Pensionspengar som går till äldre personer som inte är födda i Sverige verkar alltid vara en stor stötesten när det diskuteras de så kallade ”kostnaderna för invandringen”.
Motargument har tagit reda på exakt hur många personer det är som fått uppehållstillstånd i Sverige och är äldre eller pensionärer.
Antal personer som fått uppehållstillstånd i Sverige, för asylgrundade skäl:
2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
39 977 (i genomsnitt 3 998 per år)
och alla som har fyllt 65 år:
5 083 (i genomsnitt 508/år)
Antal personer som fått uppehållstillstånd för familjeanhörig-kärleksanknytning i Sverige, 2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
42 296 (4 230/år)
och som har fyllt 65 år:
1 519 (152/år)
Summa samtliga personer i ovanstående grupper, alla som fyllt 40 år eller mer, och som fått uppehållstillstånd för asylgrundande skäl under de tio åren, 2010-2019, från hela världens länder:
88 875 personer totalt.
Genomsnittet är alltså 8 887,5 personer per år som har fått uppehållstillstånd under de senaste tio åren i Sverige, och då de varit äldre än 40 år!
Vi vet inte hur många av dessa som ansöker om svensk pension, eller hur många invandrare som INTE ansöker om svensk pension när de fyllt 65, eller hur mycket skatt eller hur många kronor de betalat in i sociala arbetsgivaravgifter från sina anställningar.
Återigen pratar du, Jimmie Åkesson, om återvandring. Denna gång har du skruvat upp ett snäpp. Det nya är ”nettoåtervandring”. För drygt ett och ett halvt år sedan skrev jag en artikel på Motargument med frågor till Sverigedemokraterna. Även andra aktörer har ställt frågorna som vi alla önskar svar på. Varken vi på Motargument, eller någon annan, har fått några svar. Ni valde att inte svara på frågorna om vem ni anser ska återvända, när de ska återvända, och varför de ska återvända. Det är oklart om återvandring à la SD är frivillig, eller kommer människor att tvingas återvandra dit de ”bör bo”?
SD:s paradgren är att ställa utsatta grupper mot varandra
De tre briljerar än en gång i SD:s bästa gren, nämligen att ställa grupper mot varandra. SD har nyligen presenterat sin skuggbudget. Återigen saluför du partiet som räddare i nöden, då du talar varmt om ”viktiga välfärdssatsningar” och ställer dessa i kontrast mot ”ineffektiva arbetsmarknadsreformer” och ”verkningslösa integrationsprojekt”.
I debattinlägget använder du dig av det retoriska greppet att tala direkt till pensionärer, anställda i vård och omsorg samt förskolelärare: ”Ni är ryggraden som år efter år burit upp detta land. Ni förtjänar mer än småsmulor tillbaka”. (Källa: Bohusläningen) Det är svårt att se att detta inte skulle handla om en kategorisering av människor i ”närande och tärande”.
Voice of America News: Scott Bobb reports from the Suruç, Turkey/ Kobane, Syrian border; ”Turkish Border Towns Hosting Thousands of Kobani Refugees”. [Public domain]Ni lovar 30 miljarder i ökat kommunanslag de kommande tre åren. För att kunna finansiera det ni lovar måste ni skära ner på andra utgifter. Det överraskar föga att det ni vill skära ner på är… flyktingar och invandrare. Detta ska göras genom nollvision på flyktinginvandring, stopp för kvotflyktingar* och s k ”nettoåtervandring”:
”Den enda effektiva integrationspolitiken är en restriktiv migrationspolitik, med en ambition om nettoåtervandring under överskådlig tid. Ineffektiva och dyra särlösningar på arbetsmarknaden och olika sorters lönesubventioner för olika grupper är inte vägen framåt. Det frigör också resurser att satsa på de som har arbetat, på de äldre, och på alla de som idag arbetar – ja, sliter till och med – i offentlig sektor. Ofta till på tok för låga löner.
I grunden handlar det om rättvisa. Ingen ska lämnas efter – inte i vårt Sverige.” (Källa: Bohusläningen)
De sista två meningarna blir såväl motsägelsefulla som lögnaktiga, eftersom ”ingen” i detta fall innefattar dem med ”rätt” bakgrund. De som har invandrarbakgrund innefattas inte.
Vad är ”nettoåtervandring”?
Om jag förstår dig rätt, Jimmie Åkesson, så innebär ”nettoåtervandring” i praktiken att du vill att Sverige ska skicka hem fler dit där de ”bör bo” än vi ska ta emot? Följaktligen betyder det att detta i längden leder till att andelen ”svenskar” ökar, och andelen ”icke-svenskar” minskar – utgifterna blir större än inkomsterna.
Nu återkommer vi till den springande punkten om hur frivilligt det här med (netto)återvandring är. Senast ni tryckte på det här med återvandring talade ni inte om att utgifterna skulle vara större än inkomsterna. Nu skärper ni retoriken – och politiken – genom att prata i termer som netto och brutto. Det finns en mängd frågor som kräver svar:
Ska återvandring ske frivilligt? Ni har under lång tid talat om tvångsförflyttning av invandrare, därav frågan.
Om återvandring ska ske tvingande:
Vilka är kriterierna ni tänker er för återvandring?
Ska uppehållstillstånd och medborgarskap upphävas?
Hur och vart ska ni förflytta människor?
Hur ska det finansieras?
