Har du några frågor om rasism, högerpopulism, eller relaterade ämnen?
I så fall är du välkommen att ställa dessa frågor till oss på Motargument: Från och med januari 2021 har vi en ny artikelkategori för just detta, nämligen Frågelådan.
Varje artikel i Frågelådan baserar sig på en eller flera frågor som en eller flera läsare har skickat in till oss. Svaren kan komma antingen från en enskild medarbetare eller som en panel där flera av Motarguments medarbetare ger varsitt svar. Dessa artiklar har i allmänhet en rubrik i formatet: ”Fråga: [Sammanfattning av frågan, inom citationstecken]”.
Skicka in din fråga till fraga@motargument.se , och avsluta med förnamn eller nickname utifrån hur du föredrar att bli presenterad om din fråga blir publicerad på webben. Om vi vid sådan publicering kortar ner eller på annat sätt redigerar en frågeformulering så anger vi detta i texten. Vi har för avsikt att se till att de flesta frågor som ställs till oss med tiden ska få ett svar, i vissa fall på webben och i andra fall enbart via mail.
Etikettarkiv: motargument
Techjättarnas censur
Extrem- och ytterkantshögerns närvaro på sociala medier hotas när företagen i allt större utsträckning stänger av – tillfälligt eller permanent – tongivande aktörer. Kritikerna ropar om censur och jag hävdar att de har rätt. Men också att det kan vara helt i sin ordning. Åtminstone ibland.
“Censur” är den process där material, som i det givna sammanhanget bedöms som oacceptabelt, avlägsnas. Som gammal skräckfilmsälskare förknippar jag ordet främst med Statens biografbyrå, vilken under större delen av 1900-talet förde ett slags låtsaskrig mot oss som ville se varenda spilld blodsdroppe på videoskärmen i syfte att skydda oss mot moraliskt fördärv. Men företeelsen kan även ha en politisk eller förtryckande funktion, exempelvis som i Kina eller Nordkorea, där staten använder detta som ett medel för att kontrollera befolkningen.
De senaste veckorna har vi sett ett enormt uppsving av aktörer som fått delar av sitt material raderat, eller till och med helt stängts av från att använda vissa tjänster. Att USA:s president Donald Trump fått sitt twitterkonto permanent avstängt är kanske det mest kända exemplet, men det är bara en av många liknande konsekvenser efter upploppet vid Capitolium den 6 januari i år.
Även svenska aktörer har drabbats av liknande åtgärder. I december slängdes Swebb-TV ut från YouTube, vilket ledde till en slags strejk där andra så kallat “alternativa” medieproducenter stängde ner sina verksamheter under en dag för att protestera och visa sitt stöd för kanalen, som är mest känd för att dela högerextremt och konspiratoriskt material. (Man har bland annat spridit påståendet att Olof Palme avled av HIV och har under coronapandemins gång även spridit konspirationer om Covid-19, samt antivaccinationspropaganda.)
Rop om censur
Följarna – både Swebb-TV:s och Trumps – skrek genast om “censur”. Och det har de faktiskt rätt i. Det är nämligen inte bara stater och dess myndigheter som kan censurera. Även privata företag, liksom enskilda individer, kan på olika sätt kontrollera och moderera informationsflödet i deras respektive domäner i den process vi känner som censur.
Grejen är dock att ordet “censur” har omedelbara och negativa konnotationer. Det jämställs nästan per automatik som en slags frihetsinskränkning. Och även om det förstås kan vara det – och är så i många fall – så behöver det inte vara det i samtliga fall.
När Twitter stoppat Donald Trump från att tweeta, sammanfattade de bakgrunden till sitt beslut på följande vis:
“After close review of recent Tweets from the @realDonaldTrump account and the context around them — specifically how they are being received and interpreted on and off Twitter — we have permanently suspended the account due to the risk of further incitement of violence.” (Källa: Twitter)
Vad gäller beslutet att stoppa Swebb-TV känner jag inte till de faktiska orsakerna. En förhållandevis så pass obetydlig aktör motiverar nog inte samma slags offentliga redogörelse som avstängningen av USA:s sittande president. En kvalificerad gissning efter att ha scrollat igenom utbudet (innan avstängningen) är dock att de överträtt YouTubes “COVID-19 Medical Misinformation Policy”, vilket enligt deras användarvillkor kan leda till att det aktuella kontot tas bort. (UPPDATERING 17 JANUARI: SVT bekräftar idag mina misstankar om att det främst handlar om desinformation kring Covid-pandemin.)
Båda exemplen ovan visar hur dessa privata aktörer censurerat material som på olika sätt bryter mot deras användarvillkor eller på annat sätt ansetts skadligt. Risken att Donald Trump genom sina tweets uppmuntrar till fortsatt våld, likt det vi såg vid Capitolium bedömdes som så överhängande att Twitter fattade sitt beslut. På liknande sätt fattade antagligen YouTube sitt beslut om Swebb-TV. Regelverken finns på plats och det är bara en fråga om att applicera dem.
