Samhällsnytt väljer att använda gammal statistik. Den nya statistiken motsäger det som tidningen vill förmedla.
Denna gången ger sig Samhällsnyttredaktionen på integrationen på den tyska arbetsmarknaden.
Samhällsnytt använder sig av källor som är två år gamla. De två år gamla artiklarna ger en annan bild än den vi har idag.
Samhällsnytt har snappat upp en video postad på Twitter.

Den ena artikeln, från the Express, är snart två år gammal. I den redovisas statistik kring flyktingar och arbete. Så här skriver Samhällsnytt i sin artikel:
”Över en miljon invandrare har släppts in i Tyskland de senaste åren. Enligt the Express hade endast 2,8 procent av dem, 34 000 utav 1,2 miljoner hittat jobb år 2016.”
Förutom att artikeln är föråldrad och innehåller inaktuell statistik använder sig Dagerlind et al av det retoriska knepet ”de senaste åren”, trots att det rör sig om en begränsad period av två år.
Den andra artikeln, från Reuters, är drygt två år gammal. Samhällsnytt skriver i sin ”nyhetsartikel”:
”Även efter tio år i Tyskland har endast 60 procent av invandrarna lyckats hitta ett jobb.”
Siffrorna ”tio år” och ”60 procent” återfinns förvisso i den två år gamla källan, men Samhällsnytt väljer att inte utveckla siffrorna mer. I källan förklaras bakomliggande orsaker till arbetslösheten hos flyktingar: väntande asylbeslut, språk, utbildning och begränsade sociala nätverk.
Av de flyktingar som fortsatt var arbetslösa från det att de kom till landet i januari 2013 fram till 2016 (i enlighet med artikeln som Samhällsnytt använder som källa) ville 3/4 ”självklart” ha ett arbete. Ytterligare 15 % sa att de ”förmodligen” ville ha ett arbete.
Hur ser det då ut idag på den tyska arbetsmarknaden vad gäller integration av flyktingar?
Reuters var en av källorna som Samhällsnytt hänvisade till. I augusti 2018 publicerade Reuters en artikel som säger något helt annat än det som står i artikeln som Samhällsnytt länkade. Vi saxar följande från den ”nya” Reuters-artikeln:
”A growing number of migrants are finding jobs in Germany, according to data released on Tuesday that will give heart to supporters of Chancellor Angela Merkel’s decision to let in hundreds of thousands of war refugees since 2015”.
I artikeln beskriver Detlef Scheele, ordförande för Bundesagentur für Arbeit (tyska Arbetsförmedlingen), att situationen är något bättre än vad som först förutspåddes.
Detta står mot bakgrund av att de allra flesta som kom under flyktingvågen kom på grun av humanitära skäl och inte för att arbeta. Statistik från Bundesagentur für Arbeit visar att under perioden maj 2017-maj 2018, steg antalet arbetande asylsökande (med ursprung i de åtta länder med flest asylsökande) med mer än 100 000.
Av en annan artikel, publicerad i Financial Times i maj 2018, framkommer uppgifter som motsäger det som står skrivet i Samhällsnytts ”nyhetsartikel”. Från FT-artikeln saxar vi följande stycke:
”Germany is making progress towards integrating its large refugee population into the labour market, with new figures showing the group’s unemployment rate has fallen 10 percentage points over the past year, according to a study.
The report by the state-funded Institute for Employment Research (IAB) said refugee unemployment has dropped from 50.5 per cent to 40.5 per cent. One in four refugees is now officially registered as having a job, a significant improvement from the numbers one year ago”.
Även i denna artikel beskrivs att Tyskland, på ett förtjänstfullt sätt, hanterat den ansträngda situation som flyktingvågen 2015/16 medförde.
Vi kan också läsa oss till att det fanns en hel del oroade röster som påpekade att många av de asylsökande inte skulle kunna försörja sig. Andra röster menade att dessa människor skulle kunna avhjälpa Tysklands växande arbetsbristsproblem. Tyskland har en arbetslöshet på 5,1 %, vilket är den lägsta siffran sedan återföreningen 1990.
Frågan om god journalistik är värd att lyftas. Samhällsnytt fångar upp en video postad på Twitter. Som inspiration använder sig tidningen av en ökänd, islamofobisk och rasistisk alternativ nyhetssida (Voice of Europe), och för att belägga sin tes använder sig tidningen av två år gamla källor, med utdaterad statistik och fakta.
Vi vill påminna våra läsare om vikten av att bedriva källkritik. Vi vill samtidigt också påminna Dagerlind et al på Samhällsnytt att bedriva källkritik.
Grävet till denna artikel fann vi i Facebook-gruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”.