Är det så att du tänker dig att invandrare, som en gång flytt från länder där det numera är tryggt och säkert att leva och bo, är de som är föremål för återvandring? Ex-jugoslaver, finländare, iranier, ungrare, balter, latinamerikaner och judar har alla varit med och bidragit till välfärdssverige och till att vårt land alltjämt är ett av världens bästa länder att leva i.
För det kan väl omöjligen vara så att du anser Venezuela, Kongo, Irak, Afghanistan, Syrien eller El Salvador vara ”säkra” länder mogna för att återta människor som en gång flytt landet av en anledning? Vän av ordning vill påminna om att dessa länder alltjämt är krigshärjade, att människor förföljs och förtrycks samt att de är presumtiva offer för terror och brott mot mänskliga rättigheter. Det är otydliga direktiv angående vilka det egentligen är som kan tänkas vara de som ska ”åka hem”. Det finns så många frågor som måste besvaras.
Åkesson: Åk tillbaka dit ni ”bör bo”
Anser du att tiden nu är mogen för att säga: ”Tack för den här tiden, men nu tycker vi att ni ska åka tillbaka dit där ni bör bo”? Vore det värdigt att du i så fall sviker dem vi en gång tagit under våra vingar för att de så illa behövde det? Skulle faktumet att de har integrerats och kämpat för att stå på egna ben, inte längre betyda något? Dessa människor har etablerat sig genom att bygga ett liv med familj, arbete och umgänge i Sverige. Det känns i sammanhanget nödvändigt att påpeka att dessa människor, likt alla medborgare, fyller en viktig funktion som samhällsbärare och ingår i det svenska s k samhällskontraktet.
Jag är medveten om att det finns människor som, av olika anledningar, gärna återvänder till sina hemländer. Men dessa människor behöver inga påtryckningar, inga incitament. De flyttar ändå. De har möjligheter, resurser och förutsättningar. Att svepande peka ut flyktingar som föremål för återvandring bidrar enbart till polarisering. Det går inte att komma ifrån att förslaget kan komma att uppfattas som ett tvång, oavsett hur SD väljer – om de nu gör det – att svara på frågorna. Hittills har de valt att inte vara.
Redan idag finns ett s k ”återetableringsstöd” (Förordning (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar), vilket innebär att Migrationsverket har möjlighet att söka statligt bidrag åt människor som fått avslag på asylansökan och som självmant vill återvända (t ex efter att personen återkallat sin asylansökan) under förutsättning att det bedöms sannolikt att landet i fråga kommer att ta emot den som återvänder. Återetableringsstöd kan inte ges till människor som fått uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap.
SD:s utspel skapar oro och frågor
Att du nu väljer att dra åt tumskruvarna ytterligare kommer att skapa stark oro hos människor som är direkt berörda. Frågor som ”är det min tur nu?”, ”får jag stanna?” eller ”vad kommer att hända i hemlandet?” kommer att ställas. Den tillspetsade retoriken om ”nettoåtervandring” får den ofrånkomliga konsekvensen av att människor, som bott, levt, verkat och till och med fötts i Sverige ändå pekas ut som främlingar. Vi vet ännu inte vad förslaget kommer att få för verkning om det blir verklighet, och människor har rätt att få veta.
Vi pratar om människor, och människors livsöden.
Detta är, för alla er som inte har förstått det innan, fundamentet i SD:s människosyn och politiska värv:
”Vi och dom”.
Svenskar och främlingar.
Etnicitet och ”nedärvd essens”.
Kristna och icke-kristna.
Tack och hej.
Nu vänder jag mig direkt till dig, Jimmie Åkesson. Vi kräver svar på frågorna om återvandring. De av oss som redan röstar på dig behöver veta, de av oss som överväger att rösta på dig behöver veta och alla de av oss som direkt eller indirekt kommer att beröras av en eventuell återvandring behöver veta.
I den politiska debatten används inte sällan argument som polariserar, dvs ställer grupper mot varandra. Det florerar myter om att vi skulle ha väldigt många hemlösa pensionärer i Sverige. Detta är en felaktig uppfattning, då endast 6 % av hemlösa i Sverige är över 65 år.
Myten om den hemlösa pensionären…
…och sanningen om den hemlösa mamman
Varje människa som saknar ett hem är en tragedi. Men det är också en skam för hela vårt samhälle. Hemlösheten i Sverige är faktiskt ett brott mot den svenska grundlagen.
I regeringsformens första kapitel står:
”Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” (Källa: Sveriges riksdag)
Men så ser det ju inte ut. Det vet vi alla.
Tiotusentals människor i vårt land saknar ett hem.
Vilka är de?
Pensionärer är extremt ovanliga. En fjärdedel av Sveriges befolkning över 18 år har fyllt 65. Men de är bara 6 procent av de hemlösa.
Däremot finns det en grupp som är kraftigt överrepresenterad. Hemlösa mammor. En fjärdedel av kvinnor över 18 år i vårt land har minderåriga barn. Men av hemlösa kvinnor i Sverige är hälften mammor.
Det handlar om höga hyror, låga löner och vräkningar. Men också mäns våld mot kvinnor som gör att kvinnor tvingas fly från sina hem.
Det finns många fördomar om människor som befinner sig i hemlöshet. En av de mest envetna fördomarna är att alla hemlösa har någon form av missbruksproblem. Men detta är en myt.
Myten om missbruket
Vad handlar hemlöshet om egentligen?
Svaret borde vara enkelt. Det handlar om bostäder.
