Etikettarkiv: Flashback

Samhällsnytt, Dagerlind och #fakenews

 


När SD-vänliga, ”invandringskritiska” och alarmistiska Samhällsnytt skriver #fakenews-artiklar baserade på privatpersoners Facebook-inlägg så har ivern över att sprida sin agenda övertrumfat all källkritik i världen.


Återigen har vi på Motargument kommit på Samhällsnytt med att sprida #fakenews, och rena lögner.

Under gårdagseftermiddagen publicerade Samhällsnyttredaktionen en artikel rubricerad ”Blev våldsamt attackerad av invandrargäng – för att han gick med en ”VM-hand” i svenska färger” baserad på ett Facebook-inlägg skrivet dagen innan. I vanlig ordning så struntade Samhällsnytt i den så viktiga källkritiken och valde att få ut detta scoop så snart som möjligt.

Det var i förrgår som en privatperson skapade ett Facebook-inlägg om en påstådd misshandel. Så snart Samhällsnytt fått nys om inlägget arbetade man snabbt med att få ut en artikel. Följande är saxat från Samhällsnyttartikeln:

När Niklas hoppade av tåget i Älvängen igår blev han våldsamt attackerad av att invandrargäng. Orsaken: han bar på en ”VM-hand” i svenskar färgerna. ”Helt sjukt”, skriver han i en kommentar till sitt eget inlägg.

Det var i ett Facebook-inlägg igår efter lunch som han la upp bilder på sig själv efter det påstådda överfallet.

Invandrargänget ska även ha hotat honom till livet och spottat på honom. Han kommenterar vidare att han har ont i kroppen och att han täckte sitt huvud med sina händer medan de ”sparkade och spottade” på honom när han låg på marken. Överfallet ska ha skett mitt på dagen, strax innan han la upp sitt inlägg på Facebook. Samhällsnytt har varit i kontakt med Niklas som dock ber om att få återkomma.

Niklas har i inlägget bifogat några egenhändigt knäppta bilder där han smetat in ansiktet med någonting (som ska föreställa blod?), han har satt ett plåster i pannan, ett vid ena ögonbrynet och ett på kinden. Han har också virat in ena underarmen i någon form av gasbinda. Vi kan också se en bild där han står och håller fram underarmarna (utan gasbinda), men det är oklart vad bilden ska visa.

I kommentarsfältet till Niklas Facebook-inlägg är tongångarna till en början aggressiva och dolt rasistiska, och att SD är de som ska råda bot på utvecklingen vi ser i samhället. Några menar på att invandrarna ska skickas hem. Ni vet, det vanliga tugget. Men snart börjar det komma in kommentarer som ifrågasätter hela statusen och som ser att bilderna inte riktigt verkar överensstämma med berättelsen i inlägget. Det blir oreda i kommentarsfältet, och det kastas diverse okvädningsord och det dumförklaras fram och tillbaka.

Under gårdagskvällen twittrade jag tre gånger till Mats Dagerlind (politisk chefredaktör och ansvarig utgivare på Samhällsnytt) och ifrågasatte sanningshalten. Dagerlind svarade inte på något av mina tweets.

Under kvällen kom en liten uppdatering på Samhällsnyttartikeln, som fortsatt ser ut som tidigare, men med följande tillägg i slutet:

UPPDATERING: Under dagen har det framkommit motstridiga uppgifter kring händelsen. Bland annat hävdas det att händelseförloppet varit annat än än vad som beskrivs i hans Facebook-inlägg. Samhällsnytt arbetar med att verifiera uppgifterna.

Lite senare väljer Niklas att ta bort, alternativt sekretessbelägga sin Facebook-status så att bara vänner kan se den. Samhällsnyttartikeln är uppdaterad med följande:

”Det här Facebook-inlägget är inte längre tillgängligt. Det kan ha tagits bort eller så kan inläggets sekretessinställningar ha ändrats.”

Ytterligare lite senare försvinner artikeln från Samhällsnytts hemsida.

Jag har avkrävt Dagerlind en artikel som visar hur farligt det är att sprida #fakenews och lögner och att detta inte är vare sig första eller sista gången Facebook-inlägg som detta sprids som en löpeld.

Internet må vara en fantastisk innovation, men vad beträffar spridning av hot, hat och lögner så är Internet farligt, då falsk information kan spridas med en gigantisk genomslagskraft. Syftet med att sprida falsarier har uppfyllts, trots att informationen har tagits bort. Internet glömmer aldrig.

Det blir smärtsamt tydligt vilken agenda alternativ media som t ex Samhällsnytt har. Att de väljer att skriva en #fakenews-artikel baserad på en Facebook-status som redan har massdelats har enbart funktionen av att spä på polariseringen mellan ”vi och dom”. Det är smutsigt, oärligt och oprofessionellt. Kort sagt: det är Samhällsnytt i ett nötskal.

