Mandaten som politiska partier SD erhållit i de senaste kommunvalen 2014, 2018, 2022 har inte det partiets kommungrupper lyckats behålla fullt ut under hela mandatperioderna. Kommer partiledare Jimmie våga utlova vallöfte en gång till om ”inga tomma stolar”?
2014 erhöll SD 1324 mandat i landets alla kommunfullmäktige.
81 tomma stolar hade SD i kommunernas KF i slutet av den mandatperioden. (Vi har ej hittat någon pålitlig summering av de partipolitiskt oberoende ’vildarna’ från slutet av sommaren 2018)
2018 erhöll SD 1806 mandat i kommunerna.
2022 erhöll SD 2091 mandat i landets kommuner. De har under blott de första 18 månaderna, redan tappat politisk kontroll över 4% av de mandaten i landets kommunfullmäktige. 31 tomma stolar och 53 vildar.
Metodbeskrivning över partipolitiskt oberoende: Motarguments frivilliga volontärer gick till alla landets kommuners offentliga web-register över förtroendevalda och summerade de som valts in på SD-stol, och som nu sitter kvar i KF utan att vara medlem i SD.
Nu kommer siffrorna från BRÅ över det dödliga våldet 2023.
1,15 per 100 000 invånare.
I klartext – ingen avgörande förändring har skett. Det dödliga våldet har totalt sett minskat efter toppnivån 1989 på 1,51 per 100 000 inv. Även om det dödliga skjutvapenvåldet har ökat sedan 2017 så har det dödliga våldet med andra mordvapen minskat mer.
Sedan år 2000 har totalantalet inte överstigit 1,2 per 100 000 inv. Vilket det gjorde 17 gånger under åren 1970-2000.
Vi på Motargument har genom åren uppmärksammat den SD-kopplade nätbloggen Samnytts (tidigare Politiskt inkorrekt, Avpixlat och Samhällsnytt) återkommande lögner, vinklingar och #fakenews. Detta gör vi mot bakgrund av att Samnytt är den största av de högerextrema nätbloggarna, och tyvärr har ett stort genomslag i opinionen i Sverige.
Enligt Similarweb återfinns Samnytt, med tre miljoner besökare senaste tre månaderna, på 15:e plats bland nyhets- och mediapublicerare i Sverige. Samnytt följer inte publicitetsreglerna, dvs de etiska riktlinjer som mediebranschen själv dragit upp. I slutet av denna artikel kommer en sammanställning av de artiklar vi har uppmärksammat genom åren. Tyvärr har vi inte tid att granska allt som Samnytt publicerar, det hade krävt en heltidstjänst.
De högerextrema propagandabloggarna förmedlar alternativa sanningar. De kännetecknas av sin monotona och enkelspåriga agenda. Inte sällan spelar artiklarna på dessa bloggar på såväl medvetna som omedvetna fördomar som sprids i debatten, på nätet och ute i stugorna. Verktygen som man medvetet använder sig av är #fakenews, alternativ fakta, lögner och (medvetna?) sakfel.
Den 1 september 2017 lanserades en ny alternativ nyhetssajt. Den fick det förtroendeingivande namnet Samhällsnytt. Någon gång under 2022 bytte den högerextrema nätbloggen återigen namn, till Samnytt.
”Samhällsnytt tar ett brett publicistiskt grepp. Vi specialbevakar de områden där etablissemangsmedia uppvisar underlåtenhetsförsyndelser, men fokuserar också brett på allmän nyhetsjournalistik. Dessutom gör vi regelbundet granskande och grävande filmreportage.
Vår målsättning är att vara den publicistiska produkt som framtidens samhällsintresserade mediekonsumenter vill ha och har rätt att kräva.”
Samnytt är i stora drag samma som Avpixlat, som la ner samtidigt som Samhällsnytt startade upp.