Det finns människor i vårt land som av olika skäl inte har ett eget hem. I sig är detta ett stort nederlag för hela samhället – det är ett brott mot grundlagen.
Det är oerhört viktigt att understryka att det inte går att skilja hemlösheten från bostadspolitiken. Ju fler människor som avkrävs höga inkomster eller förmögenhet för att kunna skaffa eller behålla ett eget hem, desto fler människor kommer att hamna i hemlöshet.
Men när vi pratar om hemlöshet lever samtidigt en rad fördomar kvar. Trots att vi vet att de sociala skyddsnäten har blivit allt grovmaskigare och att bostadsmarknaden har hårdnat, hyreslägenheterna har minskat drastiskt och hyrorna höjts exponentiellt så lever fortfarande myterna kvar om hur ”den hemlöse” ser ut.
Bland dessa fördomar finns att den typiske hemlöse är en svensk eller nordisk man med missbruksproblem som sitter på en parkbänk eller sover i en trappuppgång, på en offentlig toalett eller på en nattbuss. Detta är bilden av ”uteliggaren”.
Men så ser bara en mycket liten del av den svenska hemlösheten ut.
Det finns människor som blivit vräkta därför att lönen inte räckte till hyra och mat. Det finns människor där mögel i lägenheten har gjort att de inte kunde bo kvar – utan att de fått någon ersättningslägenhet. Det finns äldre personer som fått lämna sitt äldreboende när deras partner gått bort. Och det finns unga vuxna som tvingas bo kvar hos föräldrarna trots att de fått egna barn.
Nattbussen, parkbänken och trappuppgången är bara sista steget i en process som ofta börjar i en ”lindrigare” hemlöshet. Men stigmatiseringen finns där hela tiden. Att sakna ett hem är inget man skryter om.
Vart sjätte år har Socialstyrelsen kartlagt hemlösheten i Sverige. Det antal som man kom fram till i den senaste kartläggning var drygt 33 000. Men detta är en minimisiffra. Flera kommuner besvarade inte ens enkäten.
Den förändring som vi kan se är att de inrikes födda stadigt har minskat från 74 procent 2005 till 57 procent 2017. En ännu kraftigare förändring är andelen hemlösa med missbruksproblem. Från två tredjedelar år 2005 (62%) till en knapp tredjedel (30%) år 2017.
Från inrikes född med missbruk till utrikes född utan missbruk.
Det finns en annan bild av hemlöshet som gör att folk inte vet att även barn befinner sig i hemlöshet. Det handlar enligt Socialstyrelsen om cirka 25 000 barn som har föräldrar som saknar bostad.
De allra flesta av dessa hemlösa föräldrar är ensamma mammor.
Hemlösa mammor
En tredjedel av alla hemlösa, cirka 11 400 människor, hade barn under 18 år i Socialstyrelsens kartläggning 2017. En fjärdedel av dessa föräldrar hade tre barn eller fler. Sammantaget var det (minst) omkring 25 000 barn som hade en förälder i hemlöshet.
Det är något fler mammor (53%) som är hemlösa än pappor (graf 1).
Men hur vanligt är det att barnen delar hemlösheten, att de lever med sina föräldrar? Svaret är att den övervägande majoriteten av barn till hemlösa faktiskt lever med sina föräldrar (graf 2).
Två tredjedelar av dessa föräldrar lever med sina barn – men här är det stor skillnad mellan mammor och pappor. En majoritet (57%) av de hemlösa papporna lever inte med sina barn (och en tiondel har ingen kontakt alls med dem) medan fyra femtedelar (81%) av mammorna lever med sina barn. Detta innebär att många, många tusen barn faktiskt är hemlösa med sina föräldrar.
När vi tittar närmare på gruppen hemlösa mammor som lever med sina barn så ser vi hur verkligheten ser ut. I graf 3 återges de faktorer som huvudsakligen har bidragit till att dessa mammor hamnat i hemlöshet. Till att börja med kan vi konstatera att det är extremt ovanligt att dessa mammor har missbruksproblem. Det handlar om 4 % – vilket motsvarar genomsnittet för alla vuxna kvinnor i Sverige. Hemlösa mammor är alltså inte mer beroende än kvinnor i allmänhet.
Det som däremot är tydligt är att det handlar om våld och arbetslöshet – att bli vräkt för att det våld man utsätts för stör grannarna, eller att ens arbetslöshet gör att pengarna inte räcker till både hyra och mat.
Som vi kan utläsa av graf 3 så återfinns följande faktorer bland det som bidrar till dessa mammors hemlöshet: arbetslöshet, våld i nära relation, skilsmässa, vräkning p g a av obetald hyra eller störningar, konflikt i familjen, psykisk ohälsa och fysisk ohälsa.
Vi kan inte skilja dessa mammors hemlöshetsproblematik från problemet med mäns våld mot kvinnor. Tiotusentals barn och deras mammor i vårt land förtjänar bättre av ett samhälle som vill kalla sig ett välfärdssamhälle.
Myten om att hemlöshet bara finns i storstäder
Antalet hemlösa varierar mycket över landet. Även om alla de tre centrala storstadskommunerna ligger över genomsnittet så är hemlöshet ingenting som bara finns i storstäderna.
Bjurholm, en mycket liten kommun i Västerbottens inland (2 454 invånare) ligger högst med 27 hemlösa – 110 per 10 000 invånare.
Den lilla Skånekommunen Burlöv hamnar på tredje plats. Där finns 158 hemlösa på 17 500 invånare – 89,5 per 10 000 invånare.
