enligt uppgift funnits på plats och tagit bilden, och skickat till användaren som skrev inlägget på X.
Skärmdump från X 231225
När vi blir serverade bilder och inlägg som detta är det på sin plats med lite källkritik. Vem är avsändare, vad vill avsändaren förmedla, ser innehållet i bilden och texten sanningsenligt ut? Vilken är plattformen?
Många personer har delat vidare inlägget på X och andra sociala medier. Många har skärmdumpat inlägget och spridit det vidare, därför är siffrorna på ”likes” och delningar inte med verkligheten överensstämmande.
Det finns också en hel del människor som är källkritiska. Motargument uppmärksammade en person som delat skärmdumpar av ett mail som hen fått som svar av H-ledningen i sektorn välfärd och omsorg i Sundbyberg. Mailsvaret innehöll fakta som reder ut en hel del oklarheter kring inlägget. Se skärmdumparna nedan.
Den SD-kopplade nätbloggen Samnytt, som Motargument har granskat många gånger kontaktade också Sundbybergs kommun, samt intervjuade användaren som postat bilden på X. Samnytt redovisar samma uppgifter som vi kan läsa i mailet, med tillägget att svärfadern fick två lådor levererade, men att han bara ville ha en låda. I intervjun säger användaren att svärfadern är dement, och att det kan vara en anledning till att det blivit ett missförstånd med hemtjänstpersonalen som levererade maten:
Nu vill inte jag hänga ut någon, men när personerna inte kan svenska. Det är en dement man som inte förstår saker. De ringer på dörren och så lämnar de några lådor mat i dörren. Sedan går de. (Källa: Samnytt)
OBS! Länken till Samnytt är sparad i webbarkiv, och ger därför inte trafik till deras sida.
Motargument beklagar att källkritiken i stugorna brister, och att virala lögner och halvsanningar därför sprids som löpeldar.
För ett par dagar sedan skrev Gunnar Axén, som suttit i Riksdagen för Moderaterna mellan 1998 och 2014, ett minst sagt uppmärksammat inlägg på X. Inlägget är mer att betrakta som något en partiföreträdare för AfS, partiet Alternativ för Sverige som startades av uteslutna sverigedemokrater, eller NMR, nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen, skulle uttrycka.
Axén tycker att människor inte ska kunna söka asyl eller invandra mot bakgrund av vilken religion de bekänner sig till. Föga överraskande är det muslimer han explicit uttrycker som inte ska kunna söka asyl eller invandra. Asylrätten är en del av de mänskliga rättigheterna.
Det har stormat kring Axén tidigare. 2014 valde han att lämna sina politiska uppdrag i M då han misstänktes för sexuellt ofredande mot en yngre partikamrat. Axén har också gjort sig känd för ett antal uppseendeväckande skandaler genom åren.
Det finns en allmän uppfattning om att majoriteten av världens muslimer finns, eller har sitt ursprung, i de s k MENA-länderna. De länder med flest antal muslimer 2015 var Indonesien, Indien, Pakistan, Bangladesh och Nigeria. Först på 6:e plats över länder med flest antal muslimer hittar vi ett MENA-land, Egypten, och på plats 7, 9 och 10 återfinns Iran, Algeriet och Irak.
I Asien-Stilla havsområdet bor 2/3, dvs drygt 1,1 miljard, av världens muslimer. I MENA bor 1/5, dvs knappt 400 000 miljoner av världens totalt 1,8 miljarder muslimer.
Prognosen för 2060 är att Indien, Pakistan, Nigeria, Indonesien och Bangladesh (i den ordningen) kommer att vara de länder i världen med störst muslimsk befolkning.
Detta korta motargument är del av en artikelserie. Övriga artiklar:
Det finns en föreställning om att de flesta muslimer har sitt ursprung i MENA (Middle East North Africa), men sanningen är att Indonesien är det land i världen som har flest antal muslimer. 2015 var 87% (220 miljoner) av Indonesiens befolkning muslimer. Indonesien är beläget i Sydostasien. Prognosen säger att 2050 kommer Indien att vara det land i världen som inrymmer flest muslimer. Indien är beläget i södra Asien.
Vi har redan konstaterat att Indonesien är det land i världen som inrymmer flest antal muslimer. Först på 6:e plats över länder med flest antal muslimer hittar vi ett MENA-land, Egypten, och först på plats 7, 9 och 10 återfinns Iran, Algeriet och Irak.
I debatten används begreppet MENA (Middle East North Africa). Vilka länder som ingår i MENA är inte alltid klart. Här är listan på de länder som ingår i begreppet:
I vissa definitioner, eftersom det inte finns någon standardiserad definition, ingår också Armenien, Azerbajdzjan, Cypern, Djibouti, Georgien, Mauretanien, Somalia, Sudan och Turkiet.
Detta korta motargument är del av en artikelserie. Övriga artiklar:
Den nya EU-pakten för asylmottagande innebär färre flyktingar till Europa och Sverige. Effekten av pakten är att resandet inom EU:s gränser kommer att minskas. Det inrättas s k ”asylläger”, och det banas väg för snabbare beslut och är enklare att få asylsökande att återvända. En liten kvot av asylsökande ska fördelas på EU-länderna, och Sverige har skickat ut tydliga signaler och deklarerat att inte ta emot några av dessa människor.