Varför byter Mats Dagerlind, Kent Ekeroth et al namn med jämna mellanrum? Innan nyhetssajten 2011 antog namnet Avpixlat gick man under namnet Politiskt Inkorrekt. Den enklaste förklaringen var att man känner sig ha förbrukat sin trovärdighet efter några år. Politiskt Inkorrekt, sedermera Avpixlat, var populärt hos redan frälsta, men de bar på ett stigma som hindrade dem att nå ut till icke-frälsta.
I och med namnbytet ser man möjlighet att vinna nytt territorium. Vi som dagligen hänger med i den politiska debatten och följer såväl gammelmedia som alternativ media har sett igenom denna taktik.
Kent Ekeroth, f d sverigedemokratisk riksdagsledamot som under tiden i riksdagen också arbetade administrativt med Avpixlat, sedermera Samnytt. Ekeroth beskrivs som grundare av nätbloggen, samt ”obetald VD” Skriver artiklar, krönikor och gör videoreportage. Ekeroth var också delaktig i den s k ”järnrörsskandalen”. Ekeroth har genom åren varit föremål för många skandaler.
Simon Kristoffersson beskrivs som redaktör för sociala medier, ”grävande” journalist och redaktör. Skriver artiklar.
Mattias Albinsson är en flitig skribent inom alternativmedia. Han har tidigare skrivit för Nyheter idag och Fria tider. Han arbetar främst med ”gräv” och egna reportage.
Vi noterar att det är stor omsättning bland medarbetarna på Samnytt.
Motargument avslöjar Samnytt gång på gång
Motargument har under många år arbetat med att publicera artiklar som avslöjar Samnytts, tidigare Samhällsnytts och Avpixlats, agenda som allra helst tar sig uttryck i lögner, vinklade nyheter, alternativ fakta och #fakenews. Samhällsnytts kall är att bekräfta fördomar. Och man gör det utan skrupler, och gör avkall på etik och moral. Bloggens medarbetare har inga betänkligheter kring att publicera komprometterande uppgifter och foton på icke dömda, misstänkta, gärningsmän.
Då vi har avslöjat felaktigheter i Samnytts nyhetsrapporteringar har vi varje gång uppmärksammat Dagerlind, Ekeroth et al på det. Ett tag svarade de på tilltal via Twitter. Vid några tillfällen tog man till sig av våra konfrontationer och förstod att det är allvarligt att sprida lögner, #fakenews och sakfel. Då valde man att uppdatera, ändra och radera i ett par av sina artiklar.
På senare tid har man valt att ofta svara med tystnad. Vi får sällan svar på X (f d Twitter), och man gör heller inte längre några ändringar i de felaktiga artiklarna. Detta innebär att Samnytts artikelbibliotek är fyllt av artiklar som är #fakenews, lögner och dessutom innehåller sakfel. Detta verkar inte längre bekomma Dagerlind, Ekeroth och deras stab. Samnytts läsare bedriver sällan, eller aldrig, källkritik. Inte heller väljer man att faktagranska det som publiceras på bloggen. Läsarna förefaller vara nöjda med att nyhetsrapporteringen bekräftar de fördomar som de själva besitter. Lögnerna blir till sanning, oavsett.
Nyhetsartiklar, som är rewrites på andra nyhetsförmedlares nyhetsartiklar, är ofta osakliga då de färgas av skribentens åsikter och fördomar. Ofta läggs, för nyheten, irrelevant fakta till i texten.
Vi som arbetar med Motargument har begränsad tid att avslöja Samnytts, och andra alternativa mediebloggars, lögner och #fakenews. Det hade behövts en heltidsanställd för att hinna med att bemöta allt. Denna sammanställning är enbart en bråkdel av alla de artiklar som vi skulle vilja bemöta om vi bara hade förutsättningarna.