Och länen med flest hemlösa är inte storstadslänen utan Västmanland, Västernorrland, Östergötland och Gävleborg.
I de tre storstadslänen finns ändå majoriteten av de hemlösa i Sverige – två tredjedelar (64%), eller omkring 19 500 människor.
Tyvärr är Socialstyrelsens kartläggning baserad på bristfälliga data. Flera kommuner har inte svarat och inte heller motiverat varför man inte svarat på enkäten. Det har ändå kommit in data från olika frivilligorganisationer i dessa kommuner som gör att det ändå finns någon sorts uppskattning.
Men det är uppenbart att alla angivna antal måste betraktas som minimisiffror.
När nu allmännyttan renoveras med kraftiga hyreshöjningar, (som i Göteborg) eller hyresrätter privatiseras genom att de görs till bostadsrätter (som i Stockholm) så borde varje ansvarig kommunpolitiker avkrävas svar på hur detta påverkar hemlösheten.
Så vad handlar hemlöshet om egentligen?
Svaret borde som sagt vara enkelt. Det handlar om bostäder. Det finns människor i vårt land som av olika skäl inte har ett eget hem. I sig är detta ett stort nederlag för hela samhället – och det är ett brott mot grundlagen.
Det är oerhört viktigt att understryka att det inte går att skilja hemlösheten från bostadspolitiken. Ju fler människor som avkrävs höga inkomster eller förmögenhet för att kunna skaffa eller behålla ett eget hem, desto fler människor kommer att hamna i hemlöshet.
Vi måste alla bära med oss detta: hemlösheten är ett brott mot grundlagen.
Regeringsformen första kapitel:
”Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” (Källa: Sveriges riksdag)
Samhällsnytt ställer i en krönika upp 26 påståenden som ska fungera som argument för att vårt land skulle befinna sig vid avgrundens rand. De 26 påståendena består mestadels av lögner och halvsanningar.
Det retoriska greppet i krönikan ”Den politiska skrattspegeln”, signerad Rolf Malm den 31 oktober, förtjänar en alldeles egen artikel, så vi kommer inte att närmare gå in på det. Vi vill istället fokusera på de påståenden som Malm ställer upp och belägga dem med korrekt fakta. I krönikan finner vi såväl lögner som halvsanningar. Vi finner också en del som stämmer överens med verkligheten.
Vi kommer här och nu att punkta upp Malms påståenden och bena ut dem med korrekt fakta. Here goes:
PÅSTÅENDE: ”Hur kan en stor del av svenska folket annars acceptera att antalet våldtäkter de senaste åren ökat med 600 %!”
FALSKT. Det har cirkulerat siffror om 700 %. Under de senaste tio åren har våldtäktsanmälningarna ökat från 69 till 86 per 100 000 på tio år – vilket ger 25 %. (Källa: BRÅ)
PÅSTÅENDE: ”250 000 kvinnor lever under hedersförtryck här i detta påstått sekulariserade land med sin feministiska regering.”
DELVIS SANT. Hedersförtryck drabbar såväl pojkar som flickor, kvinnor som män. Särskilt utsatta är hbtq-personer och funktionsnedsatta. Det finns ingen officiell statistik att tillgå vad gäller hedersförtryck. 2011 gjordes en bedömning i en statlig utredning att antalet människor som lever under hedersförtryck i Sverige. Enligt en bedömning 2017 av Astrid Schlytter, docent i rättssociologi, ligger denna siffra idag på ungefär 240 000. I denna siffra räknar man inte in unga med en eller ingen utlandsfödd förälder, och inte heller hedersförtryckta i kristna svenska församlingar eller vuxna. Det vi med säkerhet kan konstatera är att mörkertalet är stort. (Källa: Aftonbladet)
PÅSTÅENDE: ”Det byggs moskéer på snart sagt varje ort så att landet blir en avspegling av den brutala, kvinnoförtryckande arabvärlden.”
FALSKT.Enligt SCB:s rapport publicerad 2020-03-24, med statistik från år 2019, fanns drygt 2 000 tätorter i Sverige.
SCB definierar en ”tätort” som en ort med minst 200 invånare. Till tätorter räknas såväl våra storstäder som mindre orter. (Källa: SCB)
Det byggs inte och har inte byggts 2 000 moskéer i alla eller nästan alla tätorter i Sverige.
För övrigt kan nämnas att det enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 så kallade ”källarmoskéer” i Sverige. En källarmoské är en befintlig lokal som modifierats och används som moské, alltså inte en moské som byggs för att fungera som moské. De ska inte räknas in i Malms påstående. (Källa: SR)
PÅSTÅENDE: ”Eller att antalet bilbränder har ökat med 75 %.”
FALSKT. 2009 låg antalet insatser vid avsiktliga bilbränder på 1 280. 10 år senare, 2019, låg siffran på 1 030. Det innebär en minskning på 20 %. Om man kikar på antalet insatser per 1 000 invånare är siffrorna 0,14 för 2009 och 0,10 för 2019. (Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB)
PÅSTÅENDE: ”Över 500 000 står i bostadskön i Stockholm och oräkneliga i övriga Sverige.”
SANT.Vid årsskiftet 2020/21 stod 706 632 personer i bostadskö i Stockholm. (Källa: Bostadsförmedlingen) Som jämförelse stod 248 473 personer vid årsskiftet 2020/21 i bostadskö i Göteborg. (Källa: Boplats)
PÅSTÅENDE: ”Vi har Europas längsta vårdköer.”