Censur är en sak – yttrandefrihet en annan
Ropen om “censur” är alltså inte av nödvändighet felaktiga. Dock bör de kunna kompletteras med en förklaring om varför censuren inte anses acceptabel – eller varför den anses vara det: Anser man det oacceptabelt att förhindra Donald Trump att mana till våld, eller för den delen Parler-användare att sprida uppmaningar om att våldta, tortera och mörda namngivna politiker och privatpersoner, då bör man kunna förklara vad vinsten är i att tillåta dylikt. Och anser man att det är oacceptabelt att förhindra Swebb-TV att sprida lögner om coronapandemin, då bör man också kunna förklara varför dessa lögner ska kunna spridas. Och man bör helst klara av att göra det utan att ge ett principiellt svar om yttrandefrihet eller göra det till en fråga om hur fel aktören tolkat regelverket i det specifika fallet. För det är faktiskt helt andra diskussioner.
Att bara ropa “censur” döljer den egentliga åsikten. Som ett slags självcensur, ironiskt nog.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Regeringens plan mot segregation
Den 18:e December 2020 publicerade regeringen en handlingsplan mot segregation och för att förbättra förutsättningar för godare livschanser för alla. Här följer en summering av handlingsplanen – nya insatser och tidigare insatser som förstärks med nya medel och statsbidrag.
Vill du läsa handlingsplanen i sin helhet kan du göra det här:
Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla
Boende
Fler bostäder
Investeringsstöd för att öka byggande av hyresrätter med rimligare hyreskostnader ska förstärkas.
Motverka diskriminering på bostadsmarknaden
Boverket ska analysera om det förekommer diskriminering, bedöma hyresvärdar och förmedlingsplattformar.
Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
Ett samlat arbetssätt införs för att offentliga aktörer och kommuner samverkar i analyser av bostadsbrist och inför motåtgärder.
Renovering och underhåll av bostäder
Fortsatt satsning för energieffektiviserande åtgärder i flerbostadshus, och fortsatta renoveringar och underhåll.
Gröna och trygga samhällen
För att främja stadsgrönska och ekosystemtjänster införs stöd för gröna, tryggare och inkluderade utemiljöer.
Stärkt samhällsservice
Utbyggnaden av statliga servicekontor ska fortsätta i socioekonomiskt utsatta områden.
Motivera flytt till icke-segregerade områden
Sedan 1:a Januari 2020 får asylsökande inte rätt till dagersättning om de skaffar boende i ett socioekonomiskt utsatt område. Asylsökande ska motiveras att välja bo i områden med större möjligheter för socialt mottagande och minska segregation och trångboddhet.
Översyn av folkbokföring
Skatteverket ska se över folkbokföring för att öka kunskap om trångboddhet, brott mot välfärdssystem och stärka rätten till skolgång.
Utbildning
Stärkt likvärdighet och höjda kunskapsresultat i skolan
Statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan fördelas mer proportionerligt med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund.
Behörighet till gymnasium och godkänd examen
Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskola och uppnå gymnasieexamen genom lovskola och läxhjälp. På grund av coronapandemin kommer statsbidraget stärkas ytterligare.
Höjd lön till lärare
På skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska förstelärare och lektorer få löneökningar.
Förbättra arbetsmiljön för lärare
Arbetsvillkor och arbetsmiljö för lärare på skolor i områden med socioekonomiska utmaningar ska förbättras.
Fler lärarassistenter
Fler lärarassistenter ska anställas till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Språkutveckling i förskola
Nyanlända och deras barn ska få stärkt språkutveckling i svenska, för barnens mer jämlika förutsättningar inför skolstart.
Yrkesutbildning med svenska som andraspråk
SFI ska kombineras med yrkesutbildningar för ökad koppling mellan språkutbildning och kontakter till arbetsmarknad. Folkhögskolornas allmänna och särskilda kurs har utökats.
Utbildningsstöd
De kommunala Lärcentrumen ska främja studerandes tillgång till stöd i utbildning.
Uppsökande insats till utrikesfödda kvinnor
Fler insatser riktade till utrikesfödda kvinnor och andra målgrupper som ska främja de skaffar utbildning och arbete.
Arbetsmarknad
Bättre stöd till arbetssökande
Förstärkning av Arbetsförmedlingen för deras lokala närvaro och service i hela landet, öka deltagande i åtgärder och arbetsmarknadsutbildningar.
Studera med ersättning
Arbetssökande får studera med bibehållen ersättning på kurser och utbildningar som krävs där efterfrågan är stor på arbetsmarknaden.
Kvinnors företagande
Tillväxtverket ska öka sitt arbete inom det tidigare påbörjade uppdraget att främja nyanlända och utrikesfödda kvinnors företagande, främja nyanlända kvinnors nätverkande.
Fler vägar in på arbetsmarknaden
Ytterligare medel till introduktionsjobb och extratjänster för nyanlända och långtidsarbetslösa.
Intensivår för nyanlända
Arbetsförmedlingen inför ett intensivår för att nyanlända ännu snabbare ska komma in på arbetsmarknad.
Stöd för föräldralediga utrikesfödda kvinnor
Utrikesfödda kvinnor får möjlighet fortsätta lära sig svenska under föräldraledighet.
Demokrati och civilsamhälle
Stärkt demokrati
Statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att alla ska få ökad kunskap om demokrati och hur man deltar i demokrati.