Bristen på etik och moral
Samnytt följer inte publicitetsreglerna. Detta är en anledning till att man inte längre erhåller redaktionsstöd. Bloggen finansieras av donationer. För den som är intresserad av att få inblick i publicitetsreglerna och därefter kunna dra slutsatsen att Samnytt inte följer dem kan läsa om det på Medieombudsmannens hemsida.
Mr. Samnytt, Mats Dagerlind, har vid två tillfällen (2021 och 2024) dömts för förtal och grovt förtal. 2024 dömdes han till en månads fängelse.
Dåvarande Samhällsnytt uttryckte i samband med lanseringen av bloggen hösten 2017 att man hade för avsikt att bredda sin journalistik och bevaka även andra saker än muslimer, invandrare, migration och flyktingar. Med facit i hand har vi blivit varse att man inte har lyckats med den föresatsen.
Samnytt är inget nytt. Det är samma enformiga, hatiska och främlingsfientliga mantra om och om igen. Samnytt bedriver samma ”journalistik” som dess föregångare Samhällsnytt, Politiskt Inkorrekt och Avpixlat har gjort. Det som är nytt är namnet, designen på hemsidan och några skribenter.
Gå inte på den lätte.
Dela gärna denna länksamling när ni får frågan om vad i Samnytts artiklar som är vinklat, lögner eller #fakenews.
SD har under många år känt sig utsatta för sin politiska åsikt. De har därför år efter år motionerat om att politisk åsikt ska inbegripas i diskrimineringslagen som en av diskrimineringsgrunderna. Eftersom dessa motioner gång på gång avslagits av övriga riksdagspartier har partiet nu ändrat hållning. De vill istället avskaffa diskrimineringslagen helt.
I Diskrimineringslagen fastställs att det finns sju diskrimineringsgrunder: etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, ålderfunktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet eller uttryck.
Sverigedemokraterna har länge kämpat för att lägga till en åttonde diskrimineringsgrund: politisk åsikt. Detta har partiet gjort genom att skriva otaliga motioner, anföranden, tal och debattartiklar i ämnet. Då övriga riksdagspartier inte anser det vara en bra idé har SD nu bytt taktik. Under Landsdagarna 2021 beslutade partiet att de ska arbeta för att helt avskaffa diskrimineringslagstiftningen. Istället vill de se en regel som förbjuder ”otillbörlig särbehandling”. SD motiverar resonemanget med att de anser att gemensamma resurser inte ska användas ”för att gynna enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”.
Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet, hävdar i en intervju med Arbetet att lagen ska avskaffas helt. På frågan om han inte tror att det kommer att bli lättare att diskriminera om lagstiftningen slopas svarar han:
– Nej, jag hävdar att lagstiftningen redan täcker in det. Det är redan så i dag att du inte får behandla människor på ett visst sätt. Om du då har en diskrimineringslag som endast pekar ut vissa diskrimineringsgrunder så exkluderar man andra. (Källa: Arbetet)
Diskrimineringsombudsmannen, Lars Arrhenius, svarar på SD:s krav om avskaffande av diskrimineringslagen:
– Principen om icke-diskriminering har sin grund i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som antogs som en reaktion på de folkmord och de kränkningar av människovärdet som skedde under andra världskriget.
– Diskrimineringslagen anknyter till flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen och EU-rättens grundläggande rättigheter. Utöver den verklighet vi lever i där människor kontinuerligt diskrimineras i Sverige finns det alltså i förhållande till våra internationella åtaganden konkreta hinder att avskaffa lagen. (Källa: Arbetet)
Många sverigedemokratiska partiföreträdare har genom åren känt sig diskriminerade för sin politiska övertygelse. Jomshof själv hävdar att han blev av med sitt jobb som lärare pga att han är sverigedemokrat.
Som ett led i SD:s övertygelse om att slopa diskrimineringslagen förkunnade partiet 2023 att de också vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter, samt avveckla bidrag för att motverka rasism och diskriminering. 2021 röstade partiet för instiftandet av Institutet.
