Etikettarkiv: uppehållstillstånd

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbetsmarknad.

Migrationsverket släpper månadsvis siffrorna för beviljade uppehållstillstånd.

Totalt har 68 055 uppehållstillstånd beviljats under perioden januari-augusti 2020 (sju månader). Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 22 625 
  • Arbete 25 619
  • Asyl 6 901
  • EU/EES 4 318
  • Studier 8 592

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4 462 personer beviljades uppehållstillstånd på flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (24), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (6 258) samt ”övriga” (11 181). I denna grund ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, s k ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd får vi fram siffran 11 363. Den totala siffran på beviljade uppehållstillstånd under perioden januari-september 2020 var alltså 68 055. Om vi räknar på detta i procent ser vi att knappt 17 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg motsvarande procentsiffra på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg motsvarande procentsiffra på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.


En längre version av denna korta finner du här: Myten om alla uppehållstillstånden (jan-sep 2020)

Myten om alla uppehållstillstånden (jan-sep 2020)

I debatten talas det ofta svepande om att Sverige beviljar massvis med uppehållstillstånd. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som beviljas uppehållstillstånd. Motargument har ännu en gång kontrollerat siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete.


I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges invandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.

Motargument har tidigare granskat siffrorna för 2018 och siffrorna för 2019 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Sammanfattningsvis konstaterade vi att siffran 132 696 (totala antalet beviljade uppehållstillstånd 2018) innefattade 41 755 personer – en knapp tredjedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder. Vi konstaterade att siffran 119 568 (antalet beviljade uppehållstillstånd 2019) innefattade 26 551 personer – en femtedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt beviljades 68 055 uppehållstillstånd under perioden januari-september 2020 (dvs åtta månader). Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 22 625 
  • Arbete 25 619
  • Asyl 6 901
  • EU/EES 4 318
  • Studier 8 592

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 4  462 personer beviljades uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (24), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (6 258) samt ”övriga” (11 881), totalt 18 163. I gruppen ”Anknytning – övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 6 901 + 4 462 personer = 11 363. Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – augusti var 68 055. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 17 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av 6: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.

Siffrorna sjunker i faktiskt antal och i procentandel.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.


Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade upphållstillstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd jan-aug 2020

Nej, alla invandrare får inte stanna i Sverige

Det finns de som påstår att alla invandrare som kommer till Sverige får stanna här, även de som begår kriminella handlingar. Men är det verkligen så, att det är hur enkelt som helst att få stanna i Sverige?

Att ta sig till Sverige är inte enkelt. I de fall man flyr för sitt liv kommer man att mötas av mycket motstånd. År 2018 beräknade UNHCR att det fanns 70,8 miljoner människor på flykt i världen, varav ungefär hälften är internflyktingar. 25,9 miljoner är flyktingar, där 80% endast tar sig till ett grannland. 3,5 miljoner är asylsökande.

Den som flyr till Sverige, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på maximalt tre år i taget. En rad krav måste uppfyllas för att man ska ha möjlighet att beviljas uppehållstillstånd. Om den som ansöker begår vissa brott riskerar hen avslag på ansökan. Den som har ett uppehållstillstånd riskerar utvisning som en del av ett eventuellt straff. Sverige införde 2016 dessutom en tillfällig lag som försvårade möjligheten att stanna här. Lagen skulle gälla till 2019, men är förlängd till 2021. 

Verkligheten ser alltså annorlunda ut. Det är inte lätt att stanna i Sverige, och alla är en relativt liten andel.


Detta är en kortare version av en längre artikel på Motargument:

Myt: Vem som helst får stanna i Sverige

Myt: Vem som helst får stanna i Sverige

Med jämna mellanrum hävdas att “vem som helst” kan komma till Sverige, bosätta sig här och göra vad hen känner för. Illegal, arbetssökande eller kriminell, inget av detta påstås spela någon roll. Men stämmer verkligen detta, att Sverige helt sonika tar emot människor från andra länder och låter dem stanna, oavsett vad de gör? Svaret är nej, och Motargument förklarar varför.


På sociala medier är det ibland lätt att få bilden av att det är enkelt att ta sig till Sverige och att det inte krävs något särskilt av den som kommer hit. Sanningen är dock en annan. Det finns lagar och bestämmelser för hur hela processen ska gå till – från ansökan till uppehållstillstånd. Denna text förklarar delar av detta, men skrapar ändå bara på ytan av den komplexitet som råder.

Varför kommer man till Sverige?

För att få vara i Sverige behövs någon form av uppehållstillstånd. Vilket uppehållstillstånd man kan ansöka om beror på anledningen till att man kommit hit. Det finns ingen garanti för att bli beviljad uppehållstillstånd och en rad faktorer måste vara uppfyllda för att man ska ha en chans.

En anledning att ansöka kan vara att man vill arbeta eller studera och då krävs att man kan redogöra för sina planer. Tänker man arbeta, krävs ett arbetserbjudande som ger tillräckligt hög lön för att klara sig. Arbetserbjudandet ska ange anställningstyp och tidsperiod. Avser man studera, behöver man ha blivit antagen till en utbildning. Man ska dessutom visa att man kan försörja sig under hela den planerade studietiden. 

