Etikettarkiv: asylansökningar

Myt 1: ”Vi har inte råd”

Gästartikel av Maria Robsahm

Detta är första delen av fem i en artikelserie om den s k ”massinvandringen”.

 

Den svenska regeringen har nu deklarerat att antalet asylsökande till Sverige inte ska överstiga hälften av 2017 års nivå. Detta innebär i klartext att antalet asylsökande som regeringen anser är lämpligt per år är ca 12 833.

Tittar vi på genomsnittligt antal asylsökande sedan 1990 så finner vi då att denna nivå är hälften av 1990-talets och 2000-talets nivåer.
På grafen kan vi se att det årliga genomsnittet asylsökande på 1990-talet var 24 555 och på 2000-talet 25 395.

Helt ny asylpolitik

Den politiska slutsatsen är glasklar:

Den svenska regeringen anser nu att Sverige under både 1990-talet och 2000-talet tog emot ungefär dubbelt så många asylsökande som vi borde ha gjort.

Att på detta sätt ompröva decennier av asylpolitik med utgångspunkt från det som hände 2015 borde inte vara rimligt.
Men det är vad som nu sker.

2017 – en sjättedel av 2015

Många tycks dessutom tro att Sverige fortfarande får in ett stort antal asylansökningar. Så är det inte.

Antalet asylansökningar minskade dramatiskt redan 2016, och 2017 kom 25 666 – en sjättedel av 2015 års nivå.

Att på detta sätt använda toppnivån från 2015 för att halvera antalet asylsökande jämfört med 1990- och 2000-talet är minst sagt märkligt.

Drygt hälften får PUT

Det är viktigt att påpeka att långt ifrån alla som söker asyl får den godkänd. Genomsnittet för åren mellan 1990 – 2017 är att 55 % som sökte asyl fick PUT, permanent uppehållstillstånd.

Siffran var högre på 1990-talet (65 %) och lägre på 2000-talet (45 %) och hittills under 2010-talet ligger andelen godkända asylansökningar på genomsnittet för hela perioden – 55 %.

Sveriges dåliga ekonomi?

Denna genomsnittliga siffra innebär att den svenska regeringen nu hävdar att vi bara kan ge skydd åt ca 7 000 flyktingar per år (55 % av 12 833).

Flera ministrar påstår nu att detta är en rent ekonomisk fråga. Vi skulle helt enkelt inte ha råd.


För att göra det ännu tydligare – den svenska regeringen hävdar att Sverige inte har råd att ta emot fler än sju människor per 10 000 svenskar.

Under den ekonomiska krisen kring 2008 tog Sverige emot 24 353 asylsökande – alltså dubbelt så många som detta nya riktmärke, och betydligt fler fick PUT än det som nu aviseras som tak.

Och alla vet att Sveriges ekonomi sedan flera år går bättre än på mycket länge. Att vi inte skulle ha råd nu faller på sin egen orimlighet.

Det är något som inte stämmer i själva kalkylen.


Den observanta läsaren upptäcker att jag inte alls använder begreppet invandrare eller invandring utan koncentrerar mig på begreppet Permanent UppehållsTillstånd (PUT). Skälet till detta är enkelt.

Enbart personer som inte är svenska medborgare behöver ansöka om PUT, medan även svenska medborgare ibland räknas som invandrare.

Visserligen infördes 2014 nya regler som gör att EU-medborgare inte längre syns i statistiken över PUT, men jag har ändå funnit att fördelarna med att utgå från PUT överväger.

Invändningen att en diskussion av begreppet ”massinvandring” måste utgå från det juridiska begreppet ”invandring” är inte giltig.

Skälet är enkelt. Begreppet ”massinvandring” är inte politiskt neutralt och de som använder detta politiskt laddade uttryck har inget intresse av att begränsa svenska medborgares inresa till Sverige.

Denna text är ursprungligen en Facebook-status skriven 31 maj 2018

Uppehållstillstånd 2016

Antal beviljade uppehållstillstånd till personer som sökt uppehållstillstånd i kategorin Asyl i Sverige var 71 571 stycken under kalenderår 2016. Det är en uppgång från år 2015 då det var 36 645 personer som blivit beviljade uppehållstillstånd i kategorin för Asyl.

Totalt antal personer som fått uppehållstillstånd i Sverige år 2016 – sammanlagt i samtliga kategorier – var 150 530 personer. Färre än hälften var alltså asylsökande under det året.

För i totala siffran uppehållstillstånd finns bland annat: 24 709 personer som fått arbetsmarknadsuppehållstillstånd för att arbeta eller forska i Sverige (och deras respektive anhöriga), 15 148 personer som är anhöriga till asylsökande som fått uppehållstillstånd, 10 896 gäststudenter, doktorander (och deras respektive anhöriga).
Och även 7 278 nyfödda barn som fötts i Sverige och som har en förälder som sökt uppehållstillstånd och fått PUT – permanent uppehållstillstånd.

