Etikettarkiv: motargument

När ska slöjmotståndarna kräva behåförbud?

Krönika av Torbjörn Jerlerup

Dags för slöjmotståndarna att bekänna färg. Kallar de sina döttrar förtryckta för att de bär behå? Pekar de finger åt dem och säger att de ”osynliggör sig under behån för att bli synliga som ärbara flickor i mäns ögon” och slipper, då,  att bli våldtagna?

Muslimska klädval debatteras igen.

Nu är det seden att ha en slöja på huvudet för att täcka håret som debatteras. Röster för slöjförbud på barn höjs i ”liberala” tidningar och på Aftonbladets debattsida. Argumenten för slöjförbud är olika, men generellt sett utgår alla ifrån att slöja är skadligt. GP-debattören skriver att det sexualiserar unga kvinnor, att det är krav att just kvinnor ska ta på sig mer och dölja sig. Att de måste bära slöja för att ses som ärbara.

Mer konservativa?

Ett annat av argumenten mot slöjan är att muslimska länder har blivit mer konservativa.

SvD:s Ivar Arpi postade detta på sin FB-sida:

arpi

Om det sistnämnda kan sägas att ja, arabiska länder har blivit mer konservativa. Och att det finns stofiler bland de religiösa där som gör en stor sak av att kvinnan ska dölja sig.

Därmed inte sagt att alla, eller ens de flesta, är medvetna om att det är så.

De flesta bär slöja för att de VILL bära det, för att det är fint och vackert och det får dem att känna sig kvinnliga! Speciellt i Sverige upplever de flesta slöjbärare som att det är deras EGET val att bära slöja och att det gör dem mer kvinnliga och fria!

Bara bröst?

Exakt samma saker skulle svenska kvinnor som bär behå säga. Att de gör det av eget fritt val.

Ändå kan man lägga fram samma sorts bilder från svenska badstränder 1975 eller 1980 och nu, som bilderna från de arabiska universiteten. (Jag kan inte lägga exempel på bilder här eftersom postningen då skulle bannas av Facebook, tyvärr.)

På 70-talet och halva 80-talet badade nästan alla på badstränderna med bara bröst. I Stockholms parker låg tiotusentals barbröstade och solade sig. I Sverige skrattade vi då åt amerikansk konservatism. Vi skrattade åt hur kvinnor i USA var livrädda för att visa bröstvårtor genom kläderna, hur man tejpade bröstvårtorna på stjärnorna i Hollywood så att inte något kunde synas igenom behån och hur kliniskt rent landet var på barbröstade…

Något hände. Idag solar eller badar nästan ingen topless. Och det säljs mängder av behåar till barn. På stränderna ser man 3-4 åringar med behå.

Precis som i arabiska länder började kvinnan ta på sig mer kläder.

Samma argument som slöjan

Och faktiskt, om man vill, hade man kunnat använda samma argument som används mot slöjan. För kan inte samma som GP skriver sägas om tutt-fobin i  Sverige?

Vad gäller tillskriven identitet innebär slöjan en objektifiering och en sexualisering av småflickors kroppar. De åläggs ansvaret för mäns ohejdade begär. De måste osynliggöra sig under slöjan för att bli synliga som ärbara flickor i mäns ögon. Slöjan blir en del av deras person, kropp, utseende och sociala identitet.

Jo. För att dölja sig från mäns sexualiserade blickar bär kvinnor numera behå eller helkroppsbaddräkter. Så illa är det att få tonåriga tjejer ens solat med bara bröst någon gång. Sorgligt och sant!

Och ingen ärbar tonårstjej visar brösten på badstranden. ”Bara slamporna gör sånt!”

I sociala sammanhang förvandlar slöjan, med Djavanns ord, minderåriga flickor till ett objekt med en osynlig skylt: ”Förbjudet att se, men fantisera gärna!”.

Det som påstås om slöjan hade kunnat skrivas om behån. Eller hur? Förbjudet att se tutten, men fantisera gärna!

Psykiskt sett är slöjan ett sätt att inpränta skuld och skam i flickans kropp och medvetande, men också rädsla för den egna kroppen och sexualiteten samt för män och deras blickar. Den är förknippad med en ständig oro för att slöjan åker av i fel sammanhang.

imagesJo… Den som lyssnat till tonårsflickors oro för att t ex en behå skulle gå i sönder så att de tvingas gå utan behå under tröjan, så KANSKE bröstvårtorna syns och brösten antyds mer, vet att samma oro finns här.

Och visar man brösten på badstranden måste man ju bli ett lättare offer för våldtäktsmän, eller hur? Slampigt och farligt!

Förbjuda slöja och behå?

Så hur löser vi detta då? Ska vi förbjuda slöjan och behån på minderåriga under 18 år?

Nej, givetvis inte. För det är mer komplicerat än så. För även om det självfallet är så att kraven att kvinnor ska ta på sig mer kläder och avsexualiseras är ett konservativt påfund av gubbar betyder det INTE att man löser problemen genom att skuldbelägga kvinnorna eller införa slöj- och behåförbud. Eftersom påfunden numera ses som kvinnors fria val.

Hur skulle våra kvinnor och ungdomar känna sig om vi skulle rycka behån ur deras händer med argumentet att ”du är förtryckt”. Jo, de skulle känna sig arga och kränkta. Eftersom det där med att bära behå har blivit en del av deras VAL. De VÄLJER det. Det må vara av grupptryck, men de känner det som sitt fria val.

De känner sig vackra och kvinnliga i behån som de bär av eget fritt val!

Ja, konservativ klädstil, vare sig behå eller slöja, är inte utan problem. Det är givetvis ganska fånigt att kraven på mer kläder alltid drabbar kvinnan och att våra ungdomar ska gå omkring och oroa sig för kläderna för att ”passa in” eller inte ses som slampiga. Men det må vara hur konservativt som helst men nu är det deras egna VAL!

Nästa gång du gnäller på muslimers slöjor minns då att de känner som din dotter skulle känna om du pekar finger mot henne och kallar henne förtryckt för att hon vill bära behå!

No go-zoner för dummies

UPPDATERAD ARTIKEL 10/2 2016

Ingenstans i Rikskriminalpolisens Granskningsrapport från 2014, eller i Nationella operativa avdelningens, NOAs uppdatering från 2015, nämns begreppet ”no go-zon”. I sin undersökning redovisade de 55 olika områden år 2014, och 53 stycken år 2015, men 15 ”särskilt utsatta”:

2015decMap

Visst förekommer kriminalitet, stenkastning mot brandkår, ambulans, polisbilar, och polis beskriver problematiska, lokala, kriminella gängbildningar och gängkonflikter – men det räcker inte för att man automatiskt benämner ett bostadsområde som en s k ”no go-zon”.

”No-go areas” är ett uttryck från USA, och har använts sedan 1960-talet. Visst kan det vara farligt att gå i några olika områden i USA där det finns kraftigt beväpnade kriminella gäng. Det är vad ”no go-zon” innebär; att det är uppenbart farligt för allmänheten att befinna sig där.

Vissa ”opinionsbildare” efterapar den retoriken. Rinkeby och Granängsringen i Tyresö kallades för ”no go-zon” under en period i början av 1990-talet.

Men, om man ringer runt lite i områden som pekades ut 2014. Så här uttrycker sig en person som bor i Laholm:

”…fattar inte varifrån någon kan ha fått för sig att Laholm skulle vara laglöst land? … kanske beror det på vad man har för bild av samhället? Jag känner mig inte rädd för att vistas utomhus. Jag bor just bredvid Lilla Nybo, ortens boende för nyanlända ensamkommande barn & ungdomar. Killar som bor där hälsar på oss när vi möter dem på byn. Har du hört så hemskt? De hälsar! Det ska man väl inte göra i det här jävla landet?”