SD:s mål är att diskrimineringslagstiftningen ska ersättas av en regel om ”otillbörlig särbehandling”. Om detta skulle inträffa kommer det att bli lättare att diskriminera, eftersom risken att fällas för ”otillbörlig särbehandling” är avsevärt lägre än risken att fällas för diskriminering. Det är en farlig väg att vandra, eftersom SD väljer att dela in samhället i A- och B-lag mot bakgrund av de diskrimineringsgrunder som är lagstiftade idag. Följden blir att såväl segregering som stigmatisering och marginalisering ökar. Än så länge är inget av de övriga riksdagspartierna intresserat av att avskaffa diskrimineringslagstiftningen.
I Linköpings kommun kräver Sverigedemokraterna folkomröstning om ett planerat moskébygge. De driver sedan november 2023 en namninsamling.
— ”SD använder folkomröstning som ett verktyg att ställa grupper mot varandra”, menar Niklas Borg (M), kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.
Redan 2006 dök frågan upp i Linköping. Det dröjde fram till 2021 innan det fanns något konkret förslag. 2023 klubbades beslutet om att det går att börja planera för en moské för 1 500 besökare på industriområde Kåparp, nordväst om Lambohov.
SD har varit emot nybygget från början och menar att moskén skulle försvåra integration, motarbeta jämställdhet mellan könen, riskerar att stötta islamister och parallella samhällen.
SD hävdar att det finns islamistkopplingar i Islamiska förbundet i Sverige, som står bakom bygget. Som exempel nämner de en tidigare miljöpartist som påståtts haft samröre med Grå vargarna i Turkiet. Också kopplingar till muslimska brödraskapet pekas ut. Men SD har inga bevis för sådana kopplingar lokalt:
— ”Vi vet inte var pengarna till bygget kommer ifrån”, säger Chris Dahlqvist, gruppledare för SD i kommunfullmäktige. På andra håll i Europa har byggande av moskeer fått bidrag från Saudiarabien och Qatar vilka anses ställa långtgående villkor på verksamheten.
Insamlingen till moskébygget – som är internationellt – sker genom ett 90-konto, som kontrolleras av Svensk insamlingskontroll. Då kontrolleras bl a varifrån pengarna kommer.
— ”Det går naturligtvis inte att vara 100 procent säker”, säger Niklas Borg (M). ”Naturligtvis vill vi inte ha hit islamism.”
SD pekar även på att den planerade moskén skiljer män och kvinnor åt med skilda ingångar:
— ”Hot mot jämlikheten”[sic!], anser SD och ser en moské som ett hot mot integration och istället en uppmuntran till parallella samhällen.
— ”Det finns kristna samfund där det också finns problem med åsikter som inte accepteras av det övriga samhället”, säger Lars Vikinge, C, andre vice ordförande i kommunstyrelsen, kommunalråd och gruppledare för sitt parti.
Det förekommer fortfarande motstånd mot kvinnliga präster och samkönade äktenskap inom många religiösa samfund. Andra exempel är att inte tillåta blodtransfusioner eller vaccinationer. Vissa grupper tillåter inte att medlemmar söker hjälp hos svenska myndigheter, även vid allvarliga problem.
Ryska ortodoxa kyrkan i Sverige som stöder Rysslands anfallskrig i Ukraina är ett ytterligare exempel. Det vill Chris Dahlqvist inte tala om.
— ”Det är bara genom att inte stänga dörrar vi med tiden kan påverka samfund”, menar Lars Vikinge.
Nu försöker SD få ihop 13 000 unika namn för att kunna kräva en folkomröstning. I det senaste valet fick SD ca 12 700 röster i kommunen. Hur insamlingen går vill inte SD berätta förrän den är färdig.
Efter namninsamlingen krävs också att minst en tredjedel i fullmäktige, alltså 27 ledamöter, stödjer folkomröstning. SD har idag 10 mandat. KD med 4 mandat har tidigare röstat nej med motiveringen att platsen i industriområdet är olämplig.
