Enligt färska siffror från UNHCR befinner sig 0,3% av världens flyktingar i Sverige. Små, fattiga och tätbefolkade länder i närheten av, eller i, katastrofområdena tar in mångdubbelt fler flyktingar än vi gör i Sverige.
I debatten snickrar man kreativt ihop föreställningen om en s k ”massinvandring” med ett populärt mantra. Mantrat är ihåligt och utan substans samt bygger på en främlingsfientlig myt. Myten jag tänker bemöta i denna artikel är denna:
”Sverige är inte hela världens socialkontor”.
Det som med emfas påstås vara ett legitimt argument ingår i den retorik som som används av en del i flyktingdebatten. Det är en retorik som anammats av ”invandringskritiker”, även kallade ”sverigevänner”, men som jag helst benämner ”sverigehatare”. Först och främst används myten för att man tror på den, men den används också i tron att den inte går att bemöta – ett vapen omöjligt att värja sig mot. Men det fina är att den visst går att bemöta.
82,4 miljoner människor befinner sig på flykt i världen (uppgift från juni 2021). De vanligaste orsakerna till flykt är krig, förföljelse, konflikter, terror, tortyr, våld och brott mot mänskliga rättigheter.
48 miljoner av dessa flyktingar är s k internflyktingar, dvs placerade i det egna hemlandet.
20,7 miljoner av världens flyktingar finns under UNHCR:s beskydd.
7,6% Europa (mer än hälften av dessa befinner sig i Turkiet)
2% Nordamerika och Karibien
0,2% Oceanien
Libanon är fortsatt det land med störst andel flyktingar, 1 av 6 som befinner sig i Libanon är flykting.
97,3 miljoner människor betraktas i skrivande stund av UNHCR vara ”persons of concern” (flyktingar, internflyktingar, asylsökare, statslösa och vissa som inte passar in i dessa kategorier) befann sig 244 942 i Sverige. 0,3% av världens flyktingar hittar vi alltså i Sverige. (Källa: UNHCR)
Människor som faller in i kategorin ”persons of concern” befinner sig (främst) i:
I flyktingdebatten finns människor som hävdar att Sverige går på knäna, och det beror på ”massinvandringen”. Det finns varken rim eller reson i att använda sig av detta som ett argument. Mot bakgrund av att små, fattiga och tätbefolkade länder i närheten av, eller i, katastrofområdena tar in mångdubbelt fler flyktingar än vi gör i Sverige, som i förhållande till dessa länder är extremt rikt och glesbefolkat, så håller inte argumentet.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera följande:
7,6% av världens flyktingar uppehåller sig i Europa. 0,3% av världens flyktingar uppehåller sig i Sverige. Således är myten en lögn, som troligtvis har en mängd olika orsaker; rädsla, oro, främlingsfientlighet, människosyn, naivitet och okunskap är faktorer som gör att myten lever vidare.
Debattera gärna, men jag ber er som deltar i debatten att göra det sakligt och utan att sprida lögner och myter.
Så, nej, Sverige är inte hela världens socialkontor. Och, nej, Sverige har ingen ”massinvandring”. Det är en myt som används av ”invandringskritiker”, främlingsfientliga och rasister. För att bemöta myten krävs att vi har rätt fakta.
Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, och tar i dagsläget emot 5 000 flyktingar per år via flyktingkonventionen. Detta innebär att vi har en skyldighet att ta emot kvotflyktingar.
Sverige fick under 2020 in 12 991 stycken ansökningar om asyl, varav 4 922 fick beviljat uppehållstillstånd. Tittar man på statistik för åren sedan 2017 så har runt 2 000 personer sökt asyl i januari månad varje år; 2021 var det bara 700 som sökte asyl i januari, vilket förmodligen till största delen kan tillskrivas Covid-19. De 5 000 personer per år som får asyl är en försvinnande liten procentandel av hela befolkningen.
De flesta flyktingar stannar i ett grannland till sitt eget; oftast är det fråga om ganska fattiga länder, som ofta tar emot väldigt många flyktingar på väldigt kort tid. Det är mycket få flyktingar som söker sig till Europa, och ännu mindre till Sverige.
Helt oberoende av ovanstående så är kostnaderna för varje flykting avsevärt mycket mindre än vad de är för en svensk innan hen börjar arbeta. Vissa saker i samhället måste även få kosta pengar utan att de ställs emot varandra.
