Etikettarkiv: medborgarskap

SD har inga argument för slopad rösträtt för icke-medborgare

Inför valet 2026 blossade debatten återigen upp om huruvida icke-svenska medborgare ska ha rätt att rösta i kommun- och regionval. Sverigedemokraterna Tobias Andersson, Leonid Yurkovskiy, Josef Fransson och Denice Westerberg, har under den allmänna motionstiden 2026 lämnat in Motion 2026/27:198 Krav på svenskt medborgarskap för all rösträtt. SD avser att avskaffa rösträtten för nysvenskar som saknar svenskt medborgarskap.


Att personer som inte har svenskt medborgarskap kan rösta i kommun- och regionval är ingen ny idé. År 1975 antog riksdagen detta beslut, och det finns flera skäl till varför vi i Sverige tillåter röstning i två av tre val för personer utan svenskt medborgarskap.

Lokalt inflytande och demokrati

  • Skattebetalning: Personer som är bosatta och arbetar i en kommun bidrar med lokal skatt och bör därför ha möjlighet att påverka hur dessa medel används.
  • Vardagspolitik: Kommunala beslut påverkar skolor, vård och offentlig transport, vilket direkt berör alla invånare i vardagen.
  • Demokratiskt underskott: Att exkludera en betydande kategori av fast bosatta från lokala och regionala val minskar deltagandet i val och underminerar demokratins trovärdighet.

Integration och delaktighet

  • Snabbare integration: Rösträtt medför ett politiskt ansvar som stimulerar personer utan medborgarskap att delta i och förstå hur det svenska samhället fungerar.
  • Känsla av samhörighet: Att få möjlighet att rösta stärker relationen till hemorten och ger en känsla av att vara en del av gemenskapen.
  • Politisk representation: När utländska medborgare tillåts rösta blir det nödvändigt för partierna att ta hänsyn till deras behov och integrera dem i sina politiska strategier.

Ingenstans i den motion som SD har presenterat anges något argument för varför nysvenskar utan medborgarskap skulle förlora rösträtten i två av tre val. Istället fokuserar de som skrivit motionen på det välkända fallet med en politiker som just har blivit svensk medborgare och valdes in i riksdagen. Istället för att diskutera rösträtten handlar motionen om detta specifika fall som inte rör själva sakfrågan.

För att illustrera bristen på argument i sakfrågan hämtar vi följande citat från förslaget:

”Rösträtt i riksdagsvalet innehar den som fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Rösträtt i regionval och kommunval däremot har även medborgare i ett annat land, eller statslös, som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år i rad före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen. Som om det inte vore illa nog att någon som nyss erhållit svenskt medborgarskap på tveksamma grunder kan bli riksdagsledamot så kan också kommunala och regionala val avgöras av invandrare utan medborgskap i landet de röstar i. Det finns EU-bestämmelser på området, varför fokus bör ligga på att begränsa rösträtten för medborgare i tredjeland.

Detta behöver åtgärdas för att värna det svenska självbestämmandet och svenska medborgares inflytande över alla delar av sitt eget land.” (Källa: Riksdagen)

Det enda argument som står att läsa i motionen är ”EU-bestämmelser på området”. De syftar på artikel 39 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. I Sverige har man beslutat att även personer som inte är medborgare i EU har rösträtt i kommun- och regionval. Sverige är på intet sätt unikt i den lagstiftningen.

I följande länder i Europa har icke-medborgare, och även personer som inte är EU-medborgare, rösträtt i lokala val: Sverige, Finland, Danmark, Norge, Spanien, Belgien, Estland, Irland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Slovakien och Slovenien. Spanien och Portugal har bilaterala avtal med vardera 13 länder (i och utanför Europa) där personer med medborgarskap i de länderna får rösta i lokala val.

Motargument ställer en avgörande fråga till motionsskrivarna:

Vilka skäl har ni för att avskaffa rösträtten för nyanlända utan svenskt medborgarskap i kommun- och regionval?


Källa:

Riksdagen: Motion 2026/27:198 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Krav på svenskt medborgarskap för all rösträtt

The Local: EXPLAINED: Where in Europe can non-EU residents vote in local elections?