En annan anledning kan vara att ens partner eller barn redan befinner sig i Sverige, s k anhöriginvandring. I det fallet finns en möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till denna person. Gäller det en partner krävs att partnerskapet är registrerat och gäller det barn, krävs att barnet är minderårigt. Partnern måste också vara svensk medborgare, ha permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med flyktingstatus. Dessutom måste hen kunna försörja den som ansöker samt ha en tillräckligt stor bostad.

För de här slagen av invandring måste ansökan om uppehållstillstånd inlämnas redan innan avresan, åtminstone i teorin. Man kan ordna med transport till Sverige och i bästa fall förbereda sig för ett lugnt liv. I de fall man flyr för sitt liv, finns istället möjligheten att ansöka om asyl när man kommit till Sverige, direkt hos gränspolisen eller hos Migrationsverket.

Om man är flykting

För att räknas som flykting krävs att man bedöms som detta enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter, eller EU:s gemensamma regelverk. Kort sagt innebär detta att man är förföljd eller riskerar omänsklig behandling i sitt eget land.

Det har aldrig varit enkelt att vara flykting och i dag är förutsättningarna i många länder svårare än tidigare. EU har idag fler omgivande murar än någonsin, år 2018 sträckte de sig över 1 000 kilometer. På Medelhavet har de två räddningsfartyg som kämpar där mött motstånd från stater och hindrats i sitt arbete att rädda människor från att drunkna, trots att flyktingarnas båtar är undermåliga och att ett oräkneligt antal liv gått förlorade. Har man inte med sig rätt identitetspapper vid ankomst bedöms man som illegal invandrare, trots att det kan vara mycket svårt eller rent av omöjligt att få pass utfärdat om man till exempel är politisk flykting. I en del fall hjälper det inte ens att ha pass, eftersom vissa regeringar anses vara allt för korrupta.

Vad gäller när man kommit till Sverige?

Det krävs alltså ett uppehållstillstånd, antingen permanent eller tidsbegränsat. Det permanenta uppehållstillståndet betyder förvisso att du kan stanna i Sverige så länge du vill, men bara så länge du håller dig inom lagens gränser. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller en förutbestämd tid, ofta mellan ett till tre år. I dagsläget är det bara det tidsbegränsade uppehållstillståndet som beviljas flyktingar. Det går att ansöka om förlängning vid den beviljade tidens slut, förutsatt att kraven för att stanna är uppfyllda. 

Det finns också en liten möjlighet att få permanent uppehållstillstånd med hjälp av UNHCR, om man är registrerad som flykting hos dem. Dessa personer kallas kvotflyktingar och är en del av EU-överenskommelsen. År 2020 är det beslutat att Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar.

Om man inte sköter sig i Sverige, kan man alltså bli utvisad eller nekas uppehållstillstånd. Även den som har permanent uppehållstillstånd kan utvisas. Mellan åren 1973 till 1998 utvisades i genomsnitt 500 dömda personer varje år. Under början av 2000-talet, fram till år 2014, låg genomsnittet på 700 utvisade per år. Det högsta antalet utvisade landade år 2004 på 1047 personer. År 1994 skärptes reglerna och i dagsläget pågår ännu en utredning för att ytterligare skärpa dem. Sverige har med andra ord utvisat dömda invandrare under lång tid.

Nedanstående figur visar vad som krävs för att en person ska kunna utvisas från Sverige.

Källa: Åklagarmyndigheten 2019. Högerklicka och välj ”öppna i ny flik” för att få upp en större bild.

Utlänningslagen

Utlänningslagen är i grunden mycket tydlig. Sverige ska hjälpa människor som behöver det. Den som är förföljd, hotad eller oskyddad ska få stöd och trygghet. Sedan flyktingkrisen 2015, avviker dock Sverige från denna lag genom tillfälliga bestämmelser, som kraftig begränsar möjligheten att stanna i Sverige. Syftet med den tillfälliga lagen var att “ge andrum åt svenskt flyktingmottagande”. Lagen skulle gälla under tre år, mellan 2016-2019. I dagsläget finns ett beslut om att den tillfälliga lagen ska gälla till 2021, trots att det uppenbart inte råder någon flyktingkris. Under de här åren har Sverige anpassat sitt flyktingmottagande till den miniminivå som gäller för EU:s medlemsländer.

FN-konventionen är, liksom Utlänningslagen, mycket tydlig – den som har flytt av rädsla för förföljelse räknas som flykting. Konventionen tar också upp att det är möjligt att begränsa flyktingmottagandet tillfälligt om landet drabbats hårt av många flyktingar.

70,8 miljoner flyktingar i världen

UNHCR uppskattade år 2018 att antalet människor på flykt uppgår till 70,8 miljoner människor, varav hälften är barn, barn som många gånger inte har någon förälder med sig. De som flyr delas in i tre huvudgrupper; 25,9 miljoner flyktingar, 3,5 miljoner asylsökande samt 41,3 miljoner internflyktingar. Av flyktingarna söker sig den stora majoriteten, 80 procent, skydd i ett land som gränsar till sitt eget.

