Etikettarkiv: sexism

Rasister hetsar mot idrottande flicka i slöja

Ulla Gustavsson, ordförande i svenska simförbundet, och Lars Liljegren, en höjdare i idrottssverige har de sista dagarna kritiserat en bild Riksidrottsförbundet lagt ut på sin hemsida. Bilden visar en flicka i hijab som utövar sporten skytte, bredvid henne ligger en vit kille i samma ålder och skjuter. I sin okunskap hävdar de att bilden stöder hedersförtryck och radikal islamism. Men hederskultur och radikal islamism förbjuder flickor att utöva sådana sporter och absolut inte ihop med pojkar.


I Aftonbladet jämför Ulla Gustavsson bilden med hederskultur och könsstympning.

Slöjan är ett religiöst, politiskt och sexistiskt plagg… Nu visar RF att de gillar och uppmuntrar hedersförtryck: könsstympning, barnäktenskap, hedersvåld. Det upprör mig. Barn måste få vara barn.

Lars Liljegren går längre och menar att bilden verkar stödja terrorism.

Han har diskuterat slöjbilden med Ulla Gustavsson och tycker att den har en uppenbar underton.

– Om man glömde bort den ljusa lintotten i bakgrunden, han som ser ut som jag gjorde som liten, kan man tro att det är en rekryteringsannons för en militant organisation. Någonstans har det brustit totalt i omdömet. Man har inte gjort ett fel utan flera, säger Liljegren.

På vilket sätt ser det ut som en annons för en militant organisation?

– En liten flicka med slöja skjuter med tungt vapen. Det är en dålig kombination. Det är förvillande likt en rekryteringsannons. Den ger ett ohyggligt obehagligt intryck.

På sin Facebooksida har Gustavsson lajkat Liljegrens uttalande om detta (källa), så jag förutsätter att hon håller med om påståendet att flickan liknar en terrorist.

Det är tvärtom

GAPF och deras drivande personer som Devin Rexvid och Sara Mohammad har i många år hetsat mot slöjan och jämfört den med en nazistisk SS-uniform. De kräver slöjförbud för alla under 18. Debatten visar att den kampanj GAPF och andra, som Sverigedemokraterna, för mot slöjan är riktigt farlig.

Var Ulla Gustavsson och Lars Liljegren fått sina vanföreställningar om slöjan från vet jag inte, men de visar på en djup okunskap. Att en flicka bär slöja betyder INTE att hon är utsatt för hederskultur eller att hon symboliserar radikal islamism.

Hederskulturer förbjuder flickor och pojkar att umgås. Därför brukar i de allra flesta fall familjer med hederstänkande förbjuda sina flickor att utöva idrotter där könen blandas på sin fritid. På sin höjd tvingas de tolerera att skolan är könsblandad i Sverige, men på fritiden kontrollerar de sina barn.

Radikal islamism och riktigt fundamentalistisk islamsk religion förbjuder att könen blandas. De kan ibland tolerera att kvinnor utövar vissa former av sporter, inklusive skytte, men skilt från män och pojkar. Riktigt radikala extremister förbjuder det helt, som IS. IS förbjuder kvinnor att skjuta för det är en manlig sport.

De flesta vanliga muslimer i Europa bryr sig inte om sånt trams. De mer pålästa skulle hänvisa till att profeten Muhammed själv sprang ikapp med sin fru.

Inte alla muslimer bär slöja, men bär man slöja ska man kunna göra det utan att bli anklagad för att vara terrorist eller hedersförtryckt.

Radikal islamism

Vad anser fundamentalister inom islam om kvinnor och sport? Här är ett exempel. Sport är OK om det utövas skilt från män och att ta foton på kvinnor som utövar idrotter är förbjudet.

”Engaging in sport should be far removed from the eyes of men, whether they are trainers, teachers, students, administrators or spectators. In order to fulfil this condition, it is not permissible to take pictures of women’s sport, so that they will not fall into the hands of men who will look at them, which would be contrary to the condition which makes it permissible for women to engage in that sport.”

Speciellt farligt anser de det är om det förekommer musik i samband med idrotter. Till slut sammanfattar man det med att generellt sett är det bättre att kvinnor stannar hemma i huset än utövar sporter i avskildhet.

”However we advise our sisters to protect themselves and take care of their time, and not waste it in such deeds, because protection of a woman is done by adhering to the commands of Allah, one of the most important of which is to stay in their houses, and not go out unnecessarily, in obedience to the words of Allah, may He be exalted (interpretation of the meaning):

“And stay in your houses””

Madhkalisternas hemsida kan man läsa detta:

Fråga: Vad är domen för damidrott?

Svar: Det varierar. Det är tillåtet ifall den sker endast kvinnor emellan på ett sätt som inte motstrider Sharî´ahn. Exempel på det är löpning på en plats som är särskild för kvinnor och som män inte kan  besöka. Ett annat exempel är simning i deras hem eller i bassänger som inga män kan besöka. Om männen varken kan se dem eller komma i kontakt med dem, är handlingen tillåten.

Men om handlingen praktiseras av män och kvinnor tillsammans eller att män ser kvinnorna eller att det uppstår faktorer som skadar muslimerna, anses handlingen inte vara tillåten. Alltså är denna fråga detaljerad.

Det är nämligen tillåtet ifall handlingen är specifik för kvinnor och inga synder äger rum samt att det inte sker blandat med män på så sätt att platsen är dold och avlägsen från männen. Detta berör löpning, simning och även andra tävlingar.

Idrott är bra

Bilden strider alltså mot allt som radikal islamism står för. Dessutom tillåts inte flickor och pojkar att umgås och idrotta på sin fritid av familjer som präglas av hederskulturella normer. Gustavsson och Liljegren har alltså lyckats med mästerstycket att vantolka situationen helt, bara för att de ser klädesplagget ”slöjan”. I deras värld är slöjan i sig bevis på förtryck.

Det är lika knasigt som om nån skulle komma och påstå att könssepareringen i idrotterna, att kvinnor tävlar för sig och män för sig, är ett bevis på radikal islamism och hederskultur.

Om de verkligen vore mot radikal islamism och hederskultur skulle de vara glada åt bilder som den Riksidrottsförbundet sprider. Idrott är bra. Vill man bekämpa extremism ska man satsa mer på idrott, och gärna så könsblandad idrott, i den mån det går.

Våldsbejakande islamism: madhkalismen och ”järvasalafismen”

Det finns en hel del radikala islamistiska grupper som sprider extremt hat som ännu går under radarn i den svenska debatten. Ett sådant exempel är de s k ”madhkalisterna”, t ex de s.k. Järvasalafisterna. De granskas nästan inte alls eftersom de är en rörelse som arbetar mot IS och al-Qaida. Men de har i själva verket en ideologi som är lika extrem som den hos IS och al-Qaida. Med denna artikel vill jag fylla kunskapsglappet i debatten om radikal islamism genom att visa vad denna grupp salafister säger och gör.


”Tolerans har förstört världen och religionen… Satan är ute efter detta… De otrogna… förtalar muslimer och ljuger om dem. Det går inte att vara tolerant mot dem…” /Darulhadith.com

I kampen mot IS och al-Qaida finns det en del som anser att man kan bekämpa deras extremism genom att stötta andra extremister, som råkar vara mot IS och al-Qaida.

Detta är en omdiskuterad metod. Men den används på allvar över hela världen. I Skandinavien är den mest känd som Århusmodellen. (Källa). I Danmark har det offentliga samarbetat med en radikal extremistisk sekt för att stoppa IS. Enligt många har samarbetet varit en stor succe (Källa). Men Århusmoskén är samtidigt otroligt extrem. Ledningen pratar t ex om att det kan vara rätt att döda homosexuella och personer som lämnar islam. (Källa)

Århusmoskén har blivit känd genom sitt samarbete med det allmänna. Lärare tar regelbundet med skolbarn på studiebesök i moskén. Konsekvenser på sikt av att de får stöd av det allmänna kan man fundera över.

Internationellt har Saudiarabiens arbete mot extremism fått mycket beröm (Källa). Speciellt från USA (Källa) där Saudiarabien ses som ”our partners in counterterrorism” (Källa). I Europa har till och med en av de ledande experterna på Muslimska Brödraskapet, Lorenzo Vidino, varit redaktör för en skrift som berömmer  Saudiarabiens program mot extremism, speciellt de religiösa och ideologiska bitarna av det. (Källa)

Det finns, dessvärre, extremt lite att läsa om metoden de använder och vilka värderingar de vill att de ”avprogrammerade” extremisterna ska ha: Nämligen, för oss i väst, väldigt främmande och vidriga åsikter.  Sällan nämns det att även demokrater fängslas och sätts på skola för att avprogrammeras sida vid sida med IS-anhängarna. (Källa)

”Järvasalafisterna”

I Sverige har inte något liknande Århusmodellen eller Saudimodellen kommit igång. Det finns dock de som vill använda de s k ”Järvasalafisterna” som botemedlet mot IS och al-Qaida. De och deras madhkalistiska ”bröder” i andra församlingar i landet gör nämligen en stor poäng av att de är mot ”extremism”.