Lästips:

Motargument: #val2026: Rösträtt i kommun/region för personer utan medborgarskap

SD:s öppna ”raskrig” splittrar partiet

Jimmie Åkessons (SD) utspel om att svenskhet skulle sitta i medborgarskapet går stick i stäv med allt vad han och Sverigedemokraterna alltid har hävdat.

Det ”etniska” kriget i SD fortsätter. Vi ser tydligt två falanger:

  • De uttalade rasisterna
  • De icke uttalade rasisterna

Är Åkessons populistiska utspel ett spel för gallerierna för att bli mer rumsren?

Frågan är hur oense de egentligen är i partiet, eftersom de alla alltid har delat upp människor i ”vi och dom”.

För oss som inte är SD-sympatisörer är det naturligtvis tacksamt med den öppna krigföringen som vi nu ser.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Källa:

TT: Åkesson: Svår fråga varför Tidö tappat stöd

Vad är ”svenska värderingar”?

Framför allt Sverigedemokraterna har i den politiska debatten gjort stor sak av hur viktigt det är att invandrare har s k ”svenska värderingar” för att få stanna i Sverige. Kritiken mot begreppet ”svenska värderingar” är omfattande och kommer från såväl statsvetenskapligt som filosofiskt och politiskt håll.


I SVT:s partiledardebatt i fredags fick partiledarna rösta om huruvida ”svenska värderingar” ska vara ett krav för att få stanna i Sverige. Tre partiledare, Mohamsson (L), Busch (KD) och Åkesson (SD) svarade ”ja”. Övriga avstod från att svara, förmodligen för att begreppet ”svenska värderingar” är att det är juridiskt luddigt, historiskt föränderligt och exkluderande.

Skärmdump från SVTPlay 260912.

Kritikerna pekar på fem huvudpunkter:

1. Lagar, inte värderingar, styr landet

Statsvetare och jurister betonar att en rättsstat styrs av skrivna lagar, inte av personliga eller kulturella värderingar.

Vagt i lagstiftning. Det går inte att skriva in i lagen exakt vad en ”svensk värdering” är. När politiker kräver att invandrare måste testas eller skriva under på svenska värderingar för att få stanna i landet står vi inför ett rättssäkerhetsproblem, då begreppet saknar juridisk definition.

Lagarna skapar värderingarna. Det är själva lagarna som formar våra normer. Som ett exempel kan vi konstatera att förbudet mot barnaga blev en ”svensk värdering” efter att lagen stiftades 1979.

2. Värderingarna är universella, inte unika för Sverige

Det är många av oss som anser att påstått ”svenska värden” som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och yttrandefrihet inte är unikt svenska. I själva verket är de universella liberala rättigheter som står att läsa om i FN-konventionerna och finns i de flesta demokratiska länder. När vi väljer att kalla dem ”svenska” finns risk att vi skönmålar oss själva eller att Sverige tar äran för globala principer.

3. Skapar ett ”vi och dom”-tänkande

Kultur- och samhällsdebattörer påpekar att begreppet används som ett politiskt verktyg för att exkludera.

Kulturell nationalism: Genom att kräva att människor ska anamma ”svenska värderingar” skapas en retorik där minoriteter och utrikes födda per definition antas ha sämre/inkompatibla värderingar.

Etnicitet vs medborgarskap: Kritiker varnar för att svenskhet riskerar att kopplas till etnicitet/kultur/religion i stället för till medborgarskap och respekt för det demokratiska systemet.

4. Värderingar förändras över tid

Begreppet ”svenska värderingar” kritiseras för att det riskerar att ge en falsk föreställning om att det skulle finnas en bestämd, tidlös svensk essens. I själva verket sker en konstant förändring av värderingar. För några decennier sedan var svenska samhället betydligt mer format av kyrkan, auktoritetstro och traditionella könsroller. Om vi hänfaller åt att datera ”svenska värderingar” till en specifik tidpunkt kommer de inte att bli rättvisande för hur samhället ser ut för stunden.

5. Det finns ingen enighet inom landet

Svenskar är inte en homogen grupp som tycker lika. En ständig intern debatt pågår om såväl religionens roll som ekonomisk fördelning och synen på familjen och staten. Att påstå att det skulle finnas en (1) uppsättning värderingar fråntar relevansen i att det finns stora skillnader i åsikter mellan olika individer, politiska partier och regioner i vårt land.