Ökat intresse för demokratifrågor
Stockholms universitet ska stärka landets gymnasieelevers kunskaper om vår demokrati, bidra till ökat intresse för demokratifrågor.
Bibliotek
Ökat utbud och tillgänglighet av biblioteksverksamhet i hela landet.
Nya demokrativillkor
Statliga bidrag till civilsamhällets organisationer kommer ställa fler villkor, för att hindra dem från diskriminering eller kränkande av friheter och rättigheter.
Mer kultur till barn och unga
Alla skolelever ska ta del av och samverka med professionella kulturlivet.
Fler fritidsaktiviteter
Fler fritidssysselsättningar till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden.
Allmänna samlingslokaler
Utöka bidrag till samlingslokaler för långsiktigare verksamheter.
Mer idrott
Sveriges Riksidrottsförbund (RF) ska förstärka befintliga idrottsföreningar (och bilda nya) i socioekonomiskt utsatta områden. Öka kunskap om föreningars demokratiska grunder, utveckla former för att barn och unga deltar i idrottsföreningars demokrati.
Information om det svenska samhället
Asylsökande och nyanlända ska få mer relevant info om svenska samhället, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Brottslighet
Brottsförebyggande arbete
Statens skolverk, Socialstyrelsen fortsätter förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Särskilda insatser mot riskgrupper i socioekonomiskt utsatta områden. Fler sociala insatser ska komplettera kommunernas arbete.
Nationellt avhopparprogram
Utökade medel till stöd för de som vill lämna kriminella eller extremistiska miljöer och grupper.
Identifiera parallella samhällskulturer
BRÅ ska ta fram stöd för identifiering av parallella samhällsstrukturer, klanstrukturer och analys av motåtgärder.
Centrum mot våldsbejakande extremism
Nya medel till Centrum mot våldsbejakande extremism, ska förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism.
Fler anställda inom Polismyndigheten
10 000 fler ska anställas under perioden 2016-2024.
Bekämpa narkotikabrottsligheten
Polismyndigheten förstärker bekämpningen av illegal handel med narkotika och narkotikaklassade läkemedel, samt narkotikaproduktion.
Skärpta påföljder för unga brottslingar
Ungdomsövervakning för unga lagöverträdare, där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt straff.
Skärpta straff för illegala vapen och sprängningar
Skärpt straff sedan 2020 mot de allvarligare formerna av vapenbrott, explosiva varor, smuggling av sådana. Flera lagförslag för att öka kontrollen över alla explosiva varor.
Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersvåld
Regeringen kompletterar sin 10-åriga nationella strategi för att förebygga, bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution. Åtgärdsprogram med en rad insatser, bl.a. mot könsstympning.
Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete blir permanent
Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete, förebyggande, bekämpande av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostitution, människohandel blir permanent från och med 2021.
Nationellt kompetenscentrum mot hedersförtryck
Ett permanent centrum mot hedersförtryck inrättas.
Utökad kompetensstöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård
Utökat kompetensstöd till arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt mot prostitution och människohandel.
Förebygga och motverka könsstympning
Jämställdhetsmyndigheten ska se över arbetssätten hur man förebygger och motverkar könsstympning av flickor och kvinnor, metoder för attitydförändring och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor samt sprida kunskap.
Strängare straff för hedersrelaterat våld
Den 1:a Juli 2020 blev det strängare straff för hedersrelaterad brottslighet. Barnäktenskapsbrott infördes och skärpta straff för brott med hedersmotiv. Utreseförbud finns som ska skydda barn från att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympas.
Myten om de 88 814 uppehållstillstånden (2020)
I debatten talas det ofta svepande om att Sverige beviljar massvis med uppehållstillstånd. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som beviljas uppehållstillstånd. Motargument har ännu en gång kontrollerat siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1/6 av beviljade uppehållstillstånd är asyl-/flyktinggrundade.
I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges invandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”.
Motargument har tidigare granskat siffrorna för 2018 och siffrorna för 2019 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.
Sammanfattningsvis konstaterade vi att siffran 132 696 (totala antalet beviljade uppehållstillstånd 2018) innefattade 41 755 personer – en knapp tredjedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder. Vi konstaterade att siffran 119 568 (antalet beviljade uppehållstillstånd 2019) innefattade 26 551 personer – en femtedel – som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder.
Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.
Så hur ser siffrorna ut?
Totalt beviljades 88 814 uppehållstillstånd under 2020. Dessa fördelar sig enligt följande:
- Anknytning 29 468
- Arbete 32 379
- Asyl 10 409
- EU/EES 5 768
- Studier 10 790
Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 5 507 personer beviljades uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (31), barn födda i Sverige till förälder som har PUT (7 819) samt ”övriga” (16 111), totalt 29 468. I gruppen ”Anknytning – övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare.
1/6 av uppehållstillstånden är asyl- och flyktingrelaterade
Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 10 409 + 5 507 personer = 15 916. (Den första siffran är siffran för asyl, och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Medan den totala siffran på innevarande års beviljade uppehållstillstånd under perioden januari – november var 88 814. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 17,1 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså endast en av 6: 1/6.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2018 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund på drygt 31 %, dvs en av tre: 1/3.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund på drygt 20 %, dvs en av fem: 1/5.
I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 ligger procentsiffran för beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund på drygt 17 %, dvs en av 6: 1/6.