”Järvasalafisternas” mångåriga kamp mot IS och al-Qaida och deras avståndstagande av Muslimska Brödraskapet i kombination arbete aktivt mot gatubrottsligheten i förorterna, gör att många attraheras av dem. En person jag pratade med sa något bra: ”Kanske det finns en tolerant konservativ muslimsk grupp här som kan hjälpa oss få bukt på extremismen?”.

Försvarshögskolan har i en rapport som skrivits under Magnus Ranstorps ledning skrivit om dem i förvånansvärt positiva ordalag och påstår indirekt att de är toleranta. I rapporten står det att  de ”kan utgöra en positiv motkraft” till salafistiska jihadister att de vill ”anpassa sig” till det sekulära svenska samhället (Källa). Även Evin Ismail har skrivit om dem (Källa) i en artikel med en talande rubrik: ”Kan konservativa salafister motverka radikalisering”.

Försvarshögskolans rapport är tragisk. Den innehåller mycket bra och detaljerad information om annan salafism, men när det gäller madkhalismen har de fuskat ordentligt. Rörelsen är inte tolerant, även om individuella aktivister kan vara ganska toleranta. Rörelsen är inte mot våld och sprider ideer som i grunden är lika extrema som IS och Al Qaidas.

Varning för madhkalismen!

”Järvasalafisterna” inte är ett spår ”toleranta”. De är lika ”toleranta” som Saudiarabiens religiösa och politiska ledare är det – dvs inte alls.

Jag har analyserat vad de svenska madhkalisterna står för. Inte bara grupperna runt Ibn Abbas Center i Stockholm och islam.nu, som är de som kallas ”Järvasalafisterna” utan även vad som skrivs och sägs av deras ledande ideolog  Shaykh Rabi’ bin Hadi al-Madkhali. Dessutom visar jag vad den Malmösajten Darulhadith.com står för.

I en artikel på min blogg skriver jag utförligt om dem.

Läs mer här!

Varning för madhkalisterna, de s k ”Järvasalafisterna”!

Men det finns andra än Ranstorp och Ismail som skrivit om madhkalisterna.

Rasism och sexism

En som studerat Järvasalafisterna mer noggrant än Ranstorp och Ismail är Niklas Orrenius. I ett reportage i DN från förra året visar han vad en av ”Järvasalafisternas” svenska ledande predikanter, Abdul-Wadud Frank, har att säga om shiamuslimer och judar (Källa).

Efter studier i Medina höll Abdul-Wadud Frank en föreläsning på svenska som var en enda lång giftig attack mot shiamuslimer: ”Sanningen om Shia”.

I föreläsningen, som spridits via webbplatsen islam.nu samt på Youtube, gör Abdul-Wadud Frank klart att han inte ser shiamuslimer som muslimer. Han kallar dem i stället för det nedsättande ordet ”rafidah”. Som ofta i anti-shiaretorik är hatet sammanvävt med antisemitism.

– Grunden för rafidah kommer från judarna, säger Abdul-Wadud Frank i föreläsningen.

Shiitisk islam är enligt Abdul–Wadud Frank skapad av ”en jude som försökte korrumpera islam från insidan”, och citerar sunnimuslimska författare som hånar shiamuslimer:

– ”Jag har aldrig sett någon smutsigare smuts och ingen som är dummare än rafidah.”

– ”Man ska inte hälsa på dem. Man ska inte gifta sig med dem. Man ska inte äta deras kött.”

Att Frank anser att judar är farligare än shiamuslimer framgår av att han anser att shiamuslimerna skapades av judarna, som en judisk konspiration.

Även Uppdrag Granskning har haft anledning att granska Abdul-Wadud Frank. De skickade två reportrar dit, ”undercover” för att höra hur Frank skulle reagera om en kvinna kom fram till honom och sa att hon blir misshandlad. Svaret Abdul-Wadud Frank gav till kvinnan var att hon inte skulle ringa polisen. (Källa)

Från Abdul-Wadud Franks sida på Scribd.

Utan Abdul-Wadud Frank skulle det inte finnas nån s.k. ”Järvasalafism” att tala om i Sverige. Studerar man Abdul-Wadud Franks och ”Järvasalafisternas” ideolog al-Madkhali förstår man Franks rasism och sexism kommer från.

 al-Madkhali

Vad anser de svenska madhkalisterna?

Genom att titta på deras webbsidor,  islam.nu och darulhadith.com, får man en bra bild av deras åsikter. Islam.nu finns runt Ibn Abbas Centret i Stockholm.  Man kan dessutom följa Facebooksidan ”Muslimer mot Extremister” och gruppen ”Svar på Khawâridjs villfarelser” som är kopplat till Darulhadith i Malmö. Till Malmö är även den den grovt rasistiska sidan ”Sanningen om Shia” knuten och den nu nerlagda ibnbaz.se.

Den viktigaste ideologen för rörelsen är saudiarabiern Shaykh Rabi’ bin Hadi al-Madhkali. De har fått sitt öknamn, madkhalister, på grund av att de följer honom. Rörelsen erkänner öppet hans betydelse för dem, men ogillar att bli kallade ”madhkalister”. Två av rörelsens frontfigurer i Stockholm, Abdul-Wadud Frank och Abu Dawud, försvarar i denna Youtube-video öppet al-Madhkali.

Om man söker på Madhkali på dessa hemsidor ser man att det är en ideolog som de ofta refererar till. (Se här och här). På islam.nu kan man se att de ofta försvarar al-Madhkali (Källa).

Islam.nu vill utmåla sig som ”respektablare” så de länkar inte till Darulhadith men de grundar sig på samma ideologer, och lyssnar man på det som sprids i föreläsningarna så är budskapet oftast detsamma. Speciellt då Frank föreläser. (Vilket jag visar i artikeln.)

Det finns individer som vill väl i båda grupperna och som fokuserar på arbete med ungdomar. Men så länge man lutar sig mot Madkhali och samarbetar med Frank och inte tar avstånd från Darrulhadith.com blir man en del av problemet och inte av lösningen.

Madhkalismen utgår ifrån att muslimer har splittrats i illojala troende och äkta troende. IS och al-Qaida är illojala muslimer i deras ögon, men även shiamuslimer och sufister och Muslimska Brödraskapet och andra som de ogillar. Demokratiska muslimer och muslimer som gillar musik eller diskotek är, i madhkalisternas ögon, lika mycket illojala som IS och al-Qaida.

De utgår från en delad syn på mänskligheten i ”vi” och ”dom”. Vi är de ”goda” och dom är ”de onda” som man gärna generaliserar negativt om. Mekanismen är densamma som hos islamofober, fast tvärtom: Istället för att fördöma alla muslimer fördömer man alla icke-muslimer (otrogna) och illojala muslimer, i synnerhet de som man kopplar till judarna och shiamuslimerna.

al-Madhkali förespråkar obrottslig lojalitet till det saudiska kungahuset. Det är därför inte konstigt att han har fått en hel del stöd från kungahuset genom åren. Han stöder Saudis väpnade intervention i Jemen.

Hat mot sufister

Vill man se ett konkret exempel på vad madhkalister kan ställa till med om deras överordnade i Saudiarabien ger grönt ljus, ska man se på madhkalisternas ”heliga krig” mot sufisterna i Libyen. Sedan 2011 har rörelsen som har al-Madkhali som andlig ledare förstört sufistiska helgedomar i Libyen och i synnerhet har de slagit sönder gravar och gravbyggnader tillhörande dem (Källa och Källa).

I Libyen finns en väpnad rörelse som kontrollerar stora delar av Libyen och som styrs av madkhalister. För några år sedan uppmanade Madhkali sina anhängare i Libyen att ta upp vapnen i det libyska inbördeskriget. Detta efter att Khadaffi störtats, som var en av de diktatorer han gillade och stöttade. Det visar för övrigt att Försvarshögskolan och Magnus Ranstorp har fel i sitt antagande att järvasalafisterna tar avstånd från våld. De är våldsbejakande om deras kung ger grönt ljus till våld, som situationen i Libyen visar (källa här, här, här och här och här samt här).