FALSKT. I ett Facebook-inlägg 23 april 2018 påstår SD att Sverige har Europas längsta vårdköer. Med vårdkö menar man i politisk debatt väntetiden inför en operation. SD har två ”belägg” för sitt påstående:
1). Den lagstadgade vårdgarantin säger att en behandling/operation ska påbörjas inom 90 dagar efter att beslut om åtgärden tagits. SD hänvisar till IHP:s undersökningar utförd av amerikanska stiftelsen Commonwealth Fund. Undersökningarna grundar sig på enkätundersökningar gjorda bland patienter i elva länder (sju i Europa inklusive Sverige) som snarare handlar om att det upplevs vara svårt att få kontakt med sjukvården på kvällar samt att det tar lång tid att få tid hos läkare eller sjuksköterska. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys hävdar att dessa rapporter inte kan användas för att belägga påståendet.
2). Timbrorapporten ”Vårdköer och väntetider” från 2 mars 2018, som påstår att Sverige, Irland och Polen har ”sämst väntetider i Europa”. Påståendet grundas på en undersökning gjord förra året av analysföretaget Health Consumer Powerhouse. Företagets styrelseordförande säger att analyserna inte kan användas för att belägga att Sverige har längst vårdköer i Europa? Han säger också att rubriken på den debattartikel på ämnet skriven av styrelseordföranden och en kollega på företaget som publicerades i Aftonbladet 25 januari 2016 är felaktig. (Källa: SvD)
PÅSTÅENDE: ”Vi har världens dyraste bensin näst Hong Kong.”
FALSKT. Hong Kong har världens dyraste bensin, där 1 liter kostar 19,96 SEK. Sverige hamnar på 11:e plats över bensinpriser i världen enligt en rapport från 8 februari 2021. Då kostade 1 liter bensin 15,05 SEK. Billigast är Venezuela med 0,17 SEK per liter bensin. (Källa: Globalpetrolprices.com)
PÅSTÅENDE: ”667 skolor brann under 2017.”
SANT.2017 brann det i 667 skolor. 64 % av dessa bränder var anlagda. 2010 var siffrorna 556 och 49 %. (Källa: MSB)
PÅSTÅENDE: ”Nu finns 230 000 fattigpensionärer.”
DELVIS SANT. Eurostat, OECD och andra använder sig av begreppet ”risk för fattigdom” för hushåll med en inkomst under 60 % av medianinkomst. Pensionsmyndigheten använder inte ordet ‘fattigdom’, utan använder begreppet ”relativ låg ekonomisk standard”. Det finns två saker att betänka här:
1). Måttet innefattar inte förmögenhet, vilket innebär att ett hushåll, trots ekonomiska tillgångar, kan räknas som ”relativ låg ekonomisk standard”.
2). Måttet påverkas av vilken boendekostnad ett hushåll har: en högre boendekostnad ger högre bostadstillägg.
2017 låg 245 000 människor (162 000 kvinnor och 83 000 män) i gruppen 65 år och äldre under gränsen för ”relativ låg ekonomisk standard”. Kvinnor, ensamstående och de äldsta inom åldersgruppen över 65 år samt utrikesfödda är de grupper som har störst risk att hamna under inkomstgränsen för ”relativ låg ekonomisk standard”. Detta beror framför allt på jämförelsevis låga inkomstgrundade pensioner samt låga boendekostnader. (Källa: Pensionsmyndigheten)
PÅSTÅENDE: ”Det sker 4 gånger fler skjutningar i Sverige jämfört med Tyskland.”
DELVIS SANT. I påståendet nämns ”skjutningar”. Att hitta statistik på det är inte möjligt. Däremot är det möjligt att finna statistik på skjutningar med dödlig utgång. År 2015 var antalet skjutningar med dödlig utgång 4 gånger fler i Sverige jämfört med Tyskland. Vid sökning på länken är det siffran för ”Gun homicide” man ska beakta. (Källa: Gunpolicy.org)
Sammanställning av skjutningar med dödlig utgång i Tyskland och Sverige 2010-2015. (Källa: Gunpolicy.org)
PÅSTÅENDE: ”Våldsbrotten ökar katastrofalt.”
FALSKT. Siffror från Socialstyrelsen visar att våldet i Sverige har minskat. Detta avspeglas i hur många som erhåller vård, såväl öppen som sluten, efter våld. Den totala minskningen är på 24 % de senaste tio åren. (Källa: Socialstyrelsen)
Vad gäller utsatthet för våldsbrott ligger siffran enligt NTU någorlunda konstant. 2007 uppgav 2,9 % att de hade blivit misshandlade och 0,7% att misshandeln var allvarlig (den krävde någon form av sjukvård. Samma siffror 10 år senare (2016) var 2,7 % och 0,7 %. Uppgifterna från NTU väcker dock allvarliga frågor. (Källa: NTU)
Medan den avgörande källan från Socialstyrelsen uppger att knappt 15 000 personer fick vård efter att ha utsatts för våld 2008 och drygt 12 000 år 2017 så var det enligt NTU:s intervjusvar 93 000 som skulle ha sökt vård 2007 och 153 000 år 2016. Skillnaden är så stor att den väcker legitima frågor och kräver en särskild granskning. (Källa: NTU)
PÅSTÅENDE: ”Nu finns 200 utanförskapsområden där blåljuspersonal måste ha poliseskort.”
