Etikettarkiv: permanenta uppehållstillstånd

Korta motargument

PUT eller TUT?

PUT står för permanenta uppehållstillstånd, TUT står för temporära, tidsbegränsade, tidsbestämda uppehållstillstånd. Tidigare gav Migrationsverket som regel alltid ut PUT. Men hur såg det ut år 2020 efter lagändringen?

För asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige under år 2020, för att de bevisat de hade skäl som grund för att få asyl, var det 6 892 personer som fick tidsbegränsade tillstånd, TUT och 3 517 som fick PUT, ett permanent uppehållstillstånd. Summa antal personer i båda kategorierna sammanlagt PUT + TUT var 10 409.

Siffrorna beskriver uppehållstillstånd beviljade i första instans från Migrationsverket och Sveriges ambassader i utlandet och beslut i högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).

Siffrorna visar endast beviljade förstagångsbeslut. De inkluderar ej de personer som tidigare har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och blir beviljade en förlängning.

Hur lång tid tillstånden blir beror på flera olika saker. Det vanligaste är att tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller i två eller tre år. De med flyktingstatus i tre år och de ”alternativt skyddsbehövande” får 13 månader första gången. Men de sistnämnda kan ansöka om förlängning efter de första 11 månaderna passerat, och sedan bli beviljade 2 år, om deras ansökan om förlängning blir beviljad.

Källor:
Migrationsverket (pdf)
Migrationsverket har även excel-filer, se under ”Statistik från tidigare år”
Förlängningsansökan, Migrationsverket

Artiklar, I fokus

Hur ser Sveriges framtida migrationspolitik ut?

För en tid sedan presenterade migrationskommittén ett förslag på ”en  långsiktigt hållbar migrationspolitik”. Bland förslagen ser vi att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel, möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, kategorin övriga skyddsbehövande slopas och försörjningskrav vid anhöriginvandring blir obligatoriskt. Parallellt pågår utredningar som kan komma att få konsekvenser för arbetskraftsinvandring, krav för medborgarskap och utvisning vid brott. När den tillfälliga lagen går ut, 19 juli 2021, ska den nya politiken presenteras.

15 september 2020 som den parlamentariska migrationskommitténs ordförande Thomas Rolén överlämnade betänkandet ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Märk väl att detta är ett betänkande och vi vet ännu inte hur beslutsgången kommer att se ut. Det vi vet är att senast 7 december 2020 ska remissvaren lämnats in till Justitiedepartementet och den 19 juli 2021 ska den nya migrationspolitiken vara på plats.

Utgångspunkten för uppdraget har varit att implementera en migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv.

Uppehållstillstånden
  • Tidsbegränsade tillstånd blir huvudregel – i tidigare gällande utlänningslag var permanenta tillstånd huvudregel.
  • Flyktingar beviljas initialt 3 års tillstånd, skyddsbehövande 13 månader. Dessa tillstånd kan förlängas med två år i taget.
  • Kvotflyktingar, dvs personer som får tillstånd via vidarebosättning, får fortsatt permanenta tillstånd.
  • Permanenta tillstånd kan beviljas, tidigast efter 3 år och endast om vissa krav uppfylls. Kraven innefattar att kunna försörja sig, kunskaper i svenska språket och om svenska samhället. Det kommer att ske en ”vandelsprövning”, dvs en säkerhetskontroll av personen.
  • Uppehållstillstånd av humanitära skäl återinförs, särskilda lättnader ska ges barn.
  • Kategorin ”övrig skyddsbehövande” slopas, då det inte finns någon internationell motsvarighet till denna grund.