Since 2011, Madkhalists have destroyed many of the Sufis’ historic mosques, shrines, schools, and libraries. In August 2012, Madkhalists destroyed Sufi mosques in downtown Tripoli. They also bulldozed Sidi Abdul-Salam Al-Asmar Al-Fituri mosque in Zliten. Mohamed al-Madkhali, brother of Rabi al-Madkhali, issued a fatwa to encourage the Madkhalists in Libya to destroy the Sufi sites, claiming that Libyan Madkhalists are the true successors of Prophet Mohamed and that destroying these sites is destroying heresy. (Källa)

Om man läser vad al-Madhkali själv står för ser man varför de attackerar sufisterna. En av hans böcker om sufisterna finns översatt till engelska på internet (Källa). I den hittar vi t ex denna formulering: Att det är var muslims plikt att gå i krig mot sufisterna…

…och mot ateister, shiamuslimer och kommunister, givetvis…

Darulhadith.com

Bakom darulhadith.com ligger predikanten Abu Musa. Här är ett urval av de åsikter som madhkalisterna sprider genom sajten Darulhadith.com, som jag visar i detalj i min artikel:  Varning för madhkalisterna, de s k ”Järvasalafisterna”!

  • Madhkalisterna delar sin ideologs hat mot shiamuslimer. Det finns mängder av (!) artiklar med rasistiskt hat mot shiamuslimer på deras webbsidor. (Se sökresultat här!) De använder givetvis det rasistiska öknamnet ”rafidah” (”de som förnekar”) om dem (se sökresultatet om Rafidah).
  • Tolerans är något negativt, de otrogna (icke muslimerna) bör bekämpas med vapen. (Källa)
  • IS och al-Qaida är khawaridjer (illojala muslimer) och ska bekämpas. Även socialister och muslimer som tror på demokrati är khawaridjer. (Källa)
  • Ett stort problem med IS- och al-Qaida-anhängare i väst är att de bor i väst.  Att migrera från ett muslimskt land till det degenererade väst med homosexualitet och demokrati, där religionen förstörs, är en stor synd. Madhkali skriver att väst således är ett större problem än IS och al-Qaida. (Källa) och (Källa).
  • ”Döda den som ändrar sin religion”, att lämna islam måste vara förknippat med dödsstraff, skriver al-Madhkali (Källa). Han menar att ”Religionsfrihet är otro” och en stor synd. (Källa)
  • De frågar sig vad man ska göra med shiamuslimerna. Svaret är att ”de ska dödas” enligt ett citat från den saudiska lärde Saleh al-Fawzan som citeras av Darulhadith.com. (Källa) Lägg märke till att shiamuslimerna beskrivs som VÄRRE än khawaridj, dvs IS och al-Qaida och muslimer som förespråkar demokrati och musik.
  • Men det är bara de världsliga myndigheterna som får besluta om att döda shiamuslimer. Vanliga muslimer får inte agera på egen hand. (Källa)
  • Judarna skapade shiamuslimerna. (Källa)
  • Beskriver judar och kristna med hatiska ord. (Källa), (Källa) och (Källa). Inga kyrkor eller synagogor får byggas i muslimska länder. (Källa)
  • Kristna eller judar måste underkasta sig kontroll av de muslimska ledarna, betala skatt och de förbjuds att missionera. Lyder de inte är det rätt att kriga mot dem och döda dem. (Källa)
  • Kvinnor får inte köra bil.  Kör kvinnor bil försvinner deras kyskhet och blyghet och de kommer att luras att begå synd med andra män. ”Hon är lättlurad, ty hon är en kvinna. Svag. Lättlurad.” (Källa) och (Källa)
  • Feminism är ondska: ”Om både hon och maken skall ut och jobba, upphör hushållsarbetet, småbarnen förlorar sin vårdnad och amning och maken hittar inte bordet serverat när han kommer hem från arbetet.” (Källa)
  • Personer som begår hor (tex homosexuella eller personer som har sex innan äktenskapet) ska avrättas genom stening. ”Den som förnekar steningen avfaller”. (Källa)
  • Med mera, med mera…

Summa summarum

De flesta muslimer jag pratat med avskyr den människosyn som sprids i madhkalisternas nätverk. Madhkalisternas så kallade ”kamp mot extremism” brukar avfärdas med ”vad då, kämpar de mot extremism, när det knappast finns något extremare än denna sauditrogna sekt.”

När man läser eller hör madhkalisternas ord om IS och al-Qaida låter det bra ibland. Men man bör veta att muslimer som gillar musik och demokrati anses vara ett problem av samma sort som IS och al-Qaida.  Och IS och shiamuslimerna är lika illa i deras ögon.  Dessutom anser madhkalisterna att judarna och de kristna ligger bakom shiamuslimerna, IS, al-Qaida, Muslimska Brödraskapet och alla de andra som de betraktar som ”khawaridj”!

Hur många är inte Eldens hundar som spränger i islamiska länder efter att ha rekryterats av de statslösa, judarnas och de kristnas elever, frimurarnas efterföljare och judarnas, västs och östs betjänter. De ger utslag från de otrognas berg och västländerna som ger dem skydd och försvarar dem. Fy på dessa platser som sprider detta gift mot muslimerna och hjälper islams fiender mot islam och muslimerna.

Må Allâh döda den som finansierar dem! Må Allâh döda den som tiger om dem! Må Allâh döda den som samarbetar med dem! Må Allâh döda den som sluter sig till dem! Må Allâh döda den som ursäktar dem! Må Allâh döda den som ursäktar deras handlingar! Må Allâh döda den som anser dem ha rätt! Må Allâh döda den som bara är tyst om dem! (Källa)

För mer information och fler källor, läs min längre artikel:

Varning för madhkalisterna, de s k ”Järvasalafisterna”!

#språk: ”Bögjävlar” och ”horungar” i sportens värld

Det pågår ständigt en diskussion om huruvida språkbruket i sportvärlden ska få lov att vara en fristad, där det måste tillåtas att få vara högt i tak. Att det ens ska få lov att vara en diskussion ger oss underkänt i kampen mot homofobi, rasism och sexism.


Det var i lördags i hockeymatchen mellan Malmö Redhawks och Djurgårdens IF som en spelare i Malmö skrek ”din jävla horunge” till en motspelare. Straffet fastställdes dagen efter till två matchers avstängning.

I sportvärlden har det genom åren funnits en förkärlek för att använda sig av sexistiska, homofobiska och rasistiska tillmälen. Det handlar om en accepterad jargong och om att med alla till buds stående medel, få motståndaren att tappa fokus och hämnas genom att ”ge tillbaka”.

Att det omoderna och kränkande språkbruket fortsatt tillåts vara en del av sporten är obehagligt. Det finns ett gigantiskt mörkertal, dvs ordväxlingar mellan spelare som inte är hörbara för oss runt omkring. Problemet med att språkbruket har accepterats är att arbetet med att minska kränkningar av våra medmänniskor går förlorat när förebilder och idoler häver ur sig saker som påverkar oss negativt.

I ivern att låta sportvärlden få frisedel i föreställningen om att stridens hetta måste få lov att diktera hur vi ska uttrycka oss tappar vi bort det faktum att åskådare sitter på första parkett och serveras sexism, homofobi och rasism. När favoritspelaren skriker ”din jävla horunge” under en match kan det uppfattas som tecken på engagemang, vinnarskalle och adrenalin. Men det är det inte. Det är uttryck som får oss att fortsätta kränka våra medmänniskor.

”Om jag säger ”bögjävel” till dig på isen, då skrattar man ju bort det”

Malmös sportchef Patrik Sylvegård tvingade förvisso sonen Marcus, som är den nu avstängde Malmöspelaren, att be det egna laget om ursäkt. I en intervju med SVT Sport förringar Sylvegård språkbruket:

Man kan fråga sig var gränsen går och vad som är kränkande. Om jag säger ”bögjävel” till dig på isen, då skrattar man ju bort det. Det sägs mycket värre saker som domaren inte reagerar på. Och man kan säga mindre vulgära saker som kanske är mycket mer kränkande för en människa.

Uttalandet från sportchefen är värt att kritisera och ta avstånd ifrån. Att spelaren tvingades be om ursäkt betyder i praktiken ingenting då man i efterhand uttalar sig accepterande gentemot sexistiskt språkbruk.

Sportchefen förklarar den hetsiga situationen:

Som vanligt hör domaren bara det ena och det är otur för Marcus. Det var långt ifrån våra värderingar, men samtidigt ganska vanliga ord som sker på banan.
Vad sade han?
– Det var såhär: Spelaren i Djurgården sade något i stil med ”Vad fan håller du på med din långhåriga bögjävel” och då svarade Marcus ”Håll käften din horunge”, säger Patrik Sylvegård innan han fått veta domen mot Marcus Sylvegård.

Djurgårdsspelaren förnekar att han skulle ha sagt något till Marcus Sylvegård.