— ”Får de ihop sina 10 procent stöder C en folkomröstning”, säger Lars Vikinge, med 6 mandat.
Moderaternas Niklas Borg oroas av vilka stämningar som kan uppstå vid en folkomröstning. Många som Motargument kontaktat vill inte kommentera, bland andra S, KD och Islamiska förbundet.
Motargument hänvisar till att det är orimligt att förbjuda ett samfund från att bygga en lokal, bara för att andra inte håller med om allt. Rättssamhället kräver att alla behandlas likvärdigt och att olika samfund tillåts att hyra eller bygga egna möteslokaler.
Richard Jomshof, sverigedemokratisk riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet, sa i en intervju med Aftonbladet:
‘– Det finns inte ett enda, vill jag påstå, fungerande muslimskt land idag.’ (Källa: Aftonbladet)
Likt många ”islamkritiker” har Jomshof en felaktig uppfattning om att islam är en religion som endast finns i MENA, dvs Mellanöstern och Nordafrika. Det stämmer inte. Det land med störst muslimsk befolkning i världen är Indonesien, som är en demokrati. Malaysia, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Albanien är andra demokratiska länder med islam som största religion. Även Marocko, Tunisien och Turkiet kan ses som fungerande länder, om än inte demokratier.
EDIT 240308: V-Dem Institute vid Göteborgs universitet släppte nyligen sin demokratirapport för 2024. Därav har vi ändrat status på Bosnien-Hercegovina och Kosovo.
Bilden är en modifierad version av SD:s reklambild, den ursprungliga versionen finns på SD:s officiella sociala mediekanaler.
Regeringen och SD har under sin första tid vid makten stramat åt politiken på framför allt områdena kriminalitet, migration, medborgarskap och integration. Motargument har kikat på ett par motioner rörande medborgarskap, som lämnades in under hösten 2023. Alla tre motioner implicerar att ditt medborgarskap är villkorat, och att du inte ska vara säker på att du kan åtnjuta de rättigheter som ett medborgarskap ska innebära.
Den första motionen, 2023/24:86 Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag, är skriven av Sverigedemokraternas Nima Gholam Ali Pour. Den berör anställning för nyanlända inom kommunal, regional och statlig förvaltning. Motionsskrivaren vill även se ett krav på medborgarskap för att erhålla visstidsanställning. Han vill också se ett krav på medborgarskap för att inneha politiskt förtroendeuppdrag.
Gholam Ali Pour motiverar sina krav med att det redan finns ett krav på medborgarskap för flera uppdrag och offentliga anställningar. I motionen läser vi att Gholam Ali Pour motsätter sig att personer som ännu inte hunnit erhålla medborgarskap innehar visstidsanställning på kommunal och regional nivå:
”Idag kan en person som inte är svensk medborgare få en tillsvidareanställning inom kommunen eller regionen samt även bli vald till politiska förtroendeuppdrag på kommunal eller regional nivå.” (Källa: Riksdagen)
Här talar vi anställda inom t ex vård och omsorg. En stor andel av tillsvidareanställda i denna sektor är just personer som ännu inte erhållit medborgarskap. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.
Den andra motionen, 2023/24:2435 Dubbelt medborgarskap, är skriven av kristdemokraten Larry Söder. Den berör den påstådda problematiken med dubbla medborgarskap. Söder anför här situationen då en person är medborgare i två länder som på ett eller annat sätt ligger i konflikt med varandra. Söder tillägger brasklappen att detta ”naturligtvis inte uppstår ofta”.
Motargument försöker erinra sig något av dessa tillfällen, men kan inte komma på något. Det vi kan erinra oss är när centerpartiledaren Muharren Demirok, efter påtryckning, sa upp sitt turkiska medborgarskap under 2023. Om det nu har skett att det funnits tillfällen som Söder beskriver, borde det kunna tillsättas en prövning i specifika fall. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.