FALSKT. Först måste vi definiera begreppen:
1). Ett ”utsatt område” är geografiskt avgränsat, karaktäriseras av låg socioekonomisk status där kriminella påverkar lokalsamhället. Påverkan är snarast knuten social kontext i området än kriminellas vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Läget anses allvarligt.
2). Ett ”särskilt utsatt område” har en social problematik och kriminell närvaro som leder till en utbredd ovilja att delta i rättsprocesser samt svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses akut.
3). Ett ”riskområde” befinner sig i riskzonen att bli ett ”särskilt utsatt område”. Ett eller ett par av de fastställda kriterierna saknas. Läget anses alarmerande.
2019 fanns 28 ”utsatta områden”, 10 ”riskområden” samt 22 ”särskilt utsatta områden” i Sverige. Totalt rörde det sig om 60 områden 2019. Antalet områden har ökat sedan senaste rapporten, vilket tros bero på att polisen har fördjupat sin kunskap genom ökad närvaro, fördjupad kartläggning och samverkan. (Källa: NOA, Nationella operativa avdelningen)
PÅSTÅENDE: ”Eller att det trots den ”restriktiva invandringspolitiken” ändå kommer minst 300 000 nya invandrare de närmaste åren”
SANT. Prognosen (från 5 februari 2021) sträcker sig över 4 år och ligger på ca 125 000 personer per år. Av dessa 125 000 är ungefär 1/6 asylinvandrare och deras anhöriga. Resterande är arbetskraftsinvandrare, studerande, EES-medborgare och anhöriga till dessa samt till svenskar. Observera också att en del av uppehållstillstånden för arbetskraftsinvandrare rör säsongsarbetare (bärplockare, skogsplanterare), och är alltså tidsbegränsade till några få månader. (Källa: Migrationsverket)
PÅSTÅENDE: ”Kanske upp mot 100 000 papperslösa invandrare lever laglöst och farligt i Sverige”.
FALSKT.Siffran 100 000 är möjligen hämtad från Rebecca Weidmo Uvells uträkning på den egna bloggen 2016. Uträkning är gjord på ett osammanhängande hopkok av olika uppgifter. Det går inte att finna statistik över antalet papperslösa, eftersom det inte finns registrerat. Följaktligen är siffror enbart spekulation. I betänkandet av återvändandeutredningen läser vi: ”Ett problem i det sammanhanget är det inte obetydliga antal personer som i den situationen ‘går under jorden’, det vill säga stannar kvar i landet, trots att beslutet om utvisning innebär en skyldighet att inom viss kortare tid lämna landet. Det har beräknats att mellan 20 000 och 50 000 sådana tillståndslösa personer för närvarande vistas i Sverige och berörda myndigheter gör bedömningen att den gruppen ökar”. (Källa: SOU 2017:93, sid. 63)
PÅSTÅENDE: ”Sverige kan försvaras militärt i högst en vecka.”
SANT. Det har successivt gjorts neddragningar i försvarsbudgeten. 1975 avsattes 3,1 % av BNP för försvaret. 2019 låg samma siffra på 1,1 % av BNP. Svenskt försvar är byggt för fredstid – inte för krig. (Källa: Försvarsmakten)
PÅSTÅENDE: ”Att vi inte har skyddsrum för mer än halva befolkningen.”
FALSKT. På MSB.se, dvs Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida läser vi att ”I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor”. Denna siffra (ca 70 % ) motsvarar långt mer än halva befolkningen. (Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB)
PÅSTÅENDE: ”Eller att vår krisberedskap numera är så usel att vi bara klarar oss några dagar vid avspärrning.”
SANT.Den svenska krisberedskapen är föremål för utveckling. Det behövs ett nationellt grepp med tydligt politiskt ledarskap för att det ska skapas förutsättningar på alla nivåer i samhället. Sverige är inte rustat för krig, naturkatastrofer eller drivmedelsbrist.
Det är svårt att precisera hur Sverige skulle klara sig vad gäller livsmedelsförsörjning vid störningar. Störningens omfattning och karaktär är det avgörande. En uppskattning från Livsmedelsverket är att det inom dagligvaruhandeln och storköksgrossisterna finns mat för mellan en och två veckor. Tillgången till drivmedel, elektricitet och IT kommer vid en störning att försämras relativt snabbt. (Källa: LandLantbruk)
I försvarsberedningens rapport ska Sverige uthärda en säkerhetspolitisk kris i tre månader och individen klara sig utan stöd i en vecka. Idag ser det inte ut så. Vi lever efter devisen ”just in time”. (Källa: Försvarsdepartementet – Motståndskraft)
PÅSTÅENDE: ”Eller att Sverige har den sämsta gränskontrollen i Europa.”
FALSKT. En opublicerad EU-rapport riktar kritik mot svenska gränskontroller. Gränskontrollanterna skriver i rapporten följande:
”Brådskande åtgärder bör vidtas av myndigheterna för att ta itu med de eftersläpningar och luckor som identifierats på såväl strategiska som operativa nivåer.”
I rapporten framförs kritik mot Sveriges uppbyggnad och organisation kring hur gränskontrollerna sköts. EU-inspektörerna menar att det saknas en gemensam struktur och enlighet mellan de olika myndigheterna. Det framkommer också att Sverige på ett antal punkter bryter mot Schengenregelverket och att kunskaps- och utbildningskraven för personal är ”not sufficient” och ”non-compliant”. (Källa: SR)
Däremot är det, trots en opublicerad rapport, inte möjligt att dra slutsatsen att Sverige skulle ha Europas sämsta gränskontroller.