I en intervju med SVT Sport försvarar Djurgårdstränaren Robert Ohlsson Marcus Sylvegård:

Det som sägs på isen i stridens hetta ska stanna där, jag tycker inte att det är något som ska komma ut. Jag förstår att domaren reagerar och det är hans jobb, men jag tycker att det vore bäst för all sport om det som sägs på en plan stannar där.

Nu är ju problemet att det som sägs på en idrottsarena INTE stannar där. Orden tar sin väg upp på läktaren, ut i TV-rutan och in i åskådares vokabulär. Det är naivt att tro att kränkningarna stannar nere på isen, som om den vore ett vakuum.

Idrottare är förebilder

En som arbetar med att minska det kränkande språkbruket i sportvärlden är Shanga Aziz, grundare av organisation Locker Room Talk. I ett sms till SVT Sport skriver Aziz:

Jag tänker framför allt på alla unga killar vi utbildar i omklädningsrummen varje dag. Hur de ser upp till spelarna i SHL, deras förebilder. De vill vara och göra allt som dem. Därför är det otroligt viktigt att domaren tydligt visar att ett nedvärderande språk inte hör hemma på isen.

Aziz anser att sportvärlden har ett stort ansvar i att stävja det kränkande språkbruket. Sport har en oändligt stark genomslagskraft och det är viktigt att man förstår hur idrottsutövare faktiskt påverkar hur vi uttrycker oss.

Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson påpekar att detta är ett ärende som sticker ut. Han är av uppfattningen att detta språkbruk inte är vanligt i SHL (Svenska hockeyligan). I nästa stund motsäger han sig själv: ”Det sticker ut, men det är klart att det förekommer”. Larsson menar att det är i första hand domarna som bär ett ansvar för att det ska ge konsekvenser att uttrycka sig sexistiskt, rasistiskt och homofobiskt, men att hela hockeysverige bär ett ansvar.

Det finns många som engagerar sig i sport som tycker att man ska låta det hatiska språkbruket fortleva, eftersom det är ”naturligt” i stridens hetta, med adrenalinpåslag och viljan att störa motståndarens fokus.

Så länge domare, åskådare och företrädare inom sporten inte tar denna idioti på allvar ger vi hat och hot legitimitet i vårt samhälle. Två matchers avstängning på en enskild spelare är en början, men det krävs så oändligt mycket mer för att vi ska nå dit de flesta av oss vill:

En sportvärld, och i förlängningen en värld, fri från sexism, homofobi, rasism och kränkningar. Sport är en maktfaktor, det får vi aldrig glömma bort.

Lästips:

Locker Room Talk

I regel…

Gästkrönika av Erica

I regel.

I regel anmäler inte kvinnor män för våldtäkt för att få uppmärksamhet eller hämnas.

I regel använder inte kvinnor abort som preventivmedel.

I regel hotar kvinnor inte med att behålla ett barn för att få sin vilja igenom.

I regel är det kvinnor som proppar sina kroppar fulla med hormoner för att undvika graviditet.

I regel ifrågasätts kvinnor som väljer att gå tillbaka till jobbet ”tidigt” efter förlossning eller om de går ut med vännerna en kväll.

I regel tjänar kvinnor sämre trots samma arbete.

I regel är det kvinnor som utnyttjas i prostitution.

I regel är det män som utnyttjar kvinnor i prostitution.

I regel får män som tar sina pappamånader eller stannar hemma med barnen för vab eller dylikt en klapp på axeln.

I regel är det män som våldtar.

I regel är det män som misshandlar.

I regel är det män som frihetsberövar.

I regel är det män som mördar.

I regel får kvinnor som uttrycker feministiska åsikter frågan varför de hatar män.

I regel får män som våldtar, misshandlar och/eller mördar en kvinna inte frågan varför de hatar kvinnor.

Påminn mig igen varför kvinnors rättigheter ska inskränkas ytterligare, Jimmie? Sambeskattning, inskränkt aborträtt, minskat arbete mot våld i nära relationer, avskaffande av samtyckeslag, minskat jämställdhetsarbete och inga pappamånader.

I regel kommer främst män se det här inlägget och tänka ”feminazi”.

I regel är det män som kommer ifrågasätta mina fakta eller mitt kunnande. Trots mina 5 års utbildning i ämnet, ideella uppdrag och egen erfarenhet så är det jag som inte vet vad jag snackar om.

I regel känner jag mig så arg. Så jävla arg.

Foto: Privat

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Är du rasist, eller bara lite främlingsfientlig?

De allra flesta av oss vill hävda att de hyser en sund människosyn och att alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar, har samma värde. Men hur står det egentligen till med din människosyn? Är du rasist, eller bara lite främlingsfientlig?

Du som säger dig ingå i den antirasistiska kampen och hyser en övertygelse om allas lika rättigheter och värde borde, då och då, titta dig själv i spegeln. Har du rent mjöl i påsen? Lever du som du lär? Att hävda din antirasism, icke-rasism eller icke-främlingsfientlighet är inte särskilt svårt, men att faktiskt efterleva det är desto svårare.

I det oantastliga konceptet ingår nämligen att acceptera, anse och uttrycka att alla människor har samma rättigheter och värde, oavsett. Oavsett bakgrund och förutsättningar.

Som en sann antirasist, som en människa som hävdar att du inte är rasist, osunt fördomsfull eller främlingsfientlig så finns inga undantag. Du är inte trovärdig i din icke-rasism om du samtidigt undantar något av följande:

  • etnicitet
  • nationalitet
  • hudfärg
  • ursprung
  • kultur
  • religion
  • sexuell läggning
  • könsidentitet
  • könsuttryck
  • kön
  • ålder
  • funktionsvariation

Jag vill hävda att inom anti- och ickerasismens ramar ryms alla nyss nämnda punkter. I samma stund som du undantar någon av nyss nämnda punkter diskvalificerar du dig själv, och konsekvensen blir att din anti- eller ickerasism är förbrukad.

Att diskriminera, särbehandla, generalisera, stigmatisera, kränka, hata, bruka våld eller hota människor mot bakgrund av en, eller flera, av dessa kriterier är rasism, främlingsfientlighet, diskriminering, intolerans eller tecken på orimlig fördomsfullhet.

Att du själv ingår i en utsatt minoritet betyder inte att du har ”rätt” att uttrycka dig, eller handla, rasistiskt, främlingsfientligt eller fördomsfullt mot bakgrund av att du själv är en del av den utsatta minoriteten.

Du har inte heller frikort från rasism, främlingsfientlighet och intolerans bara för att du har en faster som är lesbisk, en granne som är funktionsvarierad, en medspelare i fotbollslaget som är rom, en kollega som är muslim, en föreningskamrat som är jude, en bror som är icke-binär eller en fru som är svart. Uttryck som ”jag har inget emot homosexuella, bara jag slipper se det”, ”romer är tjuvaktiga” eller ”du är inte som andra muslimer” är ytterligare exempel på hur människor inte tar ansvar för sin rasism eller främlingsfientlighet.

När du hävdar din goda människosyn samtidigt som du uttrycker homofobiska, transfobiska, antiromska (antiziganistiska), afrofobiska, antisemitiska, islamofobiska, funkofobiska eller sexistiska åsikter är du inkonsekvent.

Så när du tittar dig själv i spegeln nästa gång, ställ frågan till dig själv om huruvida du är ”home free”, eller om du kanske har en del att jobba med. Åsikter är föränderliga, men du gör klokt i att inse att dina åsikter ligger till grund för hur du formar din människosyn. Din människosyn ligger till grund för huruvida du är, eller inte är, rasist, främlingsfientlig, osunt fördomsfull eller intolerant. Det är du som avgör, det är du som bestämmer om du vill vara konsekvent eller inkonsekvent.

Jag är medveten om att många som säger sig ingå i den antirasistiska rörelsen, eller bara säger sig vara för allas lika värde, faktiskt brister på en, eller flera, punkter.

Som exempel på människor som diskvalificerar sig kan nämnas f d muslimer som hyser islamofoba åsikter och män som hyser sexistiska åsikter. Antiziganism är tyvärr en form av rasism som löper som en röd tråd även inom antirasismen, då rasismen mot romer är den sista ”accepterade” rasismen. Homofobi, sexism och funkofobi är andra former av osund fördomsfullhet och intolerans som inte har några egentliga gränser.

Så vad är då rasism och främlingsfientlighet? När du, genom uttryck eller handling, diskriminerar, särbehandlar, nedvärderar, generaliserar, kränker, hotar eller brukar våld mot bakgrund av någon av tidigare nämnda punkter begår du rasism, främlingsfientlighet, diskriminering eller ger uttryck för osunda fördomar. Svårare än så är det inte.