Trenden de senaste åren är att andelen sjunker år efter år. Siffrorna sjunker i såväl det faktiska antal som i procentandel. Sedan 2018 (en treårsperiod) har andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund halverats.
Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.
Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.
Källor:
Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018
Hur ser Sveriges framtida migrationspolitik ut?
För en tid sedan presenterade migrationskommittén ett förslag på ”en långsiktigt hållbar migrationspolitik”. Bland förslagen ser vi att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel, möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, kategorin övriga skyddsbehövande slopas och försörjningskrav vid anhöriginvandring blir obligatoriskt. Parallellt pågår utredningar som kan komma att få konsekvenser för arbetskraftsinvandring, krav för medborgarskap och utvisning vid brott. När den tillfälliga lagen går ut, 19 juli 2021, ska den nya politiken presenteras.
15 september 2020 som den parlamentariska migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén överlämnade betänkandet ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Märk väl att detta är ett betänkande och vi vet ännu inte hur beslutsgången kommer att se ut. Det vi vet är att senast 7 december 2020 ska remissvaren lämnats in till Justitiedepartementet och den 19 juli 2021 ska den nya migrationspolitiken vara på plats.
Utgångspunkten för uppdraget har varit att implementera en migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv.
Uppehållstillstånden
- Tidsbegränsade tillstånd blir huvudregel – i tidigare gällande utlänningslag var permanenta tillstånd huvudregel.
- Flyktingar beviljas initialt 3 års tillstånd, skyddsbehövande 13 månader. Dessa tillstånd kan förlängas med två år i taget.
- Kvotflyktingar, dvs personer som får tillstånd via vidarebosättning, får fortsatt permanenta tillstånd.
- Permanenta tillstånd kan beviljas, tidigast efter 3 år och endast om vissa krav uppfylls. Kraven innefattar att kunna försörja sig, kunskaper i svenska språket och om svenska samhället. Det kommer att ske en ”vandelsprövning”, dvs en säkerhetskontroll av personen.
- Uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, särskilda lättnader ska ges barn.
- Kategorin ”övrig skyddsbehövande” slopas, då det inte finns någon internationell motsvarighet till denna grund.
Anhöriginvandring
- Är möjligt för partner och ogifta barn (under 18 år). Här innefattas även nära anhöriga som ingått i samma hushåll där det fanns ett särskilt beroendeförhållande redan i hemlandet.
- Sker enbart till person med tidsbegränsat tillstånd om denne har ”välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd”.
- Ska få vägras om någon av makarna är under 21 år.
- Försörjningskrav blir huvudregel: Anknytningspersonen ska kunna försörja både sig själv och den anhörige samt ha ett boende av tillräcklig storlek och standard (detta krav gäller inte om den anhörige är barn eller är medborgare i Sverige, annan EES-stat, Schweiz eller Storbritannien såtillvida de sammanbott eller att det står klart att de har ett väl etablerat förhållande).
- Undantag från försörjningskrav finns då personen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. För att undantaget ska godkännas krävs att personen söker asyl inom 3 månader efter att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd, att det inte går att återförenas i annat icke EU-land samt att de sammanbott utomlands en längre tid och att förhållandet är väl etablerat.
En rad andra frågor tas upp i betänkandet
- Bedömning av säkra och lagliga vägar till Sverige, och hur Sverige ska verka för det – systemet med vidarebosättning poängteras.
- Analys av vilka faktorer som påverkar var personer söker asyl.
- Internationell jämförelse av uppehållstillståndens längd, uppehållstillstånd på humanitär grund och anhöriginvandring samt de försörjningskrav som kopplas därtill.
- Analys av åtgärder som stärker rättsprocessen i asylprocessen.
- Konsekvensanalys av förändringsförslagen, vad gäller antal asylsökande, antal beviljade tillstånd, antal anhöriginvandrare, antal bosatta, antal arbetskraftsinvandrare, antal nya medborgare och antal återvändande.
- Konsekvensanalys av ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för bl a hälsa, för jämställdhet, för brott, för barn, för etablerings- och integrationsmöjligheter och för bostadsmarknad.
Flera utredningar om migrationspolitiken pågår parallellt
Det pågår tre kompletterande utredningar, som är tänkta att behandla följande ämnen:
- Arbetskraftsinvandring. Särskilt fokus på så kallade kompetensutvisningar. Se över reglerna för högkvalificerade personer som vill komma till Sverige för att arbeta eller starta företag. Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (Dir 2020:8) Slutlig redovisning 1 november 2021, delredovisning 1 februari 2021.
- Krav för medborgarskap. Godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara krav för svenskt medborgarskap. Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Dir 2019:70) med tilläggsdirektiv (Dir 2020:67) Slutlig redovisning 1 maj 2021, delredovisning 15 januari 2021.
- Utvisning vid brott. Reglerna för utvisning på grund av brott samt för att neka eller återkalla uppehållstillstånd med anledning av brott ska ses över. Skärpta regler för utvisning vid brott (Dir 2020:44) Slutlig redovisning 30 juni 2021.