Den tredje motionen, 2023/24:592 Indraget dubbelt medborgarskap vid brott, är skriven av moderaten Ann-Sofie Lifvenhage. Den berör att ett medborgarskap, i de fall en person innehar två medborgarskap, ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap om de döms för brott i Sverige. Det framgår inte vilka brott som ska kunna ligga till grund för upphävande av medborgarskap.
Efter detta utvecklar Lifvenhage om vad det svenska medborgarskapet, enligt henne, innebär och vad som ska krävas för att erhålla det. I detta stycke specificerar Lifvenhage vilka brott som ska komma ifråga för indragning av medborgarskap: ”Allvarliga brott”. Detta är fortsatt luddigt, och det hade varit på sin plats med en mer djupgående specificering. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.
Det är här regeringen och SD tullar på grundläggande principer och mänskliga rättigheter om likhet inför lagen. Artikel 1 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna berör allas frihet och likhet i värde och rättigheter. Artikel 7 berör allas likhet inför lagen och rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering. Artikel 21 berör allas rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
Motargument noterar att Liberalerna är det enda partiet i regeringsunderlaget som inte lagt någon motion om medborgarskapet under hösten 2023. SD har lagt sju motioner i ämnet, M tre och KD en (1).
Motargument ser att dessa motioner om medborgarskap för nysvenskar och personer med dubbla medborgarskap från födsel tydligt delar in medborgare i ett A- och ett B-lag. De personer som är födda med ett svenskt medborgarskap kan känna sig säkra på att kunna åtnjuta alla rättigheter i svenska samhället, medan de som har erhållit medborgarskap senare i livet inte kan känna sig säkra på det. Om du innehar svenskt medborgarskap ska samma regler gälla oavsett om du är född med medborgarskapet eller om du erhållit det senare i livet.
Den nya EU-pakten för asylmottagande innebär färre flyktingar till Europa och Sverige. Effekten av pakten är att resandet inom EU:s gränser kommer att minskas. Det inrättas s k ”asylläger”, och det banas väg för snabbare beslut och är enklare att få asylsökande att återvända. En liten kvot av asylsökande ska fördelas på EU-länderna, och Sverige har skickat ut tydliga signaler och deklarerat att inte ta emot några av dessa människor.
Den nya migrations- och asylpakten är en samling förordningar och policys med det påstådda syftet att skapa mer rättvis, effektiv och hållbar migrations- och asylprocess för EU. Den är framtagen för att skapa möjligheter för en gemensamt förhållningssätt till migration och asyl, som uppges utmärkas av solidaritet, ansvar och respekt för mänskliga rättigheter. Den nya migrations- och asylpakten kommer att börja gälla någon gång under 2024.
Vad blir konsekvenserna av den nya EU-pakten för asylmottagande?
Fler gränskontroller i EU upprättas. Det blir fler begränsningar för asylmottagande: EU kommer helt enkelt att försvåra asyl. Detta i sin tur leder till att EU tar emot färre asylsökande. Konsekvensen av det blir naturligtvis att såväl antalet internflyktingar som flyktingar i flyktingläger i närområdet överbelastas. Det blir svårare för nödställda att fly sina hemländer eller hemregioner. Det finns inte längre någon plats för dessa människor att ta vägen. Behovet av plats kvarstår, men resurserna för att erbjuda plats minskar.
Fokus för EU-länderna ligger på att människor som söker asyl ska återvända till sina hemländer, eller till flyktingläger i hemlandet eller närområdet. Alla ”irreguljärt” inresta placeras i ankomstläger vid EU:s yttre gräns, där de kommer att screenas. Detta är i praktiken ett förvarstagande. Asylprocessen, med färre rättigheter, snabbas upp med ett snabbspår. Detta snabbspår är sannolikt likställt med ett slag avslagsspår, vilket kommer att väcka frågor om rätten till rättvis prövning. Hela processen ska ta max 12 veckor. Vid avslag hamnar den asylsökande direkt i återvändandeprocedur, också den ska ta max 12 veckor.
