Etikettarkiv: demokrati

Krönikor

Vem får bestämma hur du klär dig?

En debatt som blossat upp på internet i allmänhet, och Facebooks hatsidor i synnerhet, är vilken färg på kläder som Nyamko Sabuni (L) ska ha. Jag försökte att föra fram att den enda personen som har rätten att avgöra vilken färg någon person, vem som helst bör ha ska avgöras av individen. Här mötte jag direkt på patrull, det tillhör tydligen yttrandefriheten att säga vad en person, läs kvinna, ska ha på sig. Mitt ifrågasättande gjorde tydligen intrång på dessa människors yttrandefrihet.

I en debatt som blossat upp i en hatgrupp på Facebook gick ut på att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni till sitt senaste riksdagsframträdande hade valt en specifik färg på sin klänning. Önskemålen flödade om vilken färg på klänningen hon borde ha valt istället. Detta sker alltså i en grupp på Facebook år 2020, frågan ställdes dessutom ihop med om man skulle bli stämplad som rasist. Jag lade in en kort replik att man förvisso inte skulle bli klassad som rasist, men däremot som mansplainande mansgris men att han gärna fick testa själv för att se hur hans ytterst privata önskemål skulle mottas av Sabuni.

Något senare, när debatten kring hennes val av färg på klänning hade bubblat på ett tag, gjorde jag en jämförelse med kalifatets åsikter om vad kvinnor bör klä sig i. Den jämförelsen var långt ifrån accepterad. Vi återgår till min tankebana om de påståenden som florerade i denna grupp på Facebook, där en grupp män gör sig till talespersoner för vad en kvinna bör bära för färg på sin klänning, eller för den delen vad för sorts kläder hon bör bära då är vi farligt nära samma sorts styre som kalifatet nyttjar: Män bestämmer vad en kvinna ska ha på sig.

Här blir debattören tillsagd att hen visst får ha åsikter men att man inte alltid behöver uttala dem. Varpå debattören blir stött och menar att han blivit tillsagd att inte ha åsikter om en annan människas klädval. Detta är ett typiskt debattfel som begås i hatgrupper likt den aktuella här. Yttrandefrihet är att få säga vad man vill utan att bli emotsagd. Det finns en diskrepens mellan åsiktsfrihet och yttrande frihet. där åsikten ger dig fritt att ha vilka åsikter du vill, medan yttrandefriheten förvisso ger dig rätt att säga vad du vill, men där du kommer att stöta på meningsmotståndare och även rättsligt motstånd i form av förtal och/eller hets mot folkgrupp.

Lång tradition av kvinnoförtryck

För att skapa ytterligare en dimension i dessa klädkoder citerar jag några rader om klädkoder och i detta fall om slöjans historia.

Huvudbonader har uttryckt status och tillhörighet i alla kulturer och tider. Långt in på 1900-talet bar gifta kvinnor på den svenska landsbygden huvudduk eller sjalett för att markera ”ärbarhet och dygd”. I vissa delar av Sverige tvingades ogifta kvinnor som blev med barn att bära en röd så kallad horklut. De fick inte gå barhuvade som andra ogifta kvinnor, och inte bära den huvudduk som gav de gifta kvinnorna status. (Källa: Feministiskt initiativ, Slöjan har en historia av både förtryck och befrielse)

Slöjan har haft en lång historia även i Sverige. Det är inte länge sedan kvinnor bar schalar som täckte deras hår och det var inte enbart när de besökte kyrkan, det rör sig om mindre än 40 år sedan. I en essä i SvD läser vi bl a:

Men Paulus påbud om kvinnas hår formades inte i ett vakuum. För tvåtusen år sedan var normen bland såväl judinnor som romerska kvinnor att dölja sitt hår från och med giftermålet. Det var ett tecken på kyskhet. Judiska män kunde begära skilsmässa utan att betala tillbaka hemgift om kvinnan gått barhuvad utomhus. Gifta romerska kvinnor bar i regel ett slags kappa eller mantel som dolde allt utom händer och ansikte då de visade sig offentligt. (Källa: SvD, Slöjan har en lång historia i Sverige)

Män har i alla tider runt om i världen försökt styra över vad kvinnan ska bära för kläder med olika bestraffningsmetoder om hon skulle bryta mot dessa. En artikel i Expressen tar upp några bra exempel på hur män har försökt, och än idag försöker, styra hur kvinnor ska klä sig. Vi män bör konstant ställa oss frågan ”på vilket sätt kan jag ha varit med och bidragit till fenomenet?”. Jo, genom att exempelvis tala om för en kvinna vilken färg på klänningen som hade varit snyggare, genom att förklara för sin minderåriga dotter att hon bör nog ha en baddräkt istället osv. Ett av exemplen är att:

Det tvådelade klädesplagget skapades 1946 i Frankrike. Påven bannlyste plagget och även andra länder som Italien, Spanien, Portugal och Australien, förbjöd kvinnor på den här tiden att bära bikini. (Källa: Expressen)

Jag väljer att peka på dessa företeelser då jag anser att de visar på att problemet med att män bestämmer vad kvinnor ska och inte ska ha på sig är ett arv som vi bär med oss i våra kulturer långt tillbaka i tiden.