Att kräva att invandrare ska anamma ”svenska värderingar” är en märklig åsikt, eftersom det finns inga tydliga kriterier för vad ”svenska värderingar” är. Många av våra värderingar är universella, medan andra är individuella och föränderliga. Det finns ingen juridisk definition och i Sverige är det lagarna, inte eventuella värderingar, som styr landet. När Busch, Mohamsson och Åkesson trycker ”ja” på huruvida invandrare ska ha ”svenska värderingar” för att få stanna har de högst troligt inte funderat klart. Övriga partiledare verkar inse att det där med ”svenska värderingar” inte är så glasklart.

#val2026 #värderingar #Kristdemokraterna #Liberalerna #Sverigedemokraterna #lagar #Sverige


Källor:

DN: ”Här gäller svenska lagar, inte värderingar”

SVT: SD-ilska mot Kristerssons svar om svenska värderingar

SvD: ”Ensidig bild i striden om värderingar”

Dagens Arena: Svenska värderingar

Forskning & Framsteg: Debatt om svenskhet: ”Lagar genomsyras av värderingar”

Aftonbladet: Bryter regeringen mot svenska värderingar?

GP: Glöm svenska värderingar – universella värden viktigare

DN: Sluta mumla, politiker – vilka är egentligen de svenska värderingarna?

DN: ”Att bygga svenskhet på etnicitet rimmar illa med våra värderingar”

SVTPlay: Slutdebatten

Var saklig i argumentationen mot SD:s antimuslimska politik

Sverigedemokraternas alltmer uppskruvade retorik om islam och muslimer, samt konkreta, antidemokratiska förslag förtjänar ännu hårdare granskning.


Att sakligt kritisera religiösa idéer eller migrationspolitik är en sak – att generalisera om en hel grupp människor är något helt annat.

När muslimer gång efter gång utmålas som ett kollektivt problem riskerar det att öka misstänksamhet mot och fördomar om människor som bara vill leva sina liv som alla andra.

Skärmdump från Aftonbladet 260817.

Sverige behöver en politisk debatt där vi kan diskutera integration, religion och migration öppet, men utan att kollektivt skuldbelägga människor på grund av deras tro.

Skärmdump från SvD 260817.

Svensk demokrati bygger på att medborgarskap och rättigheter inte ska graderas efter etnisk eller religiös bakgrund. De grundläggande positiva friheterna i grundlagen, t ex religionsfriheten, gäller alla invånare i Sverige. SD har med obehaglig uppriktighet klargjort att de anser att det inte ska gälla den muslimska minoriteten.

En nationell identitet kan bygga på språk, historia, kultur och gemensamma demokratiska institutioner. Etnonationalism – som SD förespråkar, utifrån politiska förslag och uttalanden – riskerar däremot att göra människors härkomst till ett mått på hur ”svenska” de anses vara.

Skärmdump från Richard Jomshofs officiella X-konto 260817.

Demokrati innebär inte bara majoritetsstyre. En fungerande liberal demokrati innebär också att majoriteten inte fritt kan ta ifrån minoriteter deras grundläggande rättigheter. Detta är en helt avgörande faktor när debatten handlar om muslimer, invandrare eller andra minoriteter.

När någon, politiker eller vanliga människor, talar om ”muslimer”, ”invandrare” eller andra stora grupper som om de vore homogena, kan det vara effektivt att be dem precisera vilka människor och vilka problem de faktiskt menar. Det flyttar diskussionen från svepande generalister till konkret politik och argumentation.

Skärmdump från Dagens Nyheter 260817.

Jag vill egentligen inte tro att alla som röstar på SD är rasister, muslimhatare eller antidemokrater. Däremot anser jag att väldigt mycket av partiets politik och retorik ska kritiseras stenhårt. Med en sådan inställning blir det svårare för motdebattörer att vända debatten till en pseudodiskussion om huruvida vi förolämpar sverigedemokratiska väljare.