Burning

Motargument intervjuar en annan person, en kommunpolitiker i Laholm. Hen säger sig bli extremt förvånad över påståendet att hen bor mitt i en påstådd s k ”no go-zon” , och kan inte se att det skulle kunna stämma överens med verkligheten. De känner ingen rädsla över att gå utomhus på kvällarna. En riksdagsledamot som bor mitt i Gävle-stadsdelen Brynäs uppger liknande omdöme om sitt hemområde.

Om man läser rapporter från Polisen, kallar de INTE något område för ”no go-zon” eller ”no go-area”, utan begreppet nyttjas endast av andra och klistrar det nedsättande på vissa områden. När man ifrågasätter de som försöker använda begreppet, så är det varenda gång en och samma rapport från Rikskrim som de länkar till. Begreppet ”parallellsamhälle” nämns, men det förklaras såhär (dec 2014, sidan 14):

”I de allra flesta utsatta områden har utvecklingen inte gått så långt att det är befogat att tala om parallellsamhällen i betydelsen alternativ samhällsordning.”

Rikskriminalpolisen beskriver de 55 områdena, (sidan 15) :

”…(polis) störs ofta och hindras i sin tjänsteutövning, vilket kan skapa olust att arbeta i området. Dessutom upplevs det vara problem med att klara upp brott i områdena. Det är svårt att få personer att delta i brottsutredningar, men det är också svårt att agera obemärkt och bedriva spaning i dessa områden…”

(sidan 18):

”I de fall allmänheten uppfattar det som att Polisen inte lyckas stävja och utreda brott kan det bidra till uppfattningen att kriminella ”styr” i området.”

Utgår man ifrån vad begreppet ursprungligen betyder och innebär finns alltså inga s k ”no go-zoner” i Sverige. Visst finns legitima diskussioner om att det i olika bostadsområden förekommer fattigdom, arbetslöshet, upplevt utanförskap, kriminalitet, dåliga skolresultat o s v – men majoriteten av de boende i VARJE område skulle kanske säga att de oroas av problem de upplever i och kring sitt bostadsområde.

Nästa gång du hör eller läser om ”no go-zoner” i Sverige, och denne hänvisar till Rikskriminalen, så har du nu motargument. För det är fel med kollektiv bestraffning, att svartmåla bostadsområden eller avhumanisera/stigmatisera alla som bor där.

Lästips:
Motarguments artikel om Folkpartiets rapport om Utanförskapsområden
”Förortshat”, Johanna Langhorst
”Främling, vad döljer du för mig?”, Marcus Priftis

UPPDATERING, 10/2 2016
Polisen har uppdaterat, med en helt ny granskning, där 53 ‘Utsatta områden’ nämns. 15 av dessa områden ‘anses som särskilt utsatta’, vilket betyder att i 15 bostadsområden i Sverige, där har polis vissa ‘svårigheter att fullfölja sitt uppdrag’.
Alltså ännu inte någon s.k. ”no go-area” i Sverige!

Myt: islamister bakom all terrorism

Nu för tiden debatteras det mycket om huruvida våldsbejakande islamister ligger bakom det mesta av terrorismen eller inte. Det blir lätt antingen eller – svart och vitt – då man diskuterar detta, som om man antingen måste överdriva eller spela ner de våldsbejakande terroristernas våldsdåd.

Verkligheten är lite mer komplex. Tittar man på antalet terrordåd slås man av hur pass många dåd som begås av våldsbejakande islamister, speciellt dåd med dödlig utgång. Men över tid har terrorism utförts av många, många fler.

Om man tittar på antalet terroristattacker under åren så blir bilden mer komplex. Det finns en bra lista på Johnstonarchive, där attacker mot USA finns listade. Där hittar vi vänsterextremister från Puerto Rico, högerextremistiska radikala sionistiska sekter, miljöterrorister etc. Listan är lång om man kikar på den.

Här är listan för 2014 (islm står för radikal islamism)

2 Apr 2014 Fort Hood, Texas 4 16 CRI shooting attack on Fort Hood; 3 killed, 16 injured; in addition the gunman killed himself
13 Apr 2014 Overland Park, Kansas 3 0 TER-right shooting attack at a Jewish community center and Jewish retirement home; 3 killed, including one teenager
27 Apr 2014 Skyway, Washington 1 0 TER-islm shooting attack killed 1
1 Jun 2014 Seattle, Washington 2 0 TER-islm shooting attack near night club killed 2
8 Jun 2014 Las Vegas, Nevada 5 0 TER-right shooting attack at restaurant and store; 3 killed, including 2 police officers; both shooters killed themselves
25 Jun 2014 East Orange, New Jersey 1 0 TER-islm shooting attack killed 1 teenager
12 Sep 2014 Blooming Grove, Pennsylvania 1 1 TER-right shooting attack on police officers; shooter evaded a manhunt in nearby woods until 30 Oct
25 Sep 2014 Oklahoma City, Oklahoma 1 2 TER-islm knife attack at food processing plant killed 1, injured 1; attacker was shot and injured
23 Oct 2014 New York City, New York 1 3 TER-islm axe attack on police officers injured 2, one severely; police shot and killed the attacker and injured one bystander
28 Nov 2014 Austin, Texas 1 0 TER? shots fired at Mexican consulate, US courthouse, and police station during early morning hours; failed attempt at arson at consulate; attacker was shot at by police
21 Dec 2014 New York City, New York 3 0 TER shooting attack killed two police officers, gunman shot and killed himself

Men vi kan kika på några utdrag bakåt i tiden. Unabombaren, Bhadwan Shree Rajneesh, kristna fundamentalister och nazister 1985:

18 Jul 1984 Denver, Colorado 1 0 TER-right Alan Berg killed by white supremacists
29 Aug 1984 The Dalles, Oregon 0 2 TER-rel followers of Bhagwan Shree Rajneesh use water to infect two officials with salmonella; both sickened, one hospitalized
9-19 Sep 1984 The Dalles, Oregon 0 751 TER-rel salmonella poisoning in restaurants by followers of Bhadwan Shree Rajneesh
7 Dec 1984 Whidbey Island, Washington 1 0 TER-right Robert Matthews, leader of The Order, a right-wing group, killed in raid by federal agents
25 Dec 1984 Pensacola, Florida 0 0 TER-right three abortion clinics bombed
1 Apr 1985 New York City, New York 0 0 THW letter writer threatens to contaminate New York City’s water reservoirs with plutonium unless charges against Bernhard Goetz are dropped; testing was announced to have detected femtocurie levels of plutonium in the water on 26 July
13 May 1985 Philadelphia, Pennsylvania 11 0 CRI police assault on headquarters of radical black group Move starts fire
15 May 1985 Berkeley, California 0 1 TER-unab mail bomb injures student at University of California
15 Aug 1985 Paterson, New Jersey 0 1 TER Tscherim Soobzokov, alleged Nazi war criminal, injured by bombing possibly linked to JDL; died 6 Sep
11 Oct 1985 Santa Ana, California 1 0 TER Alex Odah, officer of American-Arab Anti-Discrimination Committee, killed by bombing possibly linked to JDL
15 Nov 1985 Ann Arbor, Michigan 0 2 TER-unab bombing injures two
11 Dec 1985 Sacramento, California 1 0 TER-unab Unabomber bomb kills Hugh Scrutton, a computer store owner, with bomb in paper bag behind store
16 May 1986 Cokeville, Wyoming 2 79 TER-right two Aryan Nation members take 150 students and teachers hostage at an elementary school; bomb accidentally explodes, killing one terrorist and injuring many children; second terrorist commits suicide

1975 pratade en del om den farliga katolska terrorn mot USA, men också om kroater och vänsterextrema från Puerto Rico. Lägg märke till tre attentatsförsök mot presidenten i USA.