Rent juridiskt finns det ett antal paragrafer som skyddar individen att själv uttrycka hur hen ska klä sig och uttrycka sig i form av alla möjliga utsmyckningar. På regeringens hemsida står det att läsa bland annat:

Den handlar om att människor har rätt att leva i frihet och att kunna bestämma över sina liv. Människor har rätt att till exempel tycka, tänka och säga vad de vill så länge det inte skadar andra människor. (Källa: Regeringen: Vad är mänskliga rättigheter?)

Julia Nyberg, svensk författarinna.

Miljontals kvinnor har utsatts för repression, för fängelsestraff, böter och förnedring av regimen just för att de inte vill bära tvångshijab.  (Källa: SVT, I 40 år har Irans kvinnor förtryckts av regimen)

Vem bestämmer?

Kan vi då via lag kräva vilka kvinnor kläder ska ha på sig, eller bör vi helt enkelt låta kvinnor bestämma det själva? Kan vi enas kring att kvinnor vet bäst vad de trivs med att ha på sig, oavsett om det handlar om en färg på en klänning eller om en hijab? I Sverige var det mindre än 100 år sedan kvinnan valde att täcka håret utifrån kristen tro. Min mormor bar hijab för att visa att hon var en gift kvinna och detta var för mindre än 50 år sedan. Kan vi enas kring det faktum att kvinnor faktiskt kan välja fritt bland det klädutbud som finns att bära?

Det handlar alltså om en tunn linje att vandra längs om man vill hålla sig inom lagens råmärken. Visst kan du uttrycka dina känslor kring en persons kläder, men du riskerar att hamna inför domstol om du disrespekterar andra människors rätt att utrycka sig själv. Det handlar till syvende och sist om varje individs rätt att uttrycka sig själv i kläder och utseende som kanske provocerar dig och hur du tänker att denna person ska utrycka sig. Detta gäller oavsett om det som provocerar dig handlar om, tatueringar, piercingar, hårfärg eller att täcka valda delar av kroppen. Vad kommer att bli vår nästa strid kring vad som är acceptabelt att bära? Piercingar, tatueringar, eller kanske rent utav frisyrer? Kan vi snälla enas kring det faktum att individen vet bäst hur hen vill se ut när hen går ut bland människor?

Källor
Expressen, Så har män styrt kvinnors kläder genom åren
Feministiskt initiativ, Slöjan har en historia av både förtryck och befrielse
Regeringen, På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter?
SvD, Slöjan har en lång historia i Sverige
SVT. I 40 år har Irans kvinnor förtryckts av regimen

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

Dialekter på schemat

Sverigedemokraterna diskriminerar elever med ett annat modersmål än svenska genom att lägga ut ytterligare hinder för eleverna. Denna motion går dessutom stick i stäv med deras förslag om att alla i äldrevården ska förstå vad deras vårdare säger.

I en motion skriven av riksdagsledamot Runar Filper, Sverigedemokraterna, talar han sig varm för dialektundervisning i skolan. Detta samtidigt som SD vill ta bort hemspråksundervisningen. Motiveringen till att Filper skrivit motionen är att

”Flera språkforskare har sagt att det är bra för barns språkutveckling att få bevara sin dialekt och att barn borde få tala dialekt i skolan.” (Källa: Riksdagen)

Med andra ord använder han exakt samma motivering som används av alla som är för hemspråksundervisning.

På Sverigedemokraternas hemsida står att läsa att SD vill ta bort modersmålsundervisning och erbjuda den i form av förberedelseklasser som ska ligga utanför den ordinarie skolverksamheten och där eleverna sedan ska slussas in i den ordinarie svenskundervisningen.

Skolverket skriver följande om hemspråksundervisning:

”Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.” (Källa: Skolverket)

 

Om barn med annat modersmål än svenska inte skulle få modersmålsundervisning försvårar man skolgången för dem. När man samtidigt vill införa lektioner med undervisning om dialekter gör man det mer komplicerat. Dialekt brukar ofta komma naturligt för barn då de i samspel med klasskamrater lär sig dialektal svenska.

Vidare ställer jag mig frågande till hur dialektundervisning ska gå ihop med att våra äldre inom äldrevården ska förstå sina vårdare, där exempelvis bred skånska kan vara direkt obegriplig för en äldre människa från Piteå. Detta samtidigt som SD säger sig vurma för nationalstaten Sverige med gemensam identitet. Här borde de istället förorda rikssvenskan för att på så vis skapa ett uniformt språk istället för att vurma för regionala dialektala olikheter.

Denna motion är ett sätt för Sverigedemokraterna att ta bort ett viktigt stöd för elever med ett annat modersmål än svenska och samtidigt sätta upp ytterligare hinder för elever som redan kämpar för att lära sig ett nytt språk. Det har varit vetenskapligt vederlagt sedan länge att elever med annat modersmål än svenska har stor hjälp av modersmålsundervisning och det är en mänsklig rättighet att få hjälp för att klara av att lära sig språket där man bor.