Anhöriginvandring
  • Är möjligt för partner och ogifta barn (under 18 år). Här innefattas även nära anhöriga som ingått i samma hushåll där det fanns ett särskilt beroendeförhållande redan i hemlandet.
  • Sker enbart till person med tidsbegränsat tillstånd om denne har ”välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd”.
  • Ska få vägras om någon av makarna är under 21 år.
  • Försörjningskrav blir huvudregel: Anknytningspersonen ska kunna försörja både sig själv och den anhörige samt ha ett boende av tillräcklig storlek och standard (detta krav gäller inte om den anhörige är barn eller är medborgare i Sverige, annan EES-stat, Schweiz eller Storbritannien såtillvida de sammanbott eller att det står klart att de har ett väl etablerat förhållande).
  • Undantag från försörjningskrav finns då personen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande. För att undantaget ska godkännas krävs att personen söker asyl inom 3 månader efter att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd, att det inte går att återförenas i annat icke EU-land samt att de sammanbott utomlands en längre tid och att förhållandet är väl etablerat.
En rad andra frågor tas upp i betänkandet
  • Bedömning av säkra och lagliga vägar till Sverige, och hur Sverige ska verka för det – systemet med vidarebosättning poängteras.
  • Analys av vilka faktorer som påverkar var personer söker asyl.
  • Internationell jämförelse av uppehållstillståndens längd, uppehållstillstånd på humanitär grund och anhöriginvandring samt de försörjningskrav som kopplas därtill.
  • Analys av åtgärder som stärker rättsprocessen i asylprocessen.
  • Konsekvensanalys av förändringsförslagen, vad gäller antal asylsökande, antal beviljade tillstånd, antal anhöriginvandrare, antal bosatta, antal arbetskraftsinvandrare, antal nya medborgare och antal återvändande.
  • Konsekvensanalys av ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för bl a hälsa, för jämställdhet, för brott, för barn, för etablerings- och integrationsmöjligheter och för bostadsmarknad.

Flera utredningar om migrationspolitiken pågår parallellt

Det pågår tre kompletterande utredningar, som är tänkta att behandla följande ämnen:

Observera att ännu är inget av de konkreta förslagen eller utredningarna implementerat. Tidsplanen är att den nya migrationspolitiken ska vara på plats den 19 juli 2021. Senast den 7 december 2020 ska remissvaren ha kommit in till Justitiedepartementet. Hittills inkomna remissvar kan du ta del av i ”Remiss av SOU 2020:54 En långsiktigt hållbar migrationspolitikDiarienummer: Ju2020/03215″. (Denna sida uppdateras fortlöpande)

Svensk migrationspolitik är ett ständigt återkommande ämne i debatten. Förslaget som presenterats av migrationskommittén och innehållet i de utredningar som pågår kan summeras med att det kommer att implementeras en hel del förändringar i framtiden. Tanken är att den svenska migrationspolitiken i framtiden ska vara långsiktigt hållbar. För att kunna säkerställa detta krävs en del åtstramningar i den förda migrationspolitiken.

Uppdatering 201218

I en kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) finner vi ett förtydligande vad gäller anknytning. Förslagen innebär

  • en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tillfälligt uppehållstillstånd som har avsikt att ingå äktenskap eller samboförhållande om relationen etablerats redan i hemlandet.
  • en justerad tidpunkt för beräkningen av tremånadersfristen gällande undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar
  • ändringar i den föreslagna bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, så att barn och vissa vuxna ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande

Migrationsverket skickade 7 december 2020 ett remissvar till Justitiedepartementet med krav på förtydligande på ett flertal punkter, bl a:

  • Avsaknad av förklaringsmodell till ojämn fördelning av asylsökande i Norden
  • Tydliggöra kraven för vad som krävs för att beviljas permanent uppehållstillstånd
  • Tydliggöra kraven vid förlängningsansökan
  • Hur ska de nya svenska- och samhällskunskapskraven kontrolleras
  • Flera av bestämmelserna innehåller ett betydande bedömningsutrymme

Källor:

Regeringen: En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)

Regeringen: Kompletterande promemoria till betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54)

Regeringen: Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (Dir 2020:8)

Regeringen: Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Dir 2019:70) med tilläggsdirektiv (Dir 2020:67)

Regeringen: Skärpta regler för utvisning vid brott (Dir 2020:44)

Migrationsverkets remissvar över – En långsiktigt hållbar migrationspolitik SOU 2020:54

I fokus

SD:s migrationspolitik – essensen av främlingsfientlighet

Sverigedemokraterna (SD) har i dagarna presenterat en rad krav till Migrationskommittén. Dessa krav visar med all tydlighet SD:s i grunden  främlingsfientliga hållning när det gäller migrationsfrågor.