Vi gör klokt i att vara försiktiga med att slå oss för bröstet och utropa oss till antirasister och icke-rasister. Innan vi kan göra det måste vi rannsaka oss själva, eftersom vi alla bär på någon form av fördomar om andra människor. Fördomar är sällan av godo, och det farliga med dem är att de lätt kan glida över till att handla om diskriminering, intolerans, främlingsfientlighet och/eller rasism.

Ett ord på vägen till dig som är osäker på om du hyser rasistiska åsikter eller inte: ”Jag är inte rasist, men…” är en fras som till varje pris ska undvikas, eftersom den alltid efterföljs av rasism. Håll tillbaka tanken, fundera ett varv till på den och se om du kommer fram till en annan output än den du först hade tänkt dig.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips:

Terminologi – rasism
Terminologi – antisemitism
Terminologi – islamofobi
Terminologi – antiziganism
Terminologi – afrofobi
Terminologi – heterosexism (homofobi)
Terminologi – funkofobi
Terminologi – sexism
Forum för Levande Historia: Homo-, bi-, transfobi
Generaliseringar och dess konsekvenser
”Det har ju alltid hetat så!”

Apropå den eviga diskussionen om ”allas lika värde” rekommenderar jag följande text:

Dagen: Värde eller värdighet?

Affärsvärldens vit makt-retorik

Erik Hörstadius kräver, mot bakgrund av sin hudfärg och sitt kön, i en retoriskt tveksam krönika del i Isaac Newtons, Mozarts, Alexander Flemings, Shakespeares, Steve Jobs, Walt Disneys, Abraham Lincolns, Kafkas, Rembrandts, Churchills, Einsteins och Bob Dylans stordåd.

Vägen dit är krokig och bitvis faktaresistent. Genom att högt och lågt dra upp påhopp på “den vite mannen” i Sverige och internationellt menar han sig ha belägg för att han och hans kamrater är utsatta av media, politiker och folk i största allmänhet. Tanken är inte ny. Det där med att vita utsätts för “omvänd rasism” genom att icke-vita får skämta om och kritisera oss men inte tvärtom brukar ältas i alternativmedier.

Men nästan alla de belägg han lagt fram för sin tes att vita män är passiva offer är antingen redan hårt kritiserade, eller mycket perifera.

Han exemplifierar med en text av Alexander Bard som handlar om lågutbildade och främlingsfientliga, och inte om hela kollektivet vita män. Han påstår, felaktigt, att Hillary Clinton sagt att “den vite mannen” hör hemma i en basket of deplorables, när hon egentligen, hårt kritiserat, yttrade sig om “half of Donald Trump’s supporters”. Han påstår att den vite mannen “kvoteras bort” på amerikanska campusar, trots att vita män fortfarande är överrepresenterade där, och menar sedan att den stackars kraken utsätts för “åsiktsstalinister” när han ändå kommit dit.

Vidare är det av någon anledning synd om vita män för att kritik av gay marriage ifrågasätts på amerikanska universitet. Som om inte vita män kan vara homosexuella.

Hörstadius menar också att det “anses fult” att vita röstar på Trump. För oss som följt presidentvalet är det en bisarr beskrivning. Visst är amerikanska media smått besatta av att hacka upp befolkningen längs diverse linjer – hudfärg, ålder, utbildning, kön, religion, stat – men det är som förklaringsmodell och inte i huvudsak för att slå ner på väljare. Trumps väljare, oavsett kön och hudfärg, har absolut förlöjligats, men det handlar om deras bisarra faktaresistens och deras ovilja att bry sig om Trumps sexism, rasism, inkompetens, bisarra hämndgirighet och uppenbara lögner – inte om deras hudfärg.

Hörstadius vandrar vidare till Black Lives Matter, och påstår att rörelsen är ett bevis för att samhällsdiskussionen är antivit. Det är ett absurt påstående, för det finns få fenomen som diskuterats och ifrågasatts så hårt det senaste året som just den rörelsen. Det finns motslogans, som All Lives Matter och Blue Lives Matter, och det finns långa, arga analyser av vartenda snedsteg företrädare för rörelsen gjort. Det är som om en amerikan skulle skriva om svensk politik att ingen kritiserar regeringen Löfven. USA har just nu en nödvändig, om än ibland överhettad och osaklig, diskussion om “ras”-problem. Tongångarna går högt, men det är en debatt mellan jämlikar.

15766912027_ab7a7f63c7_b
Black Lives Matter-demonstration i Minneapolis 2014.

Han påstår vidare, felaktigt, att Annika Strandhäll twittrat om manlig rösträtt (hon skrev “jag har tänkt tanken” i en kommentar på en privat Facebook-vägg), och låtsas att detta också är ett exempel på vad manshatare kommer undan med, som om inte ett nationellt raseri som kulminerade i att moderaten Delmon Haffo fick lämna sitt uppdrag utbrutit.

Nej, Hörstadius, det går inte att oemotsagd ge sig på vita män. För varje aktion kommer en reaktion och sedan en motreaktion. Det är i sin ordning att tycka att Black Lives Matter har fel, även om jag inte i huvudsak håller med, men det är ohederligt att påstå att den rörelsen är den enda som hörs, och att den skulle vara okritiserad. Detsamma gäller i princip alla andra exempel. Men så långt är artikeln bara ytterligare ett inlägg i “stackars oss”-debatten, och inte förtjänt av en större reaktion än att suckande skaka på huvudet.

Det blir dock snabbt obehagligt vid slutklämmen, när Hörstadius i en verbal kullerbytta kommer fram till att vita män är “förtryckta” och att han därför på något sätt har moralisk rätt att, som vit man, påstå att bara vita män byggt nationer som människor flyr till och inte från.

Det är bisarrt att indirekt hävda att kvinnor inte skulle ha del i västerländska “nationsbyggen”, att inte män skulle starta krig, att enbart västerländska “nationsbyggen” flys till, eller att bara vita och inte exempelvis svarta slavar har bidragit. Och mitt i hans uppräknande av framstående vita män står dessutom syriern Steve Jobs, à propos länder människor flyr från.

Hela artikeln, med sina halmgubbemyter om obesvarade påhopp på “den vite mannen”, har uppenbarligen syftat till att bygga upp ett rättfärdigande att hävda vita mäns suveränitet. Förmodligen medvetet och i syfte att hävda utsatthet förvränger Hörstadius en mångsidig, internationell debatt så att det låter som om det handlar om ensidiga attacker.

I en ton av “eftersom jag nu bevisat vi är särdeles utsatta har jag härmed rätt att framföra att vita män är bättre än kvinnor och alla andra hudfärger”, rabblar så Hörstadius slutligen upp alla de framstående män han menar bekräftar hans egen grupps storhet.

Det funkar inte så, Hörstadius. Andras uttalanden ger dig inte absolution att säga vad du vill utan att ifrågasättas.

När du hävdar att vita män är suveräna alla andra “människokategorier” är det klassisk vit makt-retorik. Det är själva definitionen av rasism och sexism. För den finns ingen ursäkt.

===

Not: Vi erbjöd Affärsvärlden att publicera denna text, men de tackade nej.

Ingen är rasist, men vi har rasism överallt

Ingen är rasist, men vi har rasism överallt.
Ingen är sexist, men vi har sexism överallt.

Ingen är förmer än andra, men ingen lyssnar på andra än sig själv.
Ingen är värd mer än andra, men människor kategoriserar varandra i bra och dåliga.

Alla vill ha fred, men ändå är det alltid krig på jorden.
Ensam är stark, men ändå ska alla tvingas bry sig i vad du vill.

Du är mot förtryck, men vill ändå förbjuda folks kläder eller ta ifrån dom rätten att tro på vad dom vill.
Du pratar om ”svenska värderingar”, men utgår bara ifrån dig själv.

Du kämpar för rättvisa genom att kräva förtur.
Du kräver respekt, för din respektlöshet.

Alla har rätt att yttra sig, så länge du slipper höra kritiken mot dig.
Det är synd om dig som blir stigmatiserad, när du har som agenda att stigmatisera andra.

Du bryr dig om alla människor, som gör som du vill.
Du säger att du inte alls är som alla andra, men pratar om andra som om dom var kloner.

Du kämpar för jämlikhet, för den som du känner dig jämlik med.
Du känner dig angripen och kränkt, när du inte kommer undan med att angripa och kränka människor.

Du pratar om fördomar som om det vore en sanning, men fördömer sanningen som om det vore en fördom.

Du pratar om att hjälpa dom fattiga, men vill förbjuda tiggeri.
Solidaritet tycker du är viktigt, för dom som inte flyr.

Du pratar om att förbättra livet för människor, genom att favorisera och låtsas att dom som förlorar inte räknas.

