Sverigedemokraterna vill att kvalificeringsregeln ska avskaffas. Detta ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet. Vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.
Etikettarkiv: pension
Pension till flyktingar?
Pensionspengar som går till äldre personer som inte är födda i Sverige verkar alltid vara en stor stötesten när det diskuteras de så kallade ”kostnaderna för invandringen”.
Motargument har tagit reda på exakt hur många personer det är som fått uppehållstillstånd i Sverige och är äldre eller pensionärer.
Antal personer som fått uppehållstillstånd i Sverige, för asylgrundade skäl:
2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
39 977 (i genomsnitt 3 998 per år)
och alla som har fyllt 65 år:
5 083 (i genomsnitt 508/år)
Antal personer som fått uppehållstillstånd för familjeanhörig-kärleksanknytning i Sverige, 2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
42 296 (4 230/år)
och som har fyllt 65 år:
1 519 (152/år)
Summa samtliga personer i ovanstående grupper, alla som fyllt 40 år eller mer, och som fått uppehållstillstånd för asylgrundande skäl under de tio åren, 2010-2019, från hela världens länder:
88 875 personer totalt.
Genomsnittet är alltså 8 887,5 personer per år som har fått uppehållstillstånd under de senaste tio åren i Sverige, och då de varit äldre än 40 år!
Vi vet inte hur många av dessa som ansöker om svensk pension, eller hur många invandrare som INTE ansöker om svensk pension när de fyllt 65, eller hur mycket skatt eller hur många kronor de betalat in i sociala arbetsgivaravgifter från sina anställningar.
Källa till siffrorna:
Migrationsverket.se
PDF, sista sidan
Excel-fil, se fliken ”Ålder”
Älskade Sverige!
Sverige är ett av världens bästa länder! Det tål att sägas flera gånger om, då det finns de som fortfarande hävdar att Sverige inte alls är bra, att Sverige håller på att rasa samman och att kriget i det närmsta står för dörren. Tittar man på flera olika undersökningar ser man givetvis att detta inte alls stämmer. I test efter test blir Sverige placerat i toppen av världens alla länder. Nedan presenterar jag några av de upplyftande tester jag läst.
Välfärd och frihet
Sverige är, tillsammans med Norge och Finland, världens friaste land (Freedom House, 2020). Av 210 länder har svenskarna flest politiska rättigheter och medborgerliga friheter. Sverige har dessutom världens fjärde mest fria och tillförlitliga val och är världens femte minst korrupta land (Norris & Grömping, 2019, Transparency International, 2020). Sverige har vidare världens femte bästa pressfrihet (RSF, 2020).
Legatum Institute (2019) rankar Sverige som det land med fjärde bäst välfärd i världen. Den svenska utbildningen hamnar på en andra plats i att tillgodose framtida behov och OECD rankar Sveriges utbildning till en åttonde plats (The Economist, 2019, OECD, 2015). Svenskarnas läskunnighet uppgår till världens femte bästa (CCSU, 2020). Pensionssystemet är något annat, som liksom utbildning, handlar om välfärd. I en studie om 37 pensionssystem runt hela världen kom Sverige på en femte plats (Mercer, 2019).
Den goda välfärden kan vara något som bidrar till att 83% av svenskarna uppger att de har en god hälsa. Majoriteten känner tillit till andra och upplever inte sig själv som ensamma. När livet inte blir som planerat, är det svenskarna som känner att de snabbast kommer tillbaka till sina vanliga liv. I Sverige upplever man också att viktiga beslut som rör en själv hanteras rättvist. De flesta känner dessutom att de lever i ett rikt grannskap och att man har likvärdiga chanser att lyckas i livet. (European Commission, 2018) Av världens befolkning är svenskarna de tredje mest nöjda med livet (OECD, 2017)
Jämställdhet och rättvisa
Att leva i Sverige innebär att leva ett jämställt och säkert liv. Av alla länder i världen är Sverige det fjärde mest jämställda (World Economic Forum, 2020). Kvinnors deltagande i arbetslivet är världens bästa och Sverige har den mest jämställda maktfördelningen i Europa (EIGE, 2019, The Economist, 2018). För flickor är Sverige världens bästa land att växa upp i och både pojkar och flickors barndom är världens tredje tryggaste (Save the Children, 2018, 2020).