Migrationskommittén är en parlamentariskt sammansatt grupp där samtliga riksdagspartier ingår. Kommitténs uppdrag är att utarbeta grunderna för den framtida migrationspolitiken, inklusive asylpolitiken. Direktivet offentliggjordes i juni 20019. Uppdraget ska redovisas efter sommaren, senast 15 augusti 2020 (Dir. 2019:32) 

Direktivet har flera målsättningar, att migrationspolitiken ska

  • vara ”human, rättssäker och effektiv”.
  • säkerställa ”att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras, t.ex. de som följer av FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).”
  • motsvara ”samhällets behov av att i god tid kunna planera för grundläggande samhällsservice till personer som bosätter sig i Sverige och att dessa individer ges goda förutsättningar att etablera sig i landet.”

I media rapporteras att det politiska spelet pågår för fullt. Riksdagspartierna förhandlar i syfte att nå en överenskommelse. Särskilt kniviga punkter handlar bl a om förslag på kvantitativa mål för asylpolitiken i form av maximalt antal asylsökande som kan tas emot på årsbasis och om hur man ska se på familjeåterförening.

SD:s krav visar på främlingsfientlighet

SD publicerade nyligen på partiets Facebooksida (25 juni) en rad egna krav riktade till Migrationskommittén. Bland kraven finner vi bland annat följande:

  • Permanent uppehållstillstånd ska tas bort
  • Anhöriginvandring ska begränsas till minsta möjliga nivå
  • Volymmål för asylinvandring ska vara noll
  • Grovt kriminella utlänningar ska alltid utvisas

Det första kravet är att permanent uppehållstillstånd ska avskaffas. Permanent uppehållstillstånd (eller att personen fyller kraven för detta) är enligt regelverket ett villkor för att svenskt medborgarskap, som kräver att personen bott och vistats i Sverige i minst 5 år. Personen ska också ha varit skötsam (inga anmärkningar hos Kronofogden, domar för brott eller anmärkning hos Säkerhetspolisen). För permanent uppehållsstånd finns en rad krav: folkbokförd i Sverige i minst två år, varaktig anställning, egen försörjning, nödvändiga licenser och tillstånd för professionella eller näringsidkare.

Att ta bort permanenta uppehållstillstånd som SD föreslår, innebär att ytterst få personer i framtiden kan bli svenska medborgare. Oavsett hur länge de vistats i landet, varit skötsamma, haft egen försörjning som anställd eller genom att driva företag, så kan de inte bli svenska medborgare. För individen skapar detta naturligtvis en stor osäkerhet och för samhället innebär det att Sverige går miste om många goda krafter i form av värdefull arbetskraft, kompetens och erfarenhet.  Här strider SD:s krav mot Kommittédirektivets mål om skapa ”goda förutsättningar” för människor som kommer till Sverige att kunna  ”etablera sig i landet”.

Det andra kravet är att anhöriginvandring ska begränsas. Idag är enligt gällande regler anhöriginvandring begränsad till make, maka, sambo och barn under 18 år. Det är oklart vad SD menar med begränsning till ”minsta möjliga ”. Som regelverket ser ut nu kan familjer förenas, makar, föräldrar och barn. Andra familjemedlemmar eller anhöriga har inte rätt till invandring. Menar SD, utan att uttrycka saken i klartext, att familjeåterförening avskaffas helt? Kravet strider i så fall mot kommittédirektivets första mål: att migrationspolitiken ska vara ”human”. Dessutom strider SD:s krav sannolikt också mot FN:s Barnkonvention som blev lag i Sverige 1 januari 2020. Barnkonventionen säger att ”barnens bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn”. (https://unicef.se/barnkonventionen)

SD:s tredje krav är att asylinvandringen ska vara noll. Detta krav står i strid med kommittédirektivets andra mål, nämligen att asylrätten ska säkerställas så att Sverige följer sina internationella åtaganden i enlighet med FN;s konvention om flyktingars rättigheter och Europakonventionens krav på människors grundläggande friheter.