En relativt liten andel skara av människor kommer alltså till Sverige. De ansöker om uppehållstillstånd, antingen innan inresa eller efter, och får tillstånd eller avslag. Om de får uppehållstillstånd är de ändå inte garanterade att stanna i Sverige. Många flyktingar når inte ens Europa. En sak står därmed klar – vem som helst kommer inte till Sverige. Och vem som helst får absolut inte stanna här.

Referenser:

BRÅ (2000). Utvisning på grund av brott. De dömda och deras barn. BRÅ-rapport 2000:18. Elanders Gotab: Stockholm.

BRÅ (2016). Utvisning på grund av brott 2000-2014. Kortanalys 2/2016. [Hämtad 2020-08-04]

Migrationsverket (2020-03-03). Historik. [Hämtad 2020-08-06]

Migrationsverket (2020-03-03). Olika skäl för uppehållstillstånd.
[Hämtad 2020-08-06]

Migrationsverket (2020-04-17). Sveriges flyktingkvot. [Hämtad 2020-08-06]

Läkare utan gränser (2019). Migration över Medelhavet. [Hämtad 2020-08-08]

Regeringen. Skärpta regler för utvisning på grund av brott. Dir. 2020:44. [Hämtad 2020-08-04]

Riksdagen. SFS. Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. [Hämtad 2020-08-06]

Riksdagen. SFS. Utlänningslag (2005:716). [Hämtad 2020-08-04]

Svenska Dagbladet (2018-11-10). Facit efter murens fall: 1000 kilometer nya murar i Europa. Teresa Kuchler. [Hämtad 2020-08-07]

UNHCR. FN:s flyktingkonvention. [Hämtad 2020-08-06]

UNHCR. Statistik om flyktingar. [Hämtad 2020-08-06]

Åklagarmyndigheten. Utvisning. [Hämtad 2020-08-04]

Åklagarmyndigheten (2019). Utvisning på grund av brott. RättsPM 2019:5. [Hämtad 2020-08-04]

Straffa inte offren för våld i internationella kärleksrelationer

Vad bör vi göra för att motverka att relationer blir destruktiva, och för att göra det lättare att ta sig ur en relation som reda blivit destruktiv? Lösningen är definitivt inte att bestraffa de som är utsatta. Här kommer fyra bättre förslag.


Våld i nära relationer är ett stort problem i hela världen. Detta oavsett inblandade parters kön eller nationalitet, men problemet försvåras när en av parterna har en utsatt situation. Vilket vissa i sin tur vänder mot de utsatta. När vissa svenska medborgare systematiskt begår övergrepp mot utländska medborgare så föreslår Moderaternas Hanif Bali och Expressens Linda Jerneck att lösningen skulle vara att förbjuda offren från att vistas i Sverige.

Vi lever i en värld där olika medborgarskap har olika status och där människor med olika medborgarskap i praktiken har olika rättigheter. Denna obalans kan leda till utsatthet när två personer med olika medborgarskap inleder en relation med varandra. Fem viktiga faktorer som kan leda till utsatthet är:

1. Ekonomiskt underläge
2.
Bristfälliga språkkunskaper
3. Bristfälligt socialt kontaktnät
4. Bristfälligt socioekonomiskt skyddsnät
5. Blir utkastad ur landet om relationen tar slut

Var och en av dessa fem faktorer bidrar lätt till att en relation blir destruktiv. Detta även om alla inblandade parter menar väl och går in i relationen ärligt med alla kort på bordet. Vilket inte alltid är fallet. Där har vi en sjätte riskfaktor:

6. Hemlighållande av riskfaktorer såsom tidigare misshandelsrelationer eller att tidigare partners har blivit utvisade

Det Bali och Jerneck föreslår är att när en svensk man och en thailändsk kvinna har en relation med varandra så ska det bli lättare för Migrationsverket att förvägra kvinnan uppehållstillstånd i Sverige. Detta lagförslag skulle drabba alla inblandade i en del ömsesidiga och justa kärleksrelationer där det inte förekommer misshandel eller utnyttjande.

Relationer där den svenska parten utnyttjar eller misshandlar sin thailändska partner skulle den föreslagna lagen lätt missa, och i de fall där den råkar träffa rätt så skulle den fortfarande bestraffa offret snarare än förövaren: Lagen skulle inte förhindra eller stoppa misshandelsrelationer, utan enbart se till att offret inte befinner sig i Sverige (alternativt enbart befinner sig i Sverige på turistvisum) när misshandeln sker. Detta är inte rimligt. Istället bör vi eftersträva lösningar som faktiskt adresserar problemen.

Fyra reformer som skulle minska relationsmigranters utsatthet något enormt är att utvidga försörjningsplikten, låsa upp språkträning, tillhandahålla kontaktperson, samt att informera om partnerns historik.

1. Utvidga försörjningsplikten

Att som svensk bjuda in en utlänning till att bo tillsammans i Sverige innebär att svensken åtar sig att försörja denna partner så länge som relationen varar. Denna försörjningsplikt upphör när relationen slutar, och om relationen slutar innan partnern har fått permanent uppehållstillstånd så blir partnern utkastad ur landet. Här skulle det kunna vara rimligt att införa en förlängning av försörjningsplikten, så att expartnern får rimlig tid och möjlighet att hitta ett jobb eller en ny relation för att stanna i landet. (På lång sikt vore det rimligast att alla får flytta vart de vill utan att det ska krävas uppehållstillstånd, men detta är en reform som måste införas globalt snarare än av enstaka enskilda länder.) Denna reform adresserar den första, fjärde och femte av de sex riskfaktorerna.