I arbetslöshetsfrågan så är den högre i gruppen utrikesfödda om man jämför med gruppen inrikes födda. Det är dock skillnader beroende på var i världen den utrikesfödde kommer från; är hen född i Nordamerika, Sydamerika eller Europa så är arbetslösheten på ungefär samma nivå som för inrikes födda. Är en person född i Asien eller Afrika så är arbetslösheten högre. Detta kan bero på att en större del personer i dessa grupper endast har förgymnasial utbildning, och att de generellt har varit i Sverige kortare tid. Det tar tid att lära sig språket, eventuellt utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden. Det förekommer även diskriminering i jobbansökningarna.
När det kommer till anhöriginvandring så finns det idag regler som säger att det finns ett försörjningskrav, som ska täcka kostnaden för att försörja alla i sin kärnfamilj. De ska alltså kunna styrka att de kan försörja sig själva, vilket innebär att den ekonomiska belastningen blir betydligt mindre.
Ungefär 57 % av alla flyktingar och invandrare lämnar dessutom så småningom Sverige. Många återvänder till sina hemländer när den möjligheten finns. Att bryta upp, fly till ett annat land och rubba kanske en hel familjs liv är inget beslut som tas lättvindigt.
Enligt SCB:s rapport Tillsammans – integration i svenska samhället, så är integrationsprocessen en ömsesidig process för alla människor i samhället, inte bara de som är utrikesfödda. Att stoppa asyl- eller anhöriginvandring är i sig ingen lösning. Fokus borde istället ligga på en positiv integration.
För en tid sedan presenterade migrationskommittén ett förslag på ”en långsiktigt hållbar migrationspolitik”. Bland förslagen ser vi att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel, möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, kategorin övriga skyddsbehövande slopas och försörjningskrav vid anhöriginvandring blir obligatoriskt. Parallellt pågår utredningar som kan komma att få konsekvenser för arbetskraftsinvandring, krav för medborgarskap och utvisning vid brott. När den tillfälliga lagen går ut, 19 juli 2021, ska den nya politiken presenteras.
15 september 2020 som den parlamentariska migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén överlämnade betänkandet ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Märk väl att detta är ett betänkande och vi vet ännu inte hur beslutsgången kommer att se ut. Det vi vet är att senast 7 december 2020 ska remissvaren lämnats in till Justitiedepartementet och den 19 juli 2021 ska den nya migrationspolitiken vara på plats.
Utgångspunkten för uppdraget har varit att implementera en migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv.
Uppehållstillstånden
Tidsbegränsade tillstånd blir huvudregel – i tidigare gällande utlänningslag var permanenta tillstånd huvudregel.
Flyktingar beviljas initialt 3 års tillstånd, skyddsbehövande 13 månader. Dessa tillstånd kan förlängas med två år i taget.
Kvotflyktingar, dvs personer som får tillstånd via vidarebosättning, får fortsatt permanenta tillstånd.
Permanenta tillstånd kan beviljas, tidigast efter 3 år och endast om vissa krav uppfylls. Kraven innefattar att kunna försörja sig, kunskaper i svenska språket och om svenska samhället. Det kommer att ske en ”vandelsprövning”, dvs en säkerhetskontroll av personen.
Uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, särskilda lättnader ska ges barn.
Kategorin ”övrig skyddsbehövande” slopas, då det inte finns någon internationell motsvarighet till denna grund.
Anhöriginvandring
Är möjligt för partner och ogifta barn (under 18 år). Här innefattas även nära anhöriga som ingått i samma hushåll där det fanns ett särskilt beroendeförhållande redan i hemlandet.
Sker enbart till person med tidsbegränsat tillstånd om denne har ”välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd”.
Ska få vägras om någon av makarna är under 21 år.
Försörjningskrav blir huvudregel: Anknytningspersonen ska kunna försörja både sig själv och den anhörige samt ha ett boende av tillräcklig storlek och standard (detta krav gäller inte om den anhörige är barn eller är medborgare i Sverige, annan EES-stat, Schweiz eller Storbritannien såtillvida de sammanbott eller att det står klart att de har ett väl etablerat förhållande).
Undantag från försörjningskrav finns då personen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. För att undantaget ska godkännas krävs att personen söker asyl inom 3 månader efter att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd, att det inte går att återförenas i annat icke EU-land samt att de sammanbott utomlands en längre tid och att förhållandet är väl etablerat.
