Orden ”rasism” och ”främlingsfientlighet” används ibland som om de vore synonymer. Detta är inte så konstigt, eftersom de båda ordens betydelse överlappar varandra en hel del. Men det finns också viktiga skillnader mellan dem, så ibland passar det ena ordet mycket bättre än det andra. Dessutom har ordet ”rasism” ett par väldigt olika betydelser. Så låt oss nu ta en närmare titt på tre fenomen vi kan stöta på, och utifrån detta prata om vad vi kan kalla dessa fenomen för.
1. Fördomar, bigotteri och diskriminering, baserat på en kategorisering av människor – vilken denna kategorisering än är. Detta kan utövas på individnivå, på gruppnivå eller på samhällsnivå, och oavsett vilket så blir det förtryck när det utövas tillräckligt kraftfullt. Detta fenomen kallas ibland för ”kategorism”, men det är också vanligt att kalla det för ”rasism”. Observera att sistnämnda lägger en mycket bred innebörd i ordet rasism, ett ord som det finns goda skäl att avgränsa till en smalare betydelse. För att beteckna detta mer allmänna fenomen kan ordet ”kategorism” därför vara att föredra.
2. Kategorism baserat på föreställningar om hudfärg, ”ras” eller etnisk bakgrund. Detta är vad som brukar menas med rasism, den vanligaste betydelsen av ordet.
3. Kategorism baserat på att utpeka någon/några som ”främling”. Det är en avsiktlig uppdelning i ”oss och dem” där den utpekade personen eller gruppen per definition ”inte är en av oss”. Detta är vad som brukar menas med främlingsfientlighet.
Rasism utan raser
Det finns inga raser, ändå finns rasism. Hudpigment har inte någon inneboende betydelse, men under flera sekler användes hudfärger som förevändning för slaveri – först som religiös dogm om att afrikaner skulle vara ättlingar till Noaks son Ham, därefter som pseudovetenskapliga idéer om biologiska egenskaper som till exempel kraniets form. Rasism handlar inte om hudfärg med mera i sig, utan handlar istället om fördomar, bigotteri och diskriminering utifrån föreställningar om hudfärg med mera. Det handlar alltså inte om raser som någon slags objektivt fenomen. Istället handlar det om rasifiering, alltså hur vissa människor tillskriver människor olika rastillhörigheter.
Vi får se upp med hur vi använder ord som rasism och främlingsfientlighet, så att vi inte förstärker idéer om att raser skulle vara en grej i sig respektive om att de som blir utsatta skulle vara ”främlingar”. Just därför bör ordet ”främlingsfientlighet” endast användas som ett begränsat och specialiserat ord, tillämpligt endast när det faktiskt handlar om att den som utövar kategorismen betraktar och behandlar de utsatta personerna just som främlingar.
Begreppet främlingsfientlighet och begreppen rasism i ordets breda och smala betydelser överlappar varandra en hel del, men inte så mycket att det vore rimligt att se dem som synonyma.
Källor:
Vetenskap och Folkbildning: Det finns inga raser
Vetenskap och Folkbildning: Rasismens idéhistoria
Lästips:
Motargument: Rasism är både individuellt och strukturellt
Motargument: Myt: Den enda etniciteten
Motargument: What about Rasbiologiska institutet?
Motargument: Myt: Den nedärvda essensen
Motargument: Så fungerar det: Rasifiering
Foto-cred: John Darroch, CC BY-SA 4.0 , CC via Wikimedia Commons