2. Låsa upp språkträning

Onlineresurser för att lära sig svenska borde vara tillgängliga för alla som vill lära sig svenska, inte bara för personer som redan bor i Sverige. Ta till exempel Sveriges Televisions utmärkta app “Språkplay”, vilken låter dig se nyheter med mera på lätt svenska med pedagogisk textning. Närmare bestämt så är programmen textade på svenska, men samtidigt förklaras varje ord i textningen på valfritt språk. Dock känner Google av vilket land en person befinner sig i, och tyvärr så är Språkplay inställd så att det inte går att ladda hem den utan att befinna sig i Sverige.

Genom att tillgängliggöra appar och andra onlineresurser så skulle det bli lättare att i utlandet lära sig svenska, vilket vore bra både för alla som av en eller annan anledning vill lära sig svenska och för oss som redan pratar svenska. Denna reform adresserar den andra av de sex riskfaktorerna.

3. Tillhandahålla kontaktperson

Redan idag har socialtjänsten ett system där socialt isolerade människor kan få en kontaktperson att träffa en gång varje eller varannan vecka. Detta system skulle med fördel kunna börja tillämpas på personer som flyttar till en ny ort för att vara med en partner. Detta gäller både svenskar som flyttar inom landet och utlänningar som flyttar till landet. Det kan vara oerhört värdefullt att kunna träffa någon som inte redan ingår i partnerns vänkrets. Denna reform adresserar den tredje av de sex riskfaktorerna.

4. Informera om partnerns historik

För den som flyttar till Sverige för en relation kan det vara viktigt att veta huruvida partnern tidigare varit dömd för sexbrott/relationsbrott/misshandel och huruvida någon av hens tidigare partners har blivit utvisad ur landet. Idag hemlighåller myndigheterna ofta denna information för personen som ansöker om anknytningsvisum. Detta då med hänvisning till att skydda den svenska partnerns integritet. Men reglerna är redan sådana att den svenska personen måste medverka i visumprocessen. Så varför inte bara införa som en del av processen att en måste samtycka till att myndigheterna lämnar ut relevant information till partnern?

De flesta människor som inleder en relation gör detta med goda intentioner och med förhoppningar om en juste ömsesidig relation. De fyra ovan föreslagna reformerna skulle göra en sådan relation lättare att uppnå och upprätthålla. Och för de som kallt kalkylerat inte vill ha någon juste relation utan istället är ute efter någon att utnyttja så skulle reformerna göra det mindre attraktivt att ta hit en partner från utlandet.


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Samhällsnytt trollar med siffror om uppehållstillstånd

I SD:s husorgan Samhällsnytt har Kent Ekeroth, tidigare riksdagsledamot för partiet, gett sig i kast med att belysa Migrationsverkets senaste statistik för beviljade uppehållstillstånd (januari-februari 2020). Från uppgifter som täcker årets två första månader drar Ekeroth slutsatsen att invandringen till Sverige är fortsatt mycket hög. Han belyser slutsatsen med att konstatera att ”invandringen 2020 [är] större än 94 procent av Sveriges kommuner”.


Hur menar han? Slutsatsen bygger på ett räkneexempel. Statistiken för januari och februari extrapoleras till hela året 2020 under antagandet att beviljandet av uppehållstillstånd ligger på samma nivå resterande månader. Den siffran blir 102 426 uppehållstillstånd. Sen jämför Ekeroth denna siffra med befolkningen i Sveriges 290 kommuner. Han ser att 94 procent av Sveriges kommuner har en folkmängd som ligger under 102 426 personer. Vilket är helt korrekt. Med lite trolleri med siffror och statistik har en bild skapats av att invandringen till Sverige är alarmerande hög.

I artikeln sätter Ekeroth likhetstecken mellan uppehållstillstånd och medborgarskap:

”Uppehållstillstånd är det mått som bäst reflekterar Sveriges demografiska förändring, då dessa till slut leder till medborgarskap.”

Detta påstående stämmer inte med lagstiftningen och dess tillämpning.

Alla uppehållstillstånd leder INTE till medborgarskap

Det finns två typer av uppehållstillstånd. Permanent och tidsbegränsat. Statistiken från Migrationsverket (januari-februari 2020) redovisar samtliga uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd kan ges på en rad olika grunder. Dessa är: som familjemedlem till någon i Sverige, som arbetstagare och egen företagare, som gäststudent, som asylsökande, och för besök eller visum.

I perioden januari – februari 2020 som Ekeroth refererar till fördelade sig beviljade uppehållstillstånd som följer: familjeanknytning 5 000, arbete 6 937, asyl 2 723, EU/EES 1 471, gäststuderande 940. Totalt beviljades 17 071 uppehållstillstånd. Fördelningen mellan tidsbegränsade och permanenta tillstånd framgår inte av Migrationsverkets statistik.