SD:s fjärde krav innebär att ”grovt” kriminella alltid ska utvisas. Regeringen har nyligen tillsatt en kommitté för att utreda skärpta regler för utvisning på grund av brott (30 april 2020).  Frågan är rättsligt snårig av flera skäl, bl a på grund av EU medlemskap och den fria rörligheten inom unionen. Den berör också frågan om statslösa personer (Regeringen Dnr 2020:44).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att SD:s krav riktade till Migrationskommittén strider mot direktivets samtliga målsättningar, mot Barnkonventionen och det tillgodoser inte EU:s lagstiftning.

En ytterligare observation är själva språkbruket där SD genomgående talar om ”utlänningar”. Den främlingsfientliga agendan står klar.

Man tänker sig att migrationspolitiken hanterar en rågång mellan ”utlänningar” och ”svenskar” där kraven bortser helt från direktivet syfte och mål. Därmed kan kraven inte ses som annat än populistisk plakatpolitik. SD har lång väg att gå för att utgöra seriöst bidrag till framtida ”hållbar” migrationspolitik.

Artiklar

Hur ser Sveriges framtida migrationspolitik ut?

Oavsett vilken inställning man har i asyl- och migrationsfrågan är det viktigt att alla är medvetna om hur den migrationspolitik vi har ser ut. Okunskap leder till att det sprids lögner och myter. Hur kommer den framtida migrationspolitiken att se ut? Nuvarande regeringspartier ska inom ett år att presentera en långsiktig hållbar migrationspolitik.

I juni 2019 beslutade regeringen att regeringspartierna (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna) att en parlamentarisk kommitté ska utreda hur en hållbar och långsiktig migrationspolitik ska se ut.

Man är av uppfattningen att detta är nödvändigt för att upprätthålla en rättssäker, human och effektiv migrationspolitik. Man vill samtidigt minimera förekomsten av tillfälliga lösningar, vilket varit mer regel än undantag de senaste åren.

Senast den 15 augusti 2020 ska kommittén lägga fram sitt betänkande.

Vad är det som kommittén ska ta ställning då? Sveriges migrationspolitik är i behov av en bred nationell reglering som ska vara gällande utöver det reviderade europeiska asylsystemet.

Det finns ett par springande punkter som kräver ett ställningstagande (Källa: Regeringen.se):

• om asylsökande som uppfyller kriterierna för att beviljas
uppehållstillstånd i Sverige som huvudregel ska beviljas tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd,
• längden på uppehållstillstånden, om tillstånden som huvudregel ska vara tidsbegränsade samt under vilka förutsättningar som permanenta uppehållstillstånd ska kunna beviljas, och
• om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden, och i så fall vilka dessa grunder bör vara.
Kommittén ska därvid särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.

Dessutom ska kommittén ta ställning till (Källa: Regeringen.se):

  • i vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig om den person som utlänningen åberopar anknytning till har sökt asyl och beviljats uppehållstillstånd i Sverige, och
  • om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och hur ett sådant krav då bör utformas.

(Text i fetstil är gjord av mig)

Kommitténs arbete ska leda till förslag på författningsändringar innefattande nyss nämnda punkter. Man vill med arbetet säkerställa att en större andel av de människor som kommer till Sverige gör det på lagliga och säkra vägar.

Arbetet syftar också till att undersöka andra EU-länders regelverk och vilka faktorer som påverkar människor att söka asyl i Sverige.

Kommittén kommer vidare att arbeta för att finna lösningar så att asylprocessen blir mer rättssäker.

Sammanfattningsvis ska kommittén redogöra för samhällsekonomiska och andra effekter av de ställningstaganden som fattas.

Den som är intresserad av en mer djuplodande genomgång av vad Kommittédirektiv 2019:32 innefattar kan läsa hela dokumentet här.