Genom att ta bort modersmålsundervisningen och ersätta den med dialektundervisning skapar man en väldigt ojämn hinderbana för elever med annat modersmål än svenska. Detta samtidigt som man missar målet med att människor inom äldrevården ska kunna förstå sina vårdare och då särskilt som människor flyttar runt i vårt avlånga land.

Referenser

Recensioner

Bokrecension: Tystnadens torn

Tystnadens torn är en spännande och stundtals skrämmande roman om livet som journalist och människorättskämpe. Romanen är Mina och Magnus Dennerts litterära debut och baseras på deras egna erfarenheter som journalister och grundare av rörelsen Jag är här, som står upp mot näthat på sociala medier.

Sociala medier och ett ständigt uppdaterat nyhetsflöde är vardag för de flesta av oss idag. Det är en otrolig tillgång till kunskap och kontakt med nya som gamla bekantskaper. Det är möjligt att lätt hitta både likasinnade såväl som meningsmotståndare. I en demokratisk värld är detta naturligtvis inget hinder, utan en källa till utveckling. Stora bekymmer uppstår dock när delar av befolkningen gömmer sig bakom skärmarna och, mer eller mindre anonymt, uttrycker hat, hot och förakt mot andra, enskilda eller grupper av människor. Ännu värre blir det när hatarna hittar varandra och bildar en gemenskap där hatet hyllas.

Det finns ett antal grupper som är särskilt utsatta för hatarna, som kvinnor, invandrare, eller, som i Tystnadens torn, journalister och människorättskämpar. Tystnadens torn skildrar hur hatet och hoten påverkar den drabbades hela liv.

 

Boken cirkulerar kring huvudpersonen Roya Zand och är en fängslande berättelse om hur hon utsätts och hur hennes liv förändras när hoten inte längre stannar vid ord. Roya är journalist och känd för att ha grundat en rörelse på internet för mänskliga rättigheter. I boken får vi följa Roya och hennes kamp för en jämställd värld, trots att hon drabbas av verkställda hot och stora sorger.

Ett kapitel dröjer sig kvar särskilt länge hos mig. Kapitlet beskriver det råa beteende som avhumanisering leder till, hur mäns maktmissbruk kan ta sig extrema former. En ensam och utsatt kvinna förnedras och utnyttjas brutalt av en grupp män. Trots att det är fiktion, känns händelsen obehagligt verklig.

Den jobbiga verkligheten till trots, handlar inte Tystnadens torn enbart om hat, hot och våld. Royas liv pågår och vi får följa hur hon, parallellt med kampen, kämpar för att vara en bra mamma till sin dotter och hur hon hanterar framgång och berömmelse. Vänskap, åtrå, såväl som rädsla, osäkerhet och avund beskrivs ingående och målande. 

Royas liv är i fokus i hela romanen, men vi får även följa den andra sidan av hoten, nämligen hatarna. De verkar vara samlade och strukturerade. Bilden av den ensamme, utstötte mannen som gärningsman är förbi. I boken beskrivs hur hatarna nätverkar och grupperar sig, hur de planerar och arbetar för att få igenom en långsiktig destruktiv agenda.

Tystnadens torn handlar om personer som riskerar allt för demokratin, som kämpar mot hatet med livet som insats. Boken ger uttryck för samtidens stora motstånd mot människors lika värde och hur hatet tillåts bli allt grövre och mer frekvent. Det är en välskriven, spännande, men framför allt viktig roman som Mina och Magnus debuterar med. Jag hoppas att Mina och Magnus fortsätter sin skönlitterära resa och ser fram emot ytterligare romaner från paret!

Titel: ”Tystnadens torn”
Författare: Mina och Magnus Dennert
Förlag: Piratförlaget

Featured image: Foto av Jonatan Fernström.

Artiklar

Rapport: Ungern – första EU-land som inte har demokrati

En rapport som publicerats av V-dem Institute avslöjar att Ungern är det enda landet i EU som inte kan betraktas som en demokrati. Landets problem med demokrati, mänskliga rättigheter med mera har helt enkelt blivit alltför allvarliga. Sverigedemokraterna, med sin partiledning i spetsen, är tämligen ensamma om att se Ungern som ett ”föregångsland”.

På hemsidan för V-dem läser vi att de utformat en ny metod för att bilda begreppet demokrati och mäta den. De använder sig av ett flerdimensionellt dataset som beskriver komplexiteten i begreppet demokrati som tar hänsyn till många fler parametrar än tidigare undersökningar. V-Dem Institute består av mer än 50 socialvetare på sex kontinenter, och arbetar med 3 000 nationella experter och ett internationellt rådgivningscenter.

Institutet, som drivs av statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet, har nyligen presenterat sin senaste rapport (Autocratization Surges–Resistance Grows DEMOCRACY REPORT 2020) om hur det stod till med frihet och demokrati i alla världens länder år 2019.

För första gången sedan 2001 är demokratier inte längre i majoritet i världen. Det talas om ”den tredje stora vågen av autokratisering”.