Men det är rimligt att anta att personer som är i Sverige på besök, studier eller arbete under en begränsad period ges tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt lagen om ”tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige” (SFS 2016:752) är tillfälligt uppehållstillstånd det som ges till de flesta asylsökande.

Kraven för permanent uppehållstillstånd är hårda och innebär bl a inkomst så att personen kan försörja sig, lön och försäkringar ska ingå i anställningsvillkoren, fast anställning eller minst två års tidsbegränsad anställning, fullföljt gymnasium eller motsvarande för personer under 25 år, och att anställningen inte är subventionerad genom statligt bidrag.

För att bli svensk medborgare kräver lagen att personen ska ha permanent uppehållstillstånd, för statslös att personen bott i landet i fyra år och för övriga utlänningar att de bott i landet i fem år. Det finns således ingen direkt koppling som Ekeroth gör gällande, mellan tidsbegränsat uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Det är många villkor som ska uppfyllas på vägen.

Ekeroth drar felaktigt slutsatsen att 102 426 beviljade uppehållstillstånd 2020 (varav en stor andel är tidsbegränsade) ger upphov till lika många nya svenska medborgare. Dessutom är antalet för beviljade uppehållstillstånd extrapolerat från årets första två månader. Det totala antalet uppehållstillstånd kan därmed bli såväl högre som lägre i slutändan. Övningen är en lek med siffror i syfte att förvilla. Det finns inget i denna statistik som indikerar att ett motsvarande antal nya medborgarskap kommer att beviljas i framtiden. Det är en helt annan fråga.

Berättelsen om invandringen till Sverige som ett hot mot landet, förstärks av deras val av de två fotografierna som publiceras med texten. En bild av en grupp mörkhyade män med ”utländskt” utseende och en bild med en lång karavan packad med människor, mest män som går på en väg in mot betraktaren. Genom sitt stora antal, målmedvetet på väg, förstärks känslan av vad som påstås vara ”ett invaderande hot”.

Artikeln berättar inte att uppehållstillstånd också utfärdas till kvinnor och barn, till studenter, forskare, till arbetstagare i företag och industri.  Som alla bidrar till kunskapsproduktion och tillväxt i landet. Det är en annan del av statistiken. Men här tiger Samhällsnytt som muren.

Källor:

Kent Ekeroth, Invandringen 2020 större än 94 procent av Sveriges kommuner. Samnytt 7 mars 2020. https://samnytt.se/historiska-hoga-nivaer-pa-invandringen-hittills-2020/?fbclid=IwAR0FUaFZWOHCJdWvJUW7qjFf195ZRHZ2ypB9PEcGvYoQ3Kh5JzSP6_y64Ks

Beviljade uppehållstillstånd översikter. Månadsstatistik februari 2020. Migrationsverket.  https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Beviljade-uppehallstillstand-oversikter.html

Olika skäl för uppehållstillstånd. Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Olika-skal-for-uppehallstillstand.html

SFS 2016: 752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga-begransningar-av_sfs-2016-752

SFS 2001:82. Lag om svenskt medborgarskap. https://lagen.nu/2001:82

Jimmie Åkesson och de inbillade 120 000 flyktingarna

Gästartikel av Christine Tidåsen

Kom det verkligen 120 000 flyktingar till Sverige förra året? Nej, det gjorde det inte. Jimmie Åkessons (SD) sätt att använda statistik under partiledardebatten den 15 januari 2020 var inte ärligt. Sanningen är att av samtliga som får uppehållstillstånd utgör flyktingar och deras anhöriga 22%.


Åkesson avrundade antalet uppehållstillstånd som utfärdades i Sverige förra året uppåt, och särskilt fick han det att låta som om alla som kommer till Sverige belastar landet till bristningsgränsen. Vidare utgör invandrare dessutom en fara för Sverige i Åkessons värld då han insinuerar att många av dem är muslimer.

För Åkesson innebär det att Sverige kommer islamiseras genom det han kallar för massinvandringen. Det är felaktigt och visar enbart att Åkessons parti inte förstår vad kultur är, samt hur kultur förändras över tid. Han förstår heller inte innebörden av ordet massinvandring.

Åkesson väljer även att helt bortse från att människor får uppehållstillstånd av olika skäl.

Det är föga förvånande. SD grundar sin världsbild på skev information. SD väljer att plocka ut, förvanska och beskriva vissa delar av Sverige för att passa SD:s politik. Med en sådan strategi är datainsamlingen skev och analysen skral. Slutsatserna blir felaktiga och åtgärderna lär bli kontraproduktiva.

Fakta och vetenskap bör vara det som vägleder Sveriges politiker, inte inbillade känslor och populism.

Det senaste visade Åkesson prov på under partiledardebatten då han stöttade sitt argument på övergripande statistik utan att närmare bemödat sig med att ta reda på vad som döljer sig i siffrorna. Det hade tagit honom, eller någon i hans stab, några timmar att få klarhet. Det tog det nämligen för mig.

Migrationsverket har bra offentlig statistik. Det är ett bekymmer att partiledaren för Sveriges största parti behandlar statistik så amatörmässigt. Alternativt är att han med avsikt och uppsåt försöker vilseleda. Jag vet inte vilket som är värst.