Det är helt nödvändigt att vi inte tröttnar på att kritisera SD:s politik, som är såväl antidemokratisk som etnonationalistisk. Kritiken bör vara saklig och syfta till att argumentera mot partiets konkreta förslag och medvetet spetsiga uttalanden. Det är när vi glömmer bort att vara sakliga och börjar misskreditera SD-väljare som grupp som vi dribblar bort möjligheten att kunna påverka just dem som väljer att lägga sin röst på SD.

På vår hemsida www.Motargument.se finns massor av artiklar som ger oss fakta och motargument som kan hjälpa oss att fortsätta vara sakliga i debatten mot Sverigedemokraterna.

#svpol #SDhaveri #val2026

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Har alla jämförbar demokrati? – del 7

Medborgarskap – två sorters trygghet inför lagen

Det finns en princip som borde få varje demokrat att bli stel i ryggen: att staten eller regeringspartier vill skapa olika nivåer av skydd beroende på vem du är.

Moderater har motionerat om återkallande av medborgarskap. Motion 2021/22:3644. (riksdagen.se)

Moderater har motionerat om att svenska medborgarskapet ska bli indraget vid brott, om den skyldiga har två medborgarskap. Motion 2025/26:2045. (riksdagen.se)

Och Tidö-regeringen har tillsatt utredning om återkallelse/fråntagande kopplat till dubbelt medborgarskap och säkerhetsfrågor.

När man väl accepterat principen att vissa kan bli av med sin tillhörighet — att vissa är “svenskar på prov”, att medborgarskap i Sverige kan anses vara ”tillfälligt” för vissa — då har man också accepterat att likhet inför lagen inte längre är en självklarhet utan en politisk förmån.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/aterkallande-av-medborgarskap_h9023644/

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/indraget-dubbelt-medborgarskap-vid-brott_hd022045/

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Har alla jämförbar demokrati? – del 2

Låt oss gå igenom det, rättighet för rättighet. Inte med moral, skrämselpropaganda — utan med evidensbaserade dokument och källhänvisningar.

Rösträtt – vem räknas som “folket”?

Ett av de klassiska sätten att göra demokratin mindre är att göra den smalare. Inte genom att säga “inga val”, utan genom att säga “inte alla”.

SD har motionerat om medborgarskapskrav för rösträtt i alla val. SD vill alltså att vuxna som i dag får rösta i kommun- och regionval — ska allihopa kategoriskt och principiellt förlora den rösträtten om de inte är svenska medborgare. Motion 2016/17:2343.

SD-ledningen har lämnat in samma motion i riksdagen 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016.

Ingen i SD har uttryckt de bytt åsikt i sakfrågan om medborgarskapskrav för kommunval och regionval i Sverige. Vän av ordning kan misstänka med fog att åsikten ligger kvar vilande och bidar tid.

Det är ingen dramatisk revolution. Det är en stillsam omritning av demokratins öppenhet och gränserna för vilka som har rösträtt. Så gör man när man vill att ordet “folk” ska betyda “enbart vissa”.

Artikelserie av David Fuentes

Källor https://www.riksdagen.se/sv/sok/?doktyp=mot&sok=medborgarskapskrav+val

Vilka har rösträtt i svenska, offentliga val: https://www.val.se/sa-rostar-du/din-rostratt-och-ditt-rostkort/rostratt-for-dig-som-bor-i-sverige

Direktlänkar till alla delar: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Tidö: indragna medborgarskap nedmonterar demokratin

Tidöregeringen vill ändra grundlagen för att kunna möjliggöra återkallelse av svenskt medborgarskap i vissa fall. Det börjar som det alltid gör när makten vill flytta fram sina positioner utan att väcka alltför mycket oväsen. Man väljer en fråga som ser oskyldig ut på ytan. Vem vill försvara fusk? Vem vill försvara den som ljugit sig till ett medborgarskap?


Statsminister Ulf Kristersson (M) skriver:

”Svenska pass ska inte delas ut till vem som helst och hur som helst. Medborgarskapet är en stor fråga som man ska förtjäna och känna stolthet över.” (Källa: Ulf Kristerssons officiella Facebookkonto)

Det är en formulering avsedd att låta folklig och självklar. Men den döljer vad saken faktiskt gäller. Det här handlar inte om att svenska pass i dag delas ut “till vem som helst”. Det handlar om att regeringen vill ändra grundlagen för att kunna återkalla medborgarskap i vissa fall. Man ändrar inte grundlagen för att rätta till ett administrativt slarvfel. Man ändrar grundlagen när man vill flytta gränsen för statens makt över medborgaren.