6 Aug 1974 Los Angeles, California 3 35 TER bomb explodes in locker at airport, later attributed to the Alphabet Bomber
21 Aug 1974 Los Angeles, California 0 0 THW Alphabet Bomber, having threatened to kill the President with nerve gas, arrested with all but one of necessary components
11 Dec 1974 East Harlem, New York 0 1 TER-natl FALN bombing injures police officer
24 Jan 1975 New York City, New York 4 63 TER-natl FALN bombing of Fraunces Tavern in Wall Street
29 Jan 1975 Washington, DC 0 0 TER-left Weather Underground bombing of U.S. State Department
5 Sep 1975 Sacramento, California 0 0 THW Secret Service agent prevents Lynette Fromme, a Charles Manson follower, from shooting President Gerald Ford
22 Sep 1975 San Francisco, California 0 0 THW President Gerald Ford unharmed in assassination attempt by Sara Jane Moore, a political activist
29 Dec 1975 New York City, New York 11 75 TER-natl bomb explodes in locker at La Guardia Airport; Croatian nationalists suspected

För att bekämpa myten att ”de flesta terrorister är muslimer”, kan man kika på den listan. Den kan läsas i sin helhet här.

Det finns redskap på nätet för att se hur det står till även i andra länder. Global Terrorism Database har en bra lista. Man kan kika på antalet dåd som registrerats som terrorism i t ex VästeuropaStorbritannien, Italien och Tyskland fram till 2013.

Alltså, ja, våldsbejakande islamism är ett stort hot idag och dominerar listorna på större terrorbrott. Men, nej, det är inte den som står för all terror i världen.

911

 

Att kleta etikett på människor

Hos många av oss uppstår ibland behoven att kategorisera och att dela in människor efter olika kriterier. Ibland kan det vara en nödvändighet att förenkla, för att t ex diskussioner ska bli mindre komplicerade, men ibland används det som ett verktyg för att markera tillhörighet och icke-tillhörighet. I denna krönika analyseras etikettering som har sin grund i en rad olika faktorer.

Det vi ofta inte tänker på när vi väljer att kleta en etikett, en stämpel, en kategori eller en tillhörighet på oss själva eller på andra är att vi i samma andetag riskerar peka ut och slå fast skillnader mellan människor. Dessa skillnader är i sådana fall sällan av positiv karaktär. Anledningen till att vi generaliserar och delar in oss i grupper har ibland sin grund i att man vill hävda sig själv, eller framhäva en grupp som man själv anser sig ingå i. Andra faktorer som kan spela roll är att man kanske uppfattar andra som avvikande, skrämmande eller främmande. Det kan finnas en inneboende rädsla för de man väljer att peka ut som ”något annat” än vad man själv är. Mindervärdeskomplex kan vara ytterligare en faktor till varför man tycker att det är viktigt att dela in människor i olika kategorier. Etiketten kan vara ett sätt att manifestera en (inbillad?) överlägsenhet.

Olika etiketter för olika människor

blank-labels-coloured-largeJag ska nu ge några exempel på etikettering som jag funderar över. Sådana kategoriseringar används ibland på ett ogenomtänkt sätt. Det kan göras av vana, eller för att sammanhanget man befinner sig i verkar ”kräva” det, för att man inte vill riskera att sticka ut eller uppfattas som annorlunda, eller feg. Det kan vara del i en jargong, eller i en nedvärderande attityd gentemot andra, och i viss utsträckning mot sig själv. Exempel på jargong, eller nedvärderande attityd, är när vissa svenskar kallar sig själva för ”svenne” och en del invandrare benämner sig själva som ”blatte” i vissa sammanhang. Då någon framhäver andras etnicitet, religiösa tillhörighet, sexuella läggning eller funktionsnedsättning i syfte att peka på skillnader mellan människor, så är man ute på hal is. Ofta är dessa etiketter en del av samhället och den attityd som finns hos många, i större eller mindre utsträckning. Det man gör när man kletar etiketter på människor är att man undviker att se personen bakom etiketten. Man väljer istället att se det ”avvikande”, det skrämmande eller det farliga. Valet ger utlopp för behovet av att behöva skilja på folk och folk.

Den gemensamma nämnaren för dessa etiketter är att de inte är självvalda. Man har inte valt sin hudfärg, att vara homosexuell, jude eller att ha en utvecklingsstörning. Problemet med att kleta etiketter på människor är att man, i samma stund, generaliserar om hur vissa människor förväntas vara. Att generalisera utifrån ”avvikande” egenskaper är en farlig väg att gå, eftersom det kan leda till något mycket större än bara etiketten. Beroende på sammanhang och vilka man angriper, och vilka man angriper tillsammans med, så kan beteendet eskalera och innefatta mobbning, trakasserier, hot och våld.

Att kleta etiketter för politisk vinning

I Sverige finns idag ett parti som är, nästintill, besatt av att kleta etiketter på människor. Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet, och nödvändighet, att kategorisera människor i ”svenskar” och ”invandrare”. Det var inte länge sedan andre vice talman Björn Söder talade om att judar och samer inte är svenskar. Ytterligare generaliserande etiketter som SD-politiker, och en stor andel av deras sympatisörer, använder sig av är ”vänsterextremist” och ”PK”. Skiljelinjen mellan muslimer och islamister är ytterst diffus, och grovt generaliserande, hos dessa i SD.

Varför är det så viktigt, för några, att syna, kategorisera och generalisera utifrån egenskaper som personer inte kan råda över? När det handlar om åsikt, och ideologi, har alla rätt att ifrågasätta och granska, eftersom de är åsikter och föränderliga. Däremot är etnicitet, religion, sexuell preferens och funktionsnedsättningar beständiga, väldigt privat, och inte heller självvalda. Varför är det så fundamentalt viktigt för politiker i ett parti, och för SD-sympatisörer, att diktera hur, och vad, andra människor är, eller känner sig som?

SD:s syfte med den generaliserande stigmatiseringen av människor i Sverige är att peka ut, och synliggöra, skillnader mellan människor utifrån ursprung, religion eller nationalitet. Genom att generalisera så skuldbeläggs, avsiktligt och medvetet, massor av människor enbart baserat på de rådande fördomarna om vad alla individerna i den gruppen anses ha för egenskaper. Man väljer ut egenskaper som man tycker skiljer sig åt från den gruppen man själv tror sig tillhöra och lyfter fram de andras egenskaper för att försöka skapa en polarisering mellan det ”svenska” och det som inte är ”svenskt”. Det man gör är att hierarkiskt dela in befolkningen, och samtidigt pekar man ut vissa som mindre värda, som lägre stående. Vissa betraktas som en ”andra klassens medborgare”, de är människor som eventuellt får vara i Sverige på nåder. Kraven är att alla måste sköta sig och, explicit, bli ”svenska”.