Asylsökande som söker sig vidare från första EU-land ska skickas tillbaka dit de kom ifrån senast. Principerna i den s k Dublinförordningen kvarstår i princip. Detta betyder i korthet att flyktingar inte själva kan bestämma vilket land som ska hantera deras asylansökan. Gränsländerna har mandat att avgöra vad som bedöms vara ”säkert tredje land”. Ett mål i den gemensamma migrations- och asylpakten är att det ska bli en bättre fördelning av asylsökande mellan medlemsstaterna. Orsaken är att det ska bli en mindre belastning på de stater som är hårt belastade. Siffran på antalet asylsökande som ska fördelas är 30 000 per år, vilket är en mycket lägre siffra än tidigare.
Förfarandet om fördelning av asylsökande står i kontrast mot att det ska vara frivilligt att ta emot asylsökande. Genom att bidra ekonomiskt kan medlemsstater slippa ta emot asylsökande. Sverige är ett av de länder som aviserat att de inte är intresserade av att ta emot några asylsökande. Vi sållar oss i och med detta till antiflyktingvänliga EU-länder som Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. (Polen har tidigare varit ytterst restriktiva i sitt mottagande, men i och med kriget i Ukraina har Polen tvingats ta emot en del flyktingar från sitt grannland).
Det har skapats ett partnerskap mellan EU och Tunisien, som innebär stora ekonomiska fördelar för Tunisien samt ett löfte om samarbete mot ”irreguljär migration”. Detta är tänkt att motverka att migranter korsar Medelhavet från Tunisien. I efterdyningarna av detta avtal har det bl a rapporterats att migranter i Tunisien har forslats ut i öknen.
Den nya EU-pakten för asylmottagning kommer att få ödesdigra konsekvenser. Människor som tvingas fly sina hemländer pga krig, konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, förföljelse, tortyr och terrorism kommer att drabbas, eftersom det inte finns utrymme i EU. Detta i sin tur betyder att internflyktingar och flyktingar i flyktingläger i närområdet i större utsträckning tvingas återvända till det de valde att lämna.
”Vi behöver omedelbart stopp för etablerandet av nya synagogor! Vi behöver också börja konfiskera, och riva synagogor! Davidsstjärna, kippa, menora eller andra attribut som tjänar som deras monument i stadsbilden bör helt tas bort.” — ett fiktivt exempel!
Vilken politiker skulle idag, år 2023, få för sig att säga någonting liknande i ett offentligt, direktsänt tal?
Skulle någon som sagt något liknande få massor av saklig, rimlig kritik? Skulle en sådan offentlig talare kanske polisanmälas för hets mot folkgrupp?
Motargument gjorde det gamla, fiktiva, retoriska exemplet, att byta ut nyckelord ur någons politiska agenda. Lackmuspapper-experimentet: Vi citerade ordagrant och bytte endast ut nyckelorden, från moské till synagoga. Från orden minaret, kupol, halvmåne till davidsstjärna, kippa, menora. För exakt så här sa Jimmie Åkesson i sitt tal på SD:s kongress ”Landsdagarna” till sina applåderande, jublande och exalterade partikollegor och SD-medlemmar:
”Vi behöver omedelbart ett stopp för etablerandet av nya moskéer i Sverige.
Vi behöver också börja konfiskera, och riva moskébyggnader, där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob, antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället.
Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som deras islamistiska monument i stadsbilden bör helt tas bort.”
Jimmie Åkesson talar om ALLA muslimska, gudstjänstlokaler och ALLA muslimers symboler. Jimmie talar inte enbart om — och han talar inte specifikt om — våldsbejakande, antidemokratiska terrorister eller om politiska islamister.