En rad andra frågor tas upp i betänkandet
Bedömning av säkra och lagliga vägar till Sverige, och hur Sverige ska verka för det – systemet med vidarebosättning poängteras.
Analys av vilka faktorer som påverkar var personer söker asyl.
Internationell jämförelse av uppehållstillståndens längd, uppehållstillstånd på humanitär grund och anhöriginvandring samt de försörjningskrav som kopplas därtill.
Analys av åtgärder som stärker rättsprocessen i asylprocessen.
Konsekvensanalys av förändringsförslagen, vad gäller antal asylsökande, antal beviljade tillstånd, antal anhöriginvandrare, antal bosatta, antal arbetskraftsinvandrare, antal nya medborgare och antal återvändande.
Konsekvensanalys av ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för bl a hälsa, för jämställdhet, för brott, för barn, för etablerings- och integrationsmöjligheter och för bostadsmarknad.
Flera utredningar om migrationspolitiken pågår parallellt
Det pågår tre kompletterande utredningar, som är tänkta att behandla följande ämnen:
Utvisning vid brott. Reglerna för utvisning på grund av brott samt för att neka eller återkalla uppehållstillstånd med anledning av brott ska ses över. Skärpta regler för utvisning vid brott (Dir 2020:44) Slutlig redovisning 30 juni 2021.
Svensk migrationspolitik är ett ständigt återkommande ämne i debatten. Förslaget som presenterats av migrationskommittén och innehållet i de utredningar som pågår kan summeras med att det kommer att implementeras en hel del förändringar i framtiden. Tanken är att den svenska migrationspolitiken i framtiden ska vara långsiktigt hållbar. För att kunna säkerställa detta krävs en del åtstramningar i den förda migrationspolitiken.
Uppdatering 201218
I en kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) finner vi ett förtydligande vad gäller anknytning. Förslagen innebär
en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tillfälligt uppehållstillstånd som har avsikt att ingå äktenskap eller samboförhållande om relationen etablerats redan i hemlandet.
en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen gällande undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar
ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande
På sociala medier florerar just nu en text om hur en äldre person inte har råd att hämta ut sina mediciner, medan en asylsökande kan hämta ut mediciner för bara en femtiolapp. Texten väcker mycket känslor och många blir upprörda. Men hur sann är egentligen den här texten?
Vid en första anblick kan texten te sig korrekt. Ja, det kan kosta mycket att hämta ut sina mediciner, äldre kan ha en snäv pension och asylsökande kan i vissa fall hämta ut sina mediciner för femtio kronor. En närmare granskning visar dock på ett flertal brister i texten.
I texten framgår att personen behandlats med läkemedlet Ramipril, en medicin mot högt blodtryck. Den här medicinen kostar mellan 85 till 150 kronor, för 100 tabletter. Nu framgår det att den här medicinen är utsatt och att det är inte den mannen ska hämta. Kostnaden kan ändå vara en fingervisning på hur mycket blodtrycksmedicin kan kosta. Många av de här läkemedlen är subventionerade, men vi kan leka med tanken att mannen ska hämta ut en medicin som inte är det och därmed torde vara en av de dyraste. Två mediciner mot högt blodtryck som tidigare var subventionerade, men som inte längre är det, är Inhibace och Tarka. Ingen av de här medicinerna säljs längre i Sverige. En tredje medicin heter Zanidip och kostar enligt Apoteket 231,50 kronor för 28 tabletter (eller 8,3 kronor per dag). Att mannen ska betala 1 880 kronor för blodtrycksmedicin är alltså helt uteslutet.
Författaren av texten menar att den som arbetat större delen av sitt liv, inte får någon pension att leva på. För den person som inte arbetat, eller arbetat mycket lite, finns en garantipension. Denna innebär att ingen ska kunna få mindre än 7 780 kronor per månad (om man är ensamstående). Garantipensionen är en del av den allmänna pensionen, där bland annat även inkomstpension ingår. Den här mannen sägs ha arbetat större delen av sitt, vilket innebär att han har en högre pension än garantipensionen. Skulle han ändå ha en låg pension finns möjlighet att ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Om mannen trots allt inte har de ekonomiska resurser som behövs för att hämta ut sin medicin, som vi nu vet inte kostar så mycket som påstås, finns det alternativ för mannen. Mannen kan välja att betala medicinen på avbetalning, vilket apoteken ofta går med även om någon har en mycket svår ekonomisk situation. Det går också att ansöka hos socialtjänsten för att få hjälp att betala läkemedelskostnaden.