Det verkligt allvarliga är att detta inte ska gälla alla lika. Förslaget riktas mot personer med dubbla medborgarskap. Därmed införs i praktiken ett graderat medborgarskap, där vissa svenskars tillhörighet blir mindre trygg än andras. En grupp får veta att deras medborgarskap är fast. En annan får lära sig att det kan omprövas. Det är inte likhet inför staten. Det är en medveten uppdelning av medborgarna i olika säkerhetsklasser.

Och detta är inte någon olycka i arbetet. Det är Tidöpolitik. Sverigedemokraternas inflytande märks inte bara i tonläget utan i själva konstruktionen: mer misstänksamhet, mer kontroll, svagare rättighetsskydd. Staten vänjer sig steg för steg vid tanken att vissa människors tillhörighet ska vara mer villkorad än andras.

Sedan kommer nästa led: det utökade tjänstemannaansvaret. På papperet låter det oskyldigt, nästan dygdigt. Vem kan vara emot ansvar? Men i verkligheten innebär det också att de tjänstemän som ska hantera dessa ärenden — inte minst på Migrationsverket, om myndigheten får rollen att utreda och besluta om återkallelse av medborgarskap — kommer att arbeta under ett hårdare politiskt tryck. När staten både ger sig själv starkare verktyg mot medborgaren och samtidigt skärper trycket på dem som ska fatta besluten, då skickas ett mycket tydligt budskap nedåt i systemet: fatta inte fel beslut, gå inte emot den politiska viljan, var hellre hård än rättssäker. En självständig förvaltning riskerar då att förvandlas till en rädd förvaltning.

Och ovanpå detta ligger frågan om Palantir och övervakningen. När staten samtidigt vill göra vissa medborgarskap återkalleliga, sätta hårdare press på tjänstemännen och öppna dörren för mer avancerade övervakningsverktyg, då ser man mönstret tydligt. Varje reform säljs in som rimlig var för sig. Men tillsammans pekar de i samma riktning: mer kontroll, mindre rättssäkerhet och en stat som samlar allt fler medel för att hålla människor under uppsikt och under disciplin.

Det är så demokratisk nedmontering ser ut i ett modernt land. Inte med stöveltramp på gatorna, utan med propositioner, utredningar, lagrådsremisser och välpolerade pressmeddelanden. Först gör man en grupps rättigheter mer villkorade. Sedan ökar man trycket på dem som ska verkställa politiken. Och hela tiden försäkrar man allmänheten om att allt bara görs för trygghetens skull.

Så när Kristersson talar om att medborgarskapet ska “förtjänas”, bör man höra den verkliga innebörden: att vissa svenskars tillhörighet ska vara mer provisorisk än andras, att staten ska få större makt över individen, och att myndigheterna ska känna den politiska viljan starkare än den demokratiska principen. Det är inte administrativ ordning. Det är ett stegvis mer auktoritärt styrelsesätt.


Källor:

Inlägg på Ulf Kristerssons (M) officiella Facebookkonto

Regeringen: Proposition 2025/26:78 En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap

Regeringen: SOU 2026:21 Återkallelse av svenskt medborgarskap

Regeringen: Lagrådsremiss Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar


Featured image attribution: https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.en

Tidö river PUT

Tidöregeringen vill göra det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT). I lagförslaget föreslås tre möjliga alternativ när PUT rivs upp: utvisning, tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) eller medborgarskap.

Lagförslaget innefattar samtliga utlänningar som har permanent uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, vidarebosatta (kvotflyktingar), varaktigt bosatta i Sverige eller som har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller vid vissa verkställighetshinder, samt personer som erhållit uppehållstillstånd i enlighet med den s k gymnasielagen samt anhöriga till ovan nämnda grupper.