Alternativ medias roll

En viktig roll i stigmatiseringsprocessen spelar alternativ, s k opinionsbildande, media. Den utger sig för att sitta på ”den oretuscherade sanningen”. Nättidningar som Avpixlat, Fria tider och de numera nedlagda Dispatch International och Exponerat har främlingsfientligheten, hatet, polariseringen och skuldbeläggandet som livselixir. Taktiken som dessa använder sig av är att misstänkliggöra, generalisera och att peka ut vissa människor enbart på grund av vilken grupp de anses tillhöra. Att dessa hatsajter inte drar sig för att tulla på korrektheten i sina artiklar kan vi se både här, där och lite varstans. Kopplingen mellan Avpixlat och SD är omtalad, och dokumenterad.

groups-29097_640Utopisamhället som SD vill ha är ett etniskt homogent Sverige. Mer om SD:s tankar om nationen, nationalismen, svensk kultur, mångkulturalism, repatriering (d v s resebidrag till återvandring) och invandring finns att läsa här. Tanken om assimilation är stark, och nödvändig för SD. Med assimilation menas att invandrare, eller nationella minoriteter, måste helt överge sin kultur och sina traditioner, och helt anamma svensk kultur och svenska traditioner. För SD är det inte tänkbart att personer själv kan få kombinera valfria delar ur två, eller flera, kulturer. Åtminstone inte så länge de vill leva i Sverige. Det är smått tragikomiskt då man funderar över hur utlandssvenskar firar midsommar, äter blodpudding och har svenska flaggor.

Orden ”sverigevän” och ”svenskfientlighet” är populära och används frekvent av såväl SD-företrädare som SD-sympatisörer. Sverigevänner är enligt dem endast de personer som värnar om allt det ”svenska”, om att behålla Sverige svenskt. För en sverigevän är det viktigt att det inhemska premieras före allt utländskt som ska undvikas. SD:s iver att försöka tysta åsiktsmotståndare, de s k ”vänsterextremisterna”, har resulterat i en riksdagsmotion, kallad ”Intensifierat arbete mot svenskfientlighet”, skriven av riksdagsledamöterna David Lång och Paula Bieler. Motionen går i korthet ut på att SD anser att invandrare, och några svenskar, trakasserar och diskriminerar de som anses vara ”sverigevänner”. I motionen nämns att lagen om Hets mot folkgrupp (16 kap., 8 §) används på ett för svenskar otillräckligt sätt. Mycket av retoriken handlar om den s k ”omvända rasismen”, vilken, enligt många, inklusive mig själv, faller på eget grepp.

Det finns ett inneboende behov hos alla människor att benämna sig själv, och andra. För några handlar det om att försöka skapa sig en trygghet, men i många fall handlar det om att beskriva tillhörighet och icke-tillhörighet. Man vill, oftast, tillhöra en grupp. Samtidigt vill man förpassa andra till en annan grupp. Retoriken skapar olika lag, och till och med fiender. Det obehagliga är att dessa metoder används för att underbygga och stärka en politisk agenda. Nu presenteras denna agenda i en ”snygg förpackning”, levererad av SD med ett ivrigt ackompanjemang signerat alternativ media. Det är då det blir riktigt farligt.

Jag har berört detta ämne i några krönikor tidigare:

Vem är svensk?

”Allas lika värde”?

Tillsammans kan vi

Statistik används avhumaniserande

Ett fåtal personer verkar anse att det är viktigt att beräkna statens samtliga kostnader per antal invånare. Jag tycker att många fler borde kritisera varenda en av dessa sifferkonstnärer och deras uppenbara agenda, då de nämner en siffra ”per capita” och påstår att ”varje invandrare kostar så mycket”.

Vissa individer försöker peka på att det skulle vara ”överrepresentation” inom brottslighet, kollektivtrafikresandet, tandvårdsbehov etc. för att sedan ta ”kostnad per capita” och multiplicera med en ”faktor” som de själva bestämt till 2 eller 4. Siffertrixandet är grovt generaliserande och klumpar ihop alla personer som de anser höra till en viss ”grupp”. Alla i denna grupp skulle, i så fall, vara exakt likadana, något som baseras enbart på att de påstås höra till denna ”utpekade grupp”.

SD skriver årligen budgetpropositioner om att de vill minska antalet beviljade asylansökningar med 90%, och kollektivt dömer ett stort antal personer som vill söka asyl här – på förhand – som att de alla automatiskt är ”tärande”, och aldrig kan bli ”närande”.

Det är rasistiska förslag, baserat på rasistiska stereotyper och åsikter från politiker som är invalda i vår svenska riksdag. Några av dessa politiker hävdar även att de är antirasister.

Om man vill ge ett seriöst intryck och behålla trovärdigheten, så får man inte ”glömma bort” att även räkna Sveriges BNP, statens samtliga intäkter, naturresurser och övriga tillgångar per invånare.

Sveriges järnmalmstillgångar är enorma och 2013 var Sveriges järnmalmsproduktion 90-91% av hela EUs järnmalmsproduktion. Sverige producerar 40% av EUs hela blyproduktion, ungefär 25% av hela EUs guldproduktion osv…Den svenska skogen är ca 22 miljarder hektar och den beräknas vara värd mer än 5 000 miljarder kronor. Varje invånare ”har” grovt räknat 2,5 hektar skog per person.

Varje gång någon utger sig för att vara ”lite kritisk mot invandringspolitik” och försöker sig på att räkna ut ”kostnader” för vägar, räddningstjänst, sjukvård osv. per capita på ett grovt förenklat vis – avhumaniserar de människor, de glömmer rätten att kunna söka asyl i Sverige. Sådana räkneförsök sker ofta pga en rasistisk agenda, och är också ofta rasistiskt. För oavsett hur man väljer att räkna, så bör man aldrig stämpla enstaka individer eller skuldbelägga ett kollektiv pga vad man kommer fram till för siffror eller vad man har för fördomar.Staged

Sverige har inte människor som invånare i landet för att staten skulle tjäna pengar på människorna. Staten existerar för att den ska ordna och administrera samhällsfunktionerna, som vi demokratiskt röstat om att vi ska ha, och att vi som kollektiv ska betala skatt för dessa.

Man bör aldrig basera argument på fördomar eller stämpla någon med skällsord som ”tärande” eller ”parasit” utifrån olika godtyckligt konstruerade räkneexempel. Vi kan inte, vi bör inte och vi ska inte, hindra någon som kommer hit, baserat utifrån elaka, rasistiska stereotypa bilder eller godtyckligt ihopklumpande. Det spelar ingen roll om det någonstans finns prognoser på en statistikblogg som försöker visa att ingen från en utpekad region skulle kunna försörja sig själv, eller att alla av dem eventuellt kommer utföra brottsliga handlingar. Alla personer som inte misstänks för något brott ska anses lika inför lagen och förtjänar att inte behöva utsättas för kollektiv bestraffning.

Ofta får ”invandringskritikernas” gissningar stå helt okritiserade. Många journalister glömmer, dessutom, bort att ställa följdfrågor. Hela den lögnaktiga skrämselpropagandan om ”invandringens kostnader” bygger ofta bara på tesen att vissa människor, vissa invandrare, skulle leva på ett visst sätt, under hela deras livstid, enbart pga vad några ”tror” om deras födelsestad, deras ”nedärvda essens”, deras uppfostran eller deras kultur.

Att generalisera så grovt och stämpla personer som att de enbart kommer utgöra en kostnad, att de aldrig kommer kunna bidra på något sätt, enbart pga vad man anser om personens födelseland eller kultur – det är per definition rasistiskt.

Uppehållstillstånd 2014

Migrationsverket redovisar kalenderåret 2014. Motargument har skapat en ”infographic” för att försöka motarbeta begreppsförvirringen. Motargument vill på detta vis försöka tydliggöra att antal utdelade uppehållstillstånd inte betyder att samtliga personer i statistiken automatiskt skulle vara arbetslösa eller bidragsberoende eller kommer stanna i Sverige permanent, på obestämd tid.