Vad gäller då för den asylsökande? En asylsökande kan maximalt erhålla 2 130 kronor per månad i dagersättning (för ensamstående vuxen). Hen kan endast få recept utskrivna för vård som inte kan anstå, dvs vård som på något sätt är akut. Den asylsökande betalar 50 kronor per recept och förskrivande läkare. Om en läkare har skrivit ut flera recept vid ett och samma tillfälle, räcker det att betala 50 kronor för att hämta ut samtliga läkemedel. Det är därmed inte alls särskilt enkelt för en asylsökande att få tag på recept och medicin.
Det framgår med tydlighet att texten brister på många punkter. Att den dessutom är två år gammal, gör inte saken bättre. Syftet känns givet – att ställa grupper emot varandra.
Av dem som bodde i Migrationsverkets mottagningssystem hade 35 154 personer aldrig haft uppehållstillstånd, 3 473 hade utgånget uppehållstillstånd och 1 685 hade giltigt uppehållstillstånd.
22 350 av dessa bodde i eget boende (EBO), 16 739 bodde i anläggningsboende (ABO, vanligtvis lägenhet i hyreshus) och 1 223 i övrigt boende (främst ensamkommande i kommunalt boende/familjehem).
EBO-lagen medför att fördelningen på personer som söker asyl inte blir jämn. Många av dem som skaffar sig boende på egen hand väljer att bo hos släkt eller vänner. Ett antal städer är mer populära än andra, framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö. Södertälje är en kommun som, i förhållande till sin storlek, har många personer som bor i EBO.
Det har gjorts en förändring i EBO-lagen. Personer som efter 1 juli 2020 väljer att flytta till något av de områden i 32 kommuner som enligt regeringen är utsatta områden, kan komma att förlora sin dagersättning.
På boenden där mat ingår är dagersättningen 24 kronor/dag för vuxna ensamstående, 19 kronor/dag för vuxna som delar hushållskostnader, och barn t o m 17 år erhåller 17 kronor/dag. För personer som bor på boenden där mat inte ingår är dagersättningen 71 kronor/dag för vuxna ensamstående, 61 kronor/dag för vuxna som delar hushållskostnader. Barn 0-3 år får 37 kronor/dag, 4-10 år får 43 kronor/dag och 11-17 år får 50 kronor/dag.
Det finns en falsk föreställning om att vi skattebetalare betalar för anhöriginvandrare som saknar försörjning. Det stämmer inte, eftersom det finns försörjningskrav. För att få återförenas med din familj i Sverige ställs det höga krav på dig som migrant. Dels ska du innan du ens får ansöka om återförening ha en bostad som anses vara tillräcklig och du måste anses ha råd att försörja den anhörige.
Att fly och att vilja återförenas med sin familj är inget brott.
För att som migrant oavsett om du har fått PUT (Permanent uppehållstillstånd), TUT (Tillfälligt uppehållstillstånd) eller har fått medborgarskap beviljat ställs det ganska höga krav om du önskar återförenas med familjen (syskon, barn, make, maka eller föräldrar).
Kraven som ställs är att du som ansöker om anknytning invandring ska dels kunna försörja den anhöriga, här räknas inga bidrag som medel för försörjning. Du ska också ordna en bostad som anses vara tillräckligt stor och ha tillräcklig standard.
Vad räknar migrationsverket som försörjning?
lön från arbete
arbetslöshetsersättning
sjukpenning
inkomstgrundad ålderspension
Hur ser det ut med vad för storlek på inkomst du anses behöva vara?
För 2019 är normalbeloppet
4 923 kronor för en ensamstående vuxen
8 133 kronor för sammanlevande makar eller sambor
2 612 kronor för barn till och med 6 år
3 007 kronor för barn 7 år eller äldre.
Dessa belopp ska du ha kvar efter att kostnad för bostaden är betald och man ska ha pengar som räcker till bland annat kostnad för mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov.
Myten att vi som skattebetalare i Sverige får stå för kostnaden av att anhöriga får flytta in på vår bekostnad är därmed krossad.
Under 2019 inkom 44569 ärenden om ansökan rörande familjeåteranknytning varav 24121 blev beviljade. Det innebär att 54% eller lite fler än hälften av ansökningarna blev beviljade. Källa: Migrationsverket
Grafik: Tomas Ekroth med siffror från migrationsverket.