Den faktiska statistiken

Migrationsverket har delat upp datan i olika skäl till varför 119 568 personer beviljades uppehållstillstånd i Sverige förra året. Nedan finns ett diagram över dessa skäl. Inget av dem tyder på en plan att islamisera Sverige. För övrigt framstår det märkligt att Åkesson och hans SD vet vilken religiös åskådning de invandrare som kommer till Sverige har. Särskilt som han inte vet varför de kommer, eller varifrån. Han tycks inte känna till de olika grupper som får uppehållstillstånd i Sverige. Kategorierna finns i diagram 1, och om vi delar upp statistiken i grövre kategorier får vi cirkeldiagrammet i diagram 2.

Diagram 1. Dubbelklicka för tydligare bild.

Diagram 2. Dubbelklicka för tydligare bild.

Om vi väljer att enbart studera de större grupperna:

  • Flyktingar och deras anhöriga
  • Arbetstagare och deras anhöriga
  • Människor från EU och EES
  • Övriga anhöriga

Då framträder det tydligt att gruppen ”Flyktingar och deras anhöriga”, inte alls utgör en majoritet av de som får uppehållstillstånd i Sverige. Fakta är alltså inte så som Åkesson, genom upprepning, vill få svenska folket att tro. Den största gruppen människor som får uppehållstillstånd är de som redan har ett arbete i Sverige. Den enda grupp som är mindre än flyktingar är de som är i Sverige för studier.

Av samtliga som får uppehållstillstånd utgör flyktingar och deras anhöriga 22%.

Största gruppen bland invandrare är återvändande svenskar

I denna statistik ingår inte de som automatiskt har uppehållstillstånd i Sverige – exempelvis norrmän och EU-medborgare. Enligt SCB var 1/3 av de som invandrade till Sverige hemmahörande i Norden samt EU/EES på ett sådant sätt att de ej syns i statistiken över uppehållstillstånd.

Den enskilt största gruppen bland invandrare är svenskar som återvänder till Sverige efter att ha bott utomlands. Under första halvåret 2019 invandrade 55 222 personer till Sverige. Av dem var 5 753 återvändande svenskar, medan 35 312 var medborgare i ett land utanför Norden samt EU/EES.

Därför är andelen flyktingar och anhöriga avsevärt lägre än 22% när man även tar hänsyn till dem. Åkesson vill få oss att tro att asylinvandrarna är så många, många fler än de egentligen är.

Diagram 3. Dubbelklicka för tydligare bild.

Diagram 4. Dubbelklicka för tydligare bild.

Trender över tid

Då statistik från ett enskilt år endast ger en ögonblicksbild, måste vi också studera trender över tid. Migrationsverket har på sin hemsida mycket bra offentlig statistik över uppehållstillstånd under hela 2010-talet. Migrationsverket har förändrat sättet de redogör data på, men trots det kan man se tydliga trender i materialet. Diagram 5 visar per årsbasis de olika kategorierna ”Flyktingar”, ”Arbetstagare” samt ”Studerande”. 2010 fanns i statistiken en stor grupp som benämndes ”Besök”. Den finns enbart i diagram 6.

Diagram 5. Dubbelklicka för tydligare bild.

Diagram 6. Dubbelklicka för tydligare bild.

I nästa diagram väljer jag att redovisa arbetstagare, studerande samt deras anhöriga gemensamt. I det syns trenden tydligt. Jag anar att det döljer sig mycket intressant information i dessa siffror, som inte Åkesson och hans SD har insett. De går helt och fullt på de 22% av invandrarna som förra året var flyktingar och flyktingars anhöriga.

Ekonomiska flyktingar?

Jag arbetar som universitetslektor på Linnéuniversitetet. Där märker jag att det varje år försvinner ett antal studenter från undervisningen omgående efter kursstart. Flera lämnar också efter den första terminen. Vissa av dem har jag kontakt med, och vet därför att de sökt arbete under hela sin studenttid. När de får ett arbete lämnar många sina studier.

Ofta flyttar de till någon av våra större städer. De använder alltså sitt studentvisum för att komma in i landet. Då de väl är här söker de ett bättre liv för sig och sin familj. Min hypotes är att många av dessa, mer kan ses som ekonomiska flyktingar än studenter som vill studera till en högre examen. Jag misstänker alltså att flertalet köper sig in i landet genom att betala för en termins undervisning vid något av våra lärosäten. Dessa studenter är företagsamma individer, men som inte skulle få uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar. Därför väljer de en annan väg. Vi gör klokt i att betrakta dem som en resurs för landet – de har alla en grundläggande behörighet för högre studier.

Vi bör ändå vara medvetna om att vissa av dem inte är här primärt för att studera utan för att skapa en framtid för sig och sina familjer i Sverige. Däremot är min uppfattning att många av dem som är i Sverige på ett visum för att arbeta, verkar ha synnerligen låga löner och usla arbetsförhållanden. Det görs ingen prövning av t ex Arbetsförmedlingen om arbetskraften redan finns i landet. Arbetsgivare avgör helt själv huruvida vederbörande vill erbjuda arbete till utrikesboende som då per automatik får ett uppehållstillstånd.