Lagförslaget har orsakat hårt motstånd hos fem remissinstanser. Diskrimineringsombudsmannen (DO), Rädda Barnen, Sveriges Stadsmissioner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Justitiekanslern avstyrker alla lagförslaget i dess nuvarande form. Det finns flera faktorer som remissinstanserna åberopar:

  • Diskriminering
  • Hinder för tillgång till lika rättigheter och möjligheter för många i samhället
  • Strider mot EU:s stadgar för grundläggande fri- och rättigheter, Europakonventionen och Barnkonventionen
  • Risk för underminering av synen på rättsstaten
  • Strider mot legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen
  • Strider mot svensk rätt och Sveriges internationella åtaganden
  • Skapar utanförskap
  • Risk för ökad ohälsa, främst hos barn

Remissinstanserna efterfrågar en mer djupgående konsekvensanalys i den fortsatta beredningen av lagstiftningsarbetet. Som lagförslaget ser ut i dagsläget vill ingen av dem styrka återkallande av permanenta uppehållstillstånd.


Källor:

Regeringen: Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar SOU 2025:99

Diskrimineringsombudsmannen: DO avstyrker förslag om utfasning av permanenta uppehållstillstånd

Diskrimineringsombudsmannen: Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar

Rädda Barnen: Rädda Barnen svarar på slutbetänkandet om ändring av permanenta uppehållstillstånd

Sveriges stadsmissioner: Remissvar gällande Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Sveriges Kommuner och Regioner: SKR säger nej till återkallande av uppehållstillstånd

Justitiekanslern: Betänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Hårt motstånd mot återkallande av PUT

Tidöregeringen vill göra det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT). I lagförslaget föreslås tre möjliga alternativ när PUT rivs upp: utvisning, tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) eller medborgarskap. Alla 5 remissinstanser avstyrker lagförslaget, mot bakgrund av att det föreligger risker för diskriminering och att det inte är förenligt med svensk rätt eller EU-rätt. Man ser också att det finns risk för ökad osäkerhet för redan utsatta grupper, minskad tilltro till rättssamhället samt ökat utanförskap.


I slutbetänkandet av den s k Miniminivåutredningen läser vi:

”Utredningen föreslår att det införs en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Lagen ska omfatta samtliga utlänningar som har permanent uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, vidarebosatta (kvotflyktingar), varaktigt bosatta i Sverige eller som har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller vid vissa verkställighetshinder.” (Källa: Regeringen.se)

Förutom ovan nämnda grupper ska lagen också innefatta personer som erhållit uppehållstillstånd i enlighet med den s k gymnasielagen samt anhöriga till ovan nämnda grupper.

Lagförslaget har orsakat hårt motstånd hos flera remissinstanser.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) menar att en eventuell lagändring skulle

”innebära stora risker för diskriminering och hinder för tillgång till lika rättigheter och möjligheter för många grupper i samhället”. (Källa: DO.se)

Rädda Barnen anför att grundförslaget är oförenligt med Barnkonventionen, samt riskerar att underminera synen på rättsstaten. I remissvaret läser vi dessutom:

”Rädda Barnen menar att grundförslaget strider mot legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om berättigade förväntningar och förbudet mot retroaktiv lagstiftning. Förslaget är därför skadligt i en demokratisk rättsstat”. (Källa: Rädda Barnen)

I remissvaret från Sveriges Stadsmissioner läser vi:

”Sveriges Stadsmissioner anser att förslaget inte är förenligt med svensk rätt, EU-rätten eller Sveriges internationella åtaganden. Lagstiftning ska bidra till trygghet, rättssäkerhet och delaktighet – inte skapa ökad osäkerhet för redan utsatta grupper”. (Källa: Sveriges Stadsmissioner)

Även SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) säger nej till återkallande av uppehållstillstånd. De menar att förslagen får omfattande och oproportionerliga konsekvenser. Dessutom råder det osäkerhet kring huruvida de 185 000 personer som berörs av återkallande av uppehållstillstånd uppfyller kraven för medborgarskap eller nytt uppehållstillstånd. SKR uttrycker oro för risker i form av minskad tilltro till rättssamhället och utanförskap.