Det finns förvisso också ett undantag från försörjningskravet som ser ut på följande vis.
Undantag från försörjningskravet
Kravet på försörjning och bostad gäller inte om
du är under 18 år
du är flykting eller alternativt skyddsbehövande och dina familjemedlemmar ansöker inom tre månader efter att du har fått uppehållstillstånd eller skyddsstatus, eller
dina familjemedlemmar ansöker om uppehållstillstånd senast den 19 oktober 2019, och du har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Du ska ha ansökt om uppehållstillstånd efter 24 november 2015
har en familjemedlem som ansöker om att förlänga sitt uppehållstillstånd.
Men då ska man också ha i åtanke att detta undantag är belagt med ett antal olika regler.
Undantaget från kravet på försörjning och bostad gäller endast om ni inte har möjlighet att återförenas i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till. Du och dina familjemedlemmar ska ha bott tillsammans utomlands under en längre tid och anses ha en väl etablerad relation. Källa: Migrationsverket
Om personen som ansöker om återförening inte uppfyller kraven om försörjning eller bostad eller om inget av undantagen inte uppfylls så kommer ansökan att bli avslagen.
Det är med andra ord viktigt att ta reda på fakta innan man väljer att sprida myter och direkta lögner. Avslutningsvis vill jag bara tillägga. Om du av någon anledning skulle tvingas fly, skulle du då inte vilja återförenas med din familj i ditt nya land? Jag vet att jag skulle göra allt jag kan för att få återförenas med min familj i alla fall.
Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen svensk lag. Sverige har varit bundet att följa konventionen sedan 1990. Vad innebär det för anhöriginvandringen att Barnkonventionen blir svensk lag? Den nya lagen innebär egentligen inga förändringar alls på den punkten. Motargument reder ut varför den nya lagstiftningen inte innebär några förändringar vad gäller anhöriginvandring.
Det har framförts kritik mot att Barnkonventionen blir svensk lag såtillvida att det i praktiken inte kommer att innebära förändringar. Eftersom konventionen inte är skriven som en lag finns en hel del saker att beakta. En del av kritiken går ut på att konventionens formuleringar är otydliga, allmänt hållna och dåligt förarbetade. Annan kritik som framkommit är att det är oklart hur lagen ska tolkas och tillämpas i offentliga verksamheter.
”Konventionsstaterna ska säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig prövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, bedömer att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa.” (Källa: Unicef)
”I enlighet med konventionsstaternas skyldighet under artikel 9.1 ska ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat i familjeåterföreningssyfte behandlas på ett positivt, humant och skyndsamt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna ska vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj. (Källa: Unicef)
Foto: Charlotta Wasteson. Tio lektioner om barnets rättigheter. Elever på Piratenskolan och deras gäster från Langelinieskolan i Köpenhamn arbetar med ett skolmaterial om FN:s barnkonvention, nov 2014. Attribution: Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)
Betyder detta att vi kommer att få se en ökning av anhöriginvandringen mot bakgrund av att barn har rätt att återförenas med sina familjer då de har splittrats?
Vi synar artikel 10 i Barnkonventionen
Formuleringarna i Barnkonventionen är otydliga, allmänt hållna och dåligt förarbetade. Det finns tveksamheter vad gäller tolkning och tillämpning av den nya lagen i offentlig verksamhet. Om vi återkopplar till formuleringen i den långa versionen av Barnkonventionen artikel 10 punkt 1, och lyssnar till Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket, så blir det något tydligare.
Att det inte kommer att bli lättare för barn att beviljas asyl beror på att det finns en tillfällig lag som begränsar möjligheterna för uppehållstillstånd i Sverige. Den tillfälliga lagen, som instiftades 2016, har förlängts till 19 juli 2021. I en intervju med SR i dagarna förklarar Bexelius att den tillfälliga lagen ”begränsar ganska kraftigt möjligheterna att beakta just barn i prövningen om man ska beviljas uppehållstillstånd”. (Källa: SR)
Bexelius medger att, trots att det saknas ny laglig grund att för asylsökande barn, så kan medvetenheten om att principen om barnets bästa betonas göra att barn kan gynnas i asylprövningen. Men det handlar om tolkningar, och att Migrationsverkets beslut ska kunna prövas av domstol.