PÅSTÅENDE: ”Eller att mer än varannan invandrare fortfarande är utan jobb efter 8 år.”
SANT.Det finns stora variationer kring siffrorna beroende på när personen invandrade och vilken utbildningsnivå hen har. Generellt sker en positiv utveckling. (Källa: SVT)
PÅSTÅENDE: ”Skattebetalarna betalar 30 miljoner kronor för varje konstgjort invandrarjobb – som ändå inte leder till riktiga jobb.”
FALSKT. När det gäller ”konstgjorda invandrarjobb” är påståendet uppenbart orimligt. Det finns tre typer, med olika grad av subvention:
Nystartjobb (60% av lönekostnaden)
Instegsjobb (80% av lönekostnaden)
Extratjänst (100% av lönekostnaden + handledning)
Instegsjobb och extratjänst kan man få max 2 år. Nystartjobb kan man få hela arbetslivet. Hur man än räknar, kan inte ”varje konstgjort invandrarjobb” kosta 30 miljoner i skattemedel. (Källa: Arbetsförmedlingen)
För den som vill kika på ekonomiska prognoser och utfall kan göra det på Arbetsförmedlingen.se.
PÅSTÅENDE: ”Eller att upp till 70% av invandrarelever i utsatta områden inte klarar godkända betyg.”
FALSKT.Siffran 70 % är cherry-picking. Det finns områden i t ex Göteborg där siffran nästan kommer upp i den nivån, men det är ett medvetet selektivt urval. Vad gäller elever som invandrat vid 13 års ålder eller senare klarar 80 % inte grundskolan med godkända betyg. Däremot så klarar sig barn som invandrat före 7 års ålder nästan lika bra som infödda: 20 respektive 10 % klarar inte godkända betyg. Vad gäller barn som invandrat mellan 7 och 12 års ålder så klarar 35 % inte godkända betyg. (Källa: Ekonomifakta)
PÅSTÅENDE: ”Eller att Sverige genom främst invandring snart har över 10 miljoner invånare.”
SANT. Sveriges folkökning beror till största del på invandring just nu. 70 % av folkökningen under 2019 grundade sig i att fler personer invandrar än utvandrar. Resterande 30 % berodde på att det föds fler än det dör. I slutet av 2019 bodde 2 miljoner personer i Sverige som är födda utomlands. Det motsvarar 19 % av den svenska befolkningen. I slutet av 2019 bodde 10,3 miljoner personer i Sverige. (Källa: SCB)
PÅSTÅENDE: ”Alla dessa nya svenskar ska kommunerna enligt lag sörja för. För det tvingas de låna – snart är deras låneskuld 1000 miljarder kronor (en biljon).”
SANT. Enligt det kommunala låneinstitutet Kommuninvest, med ett stort antal av Sveriges 290 kommuner som medlemmar, beräknas de sammanlagda kommunala skulderna fördubblas mellan 2015-2024.
Den kraftigt ökande befolkningen, bland annat beroende på stora flyktingströmmar, uppges vara en av orsakerna. Kommuninvest påtalar även att kommunernas ökande skulder blir ett problem genom att de statliga bidragen till kommunerna minskat.
”Institutets VD Tomas Werngren menar dock att ökningen måste ses i ljuset av att den svenska ekonomin fortsätter att växa.
– Kommunernas skulder i förhållande till BNP är låga och ökar på tio år från 13 till 17 procent, vilket är hanterbart. Dessutom ser vi att kommunernas pensionsåtaganden kommer att minska på längre sikt, vilket ökar det ekonomiska utrymmet.” (Källa: Kommuninvest låneskulder)
PÅSTÅENDE: ”När räntan höjs, statens stöd för invandrarna snart upphör och lågkonjunkturen slår till lär de tvingas höja kommunalskatterna drastiskt – trots att vi redan har världens högsta skatter.”
FALSKT. På listan över OECD-länders skattetryck hamnar Sverige på delad 4:e plats med 43,9 %. (Källa: Ekonomifakta skattetryck)
PÅSTÅENDE: ”Eller att Sverige nu har EU:s lägsta BNP per capita.”
FALSKT. Sverige ligger på sjunde plats vad gäller BNP per capita. EU innefattar 28 länder. (Källa: Eurostat)
PÅSTÅENDE: ”Eller att ett litet s.k. Miljöparti bestämmer att Sverige ska bli fossilfritt.”
FALSKT.Regeringen genomför energiöverenskommelsen som slöts mellan regeringspartierna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna 2016. (Källa: Regeringen.se)
Det är i lögnerna och myterna som splittringen i samhället får sitt bränsle. Det är splittringen som folkvalda politiker (läs sverigedemokrater) och alternativ media vill uppnå. Det är denna eskalerande och farliga utveckling vi är skyldiga att stoppa.
Många äldre röstade på Sverigedemokraterna i valet 2014 i hopp om att få en drägligare tillvaro och en enklare vardag. SD lovade mycket, men det visade sig att löftena var ett spel för gallerierna. På punkt efter punkt har man svikit pensionärer, sjuka och arbetslösa.
2014 gick SD bl a till val på att man skulle slopa ”pensionärsskatten” (ett uttryck som partierna felaktigt använder sig av). Man berättade att man tänkte finansiera det med hjälp av en minskad asyl- och anhöriginvandring, men också genom en ny skatt på de fyra storbankerna. Inför Almedalsveckan 2014 skrev Jimmie Åkesson en debattartikel i Svenska Dagbladet om att svenska pensionärer, till skillnad från pensionärer i många andra länder, betalar högre skatt än människor som uppbär lön.