Jimmie klumpar ihop, och buntar ihop alla vanliga, moderata, svenska muslimer och alla muslimska bönelokaler till att framställa det som om att det ÄR så att väldigt många, eller de flesta muslimer skulle ha islamistisk, svenskfientlig agenda i Sverige.
Jimmie försöker hetsa sina anhängare emot alla muslimer och emot alla som SD blott gissar skulle kunna vara muslim.
”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.
Många delar av Tidöavtalet är ren SD-politik. Det är egentligen inte så märkligt, SD är det största partiet i regeringsunderlaget. Det är framför allt på SD:s favoritområden Kriminalitet samt Migration och Integration som partiets inflytande har märkts av. Partiet har planer på att införa mer SD-politik i den uppdaterade versionen av Tidöavtalet som är under förhandling.
Så vilka saker är det SD har fått igenom i Tidöavtalet, och som delvis redan har blivit regeringspolitk? Motargument har listan:
SD:s kriminalpolitik:
Visitationszoner
Dubbla straff för gängkriminella
Utvisning av gängkriminella som inte begått brott
Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
Vistelseförbud
SD:s kriminalpolitik för barn:
Straff för unga lagöverträdare
Ny påföljd för unga
Ungdomsfängelser
Sänkt straffmyndighetsålder
SD:s asyl- och migrationspolitik:
Nationellt tiggeriförbud
Kraftig minskning av straffvärde på brott för utvisning
Möjlighet att göra människor statslösa
Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’
Återkallelse av uppehållstillstånd i fler fall
Rivande av medborgarskap
Längre hemvisttid för att erhålla medborgarskap
Lojalitetsförklaring för att erhålla medborgarskap
Begränsningar i asylrätten
Skärpt bevisbörda och -krav i asylprocessen
Begränsningar i familjeåterförening
Skärpta villkor för anhöriginvandring
DNA-tester för anhöriginvandring
Färre kvotflyktingar
Påverka ursprung på kvotflyktingar
Skärpt arbetskraftsinvandring
Höjd minimilön på arbetskraftsinvandrare
Översyn av prövningen av asylansökan från säkra länder
Transitcenter för asylsökande
Asylsökandes ansvar för kostnaderna för mottagandet
SD:s nollintegration:
Ökad återvandring
Folkräkning
Stoppa statligt stöd till ”etniska föreningar”
Begränsade ”tilldragningsfaktorer” genom begränsade förmåner för icke-medborgare
Begränsad rätt till försörjningsstöd för papperslösa
Anmälningsplikt
Sänkt etableringsstöd
Begränsning av rätten till tolk
För den som vill läsa mer om vad varje varje specifik punkt innebär finns länkar till ett par korta motargument i slutet av denna artikel.
Tidöavtalet har kritiserats av såväl fackförbund som offentliganställda för att vara repressivt i den mening att det bryter mot mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, Barnkonventionen, grundlagen samt rättssäkerheten. Det har också framförts att Tidöavtalet strider mot etiska riktlinjer och yrkesetiska koder.
CRD (Civil Rights Defenders) menar att kriminalpolitiken som bedrivs är straffpopulistisk, dvs beslutsfattare fokuserar snarare på straffrättsliga påföljder för att blidka väljare, inte för den brottsförebyggande effekten. Det finns inte stöd i vare sig forskning eller erfarenhet från andra länder för att höjda straffrättsliga påföljder minskar brottsligheten. Mänskliga rättigheter dikterar att straffrättsliga påföljder måste vara proportionerliga. Vidare påpekar CRD att flera åtgärder i Tidöavtalet”direkt skulle strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag”.
Kritiken kan sammanfattas i att samhället inte längre kommer att ta hänsyn till rättsstatens grundläggande princip om allas likhet inför lagen. Juridisk status och grupptillhörighet kommer att avgöra vilka rättigheter en människa har. Mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och den liberala demokratin kan komma att sättas ur spel.
För mer ingående information om punkterna på respektive område:
Motargument 