Besluten i asylärenden (inklusive anhöriginvandring) är redan idag avhängiga i tur och ordning; Utlänningslagen, den tillfälliga lagen och Migrationsöverdomstolens praxis. Att Barnkonventionen blir svensk lag påverkar inte denna gång.
Denna artikel skrevs som en fördjupning i hur Barnkonventionen som svensk lag påverkar anhöriginvandringen. Den 30:e december 2019 skrev Samhällsnytt en artikel som påstod att anhöriginvandringen kommer att öka när Barnkonventionen blir svensk lag. Jag skrev en mytknäckare på den artikeln, läs den gärna:
Featured image attribution: Foto: Charlotta Wasteson. Tio lektioner om barnets rättigheter. Elever på Piratenskolan och deras gäster från Langelinieskolan i Köpenhamn arbetar med ett skolmaterial om FN:s barnkonvention, nov 2014. Attribution: Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0)
Migrationsverket prövar dagligen asylansökningar. För att göra det krävs underlag för att göra enhetliga och rättssäkra bedömningar. Om det uppstår en varaktig förändring i ett land varifrån många asylsökande kommer finns det fog för att göra ett nytt rättsligt ställningstagande.
Vad är det då som ligger till grund för hur det rättsliga ställningstagandet ser ut? Det är nödvändigt att aktuell information används. Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius säger att rättsavdelningen har en pågående dialog med verksamheten. Jurister på rättsavdelningen har nära samarbete med verkets analytiker som följer händelseutvecklingen i olika länder.
Juristerna och analytikerna gör tillsammans en lista på prioriterade länder och en tidsplan för att formulera en ny landrelaterad rättslig styrning.
Om vi kikar på Syrien, så gick det till som så att man vid senaste ställningstagandet sattes en arbetsgrupp på att gå igenom ett flertal syriska ärenden. Det som arbetsgruppen tittade på var t ex vilka skäl de asylsökande angav, och om handläggarna hade ställt alla nödvändiga frågor under utredningen.
Per Adolfsson, verksamhetsexpert, utvecklar fallet Syrien:
”Vi kunde se att en stor del av de asylsökande från Syrien var och är ensamstående kvinnor eller kvinnor med barn. Då behöver asylprövningen fokusera på frågor som rör kvinnors och barnfamiljers situation och det rättsliga ställningstagandet måste lyfta upp och synliggöra den gruppen.” (Källa: Migrationsverket)
Asylsökare kommer till Sverige från mer än 100 länder. Rättsliga ställningstaganden tas bara fram för några av dessa. Det beror på hur många asylsökande som kommer från berört land eller då det finns behov av en tydlig information. Till sin hjälp i utredningarna har handläggarna, förutom rättsliga ställningstaganden, tillgång till en omfattande databas med landinformation. Landinformation innehåller mer fakta och fler detaljer än rättsliga ställningstaganden.
Carl Bexelius utvecklar:
”När vi fattar beslut i asylärenden har vi krav på oss, både utifrån EU:s regelverk och asylprocedurdirektivet, att använda oss av uppdaterad och specifik landinformation. Däremot finns inga regler om att vi måste ha rättsliga ställningstaganden.” (Källa: Migrationsverket)
När uttalanden om säkerhetslägen görs är det nödvändigt att ha gjort en framåtsyftande riskbedömning, dvs vilka är riskerna för en sökande som återvänder.
I särskilda fall kan Migrationsverket besluta om utvisningsstopp, alternativt pausa utredningen av asylansökningar. Detta kan bero på att det inte är möjligt att göra en framåtsyftande riskbedömning, mot bakgrund av t ex att en diktator avsätts eller en statskupp genomförs.
Ett aktuellt exempel är Hassakah-provinsen i norra Syrien. Det går för närvarande inte att göra en framåtsyftande riskbedömning gällande personer från den provinsen. Därför kan man inte verkställa av- eller utvisningsbeslut dit.
Ett alternativ till rättsligt ställningstagande är att rättschefen skriver en rättslig kommentar. Det görs i de fall det är mer brådskande att kommentera säkerhetsläget i ett land. Rättsliga kommentarer syftar till att snabbt ge verket stöd, i de fall det inte är möjligt att avvakta den ordinarie, långsammare processen som sker innan ett rättsligt ställningstagande. Rättsliga kommentarer kan också göra då det ännu inte går att utfärda rättsliga ställningstaganden, beroende på att situationen i ett land är oförutsägbar.