Observera att ännu är inget av de konkreta förslagen eller utredningarna implementerat. Tidsplanen är att den nya migrationspolitiken ska vara på plats den 19 juli 2021. Senast den 7 december 2020 ska remissvaren ha kommit in till Justitiedepartementet. Hittills inkomna remissvar kan du ta del av i ”Remiss av SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitikDiarienummer: Ju2020/03215″. (Denna sida uppdateras fortlöpande)
Svensk migrationspolitik är ett ständigt återkommande ämne i debatten. Förslaget som presenterats av migrationskommittén och innehållet i de utredningar som pågår kan summeras med att det kommer att implementeras en hel del förändringar i framtiden. Tanken är att den svenska migrationspolitiken i framtiden ska vara långsiktigt hållbar. För att kunna säkerställa detta krävs en del åtstramningar i den förda migrationspolitiken.
Uppdatering 201218
I en kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) finner vi ett förtydligande vad gäller anknytning. Förslagen innebär
- en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tillfälligt uppehållstillstånd som har avsikt att ingå äktenskap eller samboförhållande om relationen etablerats redan i hemlandet.
- en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen gällande undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar
- ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande
Migrationsverket skickade 7 december 2020 ett remissvar till Justitiedepartementet med krav på förtydligande på ett flertal punkter, bl a:
- Avsaknad av förklaringsmodell till ojämn fördelning av asylsökande i Norden
- Tydliggöra kraven för vad som krävs för att beviljas permanent uppehållstillstånd
- Tydliggöra kraven vid förlängningsansökan
- Hur ska de nya svenska- och samhällskunskapskraven kontrolleras
- Flera av bestämmelserna innehåller ett betydande bedömningsutrymme
Källor:
Regeringen: En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)
Regeringen: Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Dir 2019:70) med tilläggsdirektiv (Dir 2020:67)
Regeringen: Skärpta regler för utvisning vid brott (Dir 2020:44)
Migrationsverkets remissvar över – En långsiktigt hållbar migrationspolitik SOU 2020:54
SD är rasister, men alla som röstar SD är inte rasister
I debatten ställs inte sällan de retoriska frågorna ”Är [infoga valfri siffra] svenskar rasister?” och ”Varför vill [infoga valfritt parti] locka tillbaka rasistiska SD-väljare?”. Frågorna försöker begränsa dina svar till något som gynnar frågeställarens agenda. Antingen ”medger” du att SD-väljare inte är rasister, eller så ”bevisar” du att alla SD:s belackare drar alla SD:are över en kam (första frågan), eller att andra partier är hycklare (andra frågan). Frågorna antar att SD inte kan förlora väljare. Naturligtvis är det inte så enkelt.
Signaturen ”swempa dempa” skriver i en insändare i Dalademokraten i samband med valet 2018 följande:
”Vad har Sverigedemokraterna med rasism att göra? Det är helt befängt! Enligt din verklighet så är 1.1 miljoner väljare rasister?” (Källa: Dalademokraten)
På Twitter hittar vi följande:
De retoriska frågorna ”Är [infoga valfri siffra] svenskar rasister?” och ”Varför vill [infoga valfritt parti] locka tillbaka rasistiska SD-väljare?” är båda exempel på argumentationsfelet komplex fråga, retorisk rävsax eller ledande fråga.
Om du får någon av frågorna bör du istället ifrågasätta de antaganden som görs i frågorna.
De retoriska frågorna utgår ifrån att vi som inte röstar på Sverigedemokraterna, dvs röstar på ett annat riksdagsparti, påstår att sverigedemokratiska väljare per automatik är rasister. Det stämmer inte, även om det finns en del personer som gör det. Det stämmer såtillvida att det naturligtvis finns en andel som ÄR rasister. Enligt forskningsrapporten ”Sverigedemokraternas väljare – Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? (Forskningsrapport 2018/2)” är att knappt hälften (43 %) av SD-väljare främlingsfientliga, och hälften av dessa är rasister.
Många orsaker till att personer röstar på SD
Du behöver inte vara rasist för att rösta på ett rasistiskt parti. Att SD är ett rasistiskt parti har många fastställt, bl a skrev vi på Motargument inför valet 2018 artikelserien ”SD är ett rasistiskt parti” som på punkt efter punkt belägger varför partiet är rasistiskt. Den består av sju delar samt en sammanfattande åttonde del. Varje del står att finna i länken i slutet av denna krönika.
Det kan finnas många orsaker till varför en person väljer att rösta på SD; missnöje, okunskap, rädsla, oro, rasism/främlingsfientlighet och yttre påverkan är ett par av dessa. Märk väl att rasism/främlingsfientlighet utgör en av flera anledningar, och att det inte är ett villkor för att en person ska välja SD.
- Missnöje/misstro. Det har i alla tider funnits misstro med den för tiden sittande regeringen. Det kommer, och ska, alltid finnas. På det sättet hålls demokratin vid liv och politikerna tvingas utmana varandra och på så sätt får vi förhoppningsvis en utveckling av hur det ser ut i landet. Det finns också en misstro till etablissemanget, dvs makthavare, beslutsfattare, myndigheter och samhälle. Det finns en lägre tilltro till att välfärdsstaten levererar. SD är populister, och spelar på folks missnöje.