Skärmdump från V-Dem Institute ”Autocratization Surges–Resistance Grows DEMOCRACY REPORT 2020”, s. 14

Ungern är det enda landet i EU som inte längre klassas som en demokrati. Ungern är ett av de länder som SD:s partiledning och många av deras sympatisörer ser som ett politiskt föregångsland. I rapporten läser vi:

”EU har nu sitt första icke-demokratiska medlemsland: Ungern är en elektoral auktoritär regim. Det är det mest extrema fallet av demokratisk tillbakagång på sistone.” (Källa: Autocrization surges – Resistance Grows DEMOCRACY REPORT 2020, s. 16 ) https://arenaide.se/rapporter/nar-de-tror-att-ingen-ser/

De länder som enligt studien är mest demokratiska i Europa är Danmark, Estland, Sverige, Schweiz och Norge. Storbritannien är på 11:e plats på listan. Island på 17:e plats. I botten på Europalistan finner vi Azerbajdzjan, som är det minst demokratiska landet i Europa, följt av Ryssland och Turkiet.

Metoden som institutet använder sig av kan du finna här. I korta drag är det följande faktorer som appliceras i metoden: demokrati, mänskliga rättigheter, media, det civila samhället, rättssystem, lagstiftning samt flera relaterade kriterier.

Om vi tittar globalt ser vi att de länder som i störst utsträckning har autokratiserats mest är enligt studien Ungern, Turkiet, Polen, Serbien, Brasilien och Indien. Polen är ett annat land som SD-ledningen ser som ett föregångsland.

Det minst demokratiska landet i världen är enligt studien Eritrea, i nära sällskap med Nordkorea, Saudiarabien, Jemen och Syrien. Kina är det sjätte mest icke-demokratiska landet i världen.

Källa:

V-Dem Institute: Autocratization Surges–Resistance Grows DEMOCRACY REPORT 2020

I fokus

Sverigedemokraternas halmgubberetorik

Henrik Arnstad är historiker, journalist och författare. Han skriver en debattartikel i Aftonbladet. I artikeln beskriver han bl a att Sverige har världens största parti med nazistiska rötter. Sverigedemokraternas presschef Henrik Gustafsson gillar inte det han läser. Han förvränger medvetet för att argumentera mot en påhittad halmgubbe. Dagen efter skriver Gustafsson en replik och ser repliken som en plattform för att bedriva falsk propaganda.

SD:s presschef Henrik Gustafsson skapar en påhittad halmgubbe. Det gör han genom att förvränga Henrik Arnstads text till att betyda något annat än den faktiskt gör. Gustafsson utmålar SD som om de vore utsatta för förtal, men i själva verket handlar det om en genomtänkt strategi för att kunna bedriva falsk propaganda. Med hjälp av den påhittade halmgubben skapar sig Gustafsson förutsättningar för att argumentera ohederligt:

  • Gustafsson påstår att Arnstad ”rasist- och fascistanklagar en majoritet av svenska befolkningen”.  MEN det är inte väljarna han anklagar, det är SD han anklagar.
  • Gustafsson menar att Arnstad har fel när han skriver att SD hatar alla utom ”vita invandrare”. Korrekt är dock att SD gör skillnad på inom- och utomeuropeisk invandring.
  • Gustafsson skriver: ”Vi är det mest Israelvänliga partiet i Sverige”. Det är irrelevant, då antisemitism inte (nödvändigtvis) går hand i hand med antisionism.
  • Att SD har invandrare i sina led är inte en garanti för att de inte är rasister. Du kan vara gift med en utomeuropé och fortfarande vara rasist.
  • Att SD har utomeuropeiska väljare är inte konstigt. Rasister finns i alla skepnader. Att rösta på SD om du har invandrarbakgrund tyder på historielöshet.
  • Att säga att SD i viss mening är antidemokrater är inte fel. SD har åsikter om, och vill ändra i, grundlagen. De uttrycker också att de inte delar värderingar med de andra partierna.
  • Att ett parti väljs demokratiskt är ingen garanti för att det är ett demokratiskt parti.
  • Arnstad är långt ifrån ensam om att kalla SD fascister, rasister och/eller nazister.
  • De andra partierna har inte gett SD ”rätt i invandringsfrågan”. SD hade vuxit oavsett, med hjälp av sin lockande propagandaapparat och retorik. De skapar otrygghet genom skrämseltaktik.

SD:s presschef begår dessutom ett antal direkta sakfel: i 2012 års debattartikel skriven av Arnstad (går att läsa med *wayback machine) hävdar SD:s fascism, inte nazism/antisemitism. Den påstådda debattartikeln från 2015 är i själva verket från 2013 (i Aftonbladet). Gustafsson missar att även i ovan nämnda artikel talar Arnstad om SD:s fascism.