Omvärldsuppfattningen hos många är upp och ned. Ryggradslösa är dom hycklare som försöker få oss att återigen tro att solen snurrar runt jorden. En känsla förvandlar inte månen till en ost för att den känns som en. Det är viktigt att ha koll på orsak och verkan och riktningen på den.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Debatt: Ordlista för dummies

Som ett komplement till terminologi-serien ser vi på Motargument ett behov av att skapa en lättillgänglig sammanställning över ismer, företeelser och ord som används som verktyg i debatten. Följande översikt är tänkt att användas som ett uppslagsverk, och vi vill samtidigt passa på att vi påminner oss om hur konstruktiv en debatt, eller en diskussion, blir då vi lämnar sakligheten och istället svänger oss med invektiv och ogrundade anklagelser.

Det är ett fritt val vilken teknik vi använder, men vi bör fundera ett varv till på huruvida det för diskussionen framåt då vi kastar ur oss osakligheter. Vi bör också tänka över hur konstruktivt/respektfullt det är att slentrianmässigt, och generaliserande, stämpla andra med diverse epitet. Hur vi uttrycker oss är helt och hållet ett eget val. Vi hoppas att du kan komma att ha nytta av denna sammanställning.

Afrofobi – rasism mot människor med ursprung i subsahariska Afrika (dvs söder om Sahara). Mer om afrofobi finns att läsa på Mångkulturellt centrum och på DN Debatt (”Samhället måste ta den växande afrofobin på allvar”).

Anarkism – en politisk övertygelse om ett samhälle fritt från stat, kapitalism, hierarkiska system samt auktoritära strukturer På Ideologiskolan kan vi läsa mer om anarkism.

Antisemitism – hat/rasism mot judar, utifrån religiös eller etnisk (eller både och) orsak. Mer om antisemitism finns att läsa om här på Motargument och på SKMA (Svenska kommittén mot antisemitism).

Antiziganism/antiromism – rasism mot romer. Om antiziganism kan man läsa här på Motargument och på Kommissionen mot antiziganism.

Antropocentrism – uppfattning om att människan står över naturen, vilket ger människan rätt att nyttja naturen. Motsatsen till antropocentrism är ekocentrism, dvs att människa måste anpassa sig till naturen, och bete sig efter naturens villkor. En variant av antropocentrismen är biocentrismen, vilken sätter allt levande i centrum, och är således överställt naturen. Mer om antropocentrism finner vi här.

Bifobi – hat, diskriminering och fördomar gentemot bisexuella. På Forum för Levande Historia kan vi lära oss mer om bifobi.

CIS-person – motsatsen till transperson. En cis-person är en människa som känner sig bekväm med sitt biologiska, och juridiska kön samt med sin könsidentitet och sitt könsuttryck. Cis anses vara norm: man känner sig som kille, är enligt folkbokföring och myndighetsdokument kille samt har en kropp som killar brukar ha. Cis betyder ”på samma sida”. Mer om cis-personer hittar vi här.

Defaitism – (av franskans défaite – nederlag) uppgivenhet, acceptans av förlust utan strid. Mer om defaitism finns här.

Diskriminering – enligt diskrimineringslagen är diskriminering att någon missgynnas eller kränks mot bakgrund någon av de sju diskrimineringgsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi har tidigare berört ämnet här på Motargument. Det går också att läsa mer om diskriminering hos Diskrimineringsombudsmannen.

Dogmatism – uppfattning om att den egna åsikten är den enda rätta. Motsatsen till skepticism. Mer om dogmatism kan vi läsa på Psykologiguiden.

Dominionismteokratisk politisk ideologi som fokuserar på kristen nationalism och religiöst herravälde. Den kristna motsvarigheten på islamism. Mer om dominionism, även kallad den kristna högern, kan vi läsa om här på Motargument.

Egocentrism – uppfattningen om att de egna åsikterna och intressena är viktigare än alla andras. Kallas också självcentrering. En överdriven egocentrism betecknas ofta som narcissistisk personlighetsstörning, vilket är en psykiatrisk diagnos. På Psykologiguiden kan vi läsa mer om egocentrism.

Etnocentrism – tendens att se på den egna kulturen som central, och att tolka andra kulturer mot bakgrund av de premisser och värdesystem formade i den egna kulturen. Det har tidigare skrivits om etnocentrism här på Motargument.

Etnonationalism – politisk ideologi som fokuserar på att det är den etniska samhörigheten som är fundamentet i nationen. Vi har tidigare på Motargument skrivit om etnonationalism.

Fascism – politisk, antidemokratisk (totalitär) ideologi med tydliga inslag av nationalism och ledarkult. På Motargument har vi berört ämnet ett flertal gånger, och på Magasinet Neo kan vi fördjupa oss ännu mer.

Feminism – samlingsbegrepp för rörelser och ideologier som  strävar efter att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Feminister verkar för att stärka kvinnors sociala, politiska och ekonomiska rättigheter. Vi kan läsa mer om feminism på ungafeminister.se och på Språktidningen.

Frankfurtskolannymarxistisk skolbildning inom sociologi och vetenskapsfilosofi som är verksam sen tre generationer. Sedan 1990-talet har ”Frankfurtskolan” i Sverige kritiserats för bl a ”kulturmarxism” likt nazisterna gjorde på 1930-talet. Motargument har tidigare berört ämnet i ”Det där om ordet ”kulturmarxism”, Frankfurtskolan och nazistisk retorik”.

Funkofobi – fördomar mot människor med funktionsnedsättning, såväl fysiska som intellektuella eller neuropsykiatriska. Mer om funkofobi går att läsa här och på Förbundet Unga Rörelsehindrades hemsida funkofobi.se

Grön ideologi – politisk ideologi som ligger till grund för grön politik och uppstod i samband med gröna våge på 1970-talet. Mer om ekologism och gröna ideologier kan vi läsa om på politiken.se

HBT/HBTQ – HBTQ är en förkortning för homo, bi, trans och queer, och verkar för alla människors lika värde, oavsett sexualitet, könsuttryck eller könsidentitet. På Egalia kan vi lära oss mer om HBT/HBTQ.

Heteronormativitet – slentrianmässig föreställning om att människor är heterosexuella, mot bakgrund av att det är en gängse uppfattning i vårt samhälle. På Forum för Levande Historia kan vi läsa mer om heteronormen.

Heterosexism – diskriminering och fördomar gentemot homosexuella. Benämns ibland också homofobi. Mer om heterosexism finns att läsa här på Motargument och på ALGBTICAL.

Homofobi – hat, rädsla och fördomar gentemot homosexuella. Benämns ibland också heterosexism. Mer om bl a homofobi går att läsa på Forum för Levande Historia.

Högerextremism – samlingsbegrepp för antidemokratiska, fascistiska och nationalsocialistiska (nazistiska) rörelser. En röd tråd i högerextremismen är rasismen. Mer om högerextremism finner vi här.

Identitetspolitik – politiska ställningstaganden som tillgodoser egenintresset samt de egna sociala intressegrupperna. Exempel på sådana grupper är klass, religion, kön, etnicitet, sexualitet etc. Mer om identitetspolitik kan vi läsa här och på SvD Kultur.

Identitära rörelsen (identitarism) – samlingsbegrepp för filosofiska och politiska grupper som har sitt ursprung i Frankrike i slutet på 1900-talet. Nyckelord för identitarismen är regionalism, kritik mot utomeuropeisk invandring, regionalism och antiliberalism. Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) är den identitära rörelsen en del av vit makt-miljön. Mer om identitarism kan vi läsa på Expo.

Islamism – islamism kallas också politisk islam. Forskare menar att islamism även innefattar sociala, juridiska och kulturella faktorer. Islamism kan beskrivas som religiös nationalism. På Motargument har vi berört ämnet ett flertal gånger, bl a här. Vi har också rett ut att islam inte är en ideologi.

Islamofobi – hat, rädsla och fördomar gentemot islam och muslimer. Tar sig uttryck i rasism och diskriminering gentemot muslimer. Vi har berört ämnet ett flertal gånger här på Motargument. På Islamguiden.se kan vi läsa mer om islamofobi.

Kommunism – politisk ideologi som strävar efter ett klasslöst samhälle och gemensamt ägande. Mer om kommunism kan vi läsa om på Motargument och på Forum för Levande Historia kan vi läsa om hur kommunismen bär historiskt ansvar för folkmord och brott mot mänskligheten.

Konservatism – politisk ideologi som strävar efter att bevara gamla värderingar, traditioner och system. På Ideologiskolan kan vi lära oss mer om konservatism.

Kulturmarxism – används i nedvärderande syfte i debatten och är egentligen en konspirationsteori byggd på föreställningar om att judar och företrädare för Frankfurtskolan har i uppdrag att förgöra västerländsk kultur och kristendom genom att normalisera politisk korrekthet och multikulturalism. Mer om konspirationen om kulturmarxism kan vi läsa på SKMA (Svenska kommittén mot antisemitism).