Den sista remissinstansen som avstyrker förslaget om återkallande av PUT är Justitiekanslern. I remissvaret läser vi:

”Enligt utredningen består de negativa konsekvenserna för berörda individer av dels förlust av den trygghet som ett permanent uppehållstillstånd innebär, dels risk för ökad ohälsa, särskilt för barn. Utredningen konstaterar att en sådan ordning som föreslås oundvikligen innebär ingrepp i enskildas rätt till privat- och familjeliv enligt EU:s stadga för de grundläggande fri- och rättigheterna, Europakonventionen och Barnkonventionen”. (Källa: Justitiekanslern)

Remissinstanserna efterfrågar en mer djupgående konsekvensanalys i den fortsatta beredningen av lagstiftningsarbetet. Som lagförslaget ser ut i dagsläget vill ingen av dem styrka återkallande av permanenta uppehållstillstånd.


Källor:

Regeringen: Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar SOU 2025:99

Diskrimineringsombudsmannen: DO avstyrker förslag om utfasning av permanenta uppehållstillstånd

Diskrimineringsombudsmannen: Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar

Rädda Barnen: Rädda Barnen svarar på slutbetänkandet om ändring av permanenta uppehållstillstånd

Sveriges stadsmissioner: Remissvar gällande Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Sveriges Kommuner och Regioner: SKR säger nej till återkallande av uppehållstillstånd

Justitiekanslern: Betänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Främlingsfientlighet som politisk strategi

Under de senaste dagarna har USA:s president Donald Trump i ett regeringsmöte som sändes offentligt angripit invandrare från Somalia med grovt nedlåtande och dehumaniserande språk. Han sade bland annat att somaliska invandrare är ”skräp”, att deras land ”stinker”, att de ”bidrar ingenting” och att de borde ”åka tillbaka dit de kom från”.


Trumps retorik riktar sig inte mot enskilda individer med dokumenterat brottsligt beteende, utan mot hela diasporan och immigrationsgruppen inklusive medborgare eller personer med laglig status. Samtidigt planerar federala migrationsmyndigheter enligt rapporter en storskalig operation i delstaten Minnesota med fokus på somaliska immigranter, vilket tolkas som konkretisering av retoriken i faktisk repression.

Kritiker menar att detta är ett systematiskt angrepp mot muslimska/minoritets-invandrare och en strategi för att frammana rädsla. Denna typ av retorik och politik demonisering, kollektiv skuld och nedvärdering påminner om klassiska populistiska grepp: man identifierar en svag, redan marginaliserad grupp, tillskriver dem samhällsproblem, som brottslighet, ekonomisk belastning och social oro, och använder det för att mobilisera stöd bland majoritetsbefolkningen genom rädsla och misstänksamhet. Sådana tal gör inte bara människor illa, de normaliserar hat, bidrar till polarisering och legitimerar repressiva insatser utan att skilja på individuella handlingar och kollektiv identitet.

Sveriges regering och migrationsminister Johan Forssell: Stram migrationspolitik och skuldplacering i svensk kontext

Även i Sverige kan man se parallella tendenser, inte alltid med lika vulgärt språkbruk som i Trumps fall, men med liknande dynamik: invandringskritik som följs av konkreta politiska åtgärder, skuldplacering och retorik som kategoriskt pekar ut invandrare som problem.

Regeringen har föreslagit skärpta regler för medborgarskap och utvisning, bland annat med krav på språkkunskaper, ”svenska värderingar” och att invandrare ska skriva på ett slags ”Sverige­kontrakt”.



Den hemliga överenskommelsen med Somalia där svenska skattemedel använts för att finansiera så kallade “spöktjänster” för att få Somalia att ta emot utvisade visar hur regeringen konkret kopplar utvisningspolitik till bistånd och internationella avtal. Då media avslöjat att tjänsterna verkar ha gått till personer nära den somaliska premiärministern, och oppositionen har KU-anmält ärendet. Regeringen har inte dragit sig för att försvara sig, något som understryker att kontroversen snarare tjänar som politisk markör än som ett äkta korruptionsrisktagande. Resultatet är en migrationspolitik där fokus ofta ligger på att markera hårdhet, att ställa invandrare som en grupp med problem i stället för att kritiskt granska systemiska problem: misslyckad integration, bristande resurser, politiska eller ekonomiska strukturer som skapar marginalisering. Det finns också ett ideologiskt budskap: integration och medborgarskap ska vara en belöning som ges till de som lever “rätt” i enlighet med ”svenska värderingar” och utan beroende av bidrag.