Rättsliga ställningstaganden är inte juridiskt bindande. De är:
”generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområde. Ställningstagandena tas fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Verkets personal bör följa dem i rättstillämpningen.” (Källa: Migrationsverket)
2015 bedrev en smutskastningskampanj då de delade ut flygblad på Lesbos. Flygbladen innehöll många osanningar och har kritiserats högljutt. De var undertecknade med bl a ”The People of Sweden”. I en artikel i Aftonbladet 9 november 2015 intervjuas SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein. Han förkunnade att det handlade om en ”jättesatsning” från SD som kostade ”många miljoner”:
– Vi kommer också att köpa rätt mycket utrymme i media, i tv och tidningar utanför Europa. Målet är att det ska nå folk innan de börjar åka. (Källa: Aftonbladet)
Den som vill läsa SD:s flygblad kan finna det i den här länken. Klicka fram till foto 3 av 4 i artikelns början och klicka på flygbladet för att förstora.
”Den danska regeringen valde den 7 september 2015 att sjösätta en upplysningskampanj med syftet att minska antalet asylsökande som tar sig till Danmark. I en annonskampanj i libanesiska och turkiska tidningar berättade den danska regeringen att man valt att sänka ersättningen med nästan hälften, att man inte har rätt att återförenas med sina familjer samt att man kan räkna med permanent uppehållstillstånd i Danmark tidigast efter fem år i landet.” (Källa: Riksdagen)
”Den stora invandringen påverkar det svenska samhället mycket negativt. Det finns därför all anledning att genomföra en liknande kampanj från svensk sida i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare som tar sig till Sverige.” (Källa: Riksdagen)
Vad är det Jomshof tänker sig ska finnas med i annonskampanjerna, och i vilket forum ska de marknadsföras? Om han tänker sig planka Danmarks giv om annonskampanjer så innebär det för svensk del att annonsera i utländska tidningar om att ersättningarna för asylsökande har minskat kraftigt, att det tar minst fem år att få permanent uppehållstillstånd och att det inte går att återförenas med sina familjer.
Sverigedemokraterna vill, likt t ex Danmark, lagstifta om annonskampanjer i syfte att ”prata ner” Sverige som ett bra land för de allra flesta. Orsaken till att SD vill svartmåla landet är att de vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökande och anhöriginvandrare.
Varje höst läggs ett stort antal motioner i riksdagen. Det är intressant att läsa om stort och smått. Alla partier har en hel del bra idéer om saker att lagstifta om. Partisekreterare Richard Jomshof är en av de mest flitiga motionsskrivarna. Han lägger varje höst motioner som han har lagt flera gånger förr. Är det så att trägen vinner?
SD har redan bedrivit en smutskastningskampanj då de delade ut flygblad på den grekiska ön Lesbos. Flygbladen, som innehöll många osanningar, har kritiserats högljutt. De var undertecknade med bl a ”The People of Sweden”. I en artikel i Aftonbladet 9 november 2015 intervjuas SD:s kommunikationschef Joakim Wallerstein som bekräftade att SD låg bakom flygbladet, men att han inte ville kommentera de osanna påståendena. Wallerstein förkunnade att det för tiden handlade om en ”jättesatsning” från SD som kostade ”många miljoner”:
– Vi kommer också att köpa rätt mycket utrymme i media, i tv och tidningar utanför Europa. Målet är att det ska nå folk innan de börjar åka. (Källa: Aftonbladet)
Den som vill läsa SD:s flygblad kan finna det i den här länken. Klicka fram till foto 3 av 4 i artikelns början och klicka på flygbladet för att förstora.
Att det är OK att kalla Sverigedemokraterna för ett främlingsfientligt parti har nyligen avgjorts i en prövning av Granskningsnämnden. Själva hävdar de att de är ett ”invandringskritiskt” parti. Det är svårt att se att Jomshofs motion om smutskastningskampanjer strider mot epitetet främlingsfientlighet.
”Den danska regeringen valde den 7 september 2015 att sjösätta en upplysningskampanj med syftet att minska antalet asylsökande som tar sig till Danmark. I en annonskampanj i libanesiska och turkiska tidningar berättade den danska regeringen att man valt att sänka ersättningen med nästan hälften, att man inte har rätt att återförenas med sina familjer samt att man kan räkna med permanent uppehållstillstånd i Danmark tidigast efter fem år i landet.” (Källa: Riksdagen)
Jomshof menar att Danmark är ett föregångsland vad gäller migration och invandring. Partiledare Jimmie Åkesson har vid ett par tillfällen uttryckt samma sak. Vi minns Åkessons skönmålande av Danmark i SR:s serie ”Mitt Sverige” då vi fick följa med honom till danska Hvidovre. Problemet är att Danmark vid flera tillfällen har lagstiftat om politik som är rasistisk och främlingsfientlig.