Kulturobjektivism – motsatsen till kulturrelativism. Uppfattning om att olika kulturer har olika värde och är olika utvecklade, mot bakgrund av att det finns objektiva värden. Dessa värden vidimerar värdering av olika kulturer. Detta kan vi läsa om här.

Kulturrelativism – motsatsen till kulturobjektivism. Uppfattning om att ingen kultur är mer värd, eller mer utvecklad, än någon annan. På Forskning & Framsteg kan vi lära oss mer om kulturrelativism.

Liberalism – politisk ideologi som fokuserar på individens frihet. Olika vinklar gällande liberalismen kan vi läsa om på Ideologiskolan.

Marxism – samhällsåskådnin/politisk ideologi grundad på Engels och Marx teorier. Marxismen ligger till grund för, å ena sidan, socialism och, å andra sidan, anarkism. Om marxism kan vi läsa här och på Ideologiskolan.

Narcissism – är i själva verket en diagnos och innefattar självupptagenhet, fåfänga och självförhärligande. Personer med en narcissistisk personlighetsstörning har ofta en övertro på den egna förmågan. Se också egocentrism. Mer om narcissism återfinner vi på Psykologiguiden.

Nationalism – ideologisk inriktning som har sin grund i gemenskapen inom en nations gränser. Det finns två artiklar på Motargument om nationalism, en om nationalism i ett historiskt perspektiv  och en som reder ut begreppet nationalism.

Nationalkonservatism – politisk ideologi som förespråkar en självständig nationalstat, fokuserar på kulturella intressen och verkar för att försvara kulturell och etnisk identitet. Mer om nationalkonservatism återfinner vi i DN:s debattartikel ”SD:s nya ideologiska etikett ändrar inte partiets politik”.

Nazism – politisk ideologi som bygger på fascism och rasism utifrån övertygelsen om den ariska ”rasens” överlägsenhet. Vi har tidigare på Motargument redogjort för nazism. Ytterligare läsning om nazism finner vi på Forum för Levande Historia.

Nya högern – kallas också Europeiska nya högern, eller Franska nya högern, och är en högerextrem fransk kulturrörelse som är nära knuten till det fascistiska tankegodset. Mer om Nya högern finns att läsa om här och på DN kan vi läsa om den Nya högern i Sverige, det nybildade SDU och Nordisk ungdom.

Oikofobi – motsatsen till xenofobi, och kan beskrivas som självhat mot den egna nationen, kulturen och etniciteten. Ett begrepp som används av s k sverigevänner om människor som är positiva till mångkultur, öppenhet och tolerans. Ett vardagligare ord för oikofobi är svenskfientlighet. Vi har skrivit om oikofobi tidigare på Motargument.

Patriotism – lojalitet och kärlek till fosterlandet. Patriotismen är inte politisk, till skillnad från nationalismen. Mer om patriotism, och skillnaden mot nationalism, går att läsa på Expo skola.

Politisk korrekthet (PK) – en i grunden positiv företeelse som, i debatten, används nedvärderande. Vad PK egentligen är kan vi läsa om på Fryshusets hemsida och i en ledarartikel på DN.

Rasism – hat och fördomar gentemot en människa mot bakgrund av ursprung, etnicitet, hudfärg, kultur och/eller religion. Har sitt etymologiska ursprung i föreställningen om att människan är indelad i olika raser. På Motargument kan vi läsa om rasism i ett flertal artiklar, bl a här. På Forum för Levande Historia får vi ytterligare fördjupning.

Salafism – bokstavstrogen, oftast våldsbejakande, islamism som motsäger sig tolkning av Koranen och förkastar moderna muslimska synsätt. Salafister anser sig praktisera ”sanna islam” och är en sunnitisk inriktning. Salafister strävar efter att skapa en islamisk stat. Läs mer om salafism på SR.

Sexism – diskriminering och förtryck av en människa mot bakgrund av dennes kön. Det går att läsa mer om sexism här på Motargument.

Skepticism – uppfattningen att det inte är möjligt att ta reda på kunskap om världen, eller samhället. Även om det hade varit möjligt, så skulle man inte kunna skilja det som är sant från det som är falskt. Mer om skepticism finner vi här.

Socialism – politisk ideologi som framhäver kollektivets, snarare än individens, förmåga att lösa ekonomiska och politiska problem. Mer om socialism hittar vi här.

Socialkonservatism – politisk ideologi som i grunden verkade för att göra något åt sociala missförhållanden i arbetarklassen och bygga en välfärdsstat. En annan beskrivning är det vi kallar för den kristna högern. Mer om socialkonservatism läser vi i Smålandspostens ledarartikel ”SD är inte socialkonservativt”.

Statsnationalism – politisk ideologi som fokuserar på att grunden för statsbildningen utgörs av en gemensam värdegrund och statsapparat. Till skillnad från etnonationalismen har etnisk/kulturell/religiös tillhörighet sekundär betydelse i statsnationalismen, som sålunda är multinationell.

Totalitarism – läran om diktatur, dvs enpartistyre. Om totalitarism kan vi läsa på Forum för Levande historia.

Transfobi – hat, diskriminering och fördomar gentemot transpersoner. På Forum för Levande Historia kan vi lära oss mer om transfobi.

Transpersoner – transpersoner är människor som, genom sitt könsuttryck och könsidentitet inte följer gängse könsnorm. Begreppet transperson är ett samlingsbegrepp för flera olika transidentiteter. En människa kan uppfatta sig som man, kvinna, både och, mitt emellan eller ingetdera. Uppfattningen är inte avhängig det kön man tilldelats vid födseln. Mer om transpersoner kan vi läsa här.

Vit makt – samlingsbegrepp på antidemokratiska, nazistiska rörelser som baserar den nationella gemenskapen på etnicitet. På Säkerhetspolisens hemsida kan vi läsa mer om vit makt.

Vänsterextremism – samlingsbegrepp för revolutionära socialistiska rörelser, också benämnt radikal vänster, ultravänster och revolutionär vänster. Den vänsterextremistiska rörelsen har bl a synats i SVT:s Uppdrag granskning.

Wahhabism – strikt fundamentalistisk/exoterisk, och våldsbejakande inriktning av sunniislam. Läs mer om wahhabism på wahhabismkritik.

Xenofobi – främlingsfientlighet, dvs en rädsla och/eller hat gentemot människor från andra länder. Xenofobi är motsatsen till oikofobi. Vi har tidigare berört ämnet på Motargument.

board-1106649_960_720

Vi på Motargument hoppas att denna sammanställning kan vara till nytta för att förstå, och medverka i, debatten. När vi argumenterar kan det vara bra att ha i åtanke vilken makt ord har. Vi bör använda dem med förnuft och samtidigt försöka fundera över hur vårt ordval kan komma att påverka konstruktiviteten i den diskussion, eller debatt, vi är inbegripna i.

På vår Facebook-sida kan du (i PM) bidra med ord, epitet och företeelser så att vi kan komplettera denna sammanställning! Det går också bra att maila dina förslag på redaktionen(at)motargument.se

 

Terminologi – sexism

Motargument publicerar en artikelserie där vi reder ut brännande föreställningar och termer. Senast tittade vi på antiziganism. Vi fortsätter med sexism.

Nationella sekretariatet för genusforskning kan man läsa följande om sexism:

Med sexism (en bildning till engelska sex ‘kön’ i analogi med rasism) avses nedvärdering av en person på grund av dennas kön. Uttrycket introducerades på 1960-talet av feministiska forskare som en parallell till rasism. Från att ursprungligen ha åsyftat nedvärdering av kvinnor innefattar begreppet sexism numera nedvärdering även av män.

Begreppet sexism är bildat av förleden ”sex” (från engelskans ”kön”) och ”-ism” (ideologisk inriktning) och innebär diskriminering, fördomar, utnyttjande och förtryck av en människa mot bakgrund av dennes kön.

Det var kvinnorörelsen i USA på 1960-talet som ansåg att det fanns behov av att skapa en parallell till uttrycket rasism mot bakgrund av att kvinnor utnyttjades, diskriminerades och förtrycktes enbart baserat på könstillhörighet.

Inom feminismen är begreppet sexism ett fundament och motståndet därtill genomsyrar hela den ideologiska kampen. Såväl kvinnor som män verkar för att bekämpa sexism.

Fördomar om kvinnor och män skapar sexistiska attityder

Orsakerna till sexism, dvs särbehandling av människor utifrån könstillhörighet, är de ideologiska och religiösa föreställningarna om att män och kvinnor har olika uppgifter i samhället, eftersom män och kvinnor, naturligt, är olika. Sexismen bidrar till att det ena könet, oftast kvinnan, underordnas det andra. Effekterna av detta ser vi i samhällstrukturer, på arbetsplatser där män ges förtur till maktpositioner och bättre levnadsförhållanden eftersom de är just män.