Jag anar att både många arbetskraftsinvandrare samt studerande konkurrerar om de arbeten som flyktingar skulle kunna utföra. Vi vet att första generationens flyktingar kostar Sverige pengar. 74 000 kr per år har nationalekonomen Joakim Ruist räknat fram, och skälet är att flyktingar inte hinner arbeta tillräckligt länge för att tjäna ihop till sin pension. Siffran är dock osäker och tidigare nämns att flyktingar kostat samhället 60 000 kr per år. Om flyktingar kommer i arbete snabbare minskar den summan snabbt och betydligt.

Andra och tredje generationens invandrare, som vuxit upp i Sverige, har betydligt större möjlighet att arbeta under en längre tid och kan därför bidra till både Sveriges finansiering och sin egen ålderdom. För att flyktingar ska få ett arbete krävs att de snabbt lär sig svenska språket. Därefter ska de inte behöva konkurrera med ekonomiska invandrare om de arbeten de kan utföra.

Detta misstänker jag Åkesson inte alls har sett i statistiken. Han insinuerar att muslimska flyktingar är den stora gruppen invandrare i Sverige och att de är en belastning för landet.

Jag menar att de är en tillgång, men att vi måste börja betrakta invandring som en investering.

En genomgång av ett antal kommuners befolkningsstruktur på SCB:s hemsida, visar tydligt att många kommer ha väldiga problem då de har för få i arbetsför ålder. Utredningar har visat att Sveriges 80+ ökar från 500 000 till 900 000 på 15 år. Vi kommer behöva 160 000 fler som arbetar inom åldringsvården när hänsyn är tagen till vad svenskar väljer att jobba med. Hela välfärden beräknas sakna 500 000 arbetstagare. Politiskt fokus borde vara på att flyktingar skall lära sig språket och sedan få ett jobb. Gärna inom välfärden.

Den arbetskraftsinvandring som landet skall ha bör vara till bristyrken, och inte till låglöneyrken där arbetskraft redan finns i landet. Som det nu är verkar Sverige fokusera på att våra företagare skall ha tillgång till billig utifrån kommande arbetskraft, istället för att våra invandrare skall komma in på arbetsmarknaden och integreras i Sverige.

Diagram 7. Dubbelklicka för tydligare bild.

Hur många muslimer kom till Sverige 2019?

Ingen aning. Sverige ägnar sig inte åt att registrera folks religiösa åskådning. Däremot vet vi från vilka länder de som fick uppehållstillstånd kom. Det enskilda land som klart flest kommer ifrån är – Indien. Med andra ord – nötköttet är hotat i svenska skolor. Eller inte…

Diagram 8. Dubbelklicka för tydligare bild.

/Christine Tidåsen


Featured image attribution: News Øresund – Johan Wessman (CC BY 3.0).


Använda källor:

Riksdagen: Partiledardebatt 15 januari 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd

SCB: Sveriges befolkningspyramid

Kommunfakta: Befolkningspyramid

SCB: Utlandsföddas medianinkomst stiger kraftigt med tiden

SKL: Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden

SCB: Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg

SvD: Bemanningskris hotar äldreomsorgen

Aftonbladet: Bemanningskris hotar äldreomsorgen

Forskning.se: Hur ska vi få fler att jobba inom äldreomsorgen?

Göteborgs universitet: Joakim Ruist om flyktinginvandringen och de offentliga finanserna

SVT: Ny ESO-rapport: Flyktinginvandring en kostnad för Sverige

Joakim Ruists blogg: Mer om flyktinginvandring och kommunalekonomisk utjämning

ESO 2018:3: Tid för integration – en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering

ESO expertgrupp: Sammanfattning

SNS: Global migration – orsaker och konsekvenser

SNS: Global migration – orsaker och konsekvenser (PDF)

Göteborgs universitet: Refugee immigration and public finances in Sweden

SKL: Diagram för kommunerna

SKL: Diagram för landstingen

Asyl: Drygt hälften av asylansökningar på anknytning beviljas

Migrationsverket har släppt sifferstatistik för 2019.

Om vi kikar på beviljade uppehållstillstånd för asylsökare på familjeanknytningsgrunder ser vi att 56 % av dessa ansökningar har beviljats uppehållstillstånd.

Under 2019 sökte 44 569 personer asyl på familjeanknytning i Sverige. 7 350 av dessa hade asyl-/flyktinggrunder. 8 796 var barn födda i Sverige till förälder med PUT. 62 var adopterade. 15 557 var ”övriga”*.

Under 2019 avgjordes 43 145 ärenden i kategorin asyl på familjeanknytning. 24 171 av dessa personer beviljades uppehållstillstånd under förra året.

I slutet av december var 31 117 familjeanknytningsärenden öppna ärenden, dvs ärenden som inkommit men inte fått beslut än.

*I denna grund ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.

Myt: Anhöriginvandringen kostar för mycket

Det finns en falsk föreställning om att vi skattebetalare betalar för anhöriginvandrare som saknar försörjning. Det stämmer inte, eftersom det finns försörjningskrav. För att få återförenas med din familj i Sverige ställs det höga krav på dig som migrant. Dels ska du innan du ens får ansöka om återförening ha en bostad som anses vara tillräcklig och du måste anses ha råd att försörja den anhörige.