Länk till Arnstads debattartikel ”Flyktinghatet gör SD störst i världen” (Publicerad i Aftonbladet 200317)

Länk till Gustafssons replik ”Du försöker skrämma folket att rösta ”rätt”” (Publicerad i Aftonbladet 200318)

Motargument: ”Logikfel: Halmdocka”

* Wayback machine är ett verktyg som sparar en webbsida så som den ser ut i det ögonblicket. Det kan användas om man inte vill ge webbsidor ”klick” (Motargument gör detta då vi delar texter från högerextrem alternativmedia), eller – som i detta fall – då en artikel har låsts.

I fokus, Korta motargument

35 tomma SD-mandat

Uppdatering: I landets kommunfullmäktigesalar står nu 35 stycken stolar tomma, där det skulle ha suttit en invald SD-ledamot för att företräda SD-väljarnas åsikter.

I Dalarnas län har Sverigedemokraterna enorma problem denna mandatperiod, hela 12 tomma kommunfullmäktigestolar för SD står redan nu tomma i länet. Och halva mandatperioden är kvar till nästa kommunval.

Att stolar står tomma gör att väljarna som röstat på det partiet inte får representation i sin kommun för sina demokratiska rättigheter och att SD inte utövar någon politik från den stolen. SD har även utöver tomma stolar, en rad med politiska vildar i flera kommuner i landet, vilka sitter kvar och ockuperar varsitt SD-mandat – trots att de ej är medlem i SD längre.

Läs vår granskning om det växande antalet politiska vildar som hoppar av från SD eller blir uteslutna ur SD – men sitter kvar i sin kommuns politiska ledning.

Växande problem för SD och en stor huvudvärk för partiets centrala ledning och distrikten – kanske särskilt i Dalarna för deras distriktsordförande Rasmus Giertz. Hur ska SD kunna locka många fler att kandidera till förtroendevalda positioner i nästa kommunval, när så få medlemmar vill ställa upp och hjälpa partiet i sitt närområde?

fotnot: i Hjo kommun är två stolar tomma där det skulle ha arbetat ledamöter från Vänsterpartiet

Källa: www.val.se 

Artiklar

Universella värderingar gäller i Sverige

Europadomstolen ger ingen automatisk rätt till offentliga institutioner varken på statlig eller lokal nivå så som kommuner att förbjuda bärande av slöja eller andra religiösa klädesplagg. Istället måste offentliga institutioner och demokratiska organ alltid bevisa och ha motiv tillräckligt för eventuella förbud. Eftersom bland annat universella värderingar som likvärdighet inför lagen anses vara centrala delar i europeisk konstitutionalism.

I Skurups kommun infördes under december 2019 ett slöjförbud i skolmiljö. Ett förbud som formellt omfattar alla former av ”huvudduk” som gäller i kommunens förskolor och grundskolor. Motionen för förbudet väcktes av Sverigedemokraterna med hänvisningen att det bland annat handlar om jämställdhet. På Motargument har vi tidigare publicerat varför ett sådant förbud vore problematiskt och oförenligt med Sveriges lagstiftning, när det kommer till religionsfrihet samt att förbudet handlar om muslimofobisk symbolpolitik.

I en artikel publicerad 15 januari 2020 i den nationalistiska, högerkollektivistiska och SD-ägda portalen Samtiden menar chefredaktör Dick Erixon att ”Europadomstolen ger Skurup rätt att förbjuda slöja”. Erixon gör också följande påståenden:

  • Protesterna mot förbudet är anti-demokratiska och den som vägrar följa demokratiskt fattade beslut som är fullt enliga med de mänskliga rättigheterna har inte i kommunala verksamheter att göra.
  • Domslutet visar att det är Sverigedemokraterna och andra som förespråkar slöjförbud som befinner sig i de goda västerländska värderingarnas mittfåra.
Europadomstolen i Strasbourg (2014). Foto: Adrian Grycuk. Attribution: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/pl/deed.en

Låt oss titta närmare på dessa påståenden:

  • Europadomstolen

Det stämmer att Europadomstolens tidigare beslut har godkänt förbud rörande religiös klädsel som i Frankrike. Europadomstolen har vid flera tillfällen legitimerat förbud med hänvisning till att samtliga individers friheter och rättigheter måste värnas i den offentliga miljön och det demokratiska samhället. Det innebär också att offentliga miljöer som skolor ska anses vara neutrala och sekulära när det kommer till religiös åskådning.

Ett mer känt mål är fallet Dahlab mot Schweiz från 2001 där Europadomstolen dömde till den schweiziska regeringens fördel. Samtidigt som domstolen också menade att det var svårt att bedöma vilken egentlig påverkan en symbol som slöja har på mycket unga barn. Dessutom, det var ett fall där myndigheterna tog beslutet på nationell/statlig nivå och inte på lokal nivå. Eftersom lokala nivåer som kommuner i regel inte har suveränitet i de berörda frågorna.

Att de ansvariga politikerna i Skurups kommun som drev igenom förbudet per automatik skulle ha rätt genom Europadomstolens tidigare domar stämmer alltså inte. Europadomstolen har dessutom alltid varit noga med att förbud måste vara välmotiverade och bevisade från myndigheternas sida.