Migrationsverket presenterar sin sammanfattning.
Mer statistik i Excel-filer och i Pdf från Migrationsverket.

Uppehållstillstånd 2014
Migrationsverkets statistik över antal uppehållstillstånd 2014. (Klicka på bilden för att förstora den eller dela den på din facebook-sida)

Myt: Sveriges asyllagar är mer generösa än andra länders

Vid sidan av klagomål om hur dyrt flyktingmottagandet är, och rent av rasistiska uttalanden om såväl invandrare generellt som specifika grupper, så är nog den vanligaste kommentaren om invandring på internet, såväl som bland kollegor och vänner, den att Sverige tar emot många fler flyktingar än andra länder. Det påståendet har i sin tur skapat idéer om hur Sveriges flyktingmottagande ser ut, idéer som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Här och nu slår Motargument hål på den kanske största myten om invandring av dem alla, nämligen den om att Sveriges asyllagar är mer generösa än resten av Europas.

Det är onekligen så att Sverige tar emot en stor andel flyktingar, både räknat i total siffra och i förhållande till folkmängd. Men detta beror inte, som många påstår, på att Sveriges asyllagar är mer generösa. Orsaken är istället att ett större antal människor söker asyl i Sverige än i andra länder, och därmed stiger det totala antalet beviljade uppehållstillstånd naturligt. År 2013 sökte drygt 50.000 människor asyl i Sverige, tredje flest i EU och flest i förhållande till folkmängd. Samtidigt var det endast ca 25.000 som faktiskt fick uppehållstillstånd i Sverige, en beviljandegrad på strax under 50 %, vilket inte är mer än i andra EU-länder. År 2014 sökte drygt 80.000 personer asyl i Sverige, men endast ca 35.000 fick uppehållstillstånd. Och i en intervju med Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson i Svenska Dagbladet i december kan vi bland annat läsa:

Ett annat missförstånd är att Sverige skulle vara mer ”generöst” än andra länder. Anders Danielsson påpekar att Migrationsverket enkom är uttolkare av lagen. Och Sverige har inte högre grad av bifall än andra länder, bara fler sökande, påminner han.

Sanningen är att den svenska asyllagstiftningen inte skiljer sig från andra europeiska länders på några större punkter. Svensk asyllag bygger, precis som andra länders, på de internationella lagar om mänskliga fri- och rättigheter som man skrivit under, det vill säga bland andra Flyktingkonventionen, Genèvekonventionen, Internationella Konventionen om medborgerliga och politiska Rättigheter (ICCPR), samt EU-regler, och kan därför inte ändras utan att bryta mot internationella åtaganden. Anders Danielsson uttrycker sig såhär om de som fått asyl:

– Det här är människor som har flytt undan krig, förföljelse, tortyr, omänsklig behandling. De har enligt alla statsrättsliga och konventionsrättsliga bedömningar rätt till skydd.

Det enda asylskälet som skiljer svensk lagstiftning från de flesta andra länders är det som kallas ”övriga skyddsbehov”. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om hen

  • inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
  • känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
  • inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof

Denna paragraf av lagen kan ändras utan att bryta mot internationell lag, men det skulle inte göra någon skillnad på Sveriges flyktingmottagande. Under 2014 fick endast 122 personer uppehållstillstånd i Sverige under denna paragraf.

Statistik över antalet beviljade uppehållstillstånd i asylärenden 2014

Myten om Sveriges generösa flyktinglagar är alltså inte sann. Att vi tar emot fler människor beror på att fler kommer hit och frågar, vilket i sin tur beror på att vi har ett bättre rykte i världen än andra länder. Vi är kända för en rättssäker och förutsägbar prövning och för ett gott mottagande. Det är något vi borde vara stolta över.

Konspirationsteorier 1: "avvikelser från det normala"

Om man kikar på konspirationsteorier ser man att de baserar sig på två huvudelement. Det ena är vad man kan kalla ”avvikelser från det normala”, och det andra är det som på engelska kallas ”connect the dots”, hitta kopplingar. Jag ska i två artiklar visa exempel på detta. Först ut ”avvikelser från det normala”.

Att hitta avvikelser är en central del av den vetenskapliga metoden. Du har en teori. Du testar den och hittar avvikelser och bygger upp en ny teori där avvikelserna inte blir egendomliga avvikelser utan passar in i systemet, kort och gott. Om vi inte hittar avvikelser i våra nuvarande teorier om världen, så har vi ingen vetenskap.

Men när man hittar en sådan avvikelse, en s k singularitet, måste man alltid först pröva allt för att se om den inte kan förklaras med de rådande teorierna.

Journalistik grundas också mycket på att hitta det avvikande. Lundin Oil vill in i Etiopien. Det avvikande är rapporter om folkmord från området. Då granskar man det. Men man gör det ur alla vinklar, även ur Etiopiens regerings synvinkel. Eller så man hittar en företagsledare med falsk doktorshatt.

Ideologin

Konspirationsteorierna tar det avvikande och blåser upp det, UTAN att gå vidare och granska alla vinklar för att se om förklaring finns. Ibland för att man inte förmår det, ibland på grund av självbedrägerier, ibland på grund av lögn. Men oftast är det på grund av ideologi. Det passar vår världsbild.

Vi söker nämligen efter det som passar vår världsbild, så kallad Confirmation Bias.

Många av de som är med om en olycka, och som tror på Gud, antar ganska ofta att det var ”Gud som räddade livet på mig”. Soldater i krig som inte blir skjutna kan ”tacka Gud” för det. Cancerpatienter som inte dör, trots att det är hög dödlighet för personer med den formen av cancer, kan också ”tacka Gud” för det. Det är något som förklarar att de lever och det passar in i deras världsbild. ”Jag lever, Gud bestämmer över liv och död. Gud räddade mig”.

starDet som inte passar in i den förklaringsmodellen – ”jaha, så Gud brydde sig inte om de andra som dog?” – det viftas oftast bort som irrelevant. Den överlevande har ju bevis. HEN överlevde ju!

Den som betraktar hela Apolloprogrammet (då vi skickade människor till månen) som en bluff, har också en ideologi. Ideologin kan ibland vara så enkel som att ”överheten bedrar oss”. Därför kan vissa ha lättare för att betrakta alla av de bildbevis tagna under besöken på månen som: ”hoax, bluff!!!”.

Intresset för att försöka söka efter andra vinklar saknas. För att göra det måste man vara nyfiken och vilja söka andra olika alternativa förklaringar på den avvikelse man noterar.

Propaganda eller självbedrägerier

Dilemmat är att man inte alltid vet anledningen till varför någon gör på det viset, som jag beskriver.

Att använda avvikelser för att bekräfta en världsbild är något som ofta beror på självbedrägerier. Men även ofta på medveten lögn och propaganda. Ibland på en kombination av lögner och propaganda.

När är det medveten lögn? När är det självbedrägeri? Svårt att säga.

Exempel 1: Rebecca Weidmo Uvell

Ett praktexempel på denna metod fick vi nyligen i Rebecca Weidmo Uvells blogg. Uvell är krönikör på Borås Tidning och Dagens Samhälle.

Uvell har, av något skäl, skjutit in sig på att sänka bostadsministern Mehmet Kaplan (Mp).  Hennes grundantagande, den ideologiska grunden, är lite oklar: troligen går det ut på att Kaplan är, per definition, islamist, och därför misstänkt per definition.

Hon söker inte bevis för detta i vad Kaplan säger och gör utan i att hitta avvikelser. Och avvikelser går det att hitta hos alla människor, överallt, alltid.