Den nya migrations- och asylpakten är en samling förordningar och policys med det påstådda syftet att skapa mer rättvis, effektiv och hållbar migrations- och asylprocess för EU. Den är framtagen för att skapa möjligheter för en gemensamt förhållningssätt till migration och asyl, som uppges utmärkas av solidaritet, ansvar och respekt för mänskliga rättigheter. Den nya migrations- och asylpakten kommer att börja gälla någon gång under 2024.
Vad blir konsekvenserna av den nya EU-pakten för asylmottagande?
Fler gränskontroller i EU upprättas. Det blir fler begränsningar för asylmottagande: EU kommer helt enkelt att försvåra asyl. Detta i sin tur leder till att EU tar emot färre asylsökande. Konsekvensen av det blir naturligtvis att såväl antalet internflyktingar som flyktingar i flyktingläger i närområdet överbelastas. Det blir svårare för nödställda att fly sina hemländer eller hemregioner. Det finns inte längre någon plats för dessa människor att ta vägen. Behovet av plats kvarstår, men resurserna för att erbjuda plats minskar.
Fokus för EU-länderna ligger på att människor som söker asyl ska återvända till sina hemländer, eller till flyktingläger i hemlandet eller närområdet. Alla ”irreguljärt” inresta placeras i ankomstläger vid EU:s yttre gräns, där de kommer att screenas. Detta är i praktiken ett förvarstagande. Asylprocessen, med färre rättigheter, snabbas upp med ett snabbspår. Detta snabbspår är sannolikt likställt med ett slag avslagsspår, vilket kommer att väcka frågor om rätten till rättvis prövning. Hela processen ska ta max 12 veckor. Vid avslag hamnar den asylsökande direkt i återvändandeprocedur, också den ska ta max 12 veckor.
Asylsökande som söker sig vidare från första EU-land ska skickas tillbaka dit de kom ifrån senast. Principerna i den s k Dublinförordningen kvarstår i princip. Detta betyder i korthet att flyktingar inte själva kan bestämma vilket land som ska hantera deras asylansökan. Gränsländerna har mandat att avgöra vad som bedöms vara ”säkert tredje land”. Ett mål i den gemensamma migrations- och asylpakten är att det ska bli en bättre fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Orsaken är att det ska bli en mindre belastning på de stater som är hårt belastade. Siffran på antalet asylsökande som ska fördelas är 30 000 per år, vilket är en mycket lägre siffra än tidigare.
Förfarandet om fördelning av asylsökande står i kontrast mot att det ska vara frivilligt att ta emot asylsökande. Genom att bidra ekonomiskt kan medlemsstater slippa ta emot asylsökande. Sverige är ett av de länder som aviserat att de inte är intresserade av att ta emot några asylsökande. Vi sållar oss i och med detta till antiflyktingvänliga EU-länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. (Polen har tidigare varit ytterst restriktiva i sitt mottagande, men i och med kriget i Ukraina har Polen tvingats ta emot en del flyktingar från sitt grannland).
Det har skapats ett partnerskap mellan EU och Tunisien, som innebär stora ekonomiska fördelar för Tunisien samt ett löfte om samarbete mot ”irreguljär migration”. Detta är tänkt att motverka att migranter korsar Medelhavet från Tunisien. I efterdyningarna av detta avtal har det bl a rapporterats att migranter i Tunisien har forslats ut i öknen.
Den nya EU-pakten för asylmottagning kommer att få ödesdigra konsekvenser. Människor som tvingas fly sina hemländer pga krig, konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, förföljelse, tortyr och terrorism kommer att drabbas, eftersom det inte finns utrymme i EU. Detta i sin tur betyder att internflyktingar och flyktingar i flyktingläger i närområdet i större utsträckning tvingas återvända till det de valde att lämna.
Under 2023 togs endast 500 kvotflyktingar emot i Sverige. Detta har sin orsak i regeringen och SD:s sänkning av kvoten för kvotflyktingar från 5 000 till 900 per år under nuvarande mandatperiod. Att det blev 500 kvotflyktingar under 2023 beror på att det fanns en eftersläpning på mottagandet från 2021 och 2022.
En kvotflykting är en person som flytt sitt hemland och blivit utvald av UNHCR, dvs FN:s flyktingorgan, för att flyttas till annat land. Vidarebosättning, på engelska resettlement, har inneburit att Sverige sedan 1950 tagit emot kvotflyktingar. Tanken är att vidarebosättningen ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den ger också snabbt skydd till personer i utsatta lägen. Kvotflyktingar är ofta personer som bor i flyktingläger. Att vara kvotflykting kan vara enda lösningen för personer som varken kan stanna i första asylland eller återvända hem.
Vad gäller kvotflyktingar fokuserar UNHCR på två områden:
Vidarebosättning från Syrien och dess närområde, främst Turkiet, Libanon och Jordanien
Flyktingar i Afrika, främst somalier, sydsudaneser, sudaneser, etiopier, eritreaner och kongoleser
De 500 kvotflyktingar som togs emot av Sverige under 2023 har fördelats på följande sätt:
Syrien och dess närmoråde (Irak och Libanon): 350 platser
Kongoleser i Uganda: 100 platser
Akutärenden globalt: 50 platser
Antal kvotflyktingar Sverige tagit emot 2014-2022. Källa: Migrationsverket
2/3 av kvotflyktingarna utgjordes av kvinnor, barn och utsatta grupper (t ex HBTQI). Regeringen aviserar att det ska finnas möjligheter att ”välja” ursprung på kvotflyktingarna. Egenskaper som driftighet, färdighet, utbildning, arbetslivserfarenhet samt värderingar ska främja möjligheter till goda integrationsmöjligheter.
Motargument 