Sverige är vidare världens fjärde bästa rättsstat (World Justice Project, 2020) och det femte mest rättvisa landet i EU och OECD-länderna (Hellman, Schmidt, Heller, 2019). Den inre säkerheten och polisen är bland världens bästa, med en av världens lägsta risk att dräpas (Abdelmottlep, 2016, OECD, 2017). Det råder ingen nämnvärd risk att ett krig skulle drabba Sverige, då Sverige är världens sjätte mest stabila land (The Fund for Peace, 2020).
Bidrag till mänskligheten
Enligt en undersökning som The Good Country (2017) har gjort, är Sverige det fjärde bästa landet i världen på att bidra till mänskligheten. Sverige är alltså inte bara bra för sina egna invånare, utan stöttar även de som inte har det lika bra ställt.
I Sverige lever vi ett fritt liv skyddade från krig och många större kriser. Vi kämpar på med våra bekymmer och vi behöver fortsätta att utvecklas, givetvis, men vi behöver utvecklas åt rätt håll! Undersökning efter undersökning visar att Sverige är ett bra och tryggt land, med ett gott socialt skyddsnät och jämställdhet. Landa i den känslan idag.
Referenser:
Abdelmottlep, M., A. (2016). World Internal Security & Police Index. International Police Science Association.
CCSU (Central Connecticut State University) (2020). World´s most literate nations. https://www.ccsu.edu/wmln/rank.html [Hämtad 2020-10-21]
EIGE (European Institute for Gender Equality) (2019). Gender Equality Index. https://eige.europa.eu/gender-equality-index/2019/compare-countries/power/bar
EIGE (European Institute for Gender Equality) (2019). Gender Equality Index. https://eige.europa.eu/gender-equality-index/2019/compare-countries/work/1/bar [Hämtad 2020-10-20]
European Commission (2018). Special Eurobarometer 471. Summary. Fairness, inequality and intergenerational mobility.
Freedom House (2020) Countries and Territories. https://freedomhouse.org/countries/freedom-world/scores?sort=desc&order=Total%20Score%20and%20Status [Hämtad 2020-10-20]
Hellman, T., Schmidt, P., Heller S. M. (2019). Soziale Gerectigkeit in der EU und OECD. Das Wichtigste in Keurze. Bertelsmann Stiftung.
Legatum Institute (2019). The Legatum Prosperity Index. https://www.prosperity.com/globe#SWE [Hämtad 2020-10-20]
Mercer (2019). Melbourne Mercer Global Pension Index 2019. Monash Center for Financial Studies, Melbourne.
Norris, P., Grömping, M. (2019). Electoral Integrity Worldwide. University of Sydney. https://www.electoralintegrityproject.com/the-year-in-elections-2017 [Hämtad 2020-10-20]
OECD (2015). Education. http://www.oecdbetterlifeindex.org/topics/education/ [Hämtad 2020-10-20]
OECD (2017), ”Online Data Annex: Current Well-Being”, in How´s life? 2017: Measuring Well-being. OECD Publishing, Paris. https://read.oecd-ilibrary.org/economics/how-s-life-2017/online-data-annex-current-well-being_how_life-2017-53-en#page57 [Hämtad 2020-10-20]
RSF (Reporters Without Borders) (2020). 2020 World Press Freedom Index. https://rsf.org/en/ranking [Hämtad 2020-10-21]
Save The Children (2018). The many faces of exclusion: End of Childhood Report 2018.
Save The Children (2020). Every Last Girl: Girl´s opportunity Index.
The Economist (2018). The glass ceiling index. https://www.economist.com/graphic-detail/2018/02/15/the-glass-ceiling-index [Hämtad 2020-10-20]
The Economist (2019). From policy to practice. https://educatingforthefuture.economist.com/the-worldwide-educating-for-the-future-index-2019/ [Hämtad 2020-10-21]
The Fund for Peace (2020). Fragile States Index. https://fragilestatesindex.org/country-data/ [Hämtad 2020-10-21]
The Good Country (2017). https://www.goodcountry.org/index/results [Hämtad 2020-10-21]
Transparency International (2020). Corruption Perception Index. https://www.transparency.org/en/cpi/2019 [Hämtad 2020-10-20]
World Economic Forum (2020). Mind the 100 Year Gap. https://www.weforum.org/reports/gender-gap-2020-report-100-years-pay-equality [Hämtad 2020-10-20]
World Justice Project (2020). Rule of Law Index 2020.