* Hon söker på Kaplans kalendarium och hittar få inskrivna saker. Det blåser hon upp. Utan att nämna att de flesta ministrarna hade lika få uppskrivna saker i sin offentliga kalender i oktober. (Kolla här!) Hon tar en avvikelse som gäller för alla ministrar. Men hon berättar inte att det gäller för alla (eller har inte kollat det) och får det att se konstigt ut.

* Hon gör en stor sak av att Kaplan besöker Kina mitt under regeringskris och bostadskris. Det verkar onekligen konstigt att en bostadsminister besöker internationella designkonferenser… om man inte vet att det är bostadsministerns ansvarsområde. Om man underlåter att nämna det kan man få det att verka vara något avvikande och konstigt som kan passa in i den ”stora konspiration” man kanske vill frammana bilden av.

* Hon använder ett liknande exempel med ett besök i Bryssel. Anledningen till besöket visar sig vara en konferens om telekommunikation. Bara det att Kaplan ÄR minister för telekommunikationer och ska naturligtvis delta på sådana konferenser. Men visst om man bara tror han är bostadsminister så låter det givetvis lika konstigt som att han skulle delta i en designkonferens.

Så kan jag fortsätta. Men det mest avslöjande är inlägget ”Statsråd på vift”. Lägg märke till metoden. Tankegången går så här: Kaplan är i Turkiet på tjänsteresa. Kaplan tog 12 timmar för att träffa släkt och vänner under den resan (troligen utanför tjänsten, får man förmoda, men kanske delvis på betald arbetstid). Det var sekretess-stämplat = BEVIS för den stora konspirationen.

Jo, att Mehmet Kaplan, som alltså blev utsedd till bostadsminister bara 6 veckor tidigare, passar på att ta en dags SEMESTER i Ankara. På en officiell resa när han representerar Sverige väljer han att lägga 12-24 timmar (oklart, eftersom kvällen också är sekretessmärkt) på att ”träffa släktingar”.

Det låter mystiskt. Men om man kollar alla ministrars, och alla stora företagsledares, tjänsteresor så ser man att det snarast är regel än undantag att när man åker tjänsteresa till ett annat land så passar man på att träffa lite vänner och släkt man har där också. (Jag är ganska säker på att Uvell gärna lunchar med vänner då hon har tjänsteresor i Sverige, kanske samtalet blir så intressant att det tar lite av arbetstiden.) Dessutom brukar det vara REGEL att hemligstämpla adresserna, och namnen, till de privatpersoner ministrar då träffar. När statsminister Stefan Löfvén besöker sin mamma skickar man inte ut information om mammans adress.

Det är mystiskt endast så länge man inte vet att även Carl Bildt, Stefan Löfvén och Uvell träffar vänner på tjänsteresor. Men bortser man ifrån det, och väljer att kombinera det med alla andra anekdotiska indicier man betraktar som ”konstigheter”, kan minsta detalj bli till någon sorts ”bevisning”.

Lägg märke till likheter och paralleller med andra myter. Endast de som väljer att tro på det som verkar vara den enklaste förklaringen, kommer att försöka påstå att alla andra alternativa förklaringsmodeller är mystiska.

Sven Anér och hotellräkningen

Ett annars ganska klassiskt exempel på denna metod är hur journalisten Sven Anér hanterar Palmemordet. Sven Anér menar nämligen att polischefen Hans Holmér låg bakom mordet eller var delaktig.

Om man läser hans böcker ser man att det första beviset för detta var att Holmér inte skötte utcheckningen från hotellet som han skulle. Han var på resa, på väg upp till fjällen och övernattade på hotell i Borlänge på vägen. Han fick besked om mordet och åkte då givetvis snabbt och hastigt ner till Stockholm. Det var hans plikt. Tänk på att när Holmér fick beskedet så visste man ännu inte om Sverige var i krig, om det var statskupp eller om det ”bara” var ett mord.

Så här skriver Sven Anér i Cover Up: Palmemordet:

Den 26 maj 1988 kontaktar Anér receptionschefen Maj Lundén på hotell Scandic och frågar om Hans Holmér bott på hotellet den 28/2 – 1/3 1986. Hennes svar kommer dagen efter: Nej, vi har inga hotellhandlingar som visar att Holmér skulle ha bott på hotellet den här natten. Istället för liggare har vi kopior av hotellräkningarna, införda i kronologisk ordning. Där finns Holmér inte med. Han har inte bott på hotellet den natten

Holmér betalade alltså inte räkningen innan han stack tillbaka till Stockholm. Misstänkt? Konspiration?

Personligen hade jag ansett det mer egendomligt om polischefen i Stockholm hade haft tid att betala räkningen innan han stack från hotellet, när man misstänker krig eller statskupp.

Charlie Hebdo och det kvarglömda ID:t

Idag sprids konspirationsteorier om attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Googla på Paris Shooting Hoax, så ser ni. Vi kan ta denna som exempel.

Ingen trafik” på bilderna… Nej, när det skjuts brukar trafiken stanna. Polisen backar när de beskjuts av kraftiga vapen. Inga häftiga hollywoodeffekter syns då de skjuter mot polisbilen. Personer ur Charlie Hebdos redaktion har skyddsvästar på sig uppe på taket (något de skaffat till alla sedan tidigare hot). Det syns springande poliser på gatan (!) och massmedia har kortat en video i inslaget. MYSTISKT!?

Och givetvis antas Mossad ligga bakom det i videon ovan. Judarna utses, som vanligt, till syndabockar som vanligt.

Vi kan se samma tillvägagångssätt i denna artikel. Att vanlig polis tvekade att attackera mördare med tunga vapen och skydd ses som konstigt. Att en polis petar sig i näsan. Att inga hollywoodeffekter syns då en polis skjuts. Och Rotschild och sionisterna ligger bakom allt igen, som vanligt…

Annars är det terroristernas ID-handlingar som man oftast fokuserar på. Det har ni säkert också funderat över. Jag tyckte också det var konstigt först. Här agerar de som proffs och glömmer sina ID-handlingar i bilen. Misstänkt? Konstigt? (Lägg märke till att judarna även här är måltavla!)

Nej, inte om man vet att de såg sig som jihadister som visste att de skulle dö. Självmordsbombare från Hamas och terrorister från Al-Qaida och liknande har ofta (men inte alltid) lämnat filmer och brev och annat efter sig så att man kan identifiera dem. Den svenska misslyckade självmordsbombaren Taimour Abdulwahab gjorde det. Hamas-terrorister som sprängde barn i luften i Israel brukade göra så. Här är ett sådant exempel. Här har vi ett australiskt exempel.

Kontext och satir

Sett i sin kontext är det inte konstigt att man efterlämnar ett ID om man är jihadist, eller att vanlig polis tvekar att gå fram till tungt beväpnade terrorister, eller att Hans Holmér inte prioriterar att hinna betala räkningen när han tror Sverige kan ha invaderats av ryssen, eller att Mehmet Kaplan besöker släkt och vänner när han ändå är i Turkiet.

Sett i sin kontext är det väl snarast tvärtom. Vore det inte EXTREMT märkligt om Hans Holmér vid misstanke att landet invaderats skulle betala hotellräkningen innan han stack till Stockholm? Eller vore det inte extremt märkligt om Mehmet Kaplan INTE besökte sin släkt i Turkiet när han ändå var där på tjänsteresa?