- Okunskap. Många röstar på partier utan att veta vad de egentligen står för. Det framkommer inte sällan att personer inte har koll på SD:s historia (historielöshet) eller hur de ser på invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Tyvärr finns det en andel invandrare som röstar på SD, utan att förstå att de i praktiken röstar mot sig själva.
- Rädsla och oro. Alla människor besitter en i grunden naturlig och sund inbyggd rädsla och oro. Det är när rädslan och oron tar sig orimliga proportioner och inte förankras i hur samhällets faror verkligen ser ut som det kan bli farligt. Även här spelar SD:s populism en viktig roll, de älskar att måla upp en Sverigebild av ett land som befinner sig i fritt fall eller krig.
- Rasism/främlingsfientlighet. Att rasism är en av anledningarna till att en person väljer att rösta på ett rasistiskt parti kräver inte någon större analys. Rasister tilltalas av rasistisk politik och rasistisk övertygelse.
- Yttre påverkan. Massmedia, såväl TV och radio som gammelmedia och alternativa media/bloggar/poddar, förstärker Sverigebilden som SD ihärdigt målar upp. Dagens teknik tillåter ett snabbare nyhetsflöde och samma nyhet förmedlas gång på gång. Om vi kikar på statistik över t ex kriminalitet ser vi snabbt att det inte står i rimlig proportion till hur det ser ut i media. Sensation och populism genererar klick, tittare och lyssnare. SD-väljare har ett större medieflöde och kommunikationsdynamik än andra.
Förr röstade människor i Sverige i stor utsträckning efter klasstillhörighet. Under senare tid har människor alltmer övergett det, något som har gynnat SD. Partiet poängterar ofta att de företräder alla, oavsett klass eller bakgrund.
För de allra flesta har det historiskt funnits ett motstånd till att rösta på partiet. Partiets koppling till nazism, Bevara Sverige svenskt och vit makt avskräckte tidigare. Numer finns inte den effekten i samma utsträckning, vilket gör att fler ser partiet som ett alternativ.
Det finns studier som visar på att SD-sympatisörer i större utsträckning än sympatisörer till andra partier
- hyser misstro till politiker
- vill minska invandring
- är oroligare för sin säkerhet
- är mer främlingsfientliga
Det är inget självändamål att rasister i Sverige röstar på Sverigedemokraterna. Det finns personer med rasistiska åsikter som röstar på andra partier. Rasister finns i alla läger, oavsett partitillhörighet. Enligt en forskningsrapport från 2018 instämmer knappt hälften (43 %) av SD-sympatisörerna i påståendet ”Jag vill inte få en invandrare ingift i familjen” – vilket enligt rapporten är främlingsfientlighet. Motsvarande siffra för socialdemokrater är knappt 1/10 (8 %) och för moderater knappt 1/5 (19 %). Drygt 1/5 (22 %) av alla SD-sympatisörer, dvs hälften av de främlingsfientliga 43 % SD-sympatisörerna, instämmer också i påståendet att det finns raser som är mindre intelligenta än andra – vilket enligt rapporten är rasism.
Forskningsrapporten visar att SD-sympatisörer i omfattande utsträckning är främlingsfientliga eller rasister. Oavsett om en SD-väljare är rasist, främlingsfientlig eller inget av det, så är varje enskild väljare en presumtiv väljare för alla partier.
De retoriska frågorna i ingressen insinuerar att alla som röstar på SD är rasister, och att icke-rasistiska partier inte vill att dessa skulle rösta på dem är ett ohederligt argumentationsfel, en komplex fråga, även kallat retorisk rävsax eller ledande fråga. Den är medvetet ställd på ett sätt som gör den svår att svara på. Den tar också sin utgångspunkt i att SD inte kan förlora väljare. Naturligtvis kan SD förlora väljare till andra partier, dels pga att alla SD-väljare inte är rasister, dels pga att alla väljare, rasister, främlingsfientliga och icke-rasister, är presumtiva väljare för alla partier. Alla partier har sympatisörer som hyser rasistiska eller främlingsfientliga åsikter. Det vi med säkerhet kan säga är att SD är ett rasistiskt parti, som i större utsträckning lockar rasister.
Lästips:
Motargument: SD är ett rasistiskt parti
Otillåtna avslag när HBTQI-personer söker asyl
Asylrättsjuristen Aino Gröndahl har granskat över 2 000 enskilda fall under åren 2012-2020, där personer har ansökt om asyl i Sverige med hänvisning till deras status som HBTQI-personer.
Det finns en utbredd rättsosäkerhet i dessa asylärenden; till exempel så bedöms helt identiska berättelser från samma land i många fall helt olika. En del får asyl, andra inte. Principen om enhetlighet och förutsägbarhet finns inte.
I sin bedömning har migrationsmyndigheterna ställt ett antal krav för att personen ska ha en chans att beviljas asyl. De ska anses vara trovärdiga när det bland annat kommer till att ha genomgått en inre process för att komma fram till sin sexuella läggning, könsidentitet och/eller uttryck. Hen ska kunna reflektera över sina känslor kring bland annat skam i hemlandet. Om det anses att personen har tagit för stora risker så kan ansökan avslås, då det bygger på en bild av att HBTQI-personer inte är benägna att ta risker. Det är sedan flera år förbjudet – femton enligt svensk lag, tio enligt internationell – att kräva att en HBTQI-person ska dölja att hen är HBTQI i ursprungslandet; trots detta så ställs diskretion som ett krav på många asylsökande.