I Skurups kommun är fallet att politikerna i SD har antytt att förbudet behövs för att skydda kvinnor och flickor men inte kunnat bevisa att slöjan eller annan religiös bonad verkligen skulle utgöra ett problem eller hinder för det lokala samhällslivet.

  • Protesterna

Att protestera emot politiska beslut som strider emot konstitutionella aspekter som frihet och mänskliga rättigheter eller beslut som bygger på dåligt eller falskt underlag är inte anti-demokratiskt agerande. Tvärtom, i demokratin är det viktigt att politiska beslut är så väl förankrade som möjligt och att individer får göra sina röster hörda i relation till maktutövningen och beslutsprocesserna.

Förbud som omfattar religiös klädsel behöver inte vara i strid med religionsfriheten. I grund och botten handlar det om hur sådana förbud utformas rörande innebörd och verkan. Exempelvis, i Frankrike är fallet att sekulära skolor inte tillåter bärande av någon form av religiösa symboler oavsett om det handlar om slöja eller kors. Förbudet som genomfördes i Skurup anses däremot vara otillräckligt motiverad och därmed stridande emot religionsfriheten.

Det paradoxala är också att SD formellt vill ”skydda” kvinnor och barn genom ett förbud som riktas emot individer som partiet egentligen vill ska ”återvända” och utvandra från Sverige.

  • Värderingar

Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt och högerradikalt parti som bejakar just nationalistiska värderingar och vänder sig emot universella samt liberaldemokratiska värderingar som frihet, mänskliga rättigheter och likvärdighet för individen.

SD:s politiska kommunikation går ut på att skapa nidbilder och myter att ”vi-svenskar” har ”svenska värderingar” medan ”invandrare-muslimer” har ”osvenska värderingar”. Men Sveriges grundlag och konstitutionalism bygger på universella värderingar som gäller för varje individ för samspelet med offentliga institutioner.

Oavsett om individen är papperslös, medborgare i Sverige, EU-medborgare, flykting mm. Dessutom, som forskningen visar är fallet att människor har förmågan att förändra sina värderingar genom samspel och upplysning.

Med andra ord respekterar SD inte universella värderingar och individens suveränitet samtidigt som partiet försöker att göra flera universella värderingar till ”svenska”. Inte heller har SD visat sig respektera EU:s Stadga om de grundläggande rättigheterna bland annat eftersom partiet kommunicerar att friheter och rättigheter kan ”villkoras”.  Dessutom är SD inte ett parti som verkar för en sekulär stat eftersom SD vill ”återinföra statskyrkan”.

Källor

Boelke, Maja. Religionsfrihetens begränsningar. En komparativ studie mellan två rättsfall i ECHR med Europakonventionen artikel 9 som utgångspunkt. Publicerat: Våren 2018. Nedladdat: 2020-02-10.

Kaludra, Liridon. Balanspunkten mellan arbetsledningsrätten och religionsfriheten. Möjligheten för arbetsgivare att inskränka på religionsfriheten. Publicerat: Hösten 2017. Nedladdat: 2020-02-03.

Institutet för framtidsstudier. World Values Survery. Publicerat: Löpande. Nedladdat: 2020-02-04.

Motargument. Slöjförbud i Staffanstorp och Skurup är olagligt. Publicerat: 2019-12-22. Nedladdat: 2020-02-08.

Mänsklig Säkerhet. Så avviker Sverigedemokraternas värderingar. Publicerat: 2019-10-01. Nedladdat: 2020-02-03.

Samtiden. Europadomstolen ger Skurup rätt att förbjuda slöjan. Publicerat: 2020-01-15. Nedladdat: 2020-01-15.

I fokus

Viktor Órban avskaffar demokratin

Sverigedemokraternas föregångsland Ungern har alltsedan Viktor Órbans tillträde som premiärminister 2010 förändrat förutsättningarna för landet. Bl a har man skrivit om den ungerska författningen och tagit ett stabilt grepp om statlig media, och stora delar av icke-statlig media. Dessutom har affärsmän (oligarker) nära knutna till Orbán och majoritetsregeringspartiet (etnonationalistiska Fidesz) utsetts att skapa ett lojalt mediaimperium. Nu vill man också låta staten ta kontroll över kulturverksamheten i landet.

Delvis består motiveringen i att majoritetsregeringen som utgörs av etnonationalistiska Fidesz att de anser att yttrandefriheten är begränsad i statlig media, vilket blir motsägelsefullt då regeringen numer kontrollerar statlig media. Det statliga mediaimperiet ska säkerställa att statlig media ska vara Órbanvänlig.

Den ungerska regeringen förbereder ett lagförslag som syftar till att upprätta ett nationellt kulturråd som låter staten ta kontroll över kulturverksamheten i Ungern. Syftet är att fastställa prioriteringar och riktlinjer så att de efterlever ”ungersk kultur”. En officiell förklaring innefattar är ett fall av sexuella trakasserier och att regeringen inte hade möjlighet att avskeda den involverade teaterdirektören. Kritiker menar att en eventuell förändring skulle rensa bort den kulturella mångfalden, som utgår från frihet. Den kulturella friheten är viktig då den inte ska styras av politiska intressen.

