Artikel av Polimasaren
Sverigedemokraterna pratar inte längre öppet om begreppet ras. Men partiets nuvarande principprogram bygger fortfarande på rasföreställningar. Dessa kommer numera till uttryck i ett resonemang om ”den nedärvda essensen” på sidan 8 i programmet:
”Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.”
Den första meningen är en uppgörelse med liberalismen och socialismens positiva människosyn där den nyfödda människan är ett tomt blad med potential för både godhet och destruktivitet beroende på hur människan formas av den sociala miljön. Miljön spelar förvisso en roll enligt SD (och den samspelar enligt dem med det ”biologiska arvet”). Men SD lägger stor vikt vid tanken om en ”nedärvd essens” hos varje människa som ”inte kan undertryckas … utan konsekvenser”. De går vidare och slår fast att dessa ”nedärvda essenser” är unika hos ”vissa grupper av människor”.
Rasföreställningar bygger just på tanken om att vissa egenskaper hos grupper av människor går i genetiskt arv. Det är grunden i begreppet ras. Biologisk rasism baseras på att vissa grupper av människor anses ha genetiskt nedärvda egenskaper som gör dem överlägsna andra grupper av människor.
Det går inte att tolka SD:s tal om ”nedärvda essenser” på annat sätt än att man just pratar om genetiskt nedärvda egenskaper som är unikt för vissa grupper av människor: det vill säga ras. Detta eftersom SD här inte pratar om vad det ”tomma blad” som en nyfödd människa utgör kan fyllas med för kultur, sedvänjor och religion. Här handlar det om ”essenser” som går i arv till det nyfödda barnet. Det är därför Sverigedemokraterna pekar ut befolkningstillväxten bland muslimer som ett hot mot Sverige. Varje muslimsk bebis ärver enligt SD egenskaper som pekas ut som ett hot mot Sverige. Tanken att dessa barn växer upp och blir en del av samhället precis som alla andra, så länge de sociala villkoren inte segregerar och stänger ute, finns inte hos Sverigedemokraterna. Dessa bebisars ”nedärvda essenser” kan inte ”undertryckas utan konsekvenser” enligt SD.
Sverigedemokraternas principprogram lyfter på ett smidigt sätt fram föreställningar om ras, det vill säga genetiskt nedärvda gruppegenskaper, utan att en enda gång använda själva begreppet ”ras”. Begreppet ”nedärvd essens” låter Sverigedemokraterna prata om ras i principprogrammet utan att behöva smutsa ner sig med det historiskt belastade rasbegreppet. Om detta bör vi berätta.
Artikel av Polimasaren