Etikettarkiv: essens

Myt: Den nedärvda essensen

En uråldrig myt är att en kategori av människor skulle ha en nedärvd essens. Att det skulle existera någon slags gudagiven inneboende ariskhet, judiskhet, svenskhet, tyskhet eller dylik ”gruppitet”. Denna myt är inte förenlig med vetenskaplig kunskap om hur världen faktiskt fungerar, men däremot har den djup förankring i religiös fundamentalism och i den lära om ”idévärlden” som för cirka två och ett halvt millennier sedan lanserades av den djupt antidemokratiskt sinnade filosofen Platon. I dagens samhälle företräds myten om den nedärvda essensen av partiet Sverigdemokraterna. I sitt principprogram använder partiet denna myt som grundsten för sin människosyn.

Den verklighet vi faktiskt lever i fungerar på ett helt annat sätt än hur romaner och andra sagor fungerar. I romanen existerar alla karaktärer utifrån författarens tankar. En romanfigur vilken börjar som en enkel idé med en eller ett par kategorier växer i bästa fall till en karaktär som blir lite mer nyanserad och kanske även får en bakgrundshistoria. I verkligheten finns det istället alltid en enormt komplex bakgrundshistoria, och denna kommer först. Varje vuxen människa har en uppväxt och två genetiska föräldrar, vilka i sin tur har varsin uppväxt och två genetiska föräldrar vardera. Kategorierna är något som vi hittar på för att sortera oss själva och varandra, snarare än att vara grunden för vår existens som om vi hade varit romanfigurer. I sin bok ”Så gick det till: Bevisen för evolutionen” förklarar biologen Richard Dawkins att många har svårt att förstå evolutionen därför att de tror att djurarter existerar i naturen: I själva verket så existerar i naturen endast enskilda unika djur, medan djurarter är något som vi människor hittar på för att få överblick över dessa djur. Samma princip gäller även alla andra kategoriseringar: Gränser mellan olika nationer, kulturer och etniciteter är något socialt konstruerat, alltså något som vi människor har hittat på.

01Evolution-des-wissens

Att det skulle finnas olika människoraser vilka skulle ha olika ”essens” torde vara kärnan i den blodsmystik som präglade Nazityskland, och även i den pseudovetenskapliga rasbiologi som användes för att rättfärdiga denna blodsmystik. Frågan torde sålunda vara tämligen känslig rent politiskt. När Sverigedemokraterna som grund för sin människosyn fastslår att olika grupper av människor har olika nedärvda essenser så lägger de sig vinn om att linda in budskapet. De klämmer in påståendet om olika grupper skulle ha olika nedärvda essenser mellan två mycket mer lättsmälta påståenden: å ena sidan en idé om universell mänsklig essens, och å andra sidan en idé om unik individuell essens. Och när de sedan försöker framställa dessa nedärvda essenser som något vetenskapligt så handlar det exempel de utgår från försiktigtvis från idén om mänsklig essens. Idén att det även skulle vara en vetenskaplig sanning att olika kategorier av människor skulle ha olika ”nedärvda essenser” följer med på köpet: Det framgår tydligt av resonemanget, men formulerat på ett sådant sätt att de upprätthåller ett minimum av ”plausible deniability” att avfärda kritik med:

Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen. Någon komplett förteckning över vad som ingår i denna mänskliga essens har vi ännu inte och kommer kanske heller aldrig att få. Till hjälp med att skapa en grovkornig bild kan vi dock ta den moderna vetenskapen och den mänskliga historien. Om det till exempel är så att en viss företeelse i olika varianter förekommit i nästan alla mänskliga samhällen i nästan alla tider, så menar vi att det är rimligt att anta att den på något sätt är kopplad till den mänskliga essensen.
/Sverigedemokraternas principprogram från 2011, sid 8

En enskild människa har sitt eget sätt att vara och fungera, och oavsett om vi kallar det för ”identitet” eller ”essens” eller något annat så är det självupplevt och därför värt att respektera i egenskap av individens rätt att definiera sig själv och bestämma över sig själv. Om vi i högre grad än nödvändigt förvägrar individen dessa rättigheter så beter vi oss oetiskt och riskerar att åsamka personen i fråga stor skada. Idén att en kategori av människor skulle ha något särskilt sätt att vara och fungera, det är däremot en överförenkling även i de fall då det inte slår över i ren pseudovetenskap/mytbildning. För att en kategorisering skall kunna hållas enhetlig måste de individer som ingår i den undertryckas, de som upprätthåller denna enighet måste pressa/tvinga var och en att begränsa sig till vad som passar in i stereotypen för den kategori som hen blivit insorterad i. Idén om att inte undertrycka en individs ”essens” och idén om att ”inte undertrycka” en kategoris ”essens” är sålunda inte bara två olika idéer, utan de utgör dessutom varandras motsats.

Rasföreställningar kvar i SD:s principprogram

Artikel av Polimasaren

Sverigedemokraterna pratar inte längre öppet om begreppet ras. Men partiets nuvarande principprogram bygger fortfarande på rasföreställningar. Dessa kommer numera till uttryck i ett resonemang om ”den nedärvda essensen” på sidan 8 i programmet:

”Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.”

SONY DSCDen första meningen är en uppgörelse med liberalismen och socialismens positiva människosyn där den nyfödda människan är ett tomt blad med potential för både godhet och destruktivitet beroende på hur människan formas av den sociala miljön. Miljön spelar förvisso en roll enligt SD (och den samspelar enligt dem med det ”biologiska arvet”). Men SD lägger stor vikt vid tanken om en ”nedärvd essens” hos varje människa som ”inte kan undertryckas … utan konsekvenser”. De går vidare och slår fast att dessa ”nedärvda essenser” är unika hos ”vissa grupper av människor”.

Rasföreställningar bygger just på tanken om att vissa egenskaper hos grupper av människor går i genetiskt arv. Det är grunden i begreppet ras. Biologisk rasism baseras på att vissa grupper av människor anses ha genetiskt nedärvda egenskaper som gör dem överlägsna andra grupper av människor.

Det går inte att tolka SD:s tal om ”nedärvda essenser” på annat sätt än att man just pratar om genetiskt nedärvda egenskaper som är unikt för vissa grupper av människor: det vill säga ras. Detta eftersom SD här inte pratar om vad det ”tomma blad” som en nyfödd människa utgör kan fyllas med för kultur, sedvänjor och religion. Här handlar det om ”essenser” som går i arv till det nyfödda barnet. Det är därför Sverigedemokraterna pekar ut befolkningstillväxten bland muslimer som ett hot mot Sverige. Varje muslimsk bebis ärver enligt SD egenskaper som pekas ut som ett hot mot Sverige. Tanken att dessa barn växer upp och blir en del av samhället precis som alla andra, så länge de sociala villkoren inte segregerar och stänger ute, finns inte hos Sverigedemokraterna. Dessa bebisars ”nedärvda essenser” kan inte ”undertryckas utan konsekvenser” enligt SD.

Sverigedemokraternas principprogram lyfter på ett smidigt sätt fram föreställningar om ras, det vill säga genetiskt nedärvda gruppegenskaper, utan att en enda gång använda själva begreppet ”ras”. Begreppet ”nedärvd essens” låter Sverigedemokraterna prata om ras i principprogrammet utan att behöva smutsa ner sig med det historiskt belastade rasbegreppet. Om detta bör vi berätta.

 Artikel av Polimasaren