Svenska SD sneglar på Ungern och har uppfattningen att Ungern är ett föregångsland. SD har sedan länge kritiserat såväl statlig som icke-statlig media för att vara vänstervriden, icke-objektiv och osaklig. SD, och framför allt SD:s partiledning, har pratat om att de vill reformera och minska public service. Argumenten har likheter med de argument som Órbans regering motiverar sitt agerande kring statlig media med.

SD:s förhållningssätt till kultur har likheter med den ungerska regeringens. För SD är den svenska kulturen viktigare än kulturell mångfald. Däremot innefattar den också kulturyttringar som varken faller inom ramen för specifik svensk kultur eller kulturell mångfald (i bemärkelsen icke-svensk kultur). SD har t ex uttryckt att den konstnärliga friheten innebär att ”provocerande konst” också syns i det offentliga. I en debattartikel i Expressen från 2016 skriver SD:s partitopp Mattias Karlsson och kulturpolitiske talespersonen Aron Emilsson följande:

”Vården av vårt kulturarv är eftersatt och resurser behövs för att rusta upp, utveckla och bevara. Behoven är stora, och de tillgodoses inte genom att regeringen förnekar svenskt kulturarv, undergräver bildning och vetenskap, eller möjliggör förstörandet av föremål som för vår samtid kan tyckas ha ett begränsat kulturhistoriskt värde. Det symboliserar om något den kulturella självförnekelsen och det kulturella glappet mellan medborgare och beslutsfattare. (Källa: Expressen)

Den demokratiska valprocessen i Ungern är officiellt fortsatt demokratisk. Däremot är den orättvis. Fidesz har formerat ”hittepå”-partier i syfte att splittra anti-Fideszpartier. Detta har kritiserats internationellt av OSCE (Office for Democratic Institutions and Human Rights), som menar att oppositionen inte har haft en rättvis chans i de senaste valen.

Ett flertal företag kontrolleras av vad som objektivt sett är Órbans ”vänner”. Orbáns maktapparat saluför systematisk propaganda via såväl statlig som privata mediaimperium. Propagandaapparaten demoniserar muslimer och flyktingar. Konspirationsteorin om Eurabia, det muslimska övertagandet och det existentiella hotet mot det ungerska samhället och kulturen, är genomgående i medierapporteringen.

Ungern har kommit en god bit på väg i sitt syfte att montera ner demokratin. På punkt efter punkt raderar man oliktänkande bl a genom att skriva om den politiska och sociala kartan. Att staten kontrollerar (statlig) media, kultur och ”demokratiska” val och dessutom bedriver systematisk propaganda är antidemokratiskt.

Vad gäller demokratiindex är trenden för Ungern att det går stadigt nedåt. Enligt the Economist är Ungern med sina 6,63 poäng 2018 en ”demokrati med anmärkning”. Med tanke på att Ungern 2010 (året då Órban och Fidesz kom till makten) hade 7,21 poäng så kommer landet, om trenden håller i sig, hamna på en poäng som kvalificerar landet som ”hybridregim”. Som jämförelse har Sverige 9,39 poäng 2018 och är det tredje mest demokratiska landet i världen efter Norge och Island.

Källor:

Aftonbladet: Jimmie Åkesson: Ungern vågar utmana dina värderingar, Lööf

Reuters: PM Orban flags big changes to Hungary’s constitution

NPR: Outlets Strive For Independence In Hungary, Where Most Media Back The Government

Financial Times: Viktor Orban’s oligarchs: a new elite emerges in Hungary

Reuters: Hungarians start European news agency with pro-Orban content

SvD: SD ändrar inte politik om public service

SVT: Sverigedemokraterna vill byta ut konsten i Slussens tunnelbana

Expressen: Museer är ingen politisk plattform

Vox: It happened there: how democracy died in Hungary

hvg.hu: Halott Családok Pártja? Döbbenetes választási csalásokra derült fény Csepelen (engelsk översättning)

OSCE: HUNGARY PARLIAMENTARY ELECTIONS 8 April 2018

The Economist: EIU Democracy Index

Korta motargument

Sannfinländarna, uppföljning 2019

I vårt grannland Finland har Motargument hållit ögonen på ett politiskt parti: Sannfinländarna, eller som de heter på finska språket: Perussuomalaiset. Under 2019 har opinionen svängt ganska drastiskt. Tidigare år verkade det som att de splittrats upp totalt i smådelar, men de vände och överlevde.

Partiet PerusS – Perussuomalaiset eller på svenska Sannfinländarna, grundades år 1995. Alltså några år efter SD grundades i Sverige.

I presidentvalet i Finland år 2018, fick PerusS kandidat Laura Huhtasaari endast 6,9% av rösterna i första valomgången. Efter det valet så skedde något mycket oväntat med allmänna opinionen.

För under början av år 2019, så fick partiet först 17,5% i riksdagsvalet och sedan i EU-parlamentsvalet i maj, då fick partiet 13,8%, men röstdeltagandet var i Finland anmärkningsvärt lågt, då blott 40% av alla röstberättigade gick till vallokalerna.