Kontext är A och O, vare sig vi pratar politik, vetenskap eller filosofi. Eller om vi pratar om satir.

imageJa, jag ska avsluta med att nämna lite om satir. Folk har en förmåga att försöka tolka satir och konst nuförtiden utan att bry sig ett smack om kontexten. Exempelvis drar man upp Charlie Hebdos teckningar och tolkar dem med alla möjliga och omöjliga glasögon utan att bry sig ett smack om kontexten. Som i exemplet med bilden på en minister som apa. Eller bilden på invandrarkvinnorna som är gravida.

Inte alla bryr sig om den lilla, lilla detaljen: KONTEXT.

Kontexten av bilden på ministern som en apa är Nationella Frontens symbol. Och att det driver med fördomar som många inom Nationella Fronten bär på. Kontexten av bilden på gravida kvinnor är att det driver med Nationella Frontens syn att alla invandrarkvinnor är parasiter.

Charlie Hebdo har alltid häcklat Nationella Frontens rasism.

Visste du inte det? Nej, det som inte passar in i världsbilden är det lätt att man bortser ifrån. Du trodde kanske att det var nån slags elaka rasister på den tidskriften som står Nationella Fronten nära?

Så viktigt är det med kontext och att försöka sätta in avvikelser i sammanhang.

Till sist

Den gemensamma nämnaren för alla dessa ovanstående exempel är att man inte tar något som ser ut som en avvikelse från det man anser är ”normalt” och istället lättare tar det som ”bevis” för den världsbild man har.

Så gör vi alla, i större eller mindre utsträckning. Det är på ett sätt ganska mänskligt. Vi litar oftast på de som står oss nära. Vi reagerar med misstänksamhet på det vi inte är helt bekanta med.

Misstänker man att ens partner är otrogen eller att ens barn smygsuper eller snattar så är det lätt att man reagerar på samma sätt. Ens son beter sig onormalt nån dag och man misstänker att det är bevis för… ja, för det man misstänker.

Som en vän till mig vars dotter gjorde läxan extra flitigt en dag och föräldrarna misstänkte fuffens. Vad hade hon gjort? Supit? Slagit sönder något hemma? Stulit? OK, det var saker på G. Hon var nyknullad, för att prata ren svenska. Hon var en aning kär, för att prata lite mer rumsren svenska. Hon dejtade en pojke som tog studierna på allvar och som hade bra betyg – En svärmorsdröm. Hennes studieresultat förbättrades. Föräldrarna behövde inte oroa sig mer. Tack och lov lät de inte sin syn på världen (sin ideologi) styra och tolkade inte någon av ”avvikelserna” fel. De skällde inte ut henne och de skuldbelade henne inte. De lät henne vara nyknullad, kär och glad och vann på det!

Tänk om fler hade använt den metoden i journalistiken, vetenskapen och politiken!

Så ibland kan det vara nya saker som skett då man ser en avvikelse.

Så sök gärna efter avvikelser. Avvikelserna är nyckeln till journalistik och vetenskap. Men sätt dem i en kontext och våga ta dig ur dina egna ideologiska ramar för att göra det. Sök andras åsikter. Läs vad andra anser om det som sker. Finns andra förklaringar? Finns det sådant som gör bilden mer komplex? Hur ser det normalt sett ut? Hur gör andra? Vad har skett vid andra tillfällen?

Alltså kritiskt tänkande…

Déjà-vu: nationalitetsregistrering

Under året har det förekommit ett veritabelt motionsregn från Sverigedemokraternas sida. Många av motionerna handlar om invandring, och hur synen på invandrare bör förändras. Förslagen handlar, exempelvis, om medborgarskap, fängelsestandard och trohetsförklaring till kungen för nysvenskar. Det är ingen slump att det är just SD som lägger fram motioner av detta slag.

Det är nu tredje året i rad som sverigedemokraten Kent Ekeroth skriver samma motion. I korta ordalag går motionen, som kallas ”Reformering av lag om behandling av personuppgifter”, ut på att Kriminalvården och andra myndigheter ska ges laglig rätt att registrera ursprungsnationalitet på fångar i svenska fängelser som har en, eller två, utlandsfödda föräldrar, eller som själva invandrat. Orsaken till förslaget är att Ekeroth menar att värderingar och kultur spelar roll för benägenheten att begå brott.

Ekeroth bygger sin motion på att han är av uppfattningen att mer än 50 % av Sveriges fängelsekunder faller inom ramen för nationalitetsregistrering. Förslaget innebär att människor med annan bakgrund ska urskiljas och sedan särbehandlas. Genom att föra statistik över dömdas ursprung skulle man kunna härleda att vissa nationaliteter skulle komma att begå fler brott än andra. Idag registrerar inte Kriminalvården interners ursprungsnationalitet eller deras föräldrars nationalitet.

Enligt Sverigedemokraternas pressansvarige, Martin Kinnunen, avviker inte Ekeroths motion från partilinjen. Jag avser här och nu reda ut vad motionen egentligen innebär och vad den kan komma att få för konsekvenser i framtiden.

Är brottslighet kulturellt betingat?

Ekeroth vill med förslaget till lagförändring kunna föra statistik över ”brottsbenägna” nationaliteter. Det Ekeroth inte tar med i beräkningen är att många som döms i Sverige förvisso är utländska medborgare, men de är inte med säkerhet invandrare. En del av dem är med i internationella ligor som reser runt och begår brott, men de bor inte i landet de begår brott i. En överrepresentation av en nationalitet behöver därför inte vara ett ”invandringsproblem”. Svenskar finns representerade i utländska fängelser, liksom att utlänningar finns representerade i svenska fängelser.

Med rådande lag finns möjlighet för BRÅ att forska, men incitamentet för Ekeroth, och SD, är att kunna ges tillgång till rådata som kan ge dem möjlighet att extrahera egna, optimerade tabeller som, exempelvis, ”från 12 februari 2014 till 5 januari 2015 begicks alla brott i östra Kalmar av afrikaner”.

För att kunna förstå trender, mönster och hur samhället utvecklas kan vi inte blunda för den invandrarrelaterade brottsligheten eller de ekonomiska konsekvenserna bland den första eller andra generationens invandrare som erhållit svenskt medborgarskap.

Registreringen av egen eller föräldrars nationalitet motiveras av Ekeroth med att det ska finnas tillgång till statistiska underlag för att kunna se hur brottsbenägenheten skiljer sig åt mellan olika grupper. Förslaget understryker skillnaderna mellan olika ursprung, det vill säga att kultur och värderingar, och i samma andemening brottsbenägenheten, inte försvinner på grund av att man erhållit svenskt medborgarskap.

Problemet är att motiveringen till förslaget om nationalitetsregistrering baserar sig på Ekeroths egenhändigt hopsnickrade tes, sprungen ur egna fördomar om människors olikheter utifrån etnicitet, i detta fall omskrivet till nationalitet, för att framstå mer rumsrent. Att kleta etnicitet, eller nationalitet, på människor i brottsstatistiska sammanhang är inget annat än främlingsfientlighet, byggd på fördomar om det som upplevs främmande och skrämmande. De lagar som omfattas av motionen är Lagen om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården, Personuppgiftslagen och Lagen om den officiella statistiken.

EkerothMotionen nöjer sig alltså inte med att registrera ursprungsnationalitet på utländska medborgare, utan innefattar också första, och andra, generationens invandrare. De omfattar alltså människor som bara haft svenskt medborgarskap.

Anledningen till att Ekeroth för tredje gången skriver denna motion är att han menar att det finns tydliga bevis på att invandrare är mer brottsbenägna än svenskar. Men, som tidigare påpekats, är det inte bara invandrare som fångas upp av denna lagförändring, utan även utländska medborgare som inte ens bor i Sverige.