Migrationsminister Johan Forssell. Attrbution: By Janwikifoto – politik.in2pic.com, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11607040

I båda fallen, USA och Sverige, fungerar främlingsfientlig retorik som avledningsmanöver och politiskt verktyg för att skapa enkla förklaringar till komplexa problem. Det gör det lättare för makthavare att framstå som hårda och beslutsamma, utan att själva behöva ta ansvar för strukturella misslyckanden.

Varför retoriken får genomslag och konsekvenserna

Att sådana budskap får genomslag beror delvis på att de svarar mot reella frågor som oroar delar av befolkningen: kriminalitet, integration, ekonomisk belastning och bostadsbrist. Men genom att kanalisera oron mot invandrare riktas uppmärksamheten bort från politikens och samhällsstrukturens brister och från hur ekonomisk ojämlikhet, bostadssegregation, diskriminering, dåligt stöd för arbete och integration har skapat en samhällelig sårbarhet.

Konsekvenserna är allvarliga: minoritetsgrupper hamnar i kollektiv skuld även om brott eller fel begåtts av ett fåtal så bestraffas många. Rättssäkerhet, medborgerliga rättigheter, asylrätt och mänskliga rättigheter riskeras när migrationspolitik drivs med känslomässig, kollektiv stigmatisering. Social polarisering, ökad rasism/främlingsfientlighet och misstro mellan grupper underminerar samhällssolidaritet och demokrati. Man gör en politisk ansvarsförskjutning: i stället för att kräva ansvarsutkrävande för sociala problem, fokuserar man på att utvisa eller förbjuda vissa människor.

Främlingsfientlighet som politisk strategi, ett demokratiproblem

Att populistiskt demonisera invandrare vare sig i USA eller Sverige är inte bara en fråga om smaklös eller provokativ retorik. Det är en medveten politisk strategi som tjänar till att:

  • Samla stöd bland rädda eller osäkra väljare genom att ge enkla svar.
  • Skuldbelägga maktlösa grupper för problem som i själva verket är strukturella.
  • Driva igenom repressiv policy (utvisningar, inskränkningar, social kontroll) utan att behöva ta ansvar för misslyckad integration, ojämlikhet eller systembrister.

I praktiken underminerar det demokratiska värden, tolerans, rättvisa och mänskliga rättigheter samtidigt som det ökar risken för diskriminering, marginalisering och social fragmentering. Det viktiga och svåra steget framåt är att kräva ansvar av politiker som väljer att använda främlingsfientlighet som ett politiskt vapen. Medier och medborgare måste ta ansvar och granska och ifrågasätta sådana strategier.

Man kan naturligtvis använda invändningen att USA och Sverige har mycket olika historiska, sociala och demografiska förutsättningar. Det stämmer. Men det är inte skillnaderna som gör analysen meningsfull, det är likheterna i mekanism och strategi. Genom att jämföra får vi en bättre förståelse för hur främlingsfientlig populism fungerar, inte som en följd av unika omständigheter, utan som ett gemensamt kännetecken för samtida maktpolitik. Att vi ser dessa mönster i både USA och Sverige och med så tydlig retorik och konkret politik borde vara väckarklocka: de demokratiska riskerna ökar, och det är upp till forskare, journalister, medborgare att se det som sker, dokumentera och motarbeta.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.


Källor:

BBC: Trump says he does not want Somalis in US as ICE plans Minnesota operation

kbps: Trump says he doesn’t want Somalis in the U.S., urges them to go back to their homeland and fix it

The NY Times: New ICE Operation Is Said to Target Somali Migrants in Twin Cities

Regeringen: Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Regeringen: Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott

SVT Nyheter: M: Invandrare ska skriva på Sverigekontrakt

Omni: Svenska miljoner går till ”spöktjänster” i Somalia

KaabTV: Sweden Under Fire Over Secret $517,000 Payment To Somalia For Deportations

DN: Hemligt upplägg: Svenska pengar till regeringen i Somalia

Aftonbladet: Forssell KU-anmäls för Somaliapengarna

SVT Nyheter: Sällan har en skandal varit lika välkommen som denna