Den apoteksanställda i flödet…
På sociala medier florerar just nu en text om hur en äldre person inte har råd att hämta ut sina mediciner, medan en asylsökande kan hämta ut mediciner för bara en femtiolapp. Texten väcker mycket känslor och många blir upprörda. Men hur sann är egentligen den här texten?
Vid en första anblick kan texten te sig korrekt. Ja, det kan kosta mycket att hämta ut sina mediciner, äldre kan ha en snäv pension och asylsökande kan i vissa fall hämta ut sina mediciner för femtio kronor. En närmare granskning visar dock på ett flertal brister i texten.
I texten framgår att personen behandlats med läkemedlet Ramipril, en medicin mot högt blodtryck. Den här medicinen kostar mellan 85 till 150 kronor, för 100 tabletter. Nu framgår det att den här medicinen är utsatt och att det är inte den mannen ska hämta. Kostnaden kan ändå vara en fingervisning på hur mycket blodtrycksmedicin kan kosta. Många av de här läkemedlen är subventionerade, men vi kan leka med tanken att mannen ska hämta ut en medicin som inte är det och därmed torde vara en av de dyraste. Två mediciner mot högt blodtryck som tidigare var subventionerade, men som inte längre är det, är Inhibace och Tarka. Ingen av de här medicinerna säljs längre i Sverige. En tredje medicin heter Zanidip och kostar enligt Apoteket 231,50 kronor för 28 tabletter (eller 8,3 kronor per dag). Att mannen ska betala 1 880 kronor för blodtrycksmedicin är alltså helt uteslutet.
Författaren av texten menar att den som arbetat större delen av sitt liv, inte får någon pension att leva på. För den person som inte arbetat, eller arbetat mycket lite, finns en garantipension. Denna innebär att ingen ska kunna få mindre än 7 780 kronor per månad (om man är ensamstående). Garantipensionen är en del av den allmänna pensionen, där bland annat även inkomstpension ingår. Den här mannen sägs ha arbetat större delen av sitt, vilket innebär att han har en högre pension än garantipensionen. Skulle han ändå ha en låg pension finns möjlighet att ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Om mannen trots allt inte har de ekonomiska resurser som behövs för att hämta ut sin medicin, som vi nu vet inte kostar så mycket som påstås, finns det alternativ för mannen. Mannen kan välja att betala medicinen på avbetalning, vilket apoteken ofta går med även om någon har en mycket svår ekonomisk situation. Det går också att ansöka hos socialtjänsten för att få hjälp att betala läkemedelskostnaden.
Vad gäller då för den asylsökande? En asylsökande kan maximalt erhålla 2 130 kronor per månad i dagersättning (för ensamstående vuxen). Hen kan endast få recept utskrivna för vård som inte kan anstå, dvs vård som på något sätt är akut. Den asylsökande betalar 50 kronor per recept och förskrivande läkare. Om en läkare har skrivit ut flera recept vid ett och samma tillfälle, räcker det att betala 50 kronor för att hämta ut samtliga läkemedel. Det är därmed inte alls särskilt enkelt för en asylsökande att få tag på recept och medicin.
Det framgår med tydlighet att texten brister på många punkter. Att den dessutom är två år gammal, gör inte saken bättre. Syftet känns givet – att ställa grupper emot varandra.
Motargument rekommenderar Källkritikbyråns artikel om den virala texten. Där finns inlägget att läsa i sin helhet. Bland annat tas frågan om högkostnadsskyddet upp och gås igenom.
Referenser
https://www.apoteket.se/produkt/ramipril-krka-tablett-25-mg-100-tabletter-blister-245137/
https://www.apoteket.se/produkt/ramipril-hexal-tablett-5-mg-100-styck-blister-310040/
https://www.kronansapotek.se/Ramipril-Krka-Tablett/p/175974
https://www.apotea.se/ramipril-krka-tablett-5-mg-1
https://www.apoteket.se/produkt/zanidip-filmdragerad-tablett-10-mg-28-styck-blister-209840/
https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20011228000257
https://www.fass.se/LIF/product?docType=&specId=&userType=0&nplId=19980612000026&
https://ekuriren.se/sormland/var-tredje-sormlanning-ater-blodtrycksmedicin
https://www.tlv.se/download/18.467926b615d084471ac33e28/1510316368904/rapport-blodtryck.pdf
Asylinvandring stärker pensionssystemet
Rekordåret 2015 ansökte 162 877 människor asyl i Sverige. I rapporten ”Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet” (våren 2016) läser vi att asylinvandring inom ett par år kommer att stärka pensionssystemet. Däremot kommer vi att få något lägre pensionsökningar. I ett längre perspektiv kommer statens kostnader för grundskyddet i pensionssystemet att öka.
Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren, sammanfattar rapportens tre huvudsakliga slutsatser:
- När fler kommer i arbete växer lönesumman, vilket gör att pensionssystemet blir finansiellt starkare, som i sin tur minskar risken att vi behöver använda den s k balanseringen eller bromsen i systemet. Denna effekt kan ses redan på kort sikt. Totalt beräknas inkomstpensionssystemet stärkas med 70 miljarder kronor fram till och med år 2100.
- Genomsnittsinkomstens utveckling kommer att påverkas negativt, då invandrare i genomsnitt har lägre löner än inrikes födda. Detta kommer att påverka pensionernas utvecklingstakt negativt, då genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner och inkomstpensionskonton. Det handlar om ca 130 kronor i månaden år 2040. Den beräknade förstärkningen i systemet blir 200 miljarder kronor under perioden 2017-2100. Pensionärer med låg inkomstpension påverkas inte, då beräkningen av såväl garantipension som äldreförsörjningsstöd görs utifrån prisbasbeloppet och inte inkomstindex.
- Grundtryggheten i pensionssystemet, dvs garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg, är utgifter skattefinansierade via statsbudgeten, och kommer att öka på sikt. Under perioden 2017-2100 beräknar man att samhällets sammanräknade ökade kostnader kommer att bli totalt 150 miljarder kronor.
Ole Settergren sammanfattar:
”Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan vi ser några större utgiftsökningar på det här området.”
Lästips:
Reforminstitutet: Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt
Källor:
Rapporten: Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet
Myt: Du kan vara utomlands längre tider och ändå få äldreförsörjningsstöd
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att du kan befinna dig utomlands under en lång tid och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
För att du ska kunna erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige. Om du regelbundet befinner dig utomlands är risken stor att du inte anses vara bosatt i Sverige, vilket innebär att du inte längre har rätt att erhålla stödet. Hur länge utlandsvistelsen kan pågå är avhängigt hur ofta du åker utomlands och om du reser utanför EU/EES. Reser du utanför EU/EES så får du inte befinna dig utomlands längre än tre månader för att kunna behålla ditt äldreförsörjningsstöd.
Så nej, du kan inte befinna dig utomlands längre tider och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.
Källa:
Myt: Pensionerna blir lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att pensionerna skulle bli lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Äldreförsörjningsstödet grundar sig i politiska beslut och finansieras inte via pensionssystemet utan av statsbudgeten. Detta innebär att inkomst- och premiepensionsnivåerna inte påverkas av hur många som erhåller äldreförsörjningsstöd.
Så nej, pensionerna blir inte lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.
Källa:
Myt: Ingen ekonomisk prövning görs när du ansöker om äldreförsörjningsstöd
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att det inte görs någon ekonomisk prövning när du ansöker om äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Äldreförsörjningsstödets storlek är avhängig dina inkomster och din hyra.
Så jo, det görs en ekonomisk prövning när du ansöker om äldreförsörjningsstöd.
Källa:
Myt: Äldreförsörjningsstödet går bara till invandrare
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att äldreförsörjningsstödet bara går till invandrare.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Alla vi som bor i Sverige kan ansöka om äldreförsörjningsstöd från den dag vi fyller 65 år.
Så nej, äldreförsörjningsstödet går inte bara till invandrare.
Källa:
Myt: Du kan ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar äldreförsörjningsstödets storlek
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att man kan ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar äldreförsörjningsstödets storlek.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Alla inkomster, även från utlandet, påverkar storleken på äldreförsörjningsstödet.
Så nej, du kan inte ha tillgångar och pension från utlandet utan att det påverkar storleken på äldreförsörjningsstödet.
Källa:
Motargument 