Fotnot: Av respekt för privatpersonen väljer vi att inte publicera de bilder som han la upp i sin Facebook-status. Däremot så gjorde Samhällsnytt det i sin artikel.

Källa:

En cachad version av Samhällsnyttartikeln finns att läsa här.

Lästips:

Varning för Samhällsnytt!

Samhällsnytt sprider #fakenews

Samhällsnytt sprider #fakenews – igen!

Samhällsnytt kan inte sluta sprida #fakenews

#näthat: När Dr. Jekyll blir Mr. Hyde

Handen på hjärtat: är du dig själv på nätet? Uttrycker du dig på samma sätt i verkligheten som du gör på nätet? Hur står det till med godheten, medmänskligheten och respekten där du sitter bakom skärmen? Jag vill hävda att väldigt många av oss väljer att ta ut svängarna mer då samtalet, eller debatten, sker på nätet. Det är som om livet på nätet inte är på riktigt.

Men det är, i högsta grad, på riktigt.

I och med det monumentala genomslag Internet har haft, låt säg, de senaste 20 åren, har också spelreglerna för hur vi väljer att uttrycka oss förskjutits. I verkligheten, ansikte mot ansikte, är merparten av oss någorlunda sakliga, medmänskliga och vi visar respekt gentemot varandra. Många av oss är vad man skulle kunna kalla för PK, dvs politiskt korrekta, mest för att inte sticka ut eller för att inte skaffa oss ovänner.

NamnlösBakom skärmen är det annorlunda. Vi ser inte människan, utan vi ser istället en fiende och det är inte i närheten lika påtagligt att vi faktiskt interagerar med andra människor som, i sin tur, sitter bakom sina skärmar. Vi glömmer att det är riktiga människor, samma människor som vi möter i det ”verkliga” livet. Internet fungerar som en skyddad verkstad, en alternativ frizon där uttryck som inte, pga de sociala normerna, yppas i samhället plötsligt får legitimitet.

NamnlösJag är för ett öppet politiskt klimat, där alla med olika åsikter och ideologier, ska få komma till tals. Vi är alla, mer eller mindre, oliktänkande. Vi tycker olika om massor av saker. Det är bra, det är underlag för ett gott debattklimat. OM det nu inte vore för den där känslan av att det är OK att släppa alla sociala spärrar och tuta och köra.

På Twitter, Facebook, Flashback, på bloggar och i kommentarsfälten tillhörande nättidningar ser jag dagligen hur orden och språket lever ett eget liv. Argumentationen och debatten hänfaller inte sällan åt hat och hot mot den som inte är av samma uppfattning som en själv. Hatet tar sitt uttryck via funkofobi, homofobi, sexism, rasism och allehanda kränkningar. Hoten innefattar mordhot, hot om våld och våldtäkt gentemot enskild person, men också gentemot familj och anhöriga.

NamnlösDagligen ser jag tweets, Facebook-inlägg och -kommentarer som är direkt lagvidriga. Jag ser detta i bloggar, i kommentarsfälten till nätupplagor på dagstidningar och de få gånger jag är inne på Internets verkliga bakgård Flashback. Det rör sig ofta om hot, kränkningar och förtal, uttryck som möjliggörs av ”anonymiteten” man känner bakom skärmen. Även många av oss som inte väljer att vara anonyma balanserar på, och passerar, skiljelinjen för vad som är lagligt och olagligt.

NamnlösDet kastas epitet till höger och vänster, epitet som allt som oftast inte har legitim grund. Jag gör tydlig skillnad på att uttrycka sig rasistiskt, sexistiskt eller homofobiskt och att de facto vara rasist, sexist eller homofob. Jag reagerar då jag ser människor uttrycka sig kränkande, hotar eller hatar och jag undviker själv att svänga mig med epitet som egentligen inte har någon annan effekt än att diskussionen blir hätsk och, i allra flesta fall, meningslös och destruktiv.

Möt det skrivna ordet och inte din fördom om den som skrev det.

NamnlösJag funderar ibland över varför jag är aktiv i olika sociala medier, såsom Facebook och Twitter. Jag kommer alltid fram till, trots allt hot och hat, att jag vill framföra mina åsikter, åsikter som står mig nära och åsikter som jag brinner för. Jag tänker inte låta mig tystas, eller skrämmas, av påhopp, kränkningar eller hot. Tyvärr är det många som faktiskt slutar att göra sin röst hörd. Människor som fått nog av hot gentemot sig själv och sin familj, människor som tröttnat på debattklimatet som råder på nätet, och som låter fega, ynkliga människor bakom skärmen tysta och skrämma.

Det du inte klarar av att säga i verkligheten ska du inte heller säga på nätet.

Lästips:

Vilka mekanismer styr näthat?

Om näthat och hot

Sluta bemöt rasismen med funkofobiska argument!

Argumentationstips

Ta debatten!