Detta utgår från att alla HBTQI-personer har universellt gemensamma erfarenheter som ska bedömas, trots att de individuella förutsättningarna samt att förutsättningarna i ursprungsländerna kan se mycket olika ut. Om dessa erfarenheter inte kan beskrivs på ett sätt som anses vara trovärdigt, får den asylsökande oftast avslag och utvisas. Detta bygger mycket på hur bra de enskilda individerna kan uttrycka sig, att de förstår vad som efterfrågas och att de är villiga att prata om allt. Aspekter som PTSD, rädsla och nervositet tas inte med i beräkningen. Transpersoner och olika könsuttryck bedöms som sexuella läggningar eller identitetsdrag, och kan leda till att människor utvisas på felaktiga grunder till länder där de riskerar tortyr och dödsstraff. Sent framförda HBTQI-skäl i en redan påbörjad asylansökan avslås i 91% av fallen, då de inte ses som trovärdiga eftersom de har kommit in senare under asylprocessen. Detta strider mot bland annat UNHCR:s riktlinjer, EU-rätten och Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande.
Sexuellt umgänge mellan två män är idag olagligt i 70 länder världen över, medan det är olagligt med mellan två kvinnor i 44 av dessa länder. I elva länder är dödsstraff för homosexualitet ett möjligt straff. 32 länder har även lagar som begränsar i vilken omfattning HBTQI-personer öppet kan diskutera sin identitet, medan det i drygt 40 länder finns begränsningar när det kommer till hur ideella organisationer som rör HBTQI kan arbeta.
Källa:
SD Malmö: ”Stäng ner källarmoskéerna”
Sverigedemokraterna i Malmö vill stänga ner alla källarmoskéer i Malmö. Att hindra människor från att utöva sin religion är ett brott mot religionsfriheten, så som den är formulerad i regeringsformen. Det strider också mot Europakonventionen, som är införlivad i svensk lag. Att få tro och utöva sin religion enskilt eller med andra är införlivad i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
En ”källarmoské” är en lokal som används som moské trots att den inte är ändamålsenligt byggd för att vara en moské. I Sverige ryms dessa moskéer ofta i en källare i ett flerfamiljshus, men de kan också vara en föreningslokal, en lägenhet eller ett kontorsutrymme.
Bakgrunden till det kontroversiella och olagliga arbetet för att stänga alla källarmoskéer i Malmö är en artikel i Kvällsposten den 7 december 2020 om en imam i en källarmoské i Rosengård som ”spridit hat och legitimerat våld”.
I ett pressmeddelande 9 december 2020 läser vi:
Magnus Olsson (SD) har lämnat in ett nämndsinitiativ till Malmö stads kommunstyrelse där han föreslår att stadskontoret ska utreda hur källarmoskéer kan stängas ner genom kommunala åtgärder och i samarbete med privata aktörer. (Källa: SD Malmö)
Oppositionsråd Olsson kommenterar på SD Malmös hemsida:
– Man kan inte endast prata bort dessa extremister. Kommunen måste agera. Dessa hatiska människor ska inte ha några forum i vår stad. Därför vill vi att kommunen ska se vilka möjligheter som finns för att stänga ner dessa hatets källare. (SD Malmö)
I en kommentar till den högerextrema nätbloggen Samhällsnytt säger Olsson:
”Hela syftet med vårt förslag är att stänga ner den omnämnda moskèn och i förlängningen alla källarmoskèr. Därför anser vi det rimligt att först via en utredning se över hur det bäst låter sig göras. Sen ska det genomföras skyndsamt.” (Källa: Samhällsnytt)
Grundlagen, Europakonventionen och de mänskliga rättigheterna
Enligt svensk grundlag strider SD Malmös nämndsinitiativ mot religionsfriheten. Vi läser följande i 2 kap. 1 § första stycket 6 regeringsformen:
religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. (Källa: Riksdagen.se)
Vi ska vara på det klara med att religionsfriheten enligt 2 kap. 20 § regeringsformen är den enda av de positiva opinionsfriheterna som inte får begränsas genom lag. Enligt 2 kap. 20 § regeringsformen kan yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten begränsas genom lag.
I artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna läser vi följande:
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. (Källa: FN.se, sid 6)
Vi går vidare och konsulterar Europakonventionen (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna) artikel 9. Enligt Regeringsformen 2:19 får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Europakonventionen. Vi läser följande i konventionen:
Artikel 9 – Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. (Källa: ECHR)
SD Malmö ägnar sig åt kollektiv skuldbeläggning gentemot alla muslimer i Malmö med motiveringen att en imam ”spridit hat och legitimerat våld”. Konsekvensen blir att muslimer i Malmö fråntas sin lagstadgade rätt att utöva sin religion, en mänsklig rättighet.
I och med detta utspel ställer sig SD Malmö över lagen. SD har i många sammanhang gett uttryck för att de anser att islam inte har någon plats i Sverige.