Löneskillnader mellan kvinnor och män i EU- och EES-länder. Eurostat 2013.
Löneskillnader i % mellan kvinnor och män (åldersfördelat) i EU- och EES-länder. Källa: Eurostat 2013.

Vi ser sexismen i de ständiga löneskillnaderna: för nio av de tio vanligaste yrkena tjänar kvinnor mindre än män, trots att de utför samma arbete. Trots att kvinnor generellt har mer, och högre, utbildning än män innehas endast 20% av professurerna på högskolor av kvinnor. Kvinnor tar mer ledigt, och jobbar mer deltid, för att ta hand om barn, men också för att ta hand om sjuka i familjen samt äldre föräldrar. Detta leder i sin tur till att kvinnor erhåller lägre pension än män.

Traditionellt sett har utbredd sexism ofta resulterat i att kvinnor blir underordnade, men allteftersom könsrollerna förändrats har också innebörden av sexism förskjutits. Även om sexismen allt som oftast innebär kvinnans underordning av män, så finns det idag tillfällen då rollerna är ombytta.

Riksdagen, som verkar för att minska och eliminera diskriminering, arbetar ständigt för att förbättra jämställdheten och för att radera ut skillnaderna mellan kvinnors och mäns rättigheter.

Den första vetenskapliga framställningen av sexism såg dagens ljus 1973. Fördomsforskningen av idag har utvecklat begreppet till att innefatta också sexism gentemot män, framför allt genom rolltillskrivande. Än så länge finns inga studier som pekar på att män känner sig allvarligt drabbade då de reduceras till en könsspecifik objektsstatus. Däremot finns massor av studier och fakta på att kvinnor känner sig allvarligt, och ständigt, drabbade av sexism.

Laura Bates är grundare av the everyday sexism project och syftar till att lyfta fram kvinnors berättelser om hur de utsätts för sexism, och ska i förlängningen göra samhället uppmärksamt på hur utbredd företeelsen fortfarande är. Målet med projektet är att öka jämlikheten mellan könen.

Sexistiska stereotyper

Samhället genomsyras ständigt, och återkommande, av sexistiska attityder och fördomar. Vi ser det i uttalade könsbundna stereotyper i diverse sammanhang – vi ser det i reklamvärlden, i litteraturen, på film, i datorspel och inte minst i den hierarkiska uppdelningen i utbildningsväsendet, på arbetsplatser, i politiken och i de patriarkala uttryck som fortlöpande är en del av vår samtid.

tumblr_m6jc1zHy2L1rpzx9so1_1280Exempel på könsbundna stereotyper som vi, mer eller mindre medvetet, använder oss av är:

kvinnor är tystare än män och ska inte säga sin mening

kvinnor är svagare än män

kvinnor ska vara fina att titta på

män tycker om att mecka med bilen

män gör inget hushållsarbete eller tar hand om barnen

som äkta makar talar män om för sina fruar vad de ska göra

Stereotyperna är utbredda och farliga, eftersom de bidrar till sexistiska attityder och fördomar genom  generaliseringar som kategoriserar och skapar mallar för hur kvinnor och män ”ska vara”.

Sexismen har genom historien, tyvärr, spelat en avgörande roll i människors liv. Sexismen är föränderlig till sin natur, men den påverkar fortfarande samhället i stor utsträckning. I Sverige har vi kommit en god bit på väg, men det återstår mycket arbete innan vi kan anse att det råder jämlikhet mellan könen. Vi har blivit omsprungna av länder som Island, Finland och Norge, som idag (i den ordningen) är de mest jämställda länderna i världen.

Det är allas vårt ansvar, oavsett om vi är han, hon eller hen, att motverka sexistiska strukturer, diskriminering och förtryck utifrån orsaker baserade på könstillhörighet. Det är vi, alla vi som är för människors lika värde, som kan medverka till att sexistiska attityder och fördomar minskar, och med tid försvinner. Vi är skyldiga oss själva att reagera, agera och protestera då vi hör sexistiska fördomar och trakasserier. Att vara tyst är att ge sexismen sitt godkännande.

Under vad som förefaller vara ännu en vanlig dag utsätts en man för sexism och sexuellt våld i ett samhälle styrt av kvinnor – OPPRESSED MAJORITY, en film av Eleonore Pourriat:

#näthat: När Dr. Jekyll blir Mr. Hyde

Handen på hjärtat: är du dig själv på nätet? Uttrycker du dig på samma sätt i verkligheten som du gör på nätet? Hur står det till med godheten, medmänskligheten och respekten där du sitter bakom skärmen? Jag vill hävda att väldigt många av oss väljer att ta ut svängarna mer då samtalet, eller debatten, sker på nätet. Det är som om livet på nätet inte är på riktigt.

Men det är, i högsta grad, på riktigt.

I och med det monumentala genomslag Internet har haft, låt säg, de senaste 20 åren, har också spelreglerna för hur vi väljer att uttrycka oss förskjutits. I verkligheten, ansikte mot ansikte, är merparten av oss någorlunda sakliga, medmänskliga och vi visar respekt gentemot varandra. Många av oss är vad man skulle kunna kalla för PK, dvs politiskt korrekta, mest för att inte sticka ut eller för att inte skaffa oss ovänner.

NamnlösBakom skärmen är det annorlunda. Vi ser inte människan, utan vi ser istället en fiende och det är inte i närheten lika påtagligt att vi faktiskt interagerar med andra människor som, i sin tur, sitter bakom sina skärmar. Vi glömmer att det är riktiga människor, samma människor som vi möter i det ”verkliga” livet. Internet fungerar som en skyddad verkstad, en alternativ frizon där uttryck som inte, pga de sociala normerna, yppas i samhället plötsligt får legitimitet.

NamnlösJag är för ett öppet politiskt klimat, där alla med olika åsikter och ideologier, ska få komma till tals. Vi är alla, mer eller mindre, oliktänkande. Vi tycker olika om massor av saker. Det är bra, det är underlag för ett gott debattklimat. OM det nu inte vore för den där känslan av att det är OK att släppa alla sociala spärrar och tuta och köra.

På Twitter, Facebook, Flashback, på bloggar och i kommentarsfälten tillhörande nättidningar ser jag dagligen hur orden och språket lever ett eget liv. Argumentationen och debatten hänfaller inte sällan åt hat och hot mot den som inte är av samma uppfattning som en själv. Hatet tar sitt uttryck via funkofobi, homofobi, sexism, rasism och allehanda kränkningar. Hoten innefattar mordhot, hot om våld och våldtäkt gentemot enskild person, men också gentemot familj och anhöriga.

NamnlösDagligen ser jag tweets, Facebook-inlägg och -kommentarer som är direkt lagvidriga. Jag ser detta i bloggar, i kommentarsfälten till nätupplagor på dagstidningar och de få gånger jag är inne på Internets verkliga bakgård Flashback. Det rör sig ofta om hot, kränkningar och förtal, uttryck som möjliggörs av ”anonymiteten” man känner bakom skärmen. Även många av oss som inte väljer att vara anonyma balanserar på, och passerar, skiljelinjen för vad som är lagligt och olagligt.

NamnlösDet kastas epitet till höger och vänster, epitet som allt som oftast inte har legitim grund. Jag gör tydlig skillnad på att uttrycka sig rasistiskt, sexistiskt eller homofobiskt och att de facto vara rasist, sexist eller homofob. Jag reagerar då jag ser människor uttrycka sig kränkande, hotar eller hatar och jag undviker själv att svänga mig med epitet som egentligen inte har någon annan effekt än att diskussionen blir hätsk och, i allra flesta fall, meningslös och destruktiv.

Möt det skrivna ordet och inte din fördom om den som skrev det.

NamnlösJag funderar ibland över varför jag är aktiv i olika sociala medier, såsom Facebook och Twitter. Jag kommer alltid fram till, trots allt hot och hat, att jag vill framföra mina åsikter, åsikter som står mig nära och åsikter som jag brinner för. Jag tänker inte låta mig tystas, eller skrämmas, av påhopp, kränkningar eller hot. Tyvärr är det många som faktiskt slutar att göra sin röst hörd. Människor som fått nog av hot gentemot sig själv och sin familj, människor som tröttnat på debattklimatet som råder på nätet, och som låter fega, ynkliga människor bakom skärmen tysta och skrämma.

Det du inte klarar av att säga i verkligheten ska du inte heller säga på nätet.

Lästips:

Vilka mekanismer styr näthat?

Om näthat och hot

Sluta bemöt rasismen med funkofobiska argument!

Argumentationstips

Ta debatten!