Att fly och att vilja återförenas med sin familj är inget brott.

För att som migrant oavsett om du har fått PUT (Permanent uppehållstillstånd), TUT (Tillfälligt uppehållstillstånd) eller har fått medborgarskap beviljat ställs det ganska höga krav om du önskar återförenas med familjen (syskon, barn, make, maka eller föräldrar).

Kraven som ställs är att du som ansöker om anknytning invandring ska dels kunna försörja den anhöriga, här räknas inga bidrag som medel för försörjning. Du ska också ordna en bostad som anses vara tillräckligt stor och ha tillräcklig standard.

Vad räknar migrationsverket som försörjning?

  • lön från arbete
  • arbetslöshetsersättning
  • sjukpenning
  • inkomstgrundad ålderspension

Hur ser det ut med vad för storlek på inkomst du anses behöva vara?

För 2019 är normalbeloppet

  • 4 923 kronor för en ensamstående vuxen
  • 8 133 kronor för sammanlevande makar eller sambor
  • 2 612 kronor för barn till och med 6 år
  • 3 007 kronor för barn 7 år eller äldre.

Dessa belopp ska du ha kvar efter att kostnad för bostaden är betald och man ska ha pengar som räcker till bland annat kostnad för mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov.

Myten att vi som skattebetalare i Sverige får stå för kostnaden av att anhöriga får flytta in på vår bekostnad är därmed krossad.

Under 2019 inkom 44569 ärenden om ansökan rörande familjeåteranknytning varav 24121 blev beviljade. Det innebär att 54% eller lite fler än hälften av ansökningarna blev beviljade. Källa: Migrationsverket

Grafik: Tomas Ekroth med siffror från migrationsverket.

Det finns förvisso också ett undantag från försörjningskravet som ser ut på följande vis.

Undantag från försörjningskravet

Kravet på försörjning och bostad gäller inte om

  • du är under 18 år
  • du är flykting eller alternativt skyddsbehövande och dina familjemedlemmar ansöker inom tre månader efter att du har fått uppehållstillstånd eller skyddsstatus, eller
  • dina familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd senast den 19 oktober 2019, och du har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Du ska ha ansökt om uppehållstillstånd efter 24 november 2015
  • har en familjemedlem som ansöker om att förlänga sitt uppehållstillstånd.

Källa: Migrationsverket

Men då ska man också ha i åtanke att detta undantag är belagt med ett antal olika regler.

Undantaget från kravet på försörjning och bostad gäller endast om ni inte har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till. Du och dina familjemedlemmar ska ha bott tillsammans utomlands under en längre tid och anses ha en väl etablerad relation. Källa: Migrationsverket

Om personen som ansöker om återförening inte uppfyller kraven om försörjning eller bostad eller om inget av undantagen inte uppfylls så kommer ansökan att bli avslagen.

Det är med andra ord viktigt att ta reda på fakta innan man väljer att sprida myter och direkta lögner. Avslutningsvis vill jag bara tillägga. Om du av någon anledning skulle tvingas fly, skulle du då inte vilja återförenas med din familj i ditt nya land? Jag vet att jag skulle göra allt jag kan för att få återförenas med min familj i alla fall.


Källor

Migrationsverket, Familjeåterförening

Migrationsverket, Familjeanknytning, statistik

Fortsätt läsa Myt: Anhöriginvandringen kostar för mycket

1/4 av asylsökarna beviljas uppehållstillstånd

Migrationsverket har släppt sifferstatistik för 2019.

Om vi kikar på beviljade uppehållstillstånd för asylsökare ser vi att 1/4 av alla asylsökare, exklusive anknytning, i Sverige har beviljats uppehållstillstånd.

Under 2019 sökte 21 958 personer asyl i Sverige, exklusive anknytning. 13 133 av dessa var män, inklusive pojkar. 8 825 var kvinnor, inklusive flickor. 6 415 var barn, inklusive de 902 ensamkommande. Genomsnittlig handläggningstid för alla asylansökningar är 288 dagar.

Ensamkommande utgör 4 % av alla asylansökningar. Av de 672 ensamkommande som fick sin asylansökan prövad beviljades 254 uppehållstillstånd i Sverige. Handläggningstiden för ensamkommande är i genomsnitt 215 dagar.

I slutet av december var 14 890 asylärenden öppna ärenden, dvs ärenden som inkommit men inte fått beslut än.

6 540 personer beviljades uppehållstillstånd. Under året återvände 5 980 frivilligt till sina hemländer.

Om vi kikar på avgjorda ansökningar ser vi att av de 21 958 personer som sökte asyl fick 12 186 avslag, 2 643 ska få asylansökan prövad i annat land enligt Dublinförordningen och 3 200 har inte prövats i sak ( t ex avskrivning av ansökan pga avvikning eller återtagande av ansökan).

De vanligaste ursprungsländerna 2019 var Syrien (2 647 personer), Iran (1 090 ), Irak (1 054), Uzbekistan (1 052), Georgien (975) och statslös (880).

Bland ensamkommande var de vanligaste ursprungsländerna Syrien (151 personer), Marocko (125), Somalia (124) och Afghanistan (121).