Registrering av nationalitet, eller etnicitet, ger en déjà-vu-upplevelse. 1935 gjordes detta i Nazityskland (Nürnberglagarna) för att urskilja judar från andra medborgare. Särbehandlingen blev nästa steg. Ekeroths förslag innebär urskiljning av människor. Det finns ingen enhetlig kriminologisk forskning som säger att kriminalitet är kulturellt betingat, men SD, och Ekeroth är övertygade om, och vill bestyrka, att invandrare är kriminella. Förslaget grundas i en önskan om att stärka fördomarna om, misstänkliggörandet av och generaliseringarna kring invandrare och brottslighet.

Det motsägelsefulla i motionen är att Kent Ekeroth själv har en mamma med icke-svensk nationalitet, och att han själv, om lagförslaget blir verklighet, skulle komma att bli ämne för denna registrering. Är det kanske så att Ekeroth själv är mer brottsbenägen än en människa som är alltigenom svensk? Ekeroths mormor flydde från nazisterna och hamnade i Sibirien. Hon tog sig sedermera tillbaka till Polen och 1969 kom hon och Ekeroths mamma till Malmö. Mot bakgrund av den förföljelse som mormodern råkade ut för tycker man att Ekeroth borde ha lärt sig att slik registrering är början på en hierarkisk indelning av människor utifrån etnicitet.

En möjlig förklaring till Ekeroths vilja att registrera människors ursprungsnationalitet och dess betydelse för kriminalitet kan ha sin grund i att Ekeroths uppväxtår präglas av invandrartäta klasser och en tidig åsikt om människor med annan bakgrund, vilka han i en öppenhjärtig intervju i Ystads Allehanda väljer att benämna ”packet”.

”Kultur” är det nya ”ras”.

Statsvetare Ann-Cathrine Jungar menar att, istället för att, som på 1930-talet, särskilja människor utifrån ras, innebär motionen att man särskiljer människor utifrån kultur. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg twittrar: ”SD:s Kent Ekeroth motionerar om att Kriminalvården ska registrera ursprungsnationalitet på intagna. Varför inte ett tygmärke på jackan också?”.

Ekeroths motion spär ytterligare på den stigmatisering, och de fördomar, som finns gentemot invandrare. Den bidrar till att skapa större exkludering av vissa grupper, som redan befinner sig i utanförskap, i svenska samhället. Människor som redan har fördomar får ytterligare vatten på sin kvarn, då Ekeroth utgår ifrån att människor med annat ursprung begår fler brott än de med svenskt ursprung. Det finns ingen enhetlig forskning som styrker Ekeroths ogrundade tes, och det är vedervärdigt att gå händelserna i förväg och peka ut vissa människor som andra klassens medborgare, som människor som begår fler brott än andra. Att peka finger åt människor, och att hävda att de är kriminella beroende på kultur och ursprung är ytterligare ett led i att skapa en skiljelinje mellan vad som är svenskt och vad som inte är det. Ur integrationssynpunkt är det förkastligt att ställa grupper mot varandra på detta sätt.

På den ena planhalvan hittar vi de riktiga svenskarna, och på den andra finner vi invandrarna. Integrationsarbetet försvåras då man misstänkliggör vissa människor, eftersom integration bygger på ett ömsesidigt förtroende. Forskning säger, däremot, att det finns en kriminell överrepresentation på grund av låg socioekonomisk status, psykisk funktionsnedsättning, arbetslöshet, låg utbildning och missbruksproblematik. Mer om detta finns att läsa i Kriminalvårdens klientkartläggning.

Det är inte så att data saknas. BRÅ kan exempelvis dra slutsatser och skriva rapporter. Forskare och övriga intresserade kan begära ut domar, intervjua intagna och göra egna analyser.

Sverige har i EU förbundit sig att följa det som brukar kallas The Data Protection Directive, och som sedan 1995 reglerar vad som får och inte får sparas i register med persondata. Direktivet ligger till grund för svenska personuppgiftslagen, och där framgår tydligt att persondata inte får sparas, såvida det inte finns ett tydligt syfte och en ”nödvändighet” – de kan inte bara sparas för att det ”kan vara intressant”. Att i kriminalvårdens persondatabaser registrera nationalitet skulle enligt all rimlig bedömning vara ett brott mot detta direktiv. Den lagändring Ekeroth föreslår står därmed i strid med europeisk lag.

Kent Ekeroth vill göra det möjligt för Statistiska Centralbyrån (SCB) och Kriminalvården att registrera ursprungsnationalitet på fångar i svenska fängelser. Statistiken ska ge underlag för att styrka att invandrare är kriminella. Med ett sådant underlag blir det enkelt, och naturligt, att propagera för att invandringen ska minskas med 90 %. Det är svårt att hitta någon annan anledning till varför Ekeroth, och SD, väljer att, gång på gång, föreslå denna lagförändring. Jag ser det som ytterligare ett led i polariseringen, mellan svenskar och invandrare, som SD arbetar för att stärka. För Ekeroth och hans partivänner är detta början på drömmen om det etniskt homogena Sverige. Vari ligger annars den ständiga tjusningen att etikettera människor utifrån ursprung? Det troliga är att motionen avslås. Men vi kan räkna med att motionen läggs fram nästa år igen.

Myt: Invandrare får full pension efter ett år

Enligt den högerextrema hatsajten Exponerat får en invandrare som kommer till Sverige vid 64 års ålder full pension efter bara ett år. Detta låter ju jättebra om man är en girig, lycksökande invandrare, som vill utnyttja det svenska välfärdssystemet. Det låter samtidigt för bra för att vara sant. Därför avser vi på Motargument, här och nu, att knäcka den myten.

I en artikel på nättidningen går att läsa följande:

En 64-årig nyhitkommen invandrare får full pension efter ett år. Han/hon garanteras lika stor pension som den svensk som arbetat heltid hela livet. De som inte arbetat heltid – t ex varannan kvinnlig pensionär – hamnar under fattigdomsgränsen. Är detta okej tycker ni?

man-76196_640Detta är ren skräckpropaganda från Exponerats sida, och man kan inte annat än fundera över vad anledningen är till att man väljer att publicera en sådan artikel. Vad har man för agenda, vad vill man uppnå, vad önskar man att läsaren ska förstå?

Jag har kontaktat Pensionsmyndigheten för att reda ut hur det egentligen ligger till med pensioner för nyanlända. Deras svar är att det inte stämmer att en nyanländ invandrare får full pension efter ett år i Sverige. Mer om det går att läsa här. Myt 7 rör pension för invandrare. Om garantipensionen och hur den ser ut för nyanlända går att läsa här. För att få maximal garantipension måste man ha bott i Sverige i minst 40 år. Som en del av myten att invandrare suger åt sig massvis med bidrag har vi den felaktiga uppfattningen om att Äldreförsörjningsstödet (ÄFS), skulle vara exklusivt för invandrare. Mer om det går att läsa i detta korta motargument.

Problemet med att, så kallat opinionsbildande, medier fabricerar och sprider lögner beträffande invandrare, flyktingar och invandring, är att många läsare ofta köper hela upplägget då det är lättillgängligt, grovt förenklat och, ofta, i enlighet med hur en del människor ser på invandrare; som giriga, lycksökande och utnyttjare av välfärd. Källorna som Exponerat hänvisar till inger allt annat än förtroende. Exempelvis använder man en lokal SD-ledamot i Ale som källa. Vidare i artikeln väljer artikelförfattaren att benämna före detta integrationsminister Erik Ullenhag som ”Erik Abdullenhag”. Är detta seriös journalistik?