Man gick också till val på att man ville satsa på äldrevården. Inför valet 2014 for Åkesson runt på diverse sjukhus i landet och var tydlig med vikten av en god vård. I den populistiska ivern glömde Åkesson bort att kolla upp fakta innan han i SVT:s partiledarutfrågning inför valet 2014 uttrycker sin frustration:
Jag kan inte se en äldre människa i ögonen och säga ”ledsen att du svälter ihjäl men vi måste ha asylinvandring”.
Forskaren som ligger bakom den rapport Åkesson refererar till i intervjun dömer ut Åkessons uttalande om ‘äldre som svälter’.
SD har på senare tid självsvåldigt iklätt sig rollen som ‘det nya sjukvårdspartiet’. I en debattartikel i Expressen i november 2017 skriver Åkesson och SD:s sjukvårdspolitiska talesperson Per Ramhorn att det är viktigt att partierna samlas för att arbeta för att:
utbilda fler inom vårdsektorn
öka antalet vårdplatser
minska vårdköer
se till att livsviktiga operationer inte ställs in och
komma tillrätta med att cancersjuka barn inte får den vård de behöver
SD gick också till val på ökade satsningar på sjuka och arbetslösa. För att förbättra tillvaron för dessa grupper lovade partiet att höja taket i a-kassan kraftigt.
Inför budgetomröstningen 2014 försökte fyra av de stora äldreorganisationerna i Sverige få SD att inte fälla regeringens förslag. SD fällde regeringens förslag genom att trycka på nej-knapparna i omröstningen om en förbättrad äldrevård.
När valet 2018 nu närmar sig tänker SD återigen att man ska charma pensionärerna i jakten på röster. Under partiets valkonferens i Norrköping i juni 2017 proklamerade Åkesson i en intervju med Aftonbladet att partiet tänker ”utrota äldrefattigdomen”.
I SD:s höstbudget 2018 kan vi läsa oss till att SD fortsatt vill slopa ”pensionärsskatten”, samt öka garantipensionen med 1 000 kronor/månad. Vi kan också läsa oss till att man fortsatt vill höja a-kassetaket. SD utlovar också höjt bostadsbidrag samt höjt bostadstillägg – 1 000 kronor/månad – för pensionärer.
Hur tänker SD sig finansiera sin budget? Jo, med pengar som idag går går till sådant som SD inte prioriterar. De största nedskärningarna görs på regeringskansliet, presstöd, Arbetsförmedlingen (SD vill avveckla Arbetsförmedlingen och istället ha privata aktörer), samt allt som har med flyktingmottagning och migration att göra.
Partiet vill även göra rejäla nedskärningar på barnbidrag, studiestöd, klimat och natur, infrastruktur och forskning.
Är det även denna gång tomma ord från Sverigedemokraterna?
Kommer SD än en gång att svika pensionärer, sjuka och arbetslösa?
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att du kan befinna dig utomlands under en lång tid och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
För att du ska kunna erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige. Om du regelbundet befinner dig utomlands är risken stor att du inte anses vara bosatt i Sverige, vilket innebär att du inte längre har rätt att erhålla stödet. Hur länge utlandsvistelsen kan pågå är avhängigt hur ofta du åker utomlands och om du reser utanför EU/EES. Reser du utanför EU/EES så får du inte befinna dig utomlands längre än tre månader för att kunna behålla ditt äldreförsörjningsstöd.
Så nej, du kan inte befinna dig utomlands längre tider och ändå erhålla äldreförsörjningsstöd.
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att människor som aldrig bott i Sverige kan erhålla äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
För att erhålla äldreförsörjningsstöd måste du vara bosatt i Sverige.
Så nej, du kan inte få äldreförsörjningsstöd utan att ha bott en enda dag i Sverige.
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att pensionerna skulle bli lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Äldreförsörjningsstödet grundar sig i politiska beslut och finansieras inte via pensionssystemet utan av statsbudgeten. Detta innebär att inkomst- och premiepensionsnivåerna inte påverkas av hur många som erhåller äldreförsörjningsstöd.
Så nej, pensionerna blir inte lägre när fler beviljas äldreförsörjningsstöd.
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att det inte görs någon ekonomisk prövning när du ansöker om äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Äldreförsörjningsstödets storlek är avhängig dina inkomster och din hyra.
Så jo, det görs en ekonomisk prövning när du ansöker om äldreförsörjningsstöd.
I debatten cirkulerar massvis med lögner, myter och missuppfattningar kring invandring och bidrag. Dessa blir lätt till ”sanningar” då de blir virala. I sociala medier sprids saker hejvilt och bristen på källkritik är monumental.
En av alla dessa lögner handlar om äldreförsörjningsstödet. Myten består av att äldreförsörjningsstödet bara går till invandrare.
Äldreförsörjningsstöd är ett stöd till äldre som har en för liten inkomst för att nå en skälig levnadsnivå, d v s att kunna betala för sitt boende och övriga försörjning. Äldreförsörjningsstödet är individuellt anpassat och skiftar beroende på hur mycket som saknas för att nå en skälig levnadsnivå.
Alla vi som bor i Sverige kan ansöka om äldreförsörjningsstöd från den dag vi fyller 65 år.
Så nej, äldreförsörjningsstödet går inte bara till invandrare.
Motargument 