Nu har partiet sedan EU-valet legat högst uppe, som det absolut största politiska partiet i Finland under sommar och höst 2019. Nivåerna i opinionsundersökningarna har legat mellan 18 och 23%.

Motargument fortsätter sin omvärldsbevakning på partier och rörelser där det förekommer många personer som bär på antidemokratiska och intoleranta åsikter.

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2011_Finnish_parliamentary_election

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2015_Finnish_parliamentary_election

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2019_Finnish_parliamentary_election

https://en.wikipedia.org/wiki/2019_European_Parliament_election_in_Finland

https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Finnish_parliamentary_election

Artiklar, I fokus

Uppföljning: 32 tomma SD-stolar i landet

Motargument följer upp tidigare artiklar som handlat om hur många SD-stolar som står tomma i kommunfullmäktige runtom i Sverige, där det skulle ha suttit en folkvald representant för att bedriva politiskt arbete från partiet Sverigedemokraterna.

I skrivande stund har Sverigedemokraterna 32 tomma stolar sammanlagt i Sveriges samtliga kommunfullmäktige. I Dalarnas läns olika kommunfullmäktige finns sammanlagt 11 tomma SD-stolar just nu. 10 av Sverigedemokraternas tomma stolar återfinns i Norrlands kommuner i början av november 2019. Det har gått bara lite mer än ett år sedan senaste valet!

Flera av SD-väljarnas kommunfullmäktigemandat är dessutom ”politiska vildar” vilka ockuperar SD-stolar som t ex uteslutna Thoralf Alfsson i Kalmar. Några stolar är ockuperade av avhoppade SD-are, i Stockholms stad, vilka sedermera uteslutits. Nyligen uteslöts även fyra SD-politiker i Umeå, oklart om de kommer sitta kvar som vildar eller lämna stolarna.

Motargument undrar därför fortfarande hur SD efter nästa val ska kunna fylla mandat de kommer få i kommunerna med representanter, utan att riskera nya politiska vildar som hoppar av eller massor av tomma SD-stolar?

Kommer Jimmie Åkesson kunna stå upp med valfläsk i ännu en val-kampanj och lova SD-väljarna att de inte ska behöva representeras av tomma stolar i sin hemkommun? Partiledningen har utlovat det i tre tidigare valkampanjer; 2010, 2014 och under 2018 då Jimmie ursäktade det med att SD är ett ”nytt parti”. Trots partiledarens löften till sina väljare att ”det ser bättre ut den här gången”, så håller de aldrig.

Allt som nämns om denna interna demokratiska brist från SD har varit bara samma tomma, gamla mantra: ”SD har växt för fort och för snabbt, på för kort tid”…

Kära läsare, vi på Motargument kan informera er och Jimmie om att SD startades i februari 1988. De har existerat som parti i över 31 år och har nästan samma ”ålder” som regeringspartiet Miljöpartiet. Mp har uppenbarligen inte samma ”växtvärk” som SD-ledningen gnäller om år efter år.

SD påstår sig ha 33 000 medlemmar i början av år 2019. Var och varannan SD-sympatisör skriver numera i sociala medier att de hoppas de kommer kunna få röster från långt mer än 25% av alla röstberättigade väljare i nästa svenska riksdagsval.

SD fortsätter uppvisa enorma brister och gigantiska svårigheter att rekrytera, stödja och utbilda medlemmar till att kandidera i kommunval för att representera SD-väljarna.

På deras kommunföreningars webbsidor har SD öppet annonserat många gånger efter medlemmar som vill bli representanter. Partiet har poängterat i dessa annonser att man inte behöver ha någon erfarenhet alls. SD ”fiskar efter nya politiker”.

När kommer SD-väljarna ”på riktigt” ifrågasätta Jimmies ledarskap och kritisera hela SD-organisationens inkompetens och oförmåga att rekrytera, internutbilda och stödja sina folkvalda så att de kan representera varje SD-väljares röst?

Utan garantier för att få representation, varför fundera över att rösta på SD?

Källor:

https://www.val.se/valresultat/riksdag-landsting-och-kommun/2018/nuvarande-och-avgangna-ledamoter.html

data.val.se/val/val2018/nulaget/tommastolar.xls

https://www.expressen.se/nyheter/val-2010/jimmie-akesson-om-tomma-stolar/

https://www.gp.se/ekonomi/partiet-mer-enigt-mot-elak-motst%C3%A5ndare-1.678650

https://www.interasistmen.se/granskning/fyra-ar-av-fiasko-sd-har-forlorat-vart-fjarde-mandat/

https://www.interasistmen.se/granskning/sd-har-155-politiska-vildar-men-jomshof-ser-inget-problem-jag-tycker-inte-att-det-ar-ett-problem-idag/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/trots-framgangarna-sd-i-varmland-lyckas-inte-fylla-stolarna

https://www.altinget.se/artikel/kraftig-medlemsokning-for-vansterpartiet

Fotnot: Vänsterpartiet i Hjo har 2 tomma kommunfullmäktigestolar.