Bland årsregler, burkaförbud, ghettolagar och asylstopp
Vi minns den s k ”24-årsregeln” från 2002. Den innebär att utländska medborgare som gifter sig med en dansk medborgare inte kan bo i Danmark. Regeln gäller om någon av parterna är under 24 år, och är ett försök att minska tvångsgifte. Regeln har varit ett misslyckande, då siffror från 2012 visar att 90 % av unga från Pakistan och Turkiet fortsatt gifter sig med människor inom samma grupp.
Vi minns den s k ”28-årsregeln” från 2003, som 2011 omvandlades till en ”26-årsregel”. Denna regel innefattar ett anknytningskrav, dvs att ett äkta pars samlade anknytning till Danmark ska vara väsentligen större än till ett annat land, om familjeåterföreningen ska ske i Danmark. Regeln infördes primärt för att stoppa den s k ”kedjeinvandringen” till Danmark.
Vi minns burkaförbud på allmän plats 2018. ”Egentligen” är burkaförbudet ett maskeringsförbud, som isolerar ett hundratal danska kvinnor eftersom de inte vill gå ut utan att täcka sina ansikten. Att förbudet slår mot muslimska burka- och niqabbärare blir smärtsamt tydligt då undantag görs för maskeradutstyrsel, tomtemasker och halsdukar i ansiktet när det är kallt. Efter ett halvår av burkaförbud i januari 2019 hade tolv kvinnor bötfällts.
Vi minns införandet av s k ”ghettolagar” 2018. Lagarna innebär brottsstraffen är högre i särskilda områden (”ghetton”) än i ”vanliga” områden. Lagarna har skapat stora rubriker i internationell media.
Vi minns att danska Socialdemokraterna har föreslagit asylstopp 2018. Den s k asyl- och utlänningsreformen har fått arbetsnamnet ”Retfærdig og Realistisk”. Den danska regeringen vill införa deportation av asylsökande och anhöriginvandrare till ett särskilt danskdrivet läger i t ex Nordafrika. SD har i en knappt två månader gammal debattartikel skriven av Åkesson och migrationspolitiske talespersonen Paula Bieler talat om partiets nollvision gällande flyktinginvandring.
Danmark, med en befolkning på 6 miljoner, tar årligen emot 3 100 asylsökande. 2014 låg siffran på 15 000 asylsökande. Danska Socialdemokraterna vill minska antalet, vilket är en stramare politik än Dansk Folkeparti står för. Det högerextrema och muslimfientliga Stram Kurs var på vippen att ta sig in i Folketinget vid senaste valet. Partiet vill förbjuda islam och deportera hundratusentals människor som de menar utgör ett ”hot mot nationen”.
Jomshof vill göra Sverige mindre ”attraktivt” för asylsökare och deras anhöriga
I Jomshof-motionen om annonskampanjen läser vi vidare att
”Den stora invandringen påverkar det svenska samhället mycket negativt. Det finns därför all anledning att genomföra en liknande kampanj från svensk sida i syfte att minska antalet asylsökande och anhöriginvandrare som tar sig till Sverige.” (Källa: Riksdagen)
Vad är det Jomshof tänker sig ska finnas med i annonskampanjerna, och i vilket forum ska de marknadsföras? Om han tänker sig planka Danmarks giv om annonskampanjer så innebär det för svensk del att annonsera i utländska tidningar om att ersättningarna för har minskat kraftigt, att det tar minst fem år att få permanent uppehållstillstånd och att det inte går att återförenas med sina familjer.
Detta är smutskastningspropaganda. SD smutskastar åter vårt Sverige. SD:s Sverigebild är dystopisk och mörk. Begreppet ”sverigevänner” har sedan länge spelat ut sin roll för Sverigedemokraterna.
Annonskampanjer har SD redan genomfört. Det är moraliskt förkastligt att sprida desinformation på det sätt som partiet gjorde. Det är dock inte förbjudet. Däremot krävs det en hel del lagändringar för att statligt sanktionerad propaganda, som SD vill införa, ska kunna bli sann och korrekt i sin information.
Motargument 