Det var 162 877 personer som under kalenderår 2015 lämnade in sin asylansökan till Migrationsverket i Sverige. Under hela kalenderår 2016 var det 28 939 personer. Antal asylansökningar från person som kom från Syrien sjönk från 51 338 personer år 2015 till 5 459 personer under kalenderår 2016.

Störst procentuella ökning av asylansökningar har skett från personer som flytt hit från Colombia. Det var 21 personer år 2015 och det steg till 121 personer som sökte asyl i Sverige från det landet år 2016. Från Turkiet steg det också, från 253 personer till 738 personer.

Det är för tillfället långa väntetider i handläggning och beslutsprocess, så antal beviljade uppehållstillstånd under ett kalenderår går inte att jämföra med antal inlämnade ansökningar under samma år eller med föregående kalenderår.

Källor från Migrationsverket:

Asylsökande till Sverige 2000-2016 (Excel)

Asylsökande till Sverige 2000-2016 (pdf)

Beviljade uppehållstillstånd 2009-2016 (Excel)

Beviljade uppehållstillstånd 2009-2016 (pdf)

Uppehållstillstånd första halvåret

Antal beviljade uppehållstillstånd till asylsökande personer som var medborgare i ett land i Asien, Mellanöstern och Afrika under första halvåret 2016 var ungefär 18 200.

(Uppehållstillstånd till ”Statslösa” 2 189 personer och till 14 personer med ”okänt” medborgarskap)

58 av alla beviljade uppehållstillstånd under första halvåret 2016 var Tidsbegränsade/Tillfälliga uppehållstillstånd (så kallade TUT).

2 107 av alla beviljade uppehållstillstånd under första halvåret 2016 var till ensamkommande barn och ungdomar under 18 år.

Det finns fortfarande många ansökningar på kö – de som kom hit under sommaren, hösten och vintern 2015 väntar på beslut. Så statistiken över antal beviljade uppehållstillstånd under ett år går inte rakt att jämföra mot antal inkomna asylansökningar under samma år – det är en fördröjd effekt som främst beror på olika långa utredningstider och om man lämnat in sin ansökan i början, i mitten eller i slutet av ett kalenderår.

Källa: Migrationsverket.se Statistik (hämtad 30:e juli 2016)

Myt: Flyktingmottagning på ”europeisk nivå” – Ungern

artikel av Elias Lodin och Thabo ‘Muso

Ett återkommande argument bland förespråkare för en mer restriktiv svensk flyktingmottagning är att den bör anpassas till ”europeisk nivå”. Finns det någon ”europeisk nivå” och hur fungerar flyktingmottagandet juridiskt och praktiskt i länder med lågt flyktingmottagande? Motargument bringar klarhet i frågan.

Ungern har ett av Europas lägsta mottagande med 1,7 ”förstainstans”-asylsökande per tusen medborgare. Ungern har ratificerat flyktingkonventionen och flertalet EU-direktiv gällande flyktingar, samt Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna, (EKMR).

Det låga flyktingmottagandet beror i huvudsak inte på att landet skulle ha en annan lagstiftning, utan att den internationella lagstiftning som landet åtagit sig att följa, inte följs.

Ungern håller i regel inte intervjuer eller utredningar med asylsökande i landet, utan avvisar dem automatiskt med hänvisning till Dublinförordningen. Något som bland annat strider mot EU:s asylprocedurdirektiv som ger varje asylsökande rätt till en inledande utredning för att därefter bestämma deras status.

Ungerska domare som hanterar asylprövningar är inte utbildade i asylrätt. Asylsökande placeras närmast regelmässigt i fängelser, eller i fängelseliknande förvar med mycket bristfälliga sanitära förhållanden.

Av ovanstående anledningar har Migrationsverket dragit slutsatsen att det inte går att skicka tillbaka flyktingar till Ungern i enlighet med Dublinförordningen.

Bör Sverige försöka behandla flyktingar ens delvis såsom Ungern gör? I så fall kräver det att vi i likhet med Ungern struntar i att respektera de lagar vi själva har tagit på oss att följa, samt att vi ignorerar lagstadgade mänskliga rättigheter.

Källor och vidare läsning:
1. UNHCR:s observationsrapport över situationen för Ungerns flyktingar och asylsökande
2. Europeiska kommissionens kvartalsrapport för ”förstainstans”-asylsökande
3. Migrationsverket stoppar tills vidare alla överföringar till Ungern
4. EU:s asylprocedursdirektiv
5. Flyktingkonventionen
6. Dublinförordningen
7. Human Rights Watch rapporterar om att Ungerns nya gränsbevakning (2015) utsätter flyktingar för våld och förföljelse

Karttjänst visualiserar migration

Motargument tipsar om en ny visuell statistiktjänst, som på en smart webbsida visar upp och uppdaterar statistiken över antal flyktingar och de mest använda resvägarna in till Europa.

Det är International Organization for Migration som står bakom webbsidan, som  rapporterar att antal drunknade, avlidna eller saknade på Medelhavet under kalenderår 2015 var 3 772 personer – ett genomsnitt om lite fler än 10 personer per dygn.

Följ länken här:
Migration flows – Europe