SD-politikerns framtidsambitioner utan muslimer
I en diskussion om mordet på historieläraren Samuel Paty i Paris av den islamistiske terroristen Abdullakh Anzarov nämnde Frankrikes sverigeambassadör att Frankrike är ett land för alla fransmän, inklusive franska muslimer. Detta föranledde SD-riksdagsmannen Alexander Christiansson att dödförklara det fria samhället genom följande tweet:
Christianssons uttalande bygger på intervjun med den franske ambassadören Etienne de Gonneville i Agenda. Ambassadören menar bland annat att terrorismen också skapar problem för hela den muslimska befolkningen i landet. De Gonneville menar också att Frankrike också är ett muslimskt land eftersom islam är den nästa största religionen i landet samt att islam är en mångskiftande religion. Utifrån den intervjun innebär Christianssons uttalande följande:
- Christiansson skriver att han förstår vad ambassadören menar men utifrån tweeten framgår det motsatta. Faktum är att runt 10% av Frankrikes befolkning är muslimer vilket gör att Frankrike också kan anses vara ett land med större muslimsk befolkning.
- Christiansson uttalar sig oroat angående “det fria samhället”. Samtidigt är fallet att nationalistiska och högerpopulistiska partier som SD är emot idéer som det fria och öppna samhället. I meningen att i ett fritt samhälle råder personlig frihet, mänskliga rättigheter och politiskt oberoende centrala institutioner som rättsstaten. Till exempel, SD är det enda partiet i Riksdagen som vill återinföra statskyrkan och därmed den sekulära staten samt avskaffa mänskliga rättigheter i flera områden. På det sättet är SD ett parti präglad av odemokratiska värderingar.
- Christiansson menar att vi ska “kämpa för vår framtid”. Då kan man fråga sig vems framtid han avser och vilka han menar med “vi”? Uppenbarligen omfattas inte muslimer i Christianssons framtidsambitioner eftersom han inte kan tänka sig att Sverige en dag skulle även kunna beskrivas som ett muslimskt land i takt med att fler svenskar kan med tiden bli muslimer på olika sätt. Därmed blir det absurda fallet att muslimer anses vara som ett hot mot “det fria samhället” samtidigt som SD:s partiprogram präglas av flera anti-demokratiska förslag.
På det sättet är Christianssons inlägg bestående av muslimofobiska undertoner och budskap. Han är också känd för tidigare uttalanden som “Vi har en utbredd islamisering av samhället som jag ser som en fara för vår framtid om vi inte sätter ner foten och ställer krav på dem som kommer hit”.
Problemen med Christianssons resonemang är flera.
- Synen ”vi och dom” bygger på myter och kulturistiska uppdelningar som dessutom gör det lättare för islamister och nationalister att skrämma människor.
- ”Islamisering” av samhället kan endast ske ovanifrån, alltså när islamistiska politiker har makten och använder staten för att bland annat avskaffa religionsfriheten, yttrandefriheten och andra rättigheter. Något som partier som SD i Europa eftersträvar efter.
Hur kan man bemöta rasism i sociala medier?
Internet och sociala medier är ett fantastiskt sätt att hålla kontakten med andra människor. Tyvärr finns det även en baksida. Att det sprids bland annat rasism i sociala medier är ingenting nytt. Det är ofta lätt att dölja sig bakom anonyma konton, och på det sättet kanske uttrycka sig på ett sätt som man inte skulle göra i det vardagliga livet. Men om du möter rasism i sociala medier – hur kan du bemöta det?
Om du företräder en organisation, så kan det vara bra att arbeta förebyggande och även hålla dig informerad och uppdaterad om hur rasism kan ta sig uttryck på sociala medier. Det kan vara att arbeta utifrån ett antirasistiskt perspektiv, och att ha nolltolerans när det kommer till att uttrycka sig rasistiskt. För det krävs det bland annat att ha aktiva moderatorer som bemöter och eventuellt raderar kommentarer med olämpligt innehåll. De bör även regelbundet informera medlemmar och besökare om de regler som gäller. Var även öppen med att lyssna på vad dina besökare och medlemmar berättar; kanske blir de utsatta för rasism eller andra påhopp av en annan medlem utanför er grupp eller sida (till exempel i direktmeddelanden)? Hur ni ska bemöta situationer medlemmarna sinsemellan är även viktigt att ha någon form av utarbetad plan kring.
Om du ser något som privatperson, så kan du alltid bemöta direkt, om du vill, med ett svar. Att stå oemotsagd kan öka känslan av att andra håller med. Informera dig och ha bra argument – och ifrågasätt när du ser en rasistisk kommentar! Lär dig om diskrimineringsgrunderna vi har i Sverige och den statistik som faktiskt finns kring rasism, religion och etnicitet. Det kan hjälpa dig i dina argument och att kunna informera om hur det faktiskt ser ut på riktigt.
Att som ljushyad person vara en bra allierad är viktigt, och visa att det här faktiskt inte är ok. Läs på och skaffa dig mer information, men framför allt – lyssna på de som har utsatts för rasism. Öva på att verkligen lyssna utan att ifrågasätta eller förminska, och var ödmjuk för andras upplevelser. Var gärna lite självkritisk och medveten om dina egna privilegier.
Om det är väldigt hatiska kommentarer så kan du göra en anmälan om hets mot folkgrupp – den lagen gäller även på internet.